INTERNATIONAL STANDARD ON QUALITY CONTROL

ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster

(Gäller från och med den 15 december 2009)

International Standard on Quality Control (ISQC) 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revisioner och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna ISQCs tillämpningsområde

1.Denna internationella standard för kvalitetskontroll (ISQC) behandlar ett revisionsföretags ansvar för sitt system för kvalitetskontroll av revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster. Denna ISQC ska läsas tillsammans med relevanta yrkesetiska krav.

2.Andra uttalanden från International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) ställer upp ytterligare standarder och ger ytterligare vägledning om ansvaret hos revisionsföretagets personal avseende kvalitetskontrollåtgärder för särskilda typer av uppdrag. Exempel: ISA 220 [1] behandlar kvalitetskontrollåtgärder för revision av finansiella rapporter.

3.Ett kvalitetskontrollsystem består av riktlinjer utformade för att målet i punkt 11 ska uppnås samt de rutiner som krävs för att genomföra dessa riktlinjer och övervaka att de följs.

Denna ISQCs auktoritet

4.Denna ISQC gäller för alla företag med yrkesutövande revisorer/redovisningskonsulter beträffande revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster. Karaktären på och omfattningen av de riktlinjer och rutiner som ett enskilt revisionsföretag tar fram för att följa denna ISQC beror på olika faktorer, som företagets storlek och verksamhetskaraktär samt om det ingår i ett nätverk.

5.Denna ISQC redogör för revisionsföretagets mål när det följer ISQC och krav som är utformade för att revisionsföretaget ska kunna uppfylla det angivna målet. Den innehåller också tillhörande vägledning i form av tillämpningsunderlag och andra förtydliganden, som behandlas vidare i punkt 8, en inledande text som ger ett relevant sammanhang för en riktig förståelse av denna ISQC samt definitioner.

6.Målet ger ramen för kraven i denna ISQC, och med hjälp av detta mål ska revisionsföretaget kunna

  1. förstå vad som behöver uppnås, och
  2. besluta om mer behöver göras för att uppnå målet.

7.Kraven i denna ISQC uttrycks med ”ska”.

8.När så krävs ger tillämpningsunderlaget och de andra förtydligandena ytterligare förklaring av kraven och vägledning om hur de ska uppfyllas. I synnerhet kan tillämpningsunderlaget och de andra förtydligandena

  1. förklara mer exakt vad ett krav innebär eller är avsett att täcka, och
  2. ge exempel på riktlinjer och rutiner som kan vara ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna.

Även om sådan vägledning i sig inte ställer krav, har den betydelse för en riktig tillämpning av kraven. Tillämpningsunderlaget och de andra förtydligandena kan också ge bakgrundsinformation om förhållanden som behandlas i denna ISQC. I tillämpliga fall innehåller tillämpningsunderlaget och de andra förtydligandena ytterligare överväganden som särskilt gäller för revisionsorganisationer i den offentliga sektorn eller mindre företag. Dessa ytterligare överväganden är till hjälp vid tillämpningen av kraven i denna ISQC. Men de begränsar eller minskar inte revisionsföretagets ansvar för att tillämpa och följa kraven i denna ISQC.

9.Denna ISQC innehåller, under rubriken ”Definitioner”, en beskrivning av vissa termers innebörd i denna ISQC. Definitionerna ges som hjälp för en konsekvent tillämpning och tolkning av denna ISQC och är inte avsedda att åsidosätta definitioner som kan ha fastställts för andra syften, antingen i lag eller annan författning eller på annat sätt. Ordlistan med termer i internationella standarder utfärdade av IAASB i Handbook of International Standards on Auditing and Quality Control utgiven av IFAC innehåller de termer som definieras i denna ISQC. Dessutom ingår beskrivningar av andra termer i denna ISQC som stöd för en gemensam och konsekvent tolkning samt vid översättning.

Ikraftträdande

10.Kvalitetskontrollsystem enligt denna ISQC måste ha införts senast den 15 december 2009.

Mål

11.Målet för revisionsföretaget är att inrätta och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som ger det rimlig säkerhet att

  1. revisionsföretaget och dess personal följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
  2. rapporter som revisionsföretaget eller ansvariga revisorer lämnar är korrekta med hänsyn till omständigheterna.

Definitioner

12.I denna ISQC har nedanstående termer följande betydelser:

