INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad)

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2016 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad) ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

För räkenskapsperioder som avslutas tidigare än den 15 december 2016, se äldre version: ISA 700Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna. Den behandlar också formen för och innehållet i den revisors rapport som lämnas till följd av en revision av finansiella rapporter.

2.ISA 701 [1] behandlar revisorns ansvar för kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport. ISA 705 (omarbetad) [2] och ISA 706 (omarbetad) [3] behandlar hur formen för och innehållet i revisors rapport påverkas när revisorn lämnar ett modifierat uttalande eller tar med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse eller ett stycke med övriga upplysningar i revisors rapport. Andra ISA innehåller också rapporteringskrav som är tillämpliga när en revisors rapport lämnas.

3.Denna ISA gäller för en revision av fullständiga generella finansiella rapporter och är skriven mot denna bakgrund. ISA 800 (omarbetad) [4] behandlar särskilda överväganden när finansiella rapporter upprättas enligt ett ramverk för särskilt syfte. ISA 805 (omarbetad) [5] behandlar särskilda överväganden som är relevanta för en revision av en enskild finansiell rapport eller av en särskild del, ett särskilt konto eller en särskild post i en finansiell rapport. Denna ISA gäller också revisioner där ISA 800 (omarbetad) eller ISA 805 (omarbetad) är tillämpliga.

4.Kraven i denna ISA har som syfte att hantera en lämplig balans mellan behovet av konsekvens och jämförbarhet i revisorers rapportering globalt och behovet av att öka värdet i revisorns rapportering genom att göra den information som lämnas i revisors rapport mer relevant för användare. Denna ISA främjar konsekvens i revisors rapport men bekräftar behovet av flexibilitet för att inrymma vissa särskilda omständigheter i enskilda jurisdiktioner. När revisionen har utförts enligt ISA, gynnas trovärdigheten på den globala marknaden av enhetlighet i revisors rapport genom att det blir enklare att identifiera revisioner som har utförts enligt globalt erkända standarder. Det bidrar också till att främja användarens förståelse och till att identifiera ovanliga omständigheter när sådana förekommer.

Ikraftträdande

5.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2016 eller senare.

Mål

6.Revisorns mål är att

  1. bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna grundad på en utvärdering av de slutsatser som har dragits av de inhämtade revisionsbevisen, och
  2. tydligt uttrycka denna uppfattning i en skriftlig rapport.

Definitioner

7.I ISA har nedanstående termer följande betydelser:

  1. Generella finansiella rapporter – finansiella rapporter upprättade enligt ett generellt ramverk.
  2. Generellt ramverk – ett ramverk för finansiell rapportering avsett att tillgodose de gemensamma behoven av finansiell information hos många olika användare. Ramverket för finansiell rapportering kan vara ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild eller ett regelstyrt ramverk.

    Termen ”ramverk avsett att ge en rättvisande bild” står för ett ramverk för finansiell rapportering som kräver att kraven i ramverket följs och som

    1. uttryckligen eller underförstått bekräftar att företagsledningen, för att ge en rättvisande bild i de finansiella rapporterna, kan behöva lämna upplysningar utöver dem som särskilt krävs i ramverket, eller
    2. uttryckligen bekräftar att företagsledningen kan behöva avvika från ett krav i ramverket för att ge en rättvisande bild i de finansiella rapporterna. Sådana avvikelser väntas bara vara nödvändiga i ytterst sällsynta fall.

    Termen ”regelstyrt ramverk” står för ett ramverk för finansiell rapportering som kräver att kraven i ramverket följs men inte innehåller punkterna i och ii ovan. [6]

  3. Omodifierat uttalande – revisorns uttalande när han eller hon drar slutsatsen att de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. [7]

8.Med ”finansiella rapporter” avses i denna ISA ”fullständiga, generella finansiella rapporter”. [8] Kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer de finansiella rapporternas utformning, struktur och innehåll samt vad som utgör fullständiga finansiella rapporter.

9.Med ”International Financial Reporting Standards” avses i denna ISA International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board och med ”International Public Sector Accounting Standards” avses International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) utfärdade av International Public Sector Accounting Standards Board.

Krav

Bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna

10.Revisorn ska bilda sig en uppfattning om huruvida de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. [9]   [7]

11.För att bilda sig denna uppfattning ska revisorn komma fram till en slutsats om huruvida han eller hon har uppnått rimlig säkerhet i frågan om huruvida de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Denna slutsats ska beakta

  1. revisorns slutsats, enligt ISA 330, om huruvida tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats, [10]
  2. revisorns slutsats, enligt ISA 450, om huruvida icke rättade felaktigheter är väsentliga, var för sig eller tillsammans, [11] och
  3. de utvärderingar som krävs enligt punkterna 12–15.

12.Revisorn ska utvärdera om de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna utvärdering ska innefatta övervägande av de kvalitativa aspekterna på företagets redovisningssätt, däribland tecken på bristande objektivitet i företagsledningens bedömningar. (Se punkterna A 1–A 3.)

13.I synnerhet ska revisorn, med hänsyn till kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, utvärdera om

  1. de finansiella rapporterna på ett riktigt sätt upplyser om de betydelsefulla redovisningsprinciper som valts och tillämpats. När revisorn gör denna utvärdering ska han eller hon överväga redovisningsprincipernas relevans för företaget och huruvida de har presenterats på ett begripligt sätt, (se punkt A 4)
  2. de valda och tillämpade redovisningsprinciperna är förenliga med det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering samt om de är ändamålsenliga,
  3. företagsledningens uppskattningar i redovisningen är rimliga,
  4. den information som presenteras i de finansiella rapporterna är relevant, tillförlitlig, jämförbar och begriplig. När revisorn gör denna utvärdering ska han eller hon överväga huruvida:
    1. Den information ska tas med har tagits med, och huruvida denna information är rätt klassificerad, sammanslagen eller uppdelad samt rubricerad.
    2. Den övergripande presentationen av de finansiella rapporterna har underminerats av inkludering av information som inte är relevant eller som förhindrar en riktig förståelse av de frågor om vilka upplysning lämnas. (Se punkt A 5.)
  5. de finansiella rapporterna ger tillräckliga upplysningar för att göra det möjligt för de avsedda användarna att förstå vilka effekter väsentliga transaktioner och händelser fått på den information som förmedlas i de finansiella rapporterna, och (se punkt A 6)
  6. lämplig terminologi används i de finansiella rapporterna, vilket inbegriper titeln på varje finansiell rapport.

14.När de finansiella rapporterna upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, ska den utvärdering som krävs enligt punkterna 12–13 också innefatta huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. Revisorns utvärdering av om de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild ska innefatta övervägande av (se punkterna A 7–A 9)

  1. de finansiella rapporternas övergripande presentation, struktur och innehåll, och
  2. om de finansiella rapporterna återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som gör att en rättvisande bild erhålls.

15.Revisorn ska utvärdera om de finansiella rapporterna på ett lämpligt sätt hänvisar till eller beskriver det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. (Se punkterna A 10–A 15.)

Typ av uttalande

16.Revisorn ska lämna ett omodifierat uttalande när han eller hon drar slutsatsen att de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

17.Om revisorn

  1. med grund i de inhämtade revisionsbevisen drar slutsatsen att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, eller
  2. inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra slutsatsen att de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter

ska revisorn modifiera sitt uttalande i revisors rapport enligt ISA 705 (omarbetad).

18.Om finansiella rapporter som har upprättats enligt kraven i ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild inte ger en rättvisande bild, ska revisorn diskutera frågan med företagsledningen och, beroende på kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och hur frågan löses, avgöra om det är nödvändigt att modifiera uttalandet i revisors rapport enligt ISA 705 (omarbetad). (Se punkt A 16.)

19.När de finansiella rapporterna har upprättats enligt ett regelstyrt ramverk, behöver revisorn inte utvärdera om de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. Men om revisorn, i ytterst sällsynta fall, drar slutsatsen att sådana finansiella rapporter är vilseledande, ska han eller hon diskutera frågan med företagsledningen och, beroende på hur den löses, avgöra om och hur den ska kommuniceras i revisors rapport. (Se punkt A 17.)

Revisors rapport

20.Revisors rapport ska vara skriftlig. (Se punkterna A 18–A 19.)

Revisors rapport för revisioner som utförs enligt International Standards on Auditing

Titel

21.Revisors rapport ska ha en titel som tydligt visar att den lämnas av en oberoende revisor. (Se punkt A 20.)

Mottagare

22.Revisors rapport ska ställas till de mottagare som framgår av omständigheterna i uppdragsförhållandet. (Se punkt A 21.)

Revisorns uttalande

23.Det första avsnittet i revisors rapport ska innehålla revisors uttalande och ska ha rubriken ”Uttalande”.

24.Avsnittet ”Uttalande” i revisors rapport ska också

  1. identifiera det företag vars finansiella rapporter har reviderats,
  2. ange att de finansiella rapporterna har reviderats,
  3. identifiera titeln på varje rapport som tillsammans utgör de finansiella rapporterna,
  4. hänvisa till noterna, däribland sammanfattningen av betydelsefulla redovisningsprinciper, och
  5. precisera det datum för eller den period som täcks av varje finansiell rapport som ingår i de finansiella rapporterna. (Se punkterna A 22–A 23.)

25.När revisorn lämnar ett omodifierat uttalande om finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, ska han eller hon, såvida inte annat krävs enligt lag eller annan författning, i uttalandet använda en av följande formuleringar, som betraktas som likvärdiga:

  1. Enligt vår uppfattning ger de bifogade finansiella rapporterna en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av [...] enligt [det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering], eller
  2. Enligt vår uppfattning ger de bifogade finansiella rapporterna en sann och rättvisande bild av [...] enligt [det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering]. (Se punkterna A 24–A 31.)

26.När revisorn lämnar ett omodifierat om finansiella rapporter som har upprättats enligt ett regelstyrt ramverk, ska uttalandet vara att de bifogade finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt [det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering]. (Se punkterna A 26–A 31.)

27.Om hänvisningen till det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i revisorns uttalande inte är till IFRS utfärdade av International Accounting Standards Board eller IPSAS utfärdade av International Public Sector Accounting Standards Board, ska uttalandet ange ramverkets ursprungsjurisdiktion.

Grund för uttalande

28.Revisors rapport ska innehålla ett avsnitt direkt efter avsnittet ”Uttalande” med rubriken ”Grund för uttalande”, som (se punkt A 32)

  1. anger att revisionen utfördes enligt International Standards on Auditing, (se punkt A 33)
  2. hänvisar till avsnittet i revisors rapport som beskriver revisorns ansvar enligt ISA,
  3. innehåller en utsaga att revisorn är oberoende i förhållande till företaget enligt de relevanta yrkesetiska krav som avser revisionen och i övrigt har fullgjort sitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Utsagan ska identifiera ursprungsjurisdiktion för de relevanta yrkesetiska kraven eller hänvisa till Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (Etikkoden), och (se punkterna A 34–A 39)
  4. anger om revisorn anser att de revisionsbevis som han eller hon har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för revisorns uttalande.

Fortsatt drift

29.I tillämpliga fall ska revisorn rapportera enligt ISA 570 (omarbetad). [12]

Särskilt betydelsefulla områden

30.För revisioner av fullständiga, generella finansiella rapporter för börsnoterade företag ska revisorn kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport enligt ISA 701.

31.När det annars finns krav i lagar eller andra författningar på att revisorn ska, eller revisorn beslutar att, kommunicera särskilt betydelsefulla områden ska revisorn göra det enligt ISA 701. (Se punkterna A 40–A 42.)

Annan information

32.I tillämpliga fall ska revisorn rapportera enligt ISA 720 (omarbetad) [39] .

Ansvar för de finansiella rapporterna

33.Revisors rapport ska innehålla ett avsnitt med rubriken ”Företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna”. Revisors rapport ska använda den term som är tillämplig med hänsyn till det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga och behöver inte särskilt ange ”företagsledningen”. I vissa jurisdiktioner kan den tillämpliga hänvisningen vara till dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen). (Se punkt A 44.)