  1. Datum för rapporten – det datum som yrkesutövaren valt för datering av rapport.
  2. Uppdragsdokumentation – dokumentation av utfört arbete, uppnådda resultat samt slutsatser som yrkesutövaren har kommit fram till (ibland används även termen ”arbetspapper”).
  3. Ansvarig revisor [2] – delägare eller annan person i revisionsföretaget som är ansvarig för uppdraget och dess utförande samt för den rapport som lämnas för revisionsföretagets räkning och som, där så krävs, har rätt behörighet från en yrkesorganisation, tillsynsmyndighet eller annan myndighet.
  4. Uppdragsanknuten kvalitetskontroll – en process avsedd att ge en objektiv utvärdering, senast datumet för rapporten, av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och av de slutsatser teamet har kommit fram till vid utformningen av rapporten. Processen för uppdragsanknuten kvalitetskontroll är obligatorisk för revision av börsnoterade företags finansiella rapporter och andra eventuella uppdrag där revisionsföretaget har fastställt att det krävs uppdragsanknuten kvalitetskontroll.
  5. Särskild kvalitetsgranskare för uppdraget – en delägare, annan person i revisionsföretaget, extern person med lämpliga kvalifikationer eller ett team med sådana personer, som inte ingår i uppdragsteamet, med tillräckliga och ändamålsenliga erfarenheter och befogenhet så att han eller hon kan göra en objektiv utvärdering av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser teamet har kommit fram till vid utformningen av rapporten.
  6. Uppdragsteam – alla delägare och medarbetare som utför uppdraget samt eventuella personer som har anlitats av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag för att utföra åtgärder i uppdraget. Denna definition undantar specialister som har anlitats av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag. Termen ”uppdragsteam” undantar även medarbetare på kundens internrevisionsfunktion som tillhandahåller direkt hjälp under ett revisionsuppdrag när den externa revisorn följer kraven i ISA 610. [4]
  7. Revisionsföretag – en enmansbyrå, ett handelsbolag eller ett aktiebolag eller ett annat företag bestående av yrkesverksamma revisorer/redovisningskonsulter.
  8. Inspektion – avseende slutförda uppdrag, åtgärder utformade för att ge bevis för att uppdragsteam har följt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.
  9. Börsnoterat företag – ett företag vars aktier, andelar eller skuldebrev är noterade på en officiell fondbörs eller är föremål för handel som följer bestämmelser på en officiell fondbörs eller liknande normgivare.
  10. Övervakning – en process som innefattar en fortlöpande observation och bedömning av revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem, däribland en återkommande inspektion av ett antal slutförda uppdrag som är så utformad att den ger revisionsföretaget rimlig säkerhet att dess kvalitetskontrollsystem fungerar.
  11. Nätverksföretag – ett revisionsföretag eller annat företag som tillhör ett nätverk.
  12. Nätverk – en större struktur
    1. som syftar till samarbete, och
    2. som klart syftar till vinst- eller kostnadsdelning eller har gemensamt ägande, gemensam kontroll eller ledning, gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, gemensam affärsstrategi, använder ett gemensamt varumärkesnamn eller gemensamt använder en betydande andel professionella resurser.
  13. Delägare – varje person som har befogenhet att binda revisionsföretaget avseende professionella tjänster.
  14. Personal – delägare och medarbetare.
  15. Standarder för yrkesutövningen – IAASB Engagement Standards, enligt definition i IAASBs Preface to the International Standards on Quality Control, Auditing, Review, Other Assurance, and Related Services Pronouncements och relevanta yrkesetiska krav.
  16. Rimlig säkerhet – i denna ISQC en hög, men inte absolut, grad av säkerhet.
  17. Relevanta yrkesetiska krav – yrkesetiska krav som uppdragsteamet och den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget måste följa och som vanligen omfattar del A och B i International Ethics Standard Board for Accountants Code of Ethics for Professional Accountants (IESBAs Etikkod) tillsammans med nationella krav som är mer restriktiva.
  18. Medarbetare – yrkeskunnig personal, dock inte delägare, även specialister anlitade av revisionsföretaget.
  19. Extern person med lämpliga kvalifikationer – en person utanför revisionsföretaget som har den kompetens och förmåga som behövs för att fungera som ansvarig revisor, t.ex. en delägare från ett annat revisionsföretag eller en anställd (med lämplig erfarenhet) hos antingen en yrkesorganisation för revisorer vars medlemmar kan utföra revisioner och översiktlig granskning av historisk finansiell information, eller andra bestyrkandeuppdrag eller näraliggande tjänster, eller hos en organisation som levererar relevanta kvalitetskontrolltjänster.

Krav

Tillämpa och följa relevanta krav

13.Personal i revisionsföretaget med ansvar för att inrätta och upprätthålla revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem ska ha en förståelse av hela texten i denna ISQC, med tillämpning och andra förtydliganden, för att förstå dess mål och kunna tillämpa kraven i den på rätt sätt.

14.Revisionsföretaget ska följa varje krav i denna ISQC såvida kravet inte, med hänsyn till revisionsföretagets omständigheter, saknar relevans för de tjänster som utförs med avseende på revisioner och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster. (Se punkt A 1.)

15.Kraven är avsedda att ge revisionsföretaget möjlighet att uppnå det angivna målet i denna ISQC. En riktig tillämpning av kraven antas därför utgöra en tillräcklig grund för att detta mål ska uppnås. Men eftersom omständigheter varierar i hög grad och alla sådana omständigheter inte kan förutses, ska revisionsföretaget överväga huruvida det finns särskilda förhållanden eller omständigheter som kräver att revisionsföretaget fastställer ytterligare riktlinjer och rutiner utöver dem som krävs i denna ISQC för att uppnå det angivna målet.

Delar i ett kvalitetskontrollsystem

16.Revisionsföretaget ska inrätta och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som innefattar riktlinjer och rutiner för hantering av var och en av följande delar:

  1. Ledningsansvar för kvalitet inom revisionsföretaget.
  2. Relevanta yrkesetiska krav.
  3. Acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag.
  4. Personal.
  5. Hur uppdrag utförs.
  6. Övervakning.

17.Revisionsföretaget ska dokumentera sina riktlinjer och rutiner och kommunicera dem till personalen. (Se punkterna A 2–A 3.)

Ledningsansvar för kvalitet inom revisionsföretaget

18.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att främja en intern kultur där kvalitet är grundläggande vid utförande av uppdrag. Sådana riktlinjer och rutiner ska kräva att revisionsföretagets verkställande direktör (eller motsvarande) eller, i tillämpliga fall, revisionsföretagets styrelse (eller motsvarande) tar på sig det yttersta ansvaret för revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem. (Se punkterna A 4–A 5.)

19.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner så att den eller de personer som av revisionsföretagets verkställande direktör eller styrelse får operativt ansvar för revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem har tillräcklig och ändamålsenlig erfarenhet och förmåga, samt behövlig befogenhet, att ta på sig detta ansvar. (Se punkt A 6.)

Relevanta yrkesetiska krav

20.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att företaget och dess personal följer relevanta yrkesetiska krav. (Se punkterna A 7–A 10.)

Oberoende

21.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att företaget, dess personal och, i tillämpliga fall, andra som omfattas av kraven på oberoende (vilket inbegriper personal på nätverksföretag) upprätthåller oberoende där så krävs enligt relevanta yrkesetiska krav. Sådana riktlinjer och rutiner ska ge revisionsföretaget möjlighet att (se punkt A 10)

  1. kommunicera sina krav på oberoende till sin personal och, i tillämpliga fall, andra som omfattas av dem, och
  2. identifiera och utvärdera omständigheter och relationer som utgör hot mot oberoendet och vidta ändamålsenliga åtgärder för att eliminera sådana hot eller minska dem till en godtagbar nivå genom att tillämpa motåtgärder eller, i tillämpliga fall och om det är möjligt enligt tillämplig lag eller annan författning, avgå från uppdraget.

22.Sådana riktlinjer och rutiner ska kräva att (se punkt A 10)

  1. ansvariga revisorer ger revisionsföretaget relevant information om kunduppdrag, däribland omfattningen av tjänster, för att revisionsföretaget ska kunna utvärdera den eventuella övergripande effekten på kraven på oberoende,
  2. personal genast informerar revisionsföretaget om omständigheter och relationer som utgör ett hot mot oberoendet så att lämpliga åtgärder kan vidtas,
  3. relevant information samlas in och tas upp med lämplig personal så att
    1. revisionsföretaget och dess personal enkelt kan avgöra om de uppfyller kraven på oberoende,
    2. revisionsföretaget kan underhålla och uppdatera sin dokumentation rörande oberoendet, och
    3. revisionsföretaget kan vidta lämpliga åtgärder med avseende på identifierade hot mot oberoendet som inte ligger på en godtagbar nivå.

23.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge revisionsföretaget rimlig säkerhet att det får information om fall där krav på oberoende inte uppfylls och ger det möjlighet att vidta lämpliga åtgärder med anledning av sådana situationer. Riktlinjerna och rutinerna ska innefatta krav på att (se punkt A 10)

  1. personal genast informerar revisionsföretaget när de uppmärksammar fall där krav på oberoende inte uppfylls,
  2. revisionsföretaget genast lämnar information om identifierade överträdelser av dessa riktlinjer och rutiner till
    1. den ansvariga revisorn som, tillsammans med revisionsföretaget, behöver åtgärda denna överträdelse,
    2. annan berörd personal i revisionsföretaget och, i tillämpliga fall, nätverksföretaget, och dem som omfattas av kraven på oberoende och behöver vidta tillämpliga åtgärder, och
  3. den ansvariga revisorn, och de som avses i punkt 23 b (ii), om så krävs, omedelbart informerar revisionsföretaget om de åtgärder för att lösa frågan som har vidtagits, så att revisionsföretaget kan avgöra om det ska vidta ytterligare åtgärder.

24.Minst en gång varje år ska revisionsföretaget inhämta en skriftlig bekräftelse på att dess riktlinjer och rutiner avseende oberoende följs från all personal i revisionsföretaget som enligt relevanta yrkesetiska krav ska vara oberoende. (Se punkterna A 10–A 11.)

25.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som (se punkt A 10)

  1. anger kriterier för att avgöra behovet av motåtgärder för att minska vänskapshot till en godtagbar nivå när man använder samma överordnade personal på ett bestyrkandeuppdrag under en lång tidsperiod, och
  2. i fråga om revisioner av finansiella rapporter för börsnoterade företag kräver rotation av ansvarig revisor och personer som ansvarar för uppdragsanknuten kvalitetskontroll och, i tillämpliga fall, även andra som omfattas av krav på rotation, efter en angiven tidsperiod enligt relevanta yrkesetiska krav. (Se punkterna A 12–A 17.)

Acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag

26.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner för att acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag, avsedda att ge revisionsföretaget rimlig säkerhet att det bara åtar sig eller behåller kundrelationer och uppdrag där revisionsföretaget

  1. har kompetens att utföra uppdraget och den förmåga som krävs, däribland tid och resurser, för att göra det, (se punkterna A 18 och A 23)
  2. kan följa relevanta yrkesetiska krav, och
  3. har övervägt kundens hederlighet och inte har någon information som skulle innebära att det drar slutsatsen att kunden inte är hederlig. (Se punkterna A 19–A 20 och A 23.)

27.Sådana riktlinjer och rutiner ska kräva

  1. att revisionsföretaget inhämtar sådan information som bedöms som nödvändig med hänsyn till omständigheterna innan ett uppdrag för en ny kund accepteras, vid beslut om att fortsätta med ett befintligt uppdrag och vid övervägande av om ett nytt uppdrag för en befintlig kund ska accepteras, (se punkterna A 21 och A 23)
  2. att revisionsföretaget, om en potentiell intressekonflikt identifieras när ett uppdrag från en ny eller befintlig kund accepteras, avgör om det är lämpligt att acceptera uppdraget, och
  3. att revisionsföretaget, om problem har identifierats och revisionsföretaget ändå beslutar att acceptera eller fortsätta kundrelationen eller ett särskilt uppdrag, dokumenterar hur dessa problem löstes.

28.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avseende att behålla ett uppdrag och kundrelationen som behandlar sådana omständigheter där revisionsföretaget får information som skulle ha föranlett det att avböja uppdraget om den informationen hade varit tillgänglig tidigare. Sådana riktlinjer och rutiner ska innefatta övervägande av

  1. det yrkesmässiga och juridiska ansvar som gäller med hänsyn till omständigheterna, däribland om det finns krav på att revisionsföretaget ska rapportera till den eller de personer som har utsett revisorn eller, i vissa fall, till tillsynsmyndigheter, och
  2. möjligheten att avgå från uppdraget eller både uppdraget och kundrelationen. (Se punkterna A 22–A 23.)

Personal

29.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att företaget har tillräckligt med personal som har den kompetens och förmåga och det engagemang avseende yrkesetiska principer som krävs för att

  1. utföra uppdrag enligt standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
  2. revisionsföretaget eller ansvariga revisorer ska kunna lämna rapporter som är korrekta med hänsyn till omständigheterna. (Se punkterna A 24–A 29.)

Utse uppdragsteam

30.Revisionsföretaget ska för varje uppdrag utse en ansvarig revisor för uppdraget och fastställa riktlinjer och rutiner som kräver att

  1. nyckelpersoner i kundens företagsledning och de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) informeras om den ansvariga revisorns identitet och roll,
  2. den ansvariga revisorn har lämplig kompetens, förmåga och befogenhet för att fylla denna roll, och
  3. den ansvariga revisorns ansvar tydligt definieras och att han eller hon tydligt informeras om detta ansvar. (Se punkt A 30.)

31.Revisionsföretaget ska också fastställa riktlinjer och rutiner för att utse lämplig personal med den kompetens och förmåga som är nödvändig för att personalen ska kunna

  1. utföra uppdrag enligt standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
  2. revisionsföretaget eller ansvariga revisorer ska kunna lämna rapporter som är korrekta med hänsyn till omständigheterna. (Se punkt A 31.)