34.Detta avsnitt i revisors rapport ska beskriva företagsledningens ansvar för att: (Se punkterna A 45–A 48.)

  1. Upprätta de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och för sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer som nödvändig för att det ska gå att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
  2. Bedöma företagets förmåga att fortsätta att bedriva verksamheten [13] och om användningen av antagandet om fortsatt drift är lämpligt samt lämna upplysningar, i tillämpliga fall, om frågor som rör den fortsatta driften. Beskrivningen av företagsledningens ansvar för denna bedömning ska innehålla information om när användningen av antagandet om fortsatt drift är tillämpligt. (Se punkt A 48.)

35.Detta avsnitt i revisors rapport ska även identifiera dem som har ansvar för tillsynen över processen för finansiell rapportering, när de som är ansvariga för denna tillsyn inte är samma som de som har det ansvar som beskrivs i punkt 34 ovan. I det fallet ska rubriken i detta avsnitt också hänvisa till ”De som har ansvar för företagets styrning” eller en term som är lämplig inom ramen för det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga. (Se punkt A 49.)

36.När de finansiella rapporterna har upprättats enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, ska beskrivningen av ansvaret för de finansiella rapporterna i revisors rapport innehålla formuleringen ”upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild” eller ”upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild”, enligt vad som är tillämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

37.Revisors rapport ska innehålla ett avsnitt med rubriken ”Revisors ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna”.

38.Detta avsnitt i revisors rapport ska (se punkt A 50)

  1. ange att revisorns mål är att
    1. uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och
    2. lämna en revisors rapport som innehåller revisors uttalande. (Se punkt A 51.)
  2. ange att rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns, och
  3. ange att felaktigheter kan bero på oegentligheter eller misstag, och antingen
    1. beskriva att de anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter, [14] eller
    2. innehålla en definition eller beskrivning enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. (Se punkt A 53.)

39.Avsnittet ”Revisors ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna” i revisors rapport ska också (se punkt A 50)

  1. ange att, som del av en revision enligt ISA, revisorn använder professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen, och
  2. beskriva en revision genom att ange att revisors ansvar är
    1. att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig de beror på oegentligheter eller misstag, att utforma och utföra granskningsåtgärder med anledning av dessa risker och inhämta revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för revisors uttalande. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
    2. att skaffa en förståelse av den del av företagets interna kontroll som har betydelse för revisionen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att lämna ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. I de fall då revisorn också har ansvar för att lämna ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen i samband med revisionen av de finansiella rapporterna ska han eller hon inte ta med formuleringen om att revisorn inte beaktar intern kontroll i syfte att lämna ett uttalande om den interna kontrollens effektivitet i företaget.
    3. att utvärdera lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen samt tillhörande upplysningar.
    4. att dra en slutsats om det riktiga i företagsledningens användning av antagandet om fortsatt drift och, baserat på de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om revisorn drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste han eller hon i revisors rapport fästa uppmärksamheten på de relevanta upplysningarna i de finansiella rapporterna, eller, om dessa upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet. Revisorns slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtades fram till datumet för revisors rapport. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett företag inte längre kan fortsätta verksamheten.
    5. när de finansiella rapporterna upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, att utvärdera den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i de finansiella rapporterna, däribland upplysningar, och om de finansiella rapporterna återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
  3. När ISA 600 [15] är tillämplig, ytterligare beskriva revisorns ansvar i ett koncernrevisionsuppdrag genom att ange att
    1. revisorns ansvar är att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att lämna ett uttalande avseende koncernredovisningen,
    2. revisorn är ansvarig för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen, och
    3. revisorn är ensamt ansvarig för sitt uttalande.

40.Avsnittet ”Revisors ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna” i revisors rapport ska också (se punkt A 50)

  1. ange att revisorn kommunicerar med dem som har ansvar för företagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkt, och betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som revisorn identifierar under revisionen,
  2. för revisioner av finansiella rapporter för noterade företag, ange att revisorn gör en utsaga till styrelsen om att han eller hon har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende och med dem kommunicerar alla relationer och andra frågor som rimligen kan tänkas påverka revisorns oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder, och
  3. för revisioner av finansiella rapporter för noterade företag och andra företag för vilka särskilt betydelsefulla områden kommuniceras enligt ISA 701, ange att, utifrån de frågor som kommunicerats med styrelsen, revisorn fastställer de frågor som var av störst betydelse vid revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden och därför är särskilt betydelsefulla områden. Revisorn beskriver dessa frågor i revisors rapport såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar offentlig upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, revisorn bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisors rapport på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas bli större än fördelarna för allmänintresset av denna kommunikation. (Se punkt A 53.)

Placering av beskrivning av revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

41.Beskrivningen av revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna som krävs enligt punkterna 39–40 ska ingå (se punkt A 54)

  1. i texten i revisors rapport,
  2. i en bilaga till revisors rapport, i vilket fall rapporten ska innehålla en hänvisning till bilagans placering, eller (se punkterna A 55–A 57)
  3. genom en särskild hänvisning i revisors rapport till en sådan beskrivning på en webbplats för en tillämplig myndighet, där lagar, andra författningar eller nationella revisionsstandarder uttryckligen tillåter att revisorn gör detta. (Se punkterna A 54, A 56–A 57.)

42.När revisorn hänvisar till en beskrivning av revisorns ansvar på en webbplats för en tillämplig myndighet ska revisorn fastställa att denna beskrivning behandlar, och inte är oförenlig med, kraven i punkterna 39–40 i denna ISA. (Se punkt A 56.)

Annat rapporteringsansvar

43.Om revisorn kommunicerar annat rapporteringsansvar i revisors rapport avseende de finansiella rapporterna, som går utöver revisorns ansvar enligt ISA, ska detta andra rapporteringsansvar behandlas i ett separat avsnitt i revisors rapport. Detta avsnitt ska ha underrubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” eller annan underrubrik som är lämplig med hänsyn till avsnittets innehåll, såvida inte de andra rapporteringsansvaren kommunicerar samma ämnen som dem som redovisas under de rapporteringsansvar som krävs enligt ISA, i vilket fall de andra rapporteringsansvaren kan presenteras i samma avsnitt som de rapportkomponenter som krävs enligt ISA. (Se punkterna A 58–A 60.)

44.Om annat rapporteringsansvar presenteras i samma avsnitt som de tillhörande rapportkomponenterna som krävs enligt ISA, ska revisors rapport tydligt skilja detta andra rapporteringsansvar från den rapportering som krävs enligt ISA. (Se punkt A 60.)

45.Om revisors rapport innehåller ett separat avsnitt som behandlar annat rapporteringsansvar ska kraven i punkterna 21–40 i denna ISA inkluderas i ett avsnitt med rubriken ”Rapport avseende revisionen av de finansiella rapporterna”. ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” ska placeras efter ”Rapport om revisionen av de finansiella rapporterna”. (Se punkt A 60.)

Namn på ansvarig revisor

46.Namnet på ansvarig revisor ska finnas med i revisors rapport om finansiella rapporter för noterade företag, såvida inte, i sällsynta fall, dessa upplysningar rimligen väntas leda till ett betydande hot mot den personliga säkerheten. I de sällsynta fall där revisor avser att inte informera om namnet på ansvarig revisor i sin rapport ska han eller hon diskutera denna avsikt med styrelsen för att informera om bedömningen av sannolikheten för och allvaret i ett betydande hot mot den personliga säkerheten. (Se punkterna A 61–A 63.)

Revisorns underskrift

47.Revisors rapport ska undertecknas. (Se punkterna A 64–A 65.)

Revisorns adress

48.Revisors rapport ska namnge den plats i jurisdiktionen där revisorn bedriver sin verksamhet.

Datum för revisors rapport

49.Revisors rapport ska dateras tidigast det datum då revisorn har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för revisionsuttalandet om de finansiella rapporterna, däribland bevis för att (se punkterna A 66–A 69)

  1. alla delar och upplysningar som utgör de finansiella rapporterna har upprättats, och
  2. de med vederbörlig befogenhet att göra det har försäkrat att de har tagit ansvar för dessa finansiella rapporter.

Revisors rapport föreskriven i lag eller annan författning

50.Om revisorn enligt krav i lag eller annan författning i en särskild jurisdiktion ska använda en särskild uppställningsform för eller ordalydelse i revisors rapport, ska denna hänvisa till International Standards on Auditing endast om den, som minimikrav, innehåller var och en av följande delar: (Se punkterna A 70–A 71.)

  1. En titel.
  2. En mottagare, enligt vad uppdragsförhållandena kräver.
  3. Ett avsnitt med ett uttalande om de finansiella rapporterna och en hänvisning till det tillämpliga ramverk för finansiell rapportering som har använts för upprättandet av de finansiella rapporterna (däribland identifiering av ursprungsjurisdiktionen för ett ramverk för finansiell rapportering som inte är International Financial Reporting Standards eller International Public Sector Accounting Standards, se punkt 27).
  4. Identifiering av företagets finansiella rapporter som har reviderats.
  5. En utsaga om att revisorn är oberoende i förhållande till företaget enligt de relevanta yrkesetiska krav som avser revisionen och i övrigt har fullgjort sitt ansvar enligt dessa krav. Förklaringen ska identifiera ursprungsjurisdiktionen för de relevanta yrkesetiska kraven eller hänvisa till Etikkoden.
  6. I tillämpliga fall ett avsnitt som behandlar, och inte är oförenligt med, rapporteringskraven i punkt 22 i ISA 570 (omarbetad).
  7. I tillämpliga fall en grund för ett uttalande med reservation (eller med avvikande mening) som behandlar, och inte är oförenligt med, rapporteringskraven i punkt 23 i ISA 570 (omarbetad).
  8. I tillämpliga fall ett avsnitt som inkluderar den information som krävs enligt ISA 701, eller ytterligare information om revisionen som föreskrivs av lagar eller andra författningar och som behandlar, och inte är oförenligt med, rapporteringskraven i denna ISA. [16] (Se punkterna A 72–A 75.)
  9. I tillämpliga fall, ett avsnitt som behandlar rapporteringskraven i punkt 24 i ISA 720 (omarbetad).
  10. En beskrivning av företagsledningens ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna och en identifiering av dem som har ansvar för tillsynen över processen för finansiell rapportering som behandlar, och inte är oförenlig med, kraven i punkterna 33–36.
  11. En hänvisning till International Standards on Auditing och lagar eller andra författningar, och en beskrivning av revisorns ansvar för en revision av de finansiella rapporterna som behandlar, och inte är oförenlig med, kraven i punkterna 37–40. (Se punkterna A 50–A 53.)
  12. För revisioner av fullständiga, generella finansiella rapporter för noterade företag, namnet på ansvarig revisor, såvida inte, i sällsynta fall, dessa upplysningar rimligen väntas leda till ett betydande hot mot den personliga säkerheten.
  13. Revisorns underskrift.
  14. Revisorns adress.
  15. Datum för revisors rapport.

Revisors rapport för revisioner som utförs enligt både revisionsstandarder i en viss jurisdiktion och International Standards on Auditing

51.Det kan finnas krav på att revisorn ska utföra en revision enligt revisionsstandarderna i en viss jurisdiktion (”nationella revisionsstandarder”), och dessutom följa ISA vid utförandet av revisionen. Om detta är fallet, kan revisorn i sin rapport hänvisa till International Standards on Auditing utöver de nationella revisionsstandarderna, men revisorn kan göra detta endast om: (Se punkterna A 76–A 77.)

  1. Det inte finns några motsättningar mellan kraven i de nationella revisionsstandarderna och kraven i ISA som skulle föranleda revisorn att (i) bilda sig en annan uppfattning som grund för sitt uttalande eller (ii) inte ta med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse eller ett stycke med övriga upplysningar som, med hänsyn till de särskilda omständigheterna, krävs enligt ISA, och
  2. revisors rapport innehåller, som minimikrav, var och en av de angivna delarna i punkterna 50 a–o ovan när revisorn använder den uppställningsform eller ordalydelse som anges i de nationella revisionsstandarderna. Men hänvisning till lag eller annan författning i punkt 50 k ska läsas som hänvisning till de nationella revisionsstandarderna. Revisors rapport ska därvid identifiera sådana nationella revisionsstandarder.

52.När revisors rapport hänvisar till både de nationella revisionsstandarderna och International Standards on Auditing, ska revisors rapport identifiera ursprungsjurisdiktionen för de nationella revisionsstandarderna.

Kompletterande information som presenteras tillsammans med de finansiella rapporterna (se punkterna A 78–A 84)

53.Om kompletterande information som inte krävs enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering presenteras tillsammans med de reviderade finansiella rapporterna ska revisorn utvärdera om, enligt hans eller hennes professionella bedömning, den kompletterande informationen ändå får anses vara en del av de finansiella rapporterna på grund av dess karaktär och hur den presenteras. När den är en del av de finansiella rapporterna ska den kompletterande informationen omfattas av revisorns uttalande.

54.Om kompletterande information som inte krävs enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering inte anses vara en del av de reviderade finansiella rapporterna, ska revisorn utvärdera om sådan kompletterande information presenteras på ett sätt som tillräckligt och tydligt skiljer den från de reviderade finansiella rapporterna. Om detta inte är fallet ska revisorn be företagsledningen att ändra hur den oreviderade kompletterande informationen presenteras. Om företagsledningen vägrar att göra detta, ska revisorn identifiera den oreviderade kompletterande informationen och förklara i revisors rapport att denna kompletterande information inte har reviderats.

Tillämpning och andra förtydliganden

Kvalitativa aspekter på företagets redovisningssätt (se punkt 12)

A 1.Företagsledningen gör ett antal bedömningar om beloppen och upplysningarna i de finansiella rapporterna.

A 2.ISA 260 (omarbetad) innehåller en diskussion om de kvalitativa aspekterna på redovisningssätt. [17] När revisorn överväger de kvalitativa aspekterna på företagets redovisningssätt, kan han eller hon komma att uppmärksamma tecken på bristande objektivitet i företagsledningens bedömningar. Revisorn kan dra slutsatsen att den ackumulerade effekten av bristande neutralitet, tillsammans med effekten av icke rättade felaktigheter, leder till att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter. Tecken på bristande neutralitet som kan påverka revisorns utvärdering av om de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter innefattar följande:

  1. Att felaktigheter som företagsledningen uppmärksammats på under revisionen rättas selektivt (t.ex. att felaktigheter som får till följd att redovisat resultat blir högre rättas men inte sådana som får till följd att redovisat resultat blir lägre).
  2. Tecken på bristande objektivitet när företagsledningen gör uppskattningar i redovisningen.

A 3.ISA 540 behandlar tecken på bristande objektivitet när företagsledningen gör uppskattningar i redovisningen. [18] Tecken på bristande objektivitet hos företagsledningen utgör inte felaktigheter när det gäller att dra slutsatser om rimligheten i enskilda uppskattningar. Men de kan påverka revisorns utvärdering av om de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter.

Korrekta upplysningar om redovisningsprinciper i de finansiella rapporterna (se punkt 13 a)

A 4.När revisorn utvärderar huruvida de finansiella rapporterna på rätt sätt upplyser om de betydande redovisningsprinciper som valts och tillämpats, innefattar hans eller hennes övervägande frågor som:

  1. Huruvida alla upplysningar avseende de betydande redovisningsprinciperna som ska vara med enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering finns med.
  2. Huruvida den information om de betydande redovisningsprinciperna som har lämnats är relevant och därför avspeglar hur redovisnings-, värderings- och utformningskriterier i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering har tillämpats på transaktionsslag, konton och upplysningar i de finansiella rapporterna under de särskilda omständigheter som gäller för företagets verksamhet och miljö.
  3. Den tydlighet med vilken de betydande redovisningsprinciperna har presenterats.

Information som presenteras i de finansiella rapporterna är relevant, tillförlitlig, jämförbar och begriplig (se punkt 13 d)

A 5.Att utvärdera de finansiella rapporternas begriplighet innefattar övervägande av frågor som huruvida:

  1. Informationen i de finansiella rapporterna har presenterats på ett tydligt och koncist sätt.
  2. Placeringen av betydelsefulla upplysningar återspeglar deras vikt (t.ex. när företagsspecifik information antas ha ett värde för användare) och huruvida det finns tillräckligt bra hänvisningar till upplysningarna som inte skulle leda till att användare får betydande problem med att identifiera nödvändig information.

Upplysningar om vilken effekt väsentliga transaktioner och händelser fått på den information som förmedlas i de finansiella rapporterna (se punkt 13 e)

A 6.Vanligtvis presenterar finansiella rapporter som har upprättats enligt ett generellt ramverk ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Att utvärdera huruvida, mot bakgrund av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, de finansiella rapporterna ger tillräckliga upplysningar för att de avsedda användarna ska kunna förstå vilken effekt väsentliga transaktioner och händelser fått på företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden innefattar övervägande av frågor som:

  1. Den omfattning i vilken informationen i de finansiella rapporterna är relevant och specifik för företagets omständigheter.
  2. Huruvida upplysningarna är tillräckliga för att hjälpa de avsedda användarna att förstå:
    1. Karaktären på och omfattningen av företagets potentiella tillgångar och skulder till följd av transaktioner eller händelser som inte uppfyller kriterierna för redovisning (eller kriterierna för borttagning från rapporten över finansiell ställning) som är fastställda i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
    2. Karaktären på och omfattningen av riskerna för väsentliga felaktigheter till följd av transaktioner och händelser.
    3. De metoder som använts samt antaganden och bedömningar, och ändringar i dem, som påverkar belopp som redovisats eller om vilka upplysning lämnats på annat sätt, däribland relevanta känslighetsanalyser.

Utvärdera huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild (se punkt 14)

A 7.Vissa ramverk för finansiell rapportering bekräftar uttryckligen eller implicit begreppet rättvisande bild. [19] Enligt vad som anges i punkt 7 b i denna ISA kräver ett ramverk för finansiell rapportering avsett att ge en rättvisande bild [20] inte bara att kraven i ramverket följs utan bekräftar också uttryckligen eller implicit att det kan vara nödvändigt för företagsledningen att lämna upplysningar utöver dem som specifikt krävs i ramverket. [21]

A 8.Revisorns utvärdering av om de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild, både med avseende på presentation och upplysningar, är en fråga om professionell bedömning. Denna utvärdering beaktar frågor som de fakta och omständigheter som gäller för företaget, däribland ändringar i dessa, baserat på revisorns förståelse av företaget och de revisionsbevis som inhämtats under revisionen. Utvärderingen innefattar också övervägande av exempelvis de upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild på grund av frågor som skulle kunna vara väsentliga (dvs. allmänt betraktas felaktigheter som väsentliga om de rimligen kan väntas påverka de ekonomiska besluten som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna som helhet), t.ex. effekten av framväxande krav avseende finansiell rapportering eller ändringar i den ekonomiska miljön.

A 9.Att utvärdera huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild kan t.ex. innefatta diskussioner med företagsledningen och styrelsen om deras synpunkter på varför en viss presentation valdes och alternativ som kan ha övervägts. Dessa diskussioner kan t.ex. innefatta:

  1. I vilken utsträckning beloppen i de finansiella rapporterna är sammanslagna eller uppdelade samt om presentationen av belopp eller upplysningar döljer användbar information eller ger upphov till vilseledande information.
  2. Överensstämmelse med lämplig branschpraxis eller om eventuella avvikelser är relevanta för företagets omständigheter och därför motiverade.

Beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (se punkt 15)

A 10.Enligt förklaring i ISA 200 kräver upprättandet av finansiella rapporter av företagsledningen och, i tillämpliga fall, av styrelsen att de finansiella rapporterna innehåller en adekvat beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. [22] Denna beskrivning informerar användare av de finansiella rapporterna om det ramverk som de finansiella rapporterna grundas på.

A 11.En beskrivning som anger att de finansiella rapporterna är upprättade enligt ett visst tillämpligt ramverk för finansiell rapportering är på sin plats endast om de finansiella rapporterna följer alla de krav i det ramverket som är i kraft under den period som de finansiella rapporterna omfattar.

A 12.En beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering som innehåller obestämda modifierande eller begränsande uttryck (t.ex. ”de finansiella rapporterna följer i betydande utsträckning International Financial Reporting Standards”) är inte en lämplig beskrivning av detta ramverk, eftersom det kan vilseleda användare av de finansiella rapporterna.

Hänvisning till mer än ett ramverk för finansiell rapportering

A 13.I vissa fall kan det av de finansiella rapporterna framgå att de är upprättade enligt två ramverk för finansiell rapportering (t.ex. det nationella ramverket och IFRS). Detta kan bero på att företagsledningen måste, eller har valt att, upprätta de finansiella rapporterna enligt båda ramverken, och i så fall är båda tillämpliga ramverk för finansiell rapportering. En sådan beskrivning är bara lämplig om de finansiella rapporterna följer vart och ett av ramverken för sig. Om de finansiella rapporterna ska kunna betraktas som upprättade enligt båda ramverken, måste de finansiella rapporterna följa båda ramverken samtidigt och utan att det behövs avstämningsinformation. I praktiken är det inte troligt att det går att följa två ramverk samtidigt om inte jurisdiktionen har antagit det andra ramverket (t.ex. IFRS) som sitt nationella ramverk eller har eliminerat alla hinder för att följa det.

A 14.Finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk för finansiell rapportering och som innehåller en upplysning eller en kompletterande rapport som stämmer av resultaten mot dem som skulle ha presenterats enligt ett annat ramverk är inte upprättade enligt detta andra ramverk. Detta beror på att de finansiella rapporterna inte innehåller all information på det sätt som krävs enligt detta andra ramverk.

A 15.Men de finansiella rapporterna kan ha upprättats enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering och dessutom i noterna till de finansiella rapporterna beskriva i vilken utsträckning de finansiella rapporterna följer ett annat ramverk (t.ex. finansiella rapporter som har upprättats enligt det nationella ramverket och som också beskriver i vilken utsträckning de följer IFRS). Denna beskrivning kan utgöra kompletterande finansiell information enligt vad som diskuteras i punkt 53 och omfattas av revisorns uttalande om den inte tydligt kan skiljas ut från de finansiella rapporterna.

Uttalandets form

A 16.Det kan finnas fall där de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild, trots att de upprättats enligt kraven i ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild. När så är fallet, kan företagsledningen ha möjlighet att ta med ytterligare upplysningar i de finansiella rapporterna förutom dem som särskilt krävs i ramverket eller, i ytterst sällsynta fall, att avvika från ett krav i ramverket för att ge en rättvisande bild i de finansiella rapporterna. (Se punkt 18.)

A 17.Det är utomordentligt ovanligt att revisorn betraktar finansiella rapporter som har upprättats enligt ett regelstyrt ramverk som vilseledande, om han eller hon enligt ISA 210 fastställt att ramverket är godtagbart. [23] (Se punkt 19.)

Revisors rapport (se punkt 20)

A 18.Med skriftlig rapport avses rapporter på papper och rapporter i elektronisk form.

A 19.Bilagan till denna ISA innehåller exempel på revisors rapport avseende finansiella rapporter, där delarna enligt punkterna 21–49 ingår. Med undantag för avsnitten ”Uttalande” och ”Grund för uttalande” fastställer denna ISA inte kraven för ordningen på delarna i revisors rapport. Men denna ISA kräver att särskilda rubriker används, som är avsedda att göra det lättare att känna igen revisors rapporter som hänvisar till revisioner som har utförts enligt ISA, särskilt i situationer där delarna i revisors rapport presenteras i en ordning som skiljer sig från exemplen på rapporter i bilagan.

Revisors rapport för revisioner som utförs enligt International Standards on Auditing

Titel (se punkt 21)

A 20.En titel som anger att rapporten är en rapport från en oberoende revisor, t.ex. ”Rapport från oberoende revisor”, som skiljer den oberoende revisorns rapport från rapporter som lämnas av andra.