Hur uppdrag utförs

32.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att uppdrag utförs enligt standarder för yrkesutövningen och tillämpliga lagar och andra författningar samt att revisionsföretaget eller den ansvariga revisorn lämnar rapporter som är korrekta med hänsyn till omständigheterna. Sådana riktlinjer och rutiner ska innefatta

  1. förhållanden som är relevanta för att främja att uppdrag utförs med jämn och hög kvalitet, (se punkterna A 32–A 33)
  2. ansvar för övervakning, och (se punkt A 34)
  3. ansvar för genomgång av utfört arbete. (Se punkt A 35.)

33.Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner när det gäller ansvar för genomgång av utfört arbete ska bygga på att mer erfarna teammedlemmar går igenom det arbete som mindre erfarna teammedlemmar utför.

Konsultation

34.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att

  1. vederbörliga konsultationer äger rum i svåra eller tvistiga frågor,
  2. tillräckliga resurser finns tillgängliga för att vederbörliga konsultationer ska kunna äga rum,
  3. karaktären på, omfattningen av och slutsatser som dras av sådana konsultationer dokumenteras och godkänns av både den person som konsulterar och den som konsulteras, och
  4. slutsatser som har dragits av konsultationer leder till korrekta åtgärder. (Se punkterna A 36–A 40.)

Uppdragsanknuten kvalitetskontroll

35.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som, för tillämpliga uppdrag, kräver en uppdragsanknuten kvalitetskontroll som ger en objektiv utvärdering av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort samt de slutsatser man har kommit fram till vid utformningen av rapporten. Sådana riktlinjer och rutiner ska

  1. kräva en uppdragsanknuten kvalitetskontroll för alla revisioner av finansiella rapporter för börsnoterade företag,
  2. ange kriterier mot vilka alla andra revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster ska utvärderas för avgörande av om uppdragsanknuten kvalitetskontroll ska utföras, och (se punkt A 41)
  3. kräva en uppdragsanknuten kvalitetskontroll för alla eventuella uppdrag som uppfyller de kriterier som har fastställts enligt punkt 35 b.

36.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som anger karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av en uppdragsanknuten kvalitetskontroll. Sådana riktlinjer och rutiner ska kräva att rapporten för uppdraget inte dateras förrän den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen är slutförd. (Se punkterna A 42–A 43.)

37.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som kräver att den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen innehåller

  1. diskussion om betydelsefulla frågor med den ansvariga revisorn,
  2. genomgång av de finansiella rapporterna eller annan information om vad som granskas och förslaget till rapport,
  3. genomgång av viss uppdragsdokumentation avseende de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser man har kommit fram till, och
  4. utvärdering av de slutsatser som drogs när rapporten utformades och övervägande av om förslaget till rapport är korrekt. (Se punkt A 44.)

38.För revisioner av finansiella rapporter för börsnoterade företag ska revisionsföretaget fastställa riktlinjer och rutiner som kräver att den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen också innefattar övervägande av

  1. uppdragsteamets utvärdering av revisionsföretagets oberoende i förhållande till det särskilda uppdraget,
  2. om vederbörliga konsultationer har ägt rum i frågor som innefattar meningsskiljaktigheter eller andra svåra eller tvistiga frågor samt de slutsatser som dessa konsultationer har lett fram till, och
  3. om dokumentation som har valts ut för genomgång avspeglar det utförda arbetet avseende de betydelsefulla bedömningarna och stöder de slutsatser som man har kommit fram till. (Se punkterna A 45–A 46.)

Kriterier för vilka som ska kunna utses till särskilda kvalitetsgranskare för uppdrag

39.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner rörande hur särskilda kvalitetsgranskare för uppdrag utses och fastställa deras valbarhet genom

  1. de tekniska kvalifikationer som krävs för att fylla denna roll, däribland den nödvändiga erfarenheten och behörigheten, och (se punkt A 47)
  2. den utsträckning i vilken en särskild kvalitetsgranskare för uppdraget kan konsulteras angående uppdraget utan att hans eller hennes objektivitet äventyras. (Se punkt A 48.)

40.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att upprätthålla objektiviteten hos den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget. (Se punkterna A 49–A 51.)

41.Revisionsföretagets riktlinjer och rutiner ska sörja för att den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget ersätts i de fall där hans eller hennes möjlighet att utföra en objektiv kontroll kan vara nedsatt.

Dokumentation av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen

42.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner om dokumentation av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen som kräver dokumentation av att

  1. de åtgärder som krävs enligt revisionsföretagets riktlinjer om uppdragsanknuten kvalitetskontroll har utförts,
  2. den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen har slutförts senast samma dag som datumet för rapporten, och
  3. kvalitetsgranskaren inte har kännedom om några olösta frågor som skulle kunna få honom eller henne att tro att de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser det dragit inte är riktiga.

Meningsskiljaktigheter

43.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner för att hantera och lösa meningsskiljaktigheter inom uppdragsteamet, med dem som konsulteras eller, i tillämpliga fall, mellan den ansvariga revisorn och den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget. (Se punkterna A 52–A 53.)

44.Sådana riktlinjer och rutiner ska kräva att

  1. slutsatser som har dragits ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder, och
  2. rapporten inte dateras förrän frågan är löst.

Uppdragsdokumentation

Färdigställande av den slutliga uppdragsdokumentationen

45.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som anger att uppdragsteam ska färdigställa den slutliga uppdragsdokumentationen utan onödigt dröjsmål när rapporterna har slutförts. (Se punkterna A 54–A 55.)

Tystnadsplikt, säker förvaring, fullständighet, tillgänglighet och åtkomlighet i fråga om uppdragsdokumentation

46.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att upprätthålla tystnadsplikt, säker förvaring, fullständighet, tillgänglighet och åtkomlighet i fråga om uppdragsdokumentation. (Se punkterna A 56–A 59.)

Arkivering av uppdragsdokumentation

47.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner för arkiveringen av uppdragsdokumentation under en period som är tillräckligt lång för att tillgodose revisionsföretagets behov eller vad som krävs i lag eller annan författning. (Se punkterna A 60–A 63.)

Övervakning

Övervakning av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll

48.Revisionsföretaget ska inrätta en övervakningsprocess avsedd att ge det rimlig säkerhet att de riktlinjer och rutiner som rör kvalitetskontrollsystemet är relevanta och ändamålsenliga och att de fungerar. Denna process ska

  1. innefatta fortgående övervägande och utvärdering av revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem innefattande regelbundet återkommande inspektion av minst ett avslutat uppdrag för varje ansvarig revisor,
  2. kräva att ansvar för övervakningsprocessen läggs på en eller flera delägare eller andra personer med tillräcklig och ändamålsenlig erfarenhet och behörighet i revisionsföretaget för att ta detta ansvar, och
  3. kräva att de som utför uppdraget eller den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen inte arbetar med att inspektera uppdraget. (Se punkterna A 64–A 68.)

Utvärdera, kommunicera och åtgärda identifierade brister

49.Revisionsföretaget ska utvärdera effekten av brister som har noterats till följd av övervakningsprocessen och avgöra om de är antingen

  1. exempel som inte nödvändigtvis tyder på att revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem är otillräckligt när det gäller att ge revisionsföretaget rimlig säkerhet att företaget följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar samt att de rapporter som lämnas av revisionsföretaget eller ansvariga revisorer är korrekta med hänsyn till omständigheterna, eller
  2. systembrister, återkommande eller andra betydande brister som kräver omedelbara rättelseåtgärder.

50.Revisionsföretaget ska informera relevanta ansvariga revisorer och annan lämplig personal om brister som har noterats till följd av övervakningsprocessen och rekommendationer om hur dessa brister lämpligen ska åtgärdas. (Se punkt A 69.)

51.Rekommendationer om hur brister som har noterats ska åtgärdas ska innefatta en eller flera av följande:

  1. Vidta lämpliga åtgärder avseende ett enskilt uppdrag eller en enskild anställd.
  2. Informera dem som ansvarar för utbildning och yrkesmässig utveckling om iakttagelserna.
  3. Ändra i riktlinjerna och rutinerna för kvalitetskontroll.
  4. Vidta disciplinära åtgärder mot dem som inte följer revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, särskilt mot dem som upprepade gånger underlåter att göra det.

52.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner för att hantera fall där resultaten av övervakningsåtgärderna tyder på att en rapport kanske inte är korrekt eller att åtgärder utelämnades när uppdraget utfördes. Sådana riktlinjer och rutiner ska kräva att revisionsföretaget avgör vilka ytterligare åtgärder som är lämpliga för att relevanta standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar ska följas samt överväger om juridisk rådgivning ska inhämtas.

53.Revisionsföretaget ska minst en gång varje år kommunicera resultaten av övervakningen av sitt kvalitetskontrollsystem till ansvariga revisorer och andra lämpliga personer i revisionsföretaget, däribland revisionsföretagets verkställande direktör eller, i tillämpliga fall, dess styrelse. Denna kommunikation ska vara tillräcklig för att revisionsföretaget och dessa personer ska kunna vidta omedelbara och lämpliga åtgärder där så krävs enligt deras definierade roller och ansvar. Information som kommuniceras ska innehålla följande:

  1. En beskrivning av de övervakningsåtgärder som har utförts.
  2. De slutsatser som har dragits av övervakningsåtgärderna.
  3. Där så är relevant, en beskrivning av systembrister, återkommande eller andra betydande brister och av de åtgärder som har vidtagits för att lösa eller åtgärda dessa brister.

54.Vissa revisionsföretag ingår i nätverk och kan, av konsekvensskäl, införa vissa av sina övervakningsåtgärder för hela nätverket. I de fall revisionsföretag i ett nätverk har gemensamma riktlinjer och rutiner för övervakning för att följa denna ISQC och dessa företag förlitar sig på ett sådant övervakningssystem, ska revisionsföretagets riktlinjer och rutiner kräva att

  1. nätverket minst en gång per år informerar lämpliga personer i nätverksföretagen om den övergripande inriktningen, omfattningen och resultaten av övervakningsprocessen, och
  2. nätverket omedelbart informerar lämpliga personer i det relevanta nätverksföretaget eller -företagen om alla identifierade brister i kvalitetskontrollsystemet, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas

för att ansvariga revisorer i nätverksföretagen ska kunna lita på resultaten av den övervakningsprocess som är införd inom nätverket, såvida inte revisionsföretagen eller nätverket råder till något annat.

Klagomål och påståenden

55.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att ge revisionsföretaget rimlig säkerhet att det på rätt sätt hanterar

  1. klagomål och påståenden om att det arbete som har utförts av revisionsföretaget inte följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
  2. påståenden om att revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem inte följs.

Som en del av denna process ska revisionsföretaget inrätta tydligt definierade kanaler som företagets personal kan använda för att ta upp alla farhågor på ett sätt som gör att de kan träda fram utan rädsla för repressalier. (Se punkt A 70.)

56.Om man, under utredningarna av klagomål och påståenden, identifierar brister i utformningen av eller funktionen i revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll eller upptäcker att revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem inte följs av en eller flera personer, ska revisionsföretaget vidta tillämpliga åtgärder enligt punkt 51. (Se punkterna A 71–A 72.)

Dokumentation av kvalitetskontrollsystemet

57.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som kräver ändamålsenlig dokumentation som ger bevis för att varje del i dess kvalitetskontrollsystem fungerar. (Se punkterna A 73–A 75.)

58.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som kräver arkivering av dokumentation under en tidsperiod som är så lång att de som utför övervakningsåtgärder kan utvärdera hur revisionsföretaget följer sitt system för kvalitetskontroll eller under en längre tidsperiod om detta krävs enligt lag eller annan författning.

59.Revisionsföretaget ska fastställa riktlinjer och rutiner som kräver dokumentation av klagomål och påståenden och svaren på dem.

Tillämpning och andra förtydliganden

Tillämpa och uppfylla relevanta krav

Överväganden som särskilt gäller mindre företag (se punkt 14)

A 1.Denna ISQC kräver inte att sådana krav som inte är relevanta uppfylls, t.ex. när det gäller enmansbyrå utan anställda. Krav i denna ISQC, t.ex. på riktlinjer och rutiner för utseende av lämplig personal till uppdragsteamet (se punkt 31), för ansvar för genomgång av utfört arbete (se punkt 33) och för den årliga rapporteringen av resultaten av övervakningen till ansvariga revisorer i revisionsföretaget (se punkt 53), är inte relevanta om det inte finns anställda.