Mottagare (se punkt 22)

A 21.Lag, annan författning eller villkoren för uppdraget kan precisera till vem revisors rapport ska ställas i jurisdiktionen i fråga. Revisors rapport ställs vanligtvis till dem som den är upprättad för, ofta till antingen aktieägarna i eller styrelsen för det företag vars finansiella rapporter revideras.

Revisorns uttalande (se punkterna 24–26)
Hänvisning till de finansiella rapporterna som har reviderats

A 22.Revisors rapport anger t.ex. att revisorn har reviderat de finansiella rapporterna för företaget, som består av [ange titeln på varje finansiell rapport som tillsammans utgör de fullständiga finansiella rapporter som krävs enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, med angivande av det datum eller den period som varje finansiell rapport omfattar] samt noter till de finansiella rapporterna, och sammanfattningen av betydelsefulla redovisningsprinciper.

A 23.När revisorn känner till att de reviderade finansiella rapporterna ska innefattas i ett dokument som innehåller annan information, t.ex. en årsrapport, kan revisorn, om presentationsformen medger det, överväga att identifiera de sidor där de reviderade finansiella rapporterna presenteras. Detta underlättar för användare att identifiera de finansiella rapporter som revisors rapport avser.

”Ge en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” eller ”ge en sann och rättvisande bild”

A 24.Formuleringarna ”ge en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” och ”ge en sann och rättvisande bild” anses vara likvärdiga. Huruvida formuleringen ”ge en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” eller ”ge en sann och rättvisande bild” används i en viss jurisdiktion bestäms av lagar och andra författningar som styr revisionen av finansiella rapporter i den jurisdiktionen eller av allmänt vedertagen praxis i jurisdiktionen i fråga. Om lag eller annan författning kräver att en annan ordalydelse används, påverkar detta inte kravet i punkt 14 i denna ISA på att revisorn ska utvärdera om finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild faktiskt ger en rättvisande bild.

A 25.När revisorn lämnar ett omodifierat uttalande är det inte lämpligt att använda fraser som ”med föregående förklaring” eller ”beroende på” när det gäller uttalandet, eftersom dessa tyder på ett villkorat uttalande eller ett försvagat eller modifierat uttalande.

Beskrivning av de finansiella rapporterna och vad de omfattar

A 26.Revisors rapport täcker de fullständiga finansiella rapporterna så som de definieras i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Exempel: i många generella ramverk kan de finansiella rapporterna innefatta en rapport över finansiell ställning, en rapport över totalresultat, en rapport över förändringar i eget kapital, en kassaflödesanalys och tillhörande noter, som normalt består av en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper och andra upplysningar. I vissa jurisdiktioner kan även ytterligare information ses som en del av de finansiella rapporterna.

A 27.När det gäller finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild anger revisors uttalande att de finansiella rapporterna ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild, eller ger en sann och rättvisande bild, av den information som de finansiella rapporterna är avsedda att presentera. När det t.ex. gäller finansiella rapporter som upprättas enligt IFRS är det som omfattas företagets finansiella ställning per slutet av perioden och företagets finansiella resultat och kassaflöden för perioden. Följden är att [...] i punkt 25 och på annan plats i denna ISA är avsett att ersättas av orden i kursiv text i föregående mening när det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är IFRS eller, när det gäller andra ramverk för finansiell rapportering, ersättas av ord som beskriver det som de finansiella rapporterna är avsedda att presentera.

Beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och hur det kan påverka revisorns uttalande

A 28.Identifieringen av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i revisorns uttalande är avsedd att informera användare av revisors rapport om den ram inom vilken revisorn lämnar sitt uttalande, och den är inte avsedd att begränsa den utvärdering som krävs enligt punkt 14. Det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering identifieras på, t.ex., följande sätt:

”... enligt International Financial Reporting Standards”, eller

”... enligt god redovisningssed i jurisdiktion X ...”.

A 29.När det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering omfattar redovisningsstandarder och krav enligt lag eller annan författning, identifieras ramverket på följande sätt: ”...enligt International Financial Reporting Standards och associationsrätten i jurisdiktion X.” ISA 210 behandlar omständigheter när det råder motsättningar mellan redovisningsstandarderna och kraven enligt lag eller annan författning. [24]

A 30.Enligt vad som anges i punkt A 13 kan de finansiella rapporterna upprättas enligt två ramverk för finansiell rapportering, som därför båda är tillämpliga ramverk för finansiell rapportering. Därmed övervägs varje ramverk separat när revisorn bildar sig en uppfattning om de finansiella rapporterna, och revisorns uttalande enligt punkterna 25–27 hänvisar till båda ramverken på följande sätt:

  1. Om de finansiella rapporterna följer vart och ett av ramverken för sig lämnas två uttalanden, dvs. ett uttalande om att de finansiella rapporterna är upprättade enligt ett av de tillämpliga ramverken för finansiell rapportering (t.ex. det nationella ramverket) och ett uttalande om att de finansiella rapporterna är upprättade enligt det andra tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (t.ex. IFRS). Dessa uttalanden kan lämnas separat eller i en enda mening (t.ex. att de finansiella rapporterna ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild enligt god redovisningssed i jurisdiktion X och enligt IFRS).
  2. Om de finansiella rapporterna följer ett av ramverken men inte följer det andra, kan ett omodifierat uttalande lämnas om att de finansiella rapporterna är upprättade enligt det ena ramverket (t.ex. det nationella ramverket) och ett modifierat uttalande avseende det andra ramverket (t.ex. IFRS) enligt ISA 705 (omarbetad).

A 31.Som anges i punkt A 15 kan det av de finansiella rapporterna framgå att det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering har följts, och de kan dessutom upplysa om i vilken utsträckning det andra ramverket för finansiell rapportering har följts. Sådan kompletterande information omfattas av revisors uttalande om den inte tydligt kan skiljas från de finansiella rapporterna (se punkterna 53–54 och tillhörande tillämpningsmaterial i punkterna A 78–A 84). Därför gäller följande:

  1. Om upplysningarna rörande hur det andra ramverket följts är vilseledande, lämnas ett modifierat uttalande enligt ISA 705 (omarbetad).
  2. Om upplysningarna inte är vilseledande, men revisorn bedömer att de är så viktiga att de är grundläggande för användarnas förståelse av de finansiella rapporterna, lägger revisorn till ett stycke med upplysningar av särskild betydelse enligt ISA 706 (omarbetad) som fäster uppmärksamheten på upplysningarna.

Grund för uttalande (se punkt 28)

A 32.Avsnittet Grund för uttalande är viktigt för förståelsen av revisors uttalande. Därför kräver denna ISA att avsnittet Grund för uttalande ska följa direkt efter avsnittet Uttalande i revisors rapport.

A 33.Hänvisningen till de standarder som har använts informerar användare av revisors rapport om att revisionen har utförts enligt fastställda standarder.

Relevanta yrkesetiska krav (se punkt 28 c)

A 34.Att identifiera ursprungsjurisdiktion för relevanta yrkesetiska krav ökar transparensen om de krav som avser revisionsuppdraget. ISA 200 förklarar att relevanta yrkesetiska krav normalt består av del A och B i Etikkoden avseende en revision av finansiella rapporter tillsammans med nationella krav som är mer restriktiva. [25] När de yrkesetiska kraven inbegriper dem i Etikkoden, ska utsagan också hänvisa till Etikkoden. Om Etikkoden utgör samtliga yrkesetiska krav som är relevanta för revisionen behöver inte utsagan identifiera någon ursprungsjurisdiktion.

A 35.I vissa jurisdiktioner kan det finnas relevanta yrkesetiska krav i flera olika källor, t.ex. yrkesetiska koder och ytterligare regler och krav i lagar och andra författningar. När oberoende och andra relevanta yrkesetiska krav finns i ett begränsat antal källor, kan revisorn välja att nämna de relevanta källorna (t.ex. namnet på den kod, regel eller bestämmelse som gäller i jurisdiktionen), eller kan hänvisa till en term som är allmänt känd och som på ett lämpligt sätt sammanfattar dessa källor (t.ex. oberoendekrav för revisioner av privata företag i jurisdiktion X).

A 36.Lag eller annan författning, nationella revisionsstandarder eller villkoren för ett revisionsuppdrag kan kräva att revisorn i sin rapport lämnar mer exakt information om källorna för de relevanta yrkesetiska kraven, däribland de som rör oberoende, som gällde revisionen av de finansiella rapporterna.

A 37.När revisorn fastställer den mängd information som är lämplig att ta med i revisors rapport när det finns flera källor för relevanta yrkesetiska krav som avser revisionen av de finansiella rapporterna, är ett viktigt övervägande att väga transparens mot risken för att annan användbar information i revisors rapport döljs.

Övervägande som särskilt gäller koncernrevisioner

A 38.I koncernrevisioner där det finns flera källor för relevanta yrkesetiska krav, däribland sådana som rör oberoende, avser hänvisningen i revisors rapport till jurisdiktionen normalt de relevanta yrkesetiska krav som gäller koncernrevisionsteamet. Detta beror på att i en koncernrevision omfattas även revisorerna för enheter av de yrkesetiska krav som är relevanta för koncernrevisionen. [26]

A 39.ISA fastställer inte särskilda oberoendekrav eller yrkesetiska krav för revisorer, däribland enheters revisorer, och utökar således inte, eller på annat sätt åsidosätter, oberoendekraven i Etikkoden eller andra yrkesetiska krav som gäller koncernrevisionsteamet, och inte heller kräver ISA att enhetens revisor i samtliga fall omfattas av samma särskilda oberoendekrav som gäller koncernrevisionsteamet. Följden är att relevanta yrkesetiska krav, däribland de som rör oberoende, i en koncernrevision kan vara komplexa. ISA 600 [27] innehåller vägledning för revisorer när det gäller att arbeta med den finansiella informationen för en enhet i en koncernrevision, däribland de situationer där enhetens revisor inte uppfyller de oberoendekrav som är relevanta för koncernrevisionen.

Särskilt betydelsefulla områden (se punkt 31)

A 40.Lag eller annan författning kan kräva kommunikation om särskilt betydelsefulla områden för revisioner av företag som inte är noterade, t.ex. företag som i sådan lag eller annan författning definieras som företag av allmänt intresse.

A 41.Revisorn kan också besluta att kommunicera särskilt betydelsefulla områden för andra företag, däribland sådana som kan ha ett betydande allmänintresse, t.ex. därför att de har stort antal och många olika typer av intressenter och med tanke på verksamhetens karaktär och storlek. Exempel på sådana företag kan innefatta finansinstitut (t.ex. banker, försäkringsbolag och pensionsfonder) och andra organisationer som välgörenhetsorganisationer.

A 42.ISA 210 kräver att revisorn avtalar villkoren för revisionsuppdraget med företagsledningen eller styrelsen, enligt vad som är tillämpligt, och förklarar att rollerna för företagsledningen och styrelsen när det handlar om att avtala villkoren för revisionsuppdraget beror på företagets styrstruktur och relevant lag eller annan författning. [28] ISA 210 kräver också att uppdragsbrevet eller annan lämplig form av skriftligt avtal innehåller hänvisning till den förutsedda formen för och det förutsedda innehållet i rapporter som ska lämnas av revisorn. [29] När det inte finns andra krav på att revisorn ska kommunicera särskilt betydelsefulla områden förklarar ISA 210 [30] att det kan vara till hjälp för revisorn att i villkoren för uppdraget hänvisa till möjligheten att kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport och, i vissa jurisdiktioner, kan det vara nödvändigt att revisorn tar med en hänvisning till sådan möjlighet för att kunna ha kvar möjligheten att göra det.

Överväganden som särskilt rör företag inom den offentliga sektorn

A 43.Det är inte vanligt med noterade företag i den offentliga sektorn. Men företag i den offentliga sektorn kan vara betydelsefulla på grund av aspekter som rör storlek, komplexitet eller allmänintresse. I sådana fall kan det finnas krav i lag eller annan författning på att en revisor i ett företag i den offentliga sektorn ska, eller revisorn kan annars besluta att, kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport.