Delar i ett kvalitetskontrollsystem (se punkt 17)

A 2.Information till revisionsföretagets personal om riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll innefattar normalt en beskrivning av dessa riktlinjer och rutiner och de mål de är avsedda att uppnå, samt budskapet att varje enskild person har ett personligt kvalitetsansvar och förväntas följa dessa riktlinjer och rutiner. Genom att uppmuntra personalen att ta upp sina åsikter eller farhågor om kvalitetskontrollfrågor betonas vikten av återkoppling om företagets kvalitetskontrollsystem.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 3.Dokumentation och kommunikation av riktlinjer och rutiner för mindre revisionsföretag kan vara mindre formella och omfattande än för större revisionsföretag.

Ledningsansvar för kvalitet inom revisionsföretaget

Främja en intern kvalitetskultur (se punkt 18)

A 4.Revisionsföretagets ledning och ledningens uppträdande har betydande inverkan på revisionsföretagets interna kultur. Att främja en kvalitetsorienterad intern kultur bygger på tydliga, konsekventa och frekventa åtgärder och budskap från alla ledningsnivåer i revisionsföretaget, som understryker företagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll och kraven på att

  1. utföra ett arbete som följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
  2. lämna rapporter som är korrekta med hänsyn till omständigheterna.

Sådana åtgärder och budskap bidrar till en kultur som värdesätter och premierar arbete av hög kvalitet. Åtgärderna och budskapen kan kommuniceras genom, men är inte begränsade till, utbildningsseminarier, möten, formell eller informell dialog, målbeskrivningar, nyhetsbrev eller informationspromemorior. De kan införlivas i revisionsföretagets interna dokumentation och utbildningsmaterial samt i rutiner för utvärdering av delägare och anställda, så att de stöder och stärker revisionsföretagets syn på vikten av kvalitet och hur den ska uppnås i praktiken.

A 5.Särskilt viktigt vid främjande av en intern kultur som bygger på kvalitet är att revisionsföretagets ledning måste inse att företagets affärsstrategi är beroende av det överordnade kravet att revisionsföretaget ska uppnå en hög kvalitet i alla uppdrag det utför. Att främja en sådan intern kultur innefattar att

  1. fastställa riktlinjer och rutiner för utvärdering av prestationer, ersättning och befordran (däribland incitamentssystem) avseende personalen för att visa företagets överordnade engagemang i kvalitet,
  2. fördela ledningsansvar så att kommersiella överväganden inte åsidosätter kvaliteten på utfört arbete, och
  3. tillhandahålla tillräckliga resurser för utveckling och dokumentation av samt stöd för revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.

Fördela operativt ansvar för revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem (se punkt 19)

A 6.Tillräcklig och ändamålsenlig erfarenhet och förmåga gör att den eller de personer som ansvarar för revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem kan identifiera och förstå kvalitetskontrollfrågor samt utarbeta ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för detta. Nödvändig behörighet gör det möjligt för personen eller personerna att se till att dessa riktlinjer och rutiner införs.

Relevanta yrkesetiska krav

Följa relevanta yrkesetiska krav (se punkt 20)

A 7.IESBAs Etikkod lägger fast de grundläggande principerna för god yrkessed, som innefattar

  1. hederlighet,
  2. objektivitet,
  3. professionell kompetens och vederbörlig omsorg,
  4. tystnadsplikt, och
  5. professionellt uppträdande.

A 8.Del B i IESBAs Etikkod belyser hur det begreppsmässiga ramverket ska tillämpas i särskilda situationer. Den innehåller exempel på motåtgärder som kan vara lämpliga för att hantera hot mot uppfyllande av de grundläggande principerna och innehåller också exempel på situationer där det inte finns några motåtgärder för att hantera hoten.

A 9.De grundläggande principerna förstärks i synnerhet av

  1. revisionsföretagets ledning,
  2. utbildning,
  3. övervakning, och
  4. en process för hantering av överträdelser.

Definition av ”revisionsföretag”, ”nätverk” och ”nätverksföretag” (se punkterna 20–25)

A 10.Definitionerna av ”revisionsföretag”, ”nätverk” eller ”nätverksföretag” i relevanta yrkesetiska krav kan skilja sig från dem som anges i denna ISQC. Ett exempel är definitionen av ”revisionsföretag” i IESBAs Etikkod som lyder:

  1. En enmansbyrå, ett handelsbolag eller ett aktiebolag bestående av yrkesverksamma revisorer/redovisningskonsulter.
  2. Ett företag som kontrollerar sådana parter genom ägande, ledning eller på annat sätt.
  3. Ett företag som kontrolleras av sådana parter genom ägande, ledning eller på annat sätt.

IESBAs Etikkod ger också vägledning i fråga om termerna ”nätverk” och ”nätverksföretag”.

När kraven i punkterna 20–25 ska följas, gäller de definitioner som används i de relevanta yrkesetiska kraven i den mån det är nödvändigt för tolkningen av dessa yrkesetiska krav.

Skriftlig bekräftelse (se punkt 24)

A 11.Skriftlig bekräftelse kan ha pappersform eller elektronisk form. Genom att skaffa sig bekräftelse och vidta lämpliga åtgärder avseende information som tyder på överträdelser, visar revisionsföretaget vilken vikt man lägger vid oberoende samt aktualiserar och synliggör frågan för medarbetarna.

Vänskapshot(se punkt 25)

A 12.IESBAs Etikkod tar upp det vänskapshot som kan uppstå genom att samma överordnade personal används för ett bestyrkandeuppdrag under en lång tid och de motåtgärder som kan vara ändamålsenliga för att hantera sådana hot.

A 13.Att fastställa lämpliga kriterier för hantering av vänskapshot kan innefatta frågor som

  1. uppdragets karaktär, bland annat i vilken utsträckning det innefattar något som har allmänt intresse, och
  2. hur länge den överordnade personalen har arbetat med uppdraget.

Exempel på motåtgärder innefattar rotation av den överordnade personalen eller krav på uppdragsanknuten kvalitetskontroll.

A 14.Enligt IESBAs Etikkod är vänskapshotet särskilt relevant när det gäller revision av börsnoterade företags finansiella rapporter. För dessa revisioner kräver IESBAs Etikkod att för uppdraget viktiga revisorer [3] byts ut efter en i förväg bestämd period, normalt högst sju år, och den innehåller standarder och vägledning med avseende på detta. Nationella krav kan kräva kortare perioder för rotation.