Ansvar för de finansiella rapporterna (se punkterna 33–34)

A 44.I ISA 200 förklaras den grundläggande förutsättningen, avseende företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens ansvar utifrån vilken en revision enligt ISA utförs. [31] Företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen tar på sig ansvaret för att upprätta de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering innefattande, i relevanta fall, ansvaret för att de ger en rättvisande bild. Företagsledningen tar också på sig ansvaret för sådan intern kontroll som den bedömer som nödvändig för upprättandet av finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Beskrivningen av företagsledningens ansvar i revisors rapport innefattar hänvisning till båda dessa delar av ansvaret, eftersom detta bidrar till att förklara för användare vad den grundläggande förutsättningen för utförandet av en revision är. I ISA 260 (omarbetad) används termen ”de som har ansvar för företagets styrning” för att beskriva den eller de personer eller organisationer som har ansvar för att utöva tillsyn över företaget, och innehåller en diskussion om de olika styrstrukturer som finns i olika jurisdiktioner och företag.

A 45.Det kan finnas omständigheter när det är lämpligt att revisorn gör ett tillägg till beskrivningarna av företagsledningens och styrelsens ansvar i punkterna 34–35 för att avspegla ytterligare ansvar som har betydelse för upprättandet av de finansiella rapporterna med hänsyn till den särskilda jurisdiktionen eller företagets karaktär.

A 46.ISA 210 kräver att revisorn inhämtar bekräftelse om företagsledningens ansvar i ett uppdragsbrev eller någon annan passande form av skriftligt avtal. [32] ISA 210 ger viss flexibilitet i detta genom att förklara att om lag eller annan författning fastställer företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens ansvar avseende finansiell rapportering, kan revisorn avgöra att lagen eller den andra författningen innefattar ansvar som enligt hans eller hennes bedömning i praktiken motsvarar det som anges i ISA 210. För sådant likvärdigt ansvar kan revisorn använda ordalydelsen i lag eller annan författning för att beskriva det i uppdragsbrevet eller annan passande form av skriftligt avtal. I dessa fall kan ordalydelsen även användas i revisors rapport för att beskriva ansvaret enligt vad som krävs i punkt 34 a i denna ISA. Under andra omständigheter, däribland när revisorn beslutar att inte använda ordalydelsen i lag eller annan författning så som den har tagits in i uppdragsbrevet, används ordalydelsen i punkt 34 a i denna ISA. Utöver att ta med beskrivningen av företagsledningens ansvar i revisors rapport enligt krav i punkt 34 kan revisorn hänvisa till en mer utförlig beskrivning av dessa ansvar genom att ta med en hänvisning till var sådan information finns (t.ex. i företagets årsrapport eller på en webbplats för en tillämplig myndighet).

A 47.I vissa jurisdiktioner kan lag eller annan författning som fastställer företagsledningens ansvar särskilt ange ansvar för att bokföring och räkenskapsmaterial, eller redovisningssystem, är tillräckliga. Eftersom bokföring, räkenskapsmaterial och redovisningssystem är en del av intern kontroll (enligt definition i ISA 315 (omarbetad) [33] ), nämner inte beskrivningarna i ISA 210 och i punkt 34 dessa särskilt.

A 48.Bilagan till denna ISA innehåller exempel på hur kravet i punkt 34 b kan tillämpas när IFRS är det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Om ett annat tillämpligt ramverk för finansiell rapportering än IFRS används kan exemplen på rapporter i bilagan till denna ISA behöva anpassas för att avspegla tillämpningen av de andra ramverken för finansiell rapportering med hänsyn till omständigheterna.

Tillsyn över processen för finansiell rapportering (se punkt 35)

A 49.När vissa men inte alla av dem som är engagerade i tillsynen över processen för finansiell rapportering också är engagerade i att upprätta de finansiella rapporterna, kan den beskrivning som krävs enligt punkt 35 i denna ISA behöva modifieras för att på lämpligt sätt avspegla företagets särskilda omständigheter. När de som har ansvar för tillsynen över processen för finansiell rapportering är samma som de som ansvarar för upprättandet av de finansiella rapporterna krävs ingen hänvisning till tillsynsansvaret.

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna (se punkterna 37–40)

A 50.Den beskrivning av revisorns ansvar som krävs enligt punkterna 37–40 i denna ISA kan anpassas för att avspegla företagets särskilda karaktär t.ex. när revisors rapport avser koncernredovisningen. I exempel 2 i bilagan till denna ISA finns ett exempel på hur detta kan göras.

Revisorns mål (se punkt 38 a)

A 51.Revisors rapport förklarar att målen för revisorn är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en rapport som innehåller revisorns uttalande. Revisorns mål skiljer sig från företagsledningens ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna.

Beskrivning av väsentlighet (se punkt 38 c)

A 52.Bilagan till denna ISA innehåller exempel på hur kravet i punkt 38 c, att beskriva väsentlighet, kan tillämpas när IFRS är det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Om ett annat tillämpligt ramverk för finansiell rapportering än IFRS används kan exemplen på förklaringar som presenteras i bilagan till denna ISA behöva anpassas för att avspegla tillämpningen av de andra ramverken för finansiell rapportering med hänsyn till omständigheterna.

Revisorns ansvar med avseende på ISA 701 (se punkt 40 c)

A 53.Revisorn kan också bedöma det som lämpligt att lämna ytterligare information i beskrivningen av revisorns ansvar utöver det som krävs enligt punkt 40 c. Revisorn kan t.ex. hänvisa till kravet i punkt 9 i ISA 701, för att fastställa de frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn vid utförandet av revisionen, och beakta områden med högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter eller betydande risker som identifieras enligt ISA 315 (omarbetad); betydande bedömningar av revisorn avseende områden i de finansiella rapporterna som innefattade betydande bedömningar av företagsledningen, däribland uppskattningar i redovisningen som har identifierats som att de har en hög osäkerhet i uppskattningen samt effekterna på revisionen av betydelsefulla händelser eller transaktioner som inträffat under perioden.

Placering av beskrivningen av revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna (se punkterna 41, 50 j)

A 54.Att ta med den information som krävs enligt punkterna 39–40 i denna ISA i en bilaga till revisors rapport eller, när lagar, andra författningar eller nationella revisionsstandarder uttryckligen tillåter det, hänvisa till en webbplats för en tillämplig myndighet med sådan information kan vara ett bra sätt att göra innehållet i revisors rapport mer lättläst. Men eftersom beskrivningen av revisors ansvar innehåller information som är nödvändig för användares förväntningar på en revision som utförs enligt ISA måste en hänvisning finnas i revisors rapport som anger var sådan information finns.

Placering i bilaga (se punkterna 41 b, 50 j)

A 55.Enligt punkt 41 kan revisorn ta med det som krävs enligt punkterna 39–40 som beskriver revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna i en bilaga till revisors rapport, förutsatt att lämplig hänvisning görs i texten i revisors rapport till var bilagan finns. Nedan följer ett exempel på hur en sådan hänvisning till en bilaga kan göras i revisors rapport:

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna finns i bilaga X till denna rapport. Denna beskrivning, som finns på [ange sidnummer eller annan särskild hänvisning till var beskrivningen finns], är en del av vår rapport.

Hänvisning till en webbplats för en tillämplig myndighet (se punkterna 41 c, 42)

A 56.Punkt 41 förklarar att revisorn kan hänvisa till en beskrivning av revisorns ansvar som finns på en webbplats för en tillämplig myndighet, endast om detta är uttryckligen tillåtet i lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder. Informationen på webbplatsen, som är införlivad i revisors rapport genom särskild hänvisning till var på en webbplats sådan information kan hittas, kan beskriva revisorns arbete, eller revisionen enligt ISA i stora drag, men får inte vara oförenlig med den beskrivning som krävs enligt punkterna 39–40 i denna ISA. Det innebär att formuleringen av beskrivningen av revisorns ansvar på webbplatsen kan vara mer utförlig, eller kommunicera andra frågor som rör en revision av finansiella rapporter, förutsatt att dessa formuleringar avspeglar och inte motsäger de frågor som behandlas i punkterna 39–40.

A 57.En tillämplig myndighet kan vara en nationell normgivare, tillsynsmyndighet eller tillsynsorgan för revision. Sådana organisationer har goda möjligheter att säkerställa riktighet, fullständighet och fortsatt tillgänglighet för den standardiserade informationen. Det vore inte lämpligt för revisorn att driva en sådan webbplats. Nedan följer ett exempel på hur en sådan hänvisning till en webbplats kan göras i revisors rapport:

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter.

Ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna finns på [Organisations] webbplats på: [webbadress]. Denna beskrivning är en del av revisors rapport.

Annat rapporteringsansvar (se punkterna 43–45)

A 58.I vissa jurisdiktioner kan revisorn ha ytterligare ansvar för att rapportera om andra frågor som kompletterar revisorns ansvar enligt ISA. Exempel: Revisorn kan bli ombedd att rapportera om vissa frågor, om revisorn får kännedom om dem under revisionens gång. Alternativt kan revisorn bli ombedd att utföra och rapportera om ytterligare särskilda åtgärder eller att lämna ett uttalande om särskilda frågor, t.ex. om bokföring och räkenskapsmaterial är adekvata, intern kontroll av finansiell rapportering eller annan information. Revisionsstandarder i den särskilda jurisdiktionen ger ofta vägledning om revisorns ansvar med hänsyn till det särskilda ytterligare rapporteringsansvaret i jurisdiktionen i fråga.

A 59.I vissa fall kan relevanta lagar eller andra författningar kräva eller tillåta att revisorn rapporterar om detta andra ansvar som del av revisors rapport avseende de finansiella rapporterna. I andra fall kan revisorn vara skyldig eller ha tillåtelse att rapportera om dem i en separat rapport.

A 60.Punkterna 43–45 i denna ISA tillåter att annat rapporteringsansvar och revisorns ansvar enligt ISA presenteras tillsammans endast när de behandlar samma ämnen och formuleringen i revisors rapport tydligt skiljer det andra rapporteringsansvaret från det enligt ISA. Sådan tydlig åtskillnad kan innebära att det blir nödvändigt att revisors rapport hänvisar till källan för det andra rapporteringsansvaret och anger att sådant ansvar ligger utanför det som krävs enligt ISA. Annars måste annat rapporteringsansvar kommuniceras i ett separat avsnitt i revisors rapport med rubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” eller på annat sätt som är lämpligt för innehållet i avsnittet. I dessa fall kräver punkt 44 att revisorn inkluderar rapporteringsansvar enligt ISA under rubriken ”Rapport avseende revisionen av de finansiella rapporterna”.

Namn på ansvarig revisor (se punkt 46)

A 61.ISQC 1 [34] kräver att revisionsföretaget fastställer riktlinjer och principer för att ge rimlig säkerhet att uppdrag utförs enligt standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Oaktat dessa krav i ISQC 1 är skälet till att upplysa om namnet på ansvarig revisor i revisors rapport att skapa ytterligare transparens för användarna av revisors rapport om finansiella rapporter för ett noterat företag.

A 62.Lagar, andra författningar eller nationella revisionsstandarder kan kräva att revisors rapport innehåller namnet på ansvarig revisor för andra revisioner än dem avseende finansiella rapporter för noterade företag. Det kan också finnas krav i lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder att revisorn ska, eller revisorn kan besluta att, inkludera ytterligare information utöver ansvarig revisors namn i revisors rapport för att ytterligare identifiera ansvarig revisor, t.ex. numret på den ansvarige revisorns auktorisation som är relevant för den jurisdiktion där revisorn är verksam.

A 63.I sällsynta fall kan revisorn komma att identifiera information eller ha erfarenheter som tyder på att det finns ett hot mot den personliga säkerheten som, om namnet på ansvarig revisor blir offentligt, kan leda till fysiska skador på ansvarig revisor, andra medlemmar i uppdragsteamet eller närstående. Men ett sådant hot inkluderar inte t.ex. hot om rättsligt ansvar eller sanktioner enligt lag, annan författning eller yrkesstandarder. Diskussioner med styrelsen om omständigheter som kan leda till fysiska skador kan ge ytterligare information om sannolikheten för eller allvaret i det betydande hotet mot den personliga säkerheten. Lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder kan fastställa ytterligare krav som är relevanta för att avgöra om namnet på ansvarig revisor kan utelämnas.

Revisorns underskrift (se punkt 47)

A 64.Revisorn skriver under revisors rapport med antingen revisionsföretagets namn, revisorns namn eller bådadera, enligt vad som är tillämpligt i jurisdiktionen i fråga. Utöver revisorns underskrift kan det, i vissa jurisdiktioner, krävas att revisorn i revisors rapport uppger sin yrkestitel eller det faktum att revisorn eller revisionsföretaget, efter vad som är tillämpligt, har godkänts av vederbörlig tillståndsgivande myndighet i jurisdiktionen i fråga.

A 65.I vissa fall kan lag eller annan författning tillåta användningen av digitala underskrifter i revisors rapport.

Datum för revisors rapport (se punkt 49)

A 66.Datumet för revisors rapport informerar användaren av revisors rapport om att revisorn har beaktat effekten av händelser och transaktioner som revisorn har fått kännedom om och som har inträffat fram till det datumet. Revisorns ansvar för händelser och transaktioner efter datumet för revisors rapport behandlas i ISA 560. [35]

A 67.Eftersom revisorns uttalande lämnas om de finansiella rapporterna och de finansiella rapporterna är företagsledningens ansvar, kan revisorn inte dra slutsatsen att tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats förrän bevis har inhämtats om att alla de rapporter och upplysningar som utgör de finansiella rapporterna har upprättats och att företagsledningen har tagit ansvar för dem.

A 68.I vissa jurisdiktioner identifierar lagar eller andra författningar de personer eller organ (t.ex. styrelseledamöterna) som ansvarar för att slå fast att alla rapporter och upplysningar som utgör de finansiella rapporterna har upprättats samt preciserar den godkännandeprocess som krävs. I sådana fall inhämtas bevis om detta godkännande innan revisors rapport avseende de finansiella rapporterna dateras. Men i andra jurisdiktioner fastställs inte godkännandeprocessen i lagar eller andra författningar. I dessa fall överväger revisorn vilka rutiner som företaget följer när det upprättar och färdigställer sina finansiella rapporter med hänsyn till sina lednings- och styrstrukturer i syfte att identifiera vilka personer eller vilket organ som har behörighet att slå fast att alla de rapporter som utgör de finansiella rapporterna har upprättats. I vissa fall fastställer lagar eller andra författningar den tidpunkt i processen för finansiell rapportering när revisionen förväntas vara klar.

A 69.I vissa jurisdiktioner är det aktieägarna som slutgiltigt godkänner de finansiella rapporterna innan de offentliggörs. I dessa jurisdiktioner behöver revisorn inte invänta aktieägarnas slutliga godkännande för att kunna dra slutsatsen att tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats. Datumet för godkännande av de finansiella rapporterna är i ISA det tidigare datum då de med vederbörlig befogenhet slår fast att alla de rapporter och upplysningar som utgör de finansiella rapporterna har upprättats och att de som har identifierats som de med vederbörlig befogenhet har uppgett att de har tagit ansvar för dem.

Revisors rapport fastställd i lag eller annan författning (se punkt 50)

A 70.ISA 200 förklarar att revisorn kan vara skyldig att följa krav i lagar eller andra författningar utöver ISA. [36] När skillnaderna mellan kraven i lagar eller andra författningar och ISA endast avser uppställningsformen och ordalydelsen i revisors rapport anger kraven i punkt 50 a–o de delar som, som minimikrav, ska ingå i revisors rapport för att hänvisning till International Standards on Auditing ska kunna göras. I sådana fall behöver inte kraven i punkterna 21–49 som inte ingår i punkt 50 a–o tillämpas, däribland t.ex. kravet på ordningen för avsnitten Uttalande och Grund för uttalande.

A 71.När särskilda krav i en viss jurisdiktion inte strider mot ISA, bidrar den uppställningsform och ordalydelse som krävs enligt punkterna 21–49 i denna ISA till att användare av revisors rapport lättare känner igen revisors rapport som en rapport avseende en revision som har utförts enligt ISA.

Information som krävs enligt ISA 701 (se punkt 50 h)

A 72.Lag eller annan författning kan kräva att revisorn lämnar ytterligare information om den utförda revisionen, vilket kan inkludera information som är i överensstämmelse med målen i ISA 701, eller kan föreskriva karaktären på eller omfattningen av kommunikationen om sådana frågor.

A 73.ISA åsidosätter inte lagar eller andra författningar som styr en revision av finansiella rapporter. När ISA 701 är tillämplig kan hänvisning endast göras till ISA i revisors rapport om, vid tillämpning av lagen eller den andra författningen, det avsnitt som krävs enligt punkt 50 h i denna ISA inte är oförenligt med rapporteringskraven i ISA 701. I sådana fall kan revisorn behöva anpassa vissa aspekter av kommunikationen om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport enligt kraven i ISA 701, t.ex. genom att

  1. ändra rubriken ”Särskilt betydelsefulla områden” om lag eller annan författning föreskriver en viss rubrik,
  2. förklara varför informationen som krävs enligt lag eller annan författning tillhandahålls i revisors rapport, t.ex. genom att hänvisa till relevant lag eller annan författning och beskriva hur informationen har koppling till de särskilt betydelsefulla områdena,
  3. i de fall lag eller annan författning föreskriver karaktären på och omfattningen av beskrivningen, komplettera den föreskrivna informationen för att uppnå en sådan övergripande beskrivning av varje särskilt betydelsefullt område som är förenlig med kravet i punkt 13 i ISA 701.

A 74.ISA 210 behandlar omständigheter där lag eller annan författning i den relevanta jurisdiktionen föreskriver utformningen av eller ordalydelsen i revisors rapport uttryckt på ett sätt som i betydande utsträckning skiljer sig från kraven i ISA, vilket särskilt inbegriper revisorns uttalande. Om så är fallet kräver ISA 210 att revisorn ska utvärdera

  1. om användare skulle kunna missförstå den säkerhet som revisionen av de finansiella rapporterna ger och, i så fall,
  2. om ytterligare förklaringar i revisors rapport kan motverka möjliga missförstånd.

Om revisorn drar slutsatsen att ytterligare förklaringar i revisors rapport inte kan motverka möjliga missförstånd, kräver ISA 210 att revisorn inte accepterar revisionsuppdraget, såvida detta inte krävs enligt lag eller annan författning. Enligt ISA 210 följer en revision som utförs enligt sådan lag eller annan författning inte ISA. Därför anger revisorn inte i revisors rapport att revisionen har utförts enligt International Standards on Auditing. [37]

Överväganden som särskilt rör företag inom den offentliga sektorn

A 75.Revisorer för företag i den offentliga sektorn kan också ha möjlighet, enligt lag eller annan författning, att offentligt rapportera om vissa frågor, antingen i revisors rapport eller i en kompletterande rapport, som kan inbegripa information som är förenlig med målen i ISA 701. Under sådana omständigheter kan revisorn behöva anpassa vissa aspekter av kommunikationen om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport enligt krav i ISA 701 eller ta med en hänvisning i revisors rapport till en beskrivning av frågan i den kompletterande rapporten.

Revisors rapport avseende revisioner som utförs enligt både revisionsstandarder i en viss jurisdiktion och International Standards of Auditing (se punkt 51)

A 76.Revisorn kan i revisors rapport ange att revisionen har utförts enligt både International Standards on Auditing och de nationella revisionsstandarderna när revisorn, utöver att följa de relevanta nationella revisionsstandarderna, följer varje ISA som är relevant för revisionen. [38]

A 77.Hänvisning till både International Standards on Auditing och de nationella revisionsstandarderna får inte göras om det finns en motsättning mellan kraven i ISA och kraven i de nationella revisionsstandarderna som skulle föranleda revisorn att lämna ett annat uttalande eller inte ta med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse som, med hänsyn till de särskilda omständigheterna, krävs enligt ISA. I ett sådant fall hänvisar revisors rapport endast till de revisionsstandarder (antingen International Standards on Auditing eller de nationella revisionsstandarderna) enligt vilka revisors rapport utarbetats.

Kompletterande information som presenteras tillsammans med de finansiella rapporterna (se punkterna 53–54)

A 78.Under vissa omständigheter kan företaget ha skyldighet att, enligt krav i lagar eller andra författningar, eller frivilligt välja att tillsammans med de finansiella rapporterna presentera kompletterande information som inte krävs enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Exempel: Kompletterande information skulle kunna presenteras för att förbättra en användares förståelse av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering eller för att lämna ytterligare förklaringar till särskilda poster i de finansiella rapporterna. Sådan information presenteras normalt antingen i kompletterande tabeller eller förteckningar eller som ytterligare noter.

A 79.Punkt 53 i denna ISA förklarar att revisorns uttalande täcker kompletterande information som är en del av de finansiella rapporterna på grund av sin karaktär eller hur den presenteras. Denna utvärdering är en fråga om professionell bedömning. Detta kan åskådliggöras med följande:

  1. När noterna till de finansiella rapporterna innefattar en förklaring eller avstämning avseende i vilken utsträckning de finansiella rapporterna följer ett annat ramverk för finansiell rapportering kan revisorn bedöma att detta är kompletterande information som inte tydligt kan skiljas från de finansiella rapporterna. Revisorns uttalande skulle också täcka noter eller kompletterande tabeller eller förteckningar som de finansiella rapporterna hänvisar till.
  2. När en ytterligare resultaträkning med upplysningar om vissa kostnadsposter finns som separat uppställning i en bilaga till de finansiella rapporterna kan revisorn anse att detta är kompletterande information som tydligt kan skiljas ut från de finansiella rapporterna.

A 80.Revisors rapport behöver inte ange den kompletterande information som täcks av revisorns uttalande när hänvisningen till noterna i beskrivningen av de rapporter som utgör de finansiella rapporterna i revisors rapport är tillräcklig.

A 81.Lag eller annan författning kanske inte kräver att den kompletterande informationen revideras, och företagsledningen kan besluta att be revisorn att inte låta den kompletterande informationen ingå i inriktningen och omfattningen för revisionen av de finansiella rapporterna.

A 82.Revisorns utvärdering av om oreviderad kompletterande information presenteras på ett sätt som skulle kunna tolkas som att den täcks av revisorns uttalande innefattar t.ex. var denna information presenteras i förhållande till de finansiella rapporterna och reviderad kompletterande information samt om den tydligt är utmärkt som ”oreviderad”.

A 83.Företagsledningen skulle kunna ändra presentationen av oreviderad kompletterande information som skulle kunna tolkas som att den täcks av revisorns uttalande, t.ex. genom att

  1. ta bort hänvisningar från de finansiella rapporterna till oreviderade kompletterande tabeller eller förteckningar eller oreviderade noter, så att avgränsningen mellan den reviderade och den oreviderade informationen blir tillräckligt tydlig, och
  2. placera den oreviderade kompletterande informationen utanför de finansiella rapporterna eller, om det inte är möjligt med hänsyn till omständigheterna, åtminstone placera de oreviderade noterna tillsammans i slutet av de noter som krävs till de finansiella rapporterna och tydligt märka ut dem som oreviderade. Oreviderade noter som blandas med de reviderade noterna kan feltolkas som reviderade.

A 84.Att den kompletterande informationen är oreviderad befriar inte revisorn från ansvaret som beskrivs i ISA 720 (omarbetad).