Överväganden som särskilt gäller revisionsorganisationer inom den offentliga sektorn

A 15.Lagstadgade åtgärder kan vara ett sätt att skydda oberoendet för revisorer inom den offentliga sektorn. Men det kan ändå finnas hot mot oberoendet trots lagstadgade åtgärder som är avsedda att skydda det. Därför kan revisorn i den offentliga sektorn, när han eller hon fastställer sådana riktlinjer och rutiner som krävs i punkterna 20–25, ta hänsyn till att uppdraget är ett uppdrag i den offentliga sektorn och hantera alla särskilda hot mot oberoendet i det sammanhanget.

A 16.Börsnoterade företag enligt punkterna 25 och A 14 är inte vanliga i den offentliga sektorn. Men det kan finnas andra företag i den offentliga sektorn som är betydelsefulla beroende på sådana aspekter som storlek, komplexitet eller allmänintresse och som följaktligen har många olika intressenter. Därför kan det finnas exempel när ett revisionsföretag mot bakgrund av sina riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll avgör att ett företag i den offentliga sektorn är betydelsefullt med avseende på utökad kvalitetskontroll.

A 17.När det gäller den offentliga sektorn kan valen av och mandattiderna för revisorn med uppdragsansvar regleras i lagstiftning. Därför går det kanske inte att strikt följa de krav på arbetsrotation för den ansvariga revisorn som är tänkta för börsnoterade företag. För offentliga företag som anses vara betydelsefulla enligt punkt A 16 kan det dock ligga i allmänhetens intresse att revisionsorganisationer i den offentliga sektorn fastställer riktlinjer och rutiner som främjar att andemeningen med rotation för den ansvariga revisorn följs.

Acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag

Kompetens, förmåga och resurser (se punkt 26 a)

A 18.Övervägande av om revisionsföretaget har kompetens, förmåga och resurser för att åta sig ett nytt uppdrag från en ny eller befintlig kund förutsätter en granskning av uppdragets särskilda villkor och de befintliga delägar- och personalprofilerna på alla relevanta nivåer, däribland om

  1. revisionsföretagets personal har kunskap om relevanta branscher eller sakförhållanden,
  2. revisionsföretagets personal har erfarenhet av relevanta krav i lagar och andra författningar eller på rapportering eller möjlighet att på ett effektivt sätt skaffa sig nödvändiga färdigheter och kunskaper,
  3. revisionsföretaget har tillräckligt med personal med den nödvändiga kompetensen och förmågan,
  4. specialister finns tillgängliga vid behov,
  5. personer som uppfyller kriterierna och kraven för att kunna bli utsedda att utföra uppdragsknuten kvalitetskontroll finns tillgängliga vid behov, och
  6. revisionsföretaget kan slutföra uppdraget senast sista dagen för rapportering.

Kundens hederlighet (se punkt 26 c)

A 19.När det gäller en kunds hederlighet övervägs frågor som t.ex.

  1. identitet och renommé för kundens huvudägare, högsta ledning och styrelse,
  2. karaktären på kundens verksamhet, inklusive affärspraxis,
  3. information om inställningen hos kundens huvudägare, högsta ledning och styrelse när det gäller sådana frågor som aggressiv tolkning av redovisningsstandarder och den interna kontrollmiljön,
  4. huruvida kunden aktivt försöker hålla revisionsföretagets arvoden så låga som möjligt,
  5. indikationer på en olämplig begränsning i arbetets omfattning,
  6. indikationer på att kunden skulle kunna vara inblandad i penningtvätt eller annan brottslig verksamhet,
  7. orsakerna till att man vill anlita revisionsföretaget och till att man inte vill anlita det tidigare revisionsföretaget, och
  8. närståendes identitet och renommé.

Ett revisionsföretags kunskap om en kunds hederlighet ökar vanligtvis inom ramen för en pågående relation med denna kund.

A 20.Källor för information om sådana frågor som revisionsföretaget inhämtar kan innefatta

  1. kommunikation med kundens befintliga eller tidigare leverantörer av professionella redovisningstjänster enligt relevanta yrkesetiska krav och diskussioner med andra externa parter,
  2. förfrågningar hos personal på andra revisionsföretag eller externa parter, t.ex. banker, jurister och branschkollegor, och
  3. sökningar i relevanta databaser.

Behålla kundrelationer (se punkt 27 a)

A 21.I beslutet om huruvida en kundrelation ska behållas ingår övervägande av betydelsefulla förhållanden som uppstått under det aktuella uppdraget eller tidigare uppdrag och deras konsekvenser för om relationen ska behållas. En kund kan t.ex. ha börjat utvidga sin verksamhet till ett område som revisionsföretaget inte har nödvändig sakkunskap om.

Avgå från uppdraget(se punkt 28)

A 22.Riktlinjer och rutiner för att avgå från uppdrag eller avgå från både uppdraget och kundrelationen gäller bland annat följande:

  1. Diskussion med lämplig företagsledningsnivå hos kunden och företagets styrelse om ändamålsenliga åtgärder som revisionsföretaget skulle kunna vidta mot bakgrund av relevanta fakta och omständigheter.
  2. Om revisionsföretaget avgör att det är lämpligt att avgå från uppdraget, diskussion med lämplig företagsledningsnivå hos kunden och företagets styrelse om att avgå från uppdraget eller avgå från både uppdraget och kundrelationen samt orsakerna till detta.
  3. Övervägande av om det finns ett yrkesmässigt krav eller krav i lagar eller andra författningar om att revisionsföretaget ska fortsätta eller om att revisionsföretaget ska rapportera till tillsynsmyndigheter att det har avgått från uppdraget, eller både uppdraget och kundrelationen, samt orsakerna till att man har avgått från uppdraget.
  4. Dokumentation av betydelsefulla förhållanden, konsultationer, slutsatser och grunden för slutsatserna.