Bilaga Exempel på oberoende revisors rapport avseende finansiella rapporter (se punkt A 19)

  1. Exempel 1: En revisors rapport avseende finansiella rapporter för ett noterat företag, upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild
  2. Exempel 2: En revisors rapport avseende koncernredovisningen för ett noterat företag, upprättad enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild
  3. Exempel 3: En revisors rapport avseende finansiella rapporter för ett företag som inte är ett noterat företag, upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild (där hänvisning görs till material som finns på en webbplats för en tillämplig myndighet)
  4. Exempel 4: En revisors rapport avseende finansiella rapporter för ett företag som inte är noterat, upprättade enligt ett generellt, regelstyrt ramverk

Exempel 1 – Revisors rapport avseende finansiella rapporter för ett börsnoterat företag upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild

I det här exemplet på en revisors rapport antas följande omständigheter gälla:

  1. Revision av fullständiga finansiella rapporter för ett börsnoterat företag som använder ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild. Revisionen är inte en koncernrevision (dvs. ISA 600 är inte tillämplig).
  2. De finansiella rapporterna är upprättade av företagsledningen enligt IFRS (ett generellt ramverk).
  3. Villkoren för revisionsuppdraget avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i ISA 210.
  4. Revisorn har kommit fram till att ett omodifierat uttalande är lämpligt baserat på de inhämtade revisionsbevisen.
  5. De relevanta yrkesetiska krav som gäller revisionen består av International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (Etikkoden) tillsammans med yrkesetiska krav som avser revisionen i jurisdiktionen, och revisorn hänvisar till båda.
  6. Baserat på inhämtade revisionsbevis har revisorn dragit slutsatsen att det inte finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten enligt ISA 570 (omarbetad).
  7. Särskilt betydelsefulla områden har kommunicerats enligt ISA 701.
  8. Revisorn har inhämtat all den andra informationen före datumet för revisors rapport och har inte identifierat någon väsentlig felaktighet i den andra informationen.
  9. De som har ansvaret för tillsynen över de finansiella rapporterna är inte samma som de som har ansvaret för upprättandet av de finansiella rapporterna.
  10. Utöver revisionen av de finansiella rapporterna har revisorn andra rapporteringsskyldigheter enligt lagen i jurisdiktionen.

RAPPORT FRÅN OBEROENDE REVISOR

Till aktieägarna i ABC-företaget [eller annan lämplig mottagare]

Rapport avseende revisionen av de finansiella rapporterna [40]
Uttalande

Vi har reviderat de finansiella rapporterna för ABC-företaget (företaget), vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året samt noterna till de finansiella rapporterna, däribland en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper.

Enligt vår uppfattning ger de bifogade finansiella rapporterna en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller en sann och rättvisande bild) av företagets finansiella ställning per den 31 december 20X1 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna i vår rapport. Vi är oberoende i förhållande till företaget enligt International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (Etikkoden) tillsammans med de yrkesetiska krav som är relevanta för revisionen av de finansiella rapporterna i [jurisdiktion] och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav och Etikkoden. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av de finansiella rapporterna som helhet, och när vi bildade oss en uppfattning om dessa, men vi lämnar inte ett separat uttalande om dessa områden.

[Beskrivning av varje särskilt betydelsefullt område enligt ISA 701.]

Övrig information [eller annan lämplig rubrik, t.ex. ”Annan information än de finansiella rapporterna och revisors rapport avseende dem”]

[Rapportering enligt rapporteringskraven i ISA 720 (omarbetad) – se Exempel 1 i bilaga 2 till ISA 720 (omarbetad).]

Företagsledningens och styrelsens ansvar för de finansiella rapporterna [41]

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild enligt IFRS [42] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av de finansiella rapporterna är företagsledningen ansvarig för att bedöma företagets förmåga att fortsätta verksamheten och lämna upplysningar, i tillämpliga fall, om frågor som rör företagets fortsatta drift samt utgå från antagandet om fortsatt drift såvida inte företagsledningen antingen avser att likvidera företaget eller upphöra med verksamheten, eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.

De som har ansvar för företagets styrning har ansvaret för tillsynen av företagets process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter.

Punkt 41 b i denna ISA förklarar att den fetstilta texten nedan kan placeras i en bilaga till revisors rapport. Punkt 41 c förklarar att när lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder uttryckligen tillåter det, kan hänvisningar göras till en webbplats för en behörig myndighet, där revisorns ansvarsområden beskrivs, i stället för att detta material tas med i revisors rapport, förutsatt att beskrivningen på webbplatsen kommunicerar, och inte är oförenlig med, beskrivningen av revisorns ansvarsskyldigheter nedan.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

  1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig de beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder med anledning av dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för vårt uttalande. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
  2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av företagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. [43]
  3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen samt tillhörande upplysningar.
  4. Drar vi en slutsats om det riktiga i företagsledningens användning av antagandet om fortsatt drift och, baserat på de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste vi i revisors rapport fästa uppmärksamheten på de relevanta upplysningarna i de finansiella rapporterna, eller, om dessa upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtades fram till datumet för revisors rapport. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att företaget inte längre kan fortsätta verksamheten.
  5. Utvärdera den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i de finansiella rapporterna, däribland upplysningar, och om de finansiella rapporterna återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med styrelsen avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierar under revisionen.

Vi ger också styrelsen en utsaga om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka frågor som hade den största betydelsen i revisionen av de finansiella rapporterna och därför är de särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa frågor i revisors rapport såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisors rapport på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

De frågor som behandlas i lag eller annan författning eller nationella revisionsstandarder (kallas ”andra rapporteringsansvar”) ska kommuniceras i detta avsnitt såvida inte de andra rapporteringsansvaren kommunicerar samma ämnen som de som redovisas under de rapporteringsansvar som krävs enligt ISA som del av avsnittet ”Rapport avseende revisionen av de finansiella rapporterna.” Rapporteringen om andra rapporteringsansvar som behandlar samma ämnen som de som krävs enligt ISA kan kombineras (dvs. tas med i avsnittet ”Rapport avseende revisionen av de finansiella rapporterna” under lämpliga underrubriker) förutsatt att formuleringen i revisors rapport gör tydlig åtskillnad mellan de andra rapporteringsansvaren och rapporteringen som krävs enligt ISA, där en sådan skillnad finns. [Detta avsnitts form och innehåll i revisors rapport varierar beroende på karaktären på revisorns övriga rapporteringsansvar som föreskrivs i lokal lag eller annan författning, eller nationella revisionsstandarder.]

Ansvarig revisor för den revision som lett fram till denna rapport från oberoende revisor är [namn].

[Underskrift med revisionsföretagets namn, med revisorns namn eller bådadera, enligt vad som är tillämpligt i jurisdiktionen i fråga.]

[Revisorns adress]

[Datum]

Exempel 2 – Revisors rapport avseende koncernredovisningen för ett börsnoterat företag upprättad enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild

I det här exemplet på en revisors rapport antas följande omständigheter gälla:

  1. Revision av en fullständig koncernredovisning för ett börsnoterat företag som använder ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild. Revisionen är en koncernrevision av ett företag med dotterföretag (dvs. ISA 600 är tillämplig).
  2. Koncernredovisningen är upprättad av företagsledningen enligt IFRS (ett generellt ramverk).
  3. Villkoren för revisionsuppdraget avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i ISA 210.
  4. Revisorn har kommit fram till att ett omodifierat uttalande är lämpligt baserat på de inhämtade revisionsbevisen.
  5. International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (Etikkoden) innehåller alla relevanta yrkesetiska krav som gäller för revisionen.
  6. Baserat på inhämtade revisionsbevis har revisorn dragit slutsatsen att det inte finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten enligt ISA 570 (omarbetad).
  7. Särskilt betydelsefulla områden har kommunicerats enligt ISA 701.
  8. Revisorn har inhämtat all den andra informationen före datumet för revisors rapport och har inte identifierat någon väsentlig felaktighet i den andra informationen.
  9. De som har ansvaret för tillsynen över koncernredovisningen är inte samma som de som har ansvaret för upprättandet av koncernredovisningen.
  10. Utöver revisionen av de finansiella rapporterna har revisorn andra rapporteringsskyldigheter enligt lagen i jurisdiktionen.

RAPPORT FRÅN OBEROENDE REVISOR

Till aktieägarna i ABC-företaget [eller annan lämplig mottagare]

Rapport avseende revisionen av koncernredovisningen [44]
Uttalande

Vi har reviderat koncernredovisningen för ABC-företaget och dess dotterföretag (koncernen), vilken består av koncernens rapport över finansiell ställning per den 31 december 20X1, koncernens rapport över totalresultat, koncernens rapport över förändringar i eget kapital och koncernens kassaflödesanalys för året samt noterna till koncernredovisningen, däribland en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper.

Enligt vår uppfattning ger den bifogade koncernredovisningen en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller en sann och rättvisande bild) av koncernens finansiella ställning per den 31 december 20X1 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av koncernredovisningen i vår rapport. Vi är oberoende i förhållande till koncernen enligt International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (Etikkoden), och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt Etikkoden. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av koncernredovisningen som helhet, och när vi bildade oss en uppfattning om dessa, men vi lämnar inte ett separat uttalande om dessa områden.

[Beskrivning av varje särskilt betydelsefullt område enligt ISA 701.]

Övrig information [eller annan lämplig rubrik, t.ex. ”Annan information än de finansiella rapporterna och revisors rapport avseende dem”]

[Rapportering enligt rapporteringskraven i ISA 720 (omarbetad) – se Exempel 1 i bilaga 2 till ISA 720 (omarbetad).]

Företagsledningens och styrelsens ansvar för koncernredovisningen [45]

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt IFRS [42] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta en koncernredovisning utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av koncernredovisningen är företagsledningen ansvarig för att bedöma koncernens förmåga att fortsätta verksamheten och lämna upplysningar, i tillämpliga fall, om frågor som rör koncernens fortsatta drift samt utgå från antagandet om fortsatt drift såvida inte företagsledningen antingen avser att likvidera koncernen eller upphöra med verksamheten, eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.

De som har ansvar för företagets styrning har ansvaret för tillsynen av koncernens process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av koncernredovisningen

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i denna koncernredovisning.

Punkt 41 b i denna ISA förklarar att den fetstilta texten nedan kan placeras i en bilaga till revisors rapport. Punkt 41 c förklarar att när lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder uttryckligen tillåter det, kan hänvisningar göras till en webbplats för en behörig myndighet, där revisorns ansvarsområden beskrivs, i stället för att detta material tas med i revisors rapport, förutsatt att beskrivningen på webbplatsen kommunicerar, och inte är oförenlig med, beskrivningen av revisorns ansvarsskyldigheter nedan.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

  1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i koncernredovisningen, vare sig de beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder med anledning av dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för vårt uttalande. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
  2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av företagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. [43]
  3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen samt tillhörande upplysningar.
  4. Drar vi en slutsats om det riktiga i företagsledningens användning av antagandet om fortsatt drift och, baserat på de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste vi i revisors rapport fästa uppmärksamheten på de relevanta upplysningarna i koncernredovisningen, eller, om dessa upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtades fram till datumet för revisors rapport. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att koncernen inte längre kan fortsätta verksamheten.
  5. Utvärdera den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i koncernredovisningen, däribland upplysningar, och om koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
  6. Inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att lämna ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamma ansvariga för vårt revisionsuttalande.

Vi kommunicerar med styrelsen avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierar under revisionen.

Vi ger också styrelsen en utsaga om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för företagets styrning fastställer vi vilka frågor som hade den största betydelsen i revisionen av koncernredovisningen och därför är de särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa frågor i revisors rapport såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisors rapport på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

[Detta avsnitts form och innehåll i revisors rapport varierar beroende på karaktären på revisorns övriga rapporteringsansvar som föreskrivs i lokal lag eller annan författning, eller nationella revisionsstandarder.] De frågor som behandlas i lag eller annan författning eller nationella revisionsstandarder (kallas ”andra rapporteringsansvar”) ska kommuniceras i detta avsnitt såvida inte de andra rapporteringsansvaren kommunicerar samma ämnen som de som redovisas under de rapporteringsansvar som krävs enligt ISA som del av avsnittet ”Rapport avseende revisionen av koncernredovisningen”. Rapporteringen om andra rapporteringsansvar som behandlar samma ämnen som de som krävs enligt ISA kan kombineras (dvs. tas med i avsnittet ”Rapport avseende revisionen av koncernredovisningen” under lämpliga underrubriker) förutsatt att formuleringen i revisors rapport gör tydlig åtskillnad mellan de andra rapporteringsansvaren och rapporteringen som krävs enligt ISA, där en sådan skillnad finns.]

Ansvarig revisor för den revision som lett fram till denna rapport från oberoende revisor är [namn].

[Underskrift med revisionsföretagets namn, med revisorns namn eller bådadera, enligt vad som är tillämpligt i jurisdiktionen i fråga.]

[Revisorns adress]

[Datum]

Exempel 3 – Revisors rapport avseende finansiella rapporter för ett företag som inte är börsnoterat upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild

I det här exemplet på en revisors rapport antas följande omständigheter gälla:

  1. Revision av fullständiga finansiella rapporter för ett företag som inte är börsnoterat och som använder ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild. Revisionen är inte en koncernrevision (dvs. ISA 600 är inte tillämplig).
  2. De finansiella rapporterna är upprättade av företagsledningen enligt IFRS (ett generellt ramverk).
  3. Villkoren för revisionsuppdraget avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i ISA 210.
  4. Revisorn har kommit fram till att ett omodifierat uttalande är lämpligt baserat på de inhämtade revisionsbevisen.
  5. De relevanta yrkesetiska krav som gäller revisionen är de som gäller i jurisdiktionen.
  6. Baserat på inhämtade revisionsbevis har revisorn dragit slutsatsen att det inte finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten enligt ISA 570 (omarbetad).
  7. Det finns inget krav på att revisorn ska, och revisorn har inte heller beslutat att, kommunicera särskilt betydelsefulla områden enligt ISA 701.
  8. Revisorn har inhämtat all den andra informationen före datumet för revisors rapport och har inte identifierat någon väsentlig felaktighet i den andra informationen.
  9. De som har ansvaret för tillsynen över de finansiella rapporterna är inte samma som de som har ansvaret för upprättandet av de finansiella rapporterna.
  10. Revisorn har inget annat rapporteringsansvar enligt lokal lag.
  11. Revisorn väljer att hänvisa till beskrivningen av sitt ansvar på en webbplats för en behörig myndighet.

RAPPORT FRÅN OBEROENDE REVISOR

Till aktieägarna i ABC-företaget [eller annan lämplig mottagare]

Uttalande

Vi har reviderat de finansiella rapporterna för ABC-företaget (företaget), vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året samt noterna till de finansiella rapporterna, däribland en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper.

Enligt vår uppfattning ger de bifogade finansiella rapporterna en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller en sann och rättvisande bild) av företagets finansiella ställning per den 31 december 20X1 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna i vår rapport. Vi är oberoende i förhållande till företaget enligt de yrkesetiska krav som är relevanta för revisionen av de finansiella rapporterna i [jurisdiktion] och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information [eller annan lämplig rubrik, t.ex. ”Annan information än de finansiella rapporterna och revisors rapport avseende dem”]

[Rapportering enligt rapporteringskraven i ISA 720 (omarbetad) – se Exempel 1 i bilaga 2 till ISA 720 (omarbetad).]

Företagsledningens och styrelsens ansvar för de finansiella rapporterna [45]

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild enligt IFRS [42] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av de finansiella rapporterna är företagsledningen ansvarig för att bedöma företagets förmåga att fortsätta verksamheten och lämna upplysningar, i tillämpliga fall, om frågor som rör företagets fortsatta drift samt utgå från antagandet om fortsatt drift såvida inte företagsledningen antingen avser att likvidera företaget eller upphöra med verksamheten, eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.

De som har ansvar för företagets styrning har ansvaret för tillsynen av företagets process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter.

Ytterligare beskrivning av revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna finns på [Organisations] webbplats på: [länk till webbplats]. Denna beskrivning är en del av revisors rapport.

[Underskrift med revisionsföretagets namn, med revisorns namn eller bådadera, enligt vad som är tillämpligt i jurisdiktionen i fråga.]

[Revisorns adress]

[Datum]

Exempel 4 – Revisors rapport avseende finansiella rapporter för ett företag som inte är börsnoterat upprättade enligt ett generellt, regelstyrt ramverk

I det här exemplet på en revisors rapport antas följande omständigheter gälla:

  1. Revision av fullständiga finansiella rapporter för ett företag som inte är börsnoterat enligt krav i lag eller annan författning. Revisionen är inte en koncernrevision (dvs. ISA 600 är inte tillämplig).
  2. De finansiella rapporterna är upprättade av företagsledningen enligt ramverket för finansiell rapportering (XYZ-lagen) i jurisdiktion X (dvs. ett ramverk för finansiell rapportering, omfattande lagar och andra författningar, avsett att tillgodose de gemensamma informationsbehoven hos många olika användare men inte avsett att ge en rättvisande bild).
  3. Villkoren för revisionsuppdraget avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i ISA 210.
  4. Revisorn har kommit fram till att ett omodifierat uttalande är lämpligt baserat på de inhämtade revisionsbevisen.
  5. De relevanta yrkesetiska krav som gäller revisionen är de som gäller i jurisdiktionen.
  6. Baserat på inhämtade revisionsbevis har revisorn dragit slutsatsen att det inte finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten enligt ISA 570 (omarbetad).
  7. Det finns inget krav på att revisorn ska, och revisorn har inte heller beslutat att, kommunicera särskilt betydelsefulla områden enligt ISA 701.
  8. Revisorn har inhämtat all den andra informationen före datumet för revisors rapport och har inte identifierat någon väsentlig felaktighet i den andra informationen.
  9. De som har ansvaret för tillsynen över de finansiella rapporterna är inte samma som de som har ansvaret för upprättandet av de finansiella rapporterna.
  10. Revisorn har inget annat rapporteringsansvar enligt lokal lag.

RAPPORT FRÅN OBEROENDE REVISOR

[Mottagare]

Uttalande

Vi har reviderat de finansiella rapporterna för ABC-företaget (företaget), vilka består av balansräkningen per den 31 december 20X1, resultaträkningen, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året samt noterna till de finansiella rapporterna, däribland en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper.

Enligt vår uppfattning är de bifogade finansiella rapporterna för företaget i allt väsentligt upprättade enligt XYZ-lagen i jurisdiktion X.

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna i vår rapport. Vi är oberoende i förhållande till företaget enligt de yrkesetiska krav som är relevanta för revisionen av de finansiella rapporterna i [jurisdiktion] och har i övrigt fullgjort vårt ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information [eller annan lämplig rubrik, t.ex. ”Annan information än de finansiella rapporterna och revisors rapport avseende dem”]

[Rapportering enligt rapporteringskraven i ISA 720 (omarbetad) – se Exempel 1 i bilaga 2 till ISA 720 (omarbetad).]

Företagsledningens och styrelsens ansvar för de finansiella rapporterna [45]

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter enligt XYZ-lagen i jurisdiktion X [42] och för sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av de finansiella rapporterna är företagsledningen ansvarig för att bedöma företagets förmåga att fortsätta verksamheten och lämna upplysningar, i tillämpliga fall, om frågor som rör företagets fortsatta drift samt utgå från antagandet om fortsatt drift såvida inte företagsledningen antingen avser att likvidera företaget eller upphöra med verksamheten, eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.

De som har ansvar för företagets styrning har ansvaret för tillsynen av företagets process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av de finansiella rapporterna

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter.

Punkt 41 b i denna ISA förklarar att den fetstilta texten nedan kan placeras i en bilaga till revisors rapport. Punkt 41 c förklarar att när lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder uttryckligen tillåter det, kan hänvisningar göras till en webbplats för en behörig myndighet, där revisorns ansvarsområden beskrivs, i stället för att detta material tas med i revisors rapport, förutsatt att beskrivningen på webbplatsen kommunicerar, och inte är oförenlig med, beskrivningen av revisorns ansvarsskyldigheter nedan.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

  1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig de beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder med anledning av dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för vårt uttalande. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
  2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av företagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. [43]
  3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen samt tillhörande upplysningar.
  4. Drar vi en slutsats om det riktiga i företagsledningens användning av antagandet om fortsatt drift och, baserat på de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste vi i revisors rapport fästa uppmärksamheten på de relevanta upplysningarna i de finansiella rapporterna, eller, om dessa upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtades fram till datumet för revisors rapport. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att företaget inte längre kan fortsätta verksamheten.

Vi kommunicerar med styrelsen avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierar under revisionen.

[Underskrift med revisionsföretagets namn, med revisorns namn eller bådadera, enligt vad som är tillämpligt i jurisdiktionen i fråga.]

[Revisorns adress]

[Datum]

  • [1]

    ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor.

  • [2]

    ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [3]

    ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [4]

    ISA 800 Särskilda överväganden – revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte (omarbetad).

  • [5]

    ISA 805 Särskilda överväganden – revisioner av enskilda finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en finansiell rapport (omarbetad).

  • [6]

    ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt 13 a.

  • [7]

    Punkterna 25–26 behandlar de formuleringar som används för att lämna uttalandet när det gäller ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild respektive ett regelstyrt ramverk.

  • [8]

    ISA 200, punkt 13 (f), anger innehållet i finansiella rapporter.

  • [9]

    ISA 200, punkt 11.

  • [10]

    ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker, punkt 26.

  • [11]

    ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen, punkt 11.

  • [12]

    ISA 570 Fortsatt drift (omarbetad), punkterna 21–23.

  • [13]

    ISA 570 (omarbetad), punkt 2.

  • [14]

    ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision, punkt 2.

  • [15]

    ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen).

  • [16]

    ISA 701, punkterna 11–16.

  • [17]

    ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (omarbetad), bilaga 2.

  • [18]

    ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar, punkt 21.

  • [19]

    Exempel: International Financial Reporting Standards (IFRS) påpekar att rättvisande bild kräver en korrekt bild av effekterna av transaktioner, andra händelser och omständigheter enligt definitionerna och redovisningskriterierna för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

  • [20]

    Se ISA 200, punkt 13 a.

  • [21]

    Exempel: IFRS kräver att ett företag tillhandahåller ytterligare upplysningar när det inte räcker att följa de särskilda kraven i IFRS för att ge användare en möjlighet att förstå vilken effekt vissa transaktioner samt andra händelser och omständigheter fått på företagets finansiella ställning och resultat (International Accounting Standard 1) Utformning av finansiella rapporter, punkt 17 c.

  • [22]

    ISA 200, punkterna A 4–A 5.

  • [23]

    ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag, punkt 6 a.

  • [24]

    ISA 210, punkt 18.

  • [25]

    ISA 200, punkt A 16.

  • [26]

    ISA 600, punkt A 37.

  • [27]

    ISA 600, punkterna 19–20.

  • [28]

    ISA 210, punkterna 9 och A 22.

  • [29]

    ISA 210, punkt 10.

  • [30]

    ISA 210, punkt A 25.

  • [31]

    ISA 200, punkt 13 j.

  • [32]

    ISA 210, punkt 6 b i–ii.

  • [33]

    ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö (omarbetad), punkt 4 c.

  • [34]

    ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster, punkt 32.

  • [35]

    ISA 560 Efterföljande händelser, punkterna 10–17.

  • [36]

    ISA 200, punkt A 57.

  • [37]

    ISA 210, punkt 21.

  • [38]

    ISA 200, punkt A 58.

  • [39]

    ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information (omarbetad).

  • [40]

    Underrubriken ”Rapport avseende revisionen av de finansiella rapporterna” behövs inte om den andra underrubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” inte är tillämplig.

  • [41]

    I dessa exempel på revisors rapporter kan termerna ”företagsledning” och ”de som har ansvar för företagets styrning” behöva ersättas av andra termer som är lämpliga inom ramen för det juridiska ramverket i den särskilda jurisdiktionen.

  • [42]

    I de fall där företagsledningen har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild, kan detta lyda: ”Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, och för ...”.

  • [43]

    Den här meningen modifieras, enligt vad som är tillämpligt, under omständigheter då revisorn också har ansvar för att lämna ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen i samband med revisionen av de finansiella rapporterna.

  • [44]

    Underrubriken ”Rapport avseende revisionen av koncernredovisningen” behövs inte om den andra underrubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” inte är tillämplig.

  • [45]

    Eller andra termer som är tillämpliga utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%