Överväganden som särskilt gäller revisionsorganisationer inom den offentliga sektorn (se punkterna 26–28)

A 23.Inom den offentliga sektorn kan revisorer utses enligt lagstadgade förfaranden. Därför är kanske vissa av kraven och övervägandena i punkterna 26–28 och A 18–22 avseende att acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag inte relevanta. Att fastställa riktlinjer och rutiner enligt vad som har beskrivits kan ändå ge värdefull information för revisorer inom den offentliga sektorn när de utför riskbedömningar och fullgör sitt rapporteringsansvar.

Personal (se punkt 29)

A 24.Personalfrågor som är relevanta för revisionsföretagets riktlinjer och rutiner avseende personalen omfattar bland annat

  1. rekrytering,
  2. utvärdering av prestationer,
  3. förmåga, vilket innefattar tid att utföra uppdrag,
  4. kompetens,
  5. karriärutveckling,
  6. befordran,
  7. ersättning, och
  8. beräkning av personalbehov.

Bra rekryteringsprocesser och -rutiner underlättar för revisionsföretaget att välja hederliga personer som har förmåga att utveckla den kompetens och förmåga som behövs för att utföra revisionsföretagets arbete och som har de lämpliga egenskaper som krävs för kompetenta prestationer.

A 25.Kompetens kan utvecklas genom flera olika metoder, däribland

  1. yrkesutbildning,
  2. kontinuerlig vidareutbildning inom yrket,
  3. arbetslivserfarenhet,
  4. handledning från mer erfaren personal, t.ex. andra medlemmar i uppdragsteamet, och
  5. utbildning i oberoende för personal som måste vara oberoende.

A 26.Att kompetensen hos revisionsföretagets personal bibehålls beror till stor del på lämplig yrkesmässig vidareutveckling, som gör att personalen upprätthåller kunskap och förmåga. Bra riktlinjer och rutiner betonar behovet av kontinuerlig utbildning för revisionsföretagets personal på alla nivåer och sörjer för nödvändiga utbildningsresurser och hjälp, så att personalen kan utveckla och upprätthålla den kompetens och förmåga som krävs.

A 27.Revisionsföretaget kan anlita en extern person med lämpliga kvalifikationer, t.ex. när det inte finns tillgång till interna resurser för teknik och utbildning.

A 28.Bedömning av prestation, ersättning och befordringsrutiner visar att utveckling och underhåll av kompetens och engagemang i yrkesetiska principer värdesätts och belönas. Bland åtgärder som ett revisionsföretag kan vidta för att utveckla och underhålla kompetens och engagemang i yrkesetiska principer ingår att

  1. uppmärksamma personalen på revisionsföretagets förväntningar i fråga om prestationer och yrkesetiska principer,
  2. ge personalen utvärdering av och rådgivning om prestationer, framsteg och karriärutveckling, och
  3. hjälpa personal att förstå att avancemang till tjänster med större ansvar bland annat beror på prestationernas kvalitet och att yrkesetiska principer följs samt att disciplinära åtgärder kan bli följden om revisionsföretagets riktlinjer och rutiner inte följs.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 29.Revisionsföretagets storlek och övriga omständigheter påverkar strukturen för dess utvärderingsprocess när det gäller prestationer. Särskilt mindre revisionsföretag kan ha mindre formella metoder för att utvärdera medarbetarnas prestationer.

Utse uppdragsteam

Ansvariga revisorer (se punkt 30)

A 30.Riktlinjer och rutiner kan innefatta system för övervakning av ansvariga revisorers arbetsbelastning och tillgänglighet för att ge dessa personer tillräckligt med tid för att fullgöra sitt ansvar på ett tillfredsställande sätt.

Uppdragsteam (se punkt 31)

A 31.När revisionsföretaget utser uppdragsteam och fastställer vilken övervakningsnivå som krävs, övervägs t.ex. uppdragsteamets

  1. förståelse och praktiska erfarenhet av uppdrag av liknande karaktär och komplexitet genom ändamålsenlig utbildning och medverkan,
  2. förståelse av standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar,
  3. tekniska kunskap och sakkunskap, däribland kunskap om relevant informationsteknik,
  4. kunskap om relevanta branscher som kunden bedriver verksamhet i,
  5. förmåga att använda professionellt omdöme, och
  6. förståelse av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.

Hur uppdrag utförs

Jämn och hög kvalitet på hur uppdraget utförs (se punkt 32 a)

A 32.Revisionsföretaget främjar genom sina riktlinjer och rutiner en jämn och hög kvalitet på hur uppdragen utförs. Detta uppnås ofta genom handböcker i tryckt eller elektronisk form, datorprogram eller andra typer av standardiserad dokumentation samt vägledningar som gäller den särskilda branschen eller det särskilda sakförhållandet. Frågor som behandlas kan innefatta

  1. hur uppdragsteam informeras om uppdraget för att få en förståelse av målen med deras arbete,
  2. processer för att följa tillämpliga standarder för uppdraget,
  3. processer för övervakning av uppdraget, utbildning och handledning av personal,
  4. metoder för genomgång av utfört arbete, de betydelsefulla bedömningar som har gjorts och typen av rapport som lämnas,
  5. ändamålsenlig dokumentation av utfört arbete samt genomgångens tidpunkt och omfattning, och
  6. processer för att hålla alla riktlinjer och rutiner aktuella.

A 33.Lämpligt teamarbete och utbildning hjälper mindre erfarna medlemmar i uppdragsteamet att få en tydlig förståelse av målen med de tilldelade uppgifterna.

Övervakning (se punkt 32 b)

A 34.Övervakning av uppdrag innefattar att

  1. följa upp hur uppdraget framskrider,
  2. bedöma kompetensen och förmågan hos uppdragsteamets enskilda medlemmar, om de har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete, om de förstår sina instruktioner och om arbetet utförs enligt den planerade ansatsen för uppdraget,
  3. hantera betydelsefulla frågor som uppstår under uppdraget, ta hänsyn till deras betydelse och ändra den planerade ansatsen därefter, och
  4. under uppdraget identifiera frågor som kräver konsultation eller övervägande av mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet.

Genomgång (se punkt 32 c)

A 35.En genomgång består av övervägande om huruvida

  1. arbetet utförts enligt standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar,
  2. betydelsefulla frågor har tagits upp till fortsatt övervägande,
  3. lämpliga konsultationer har gjorts och att slutsatserna av dessa har dokumenterats och har lett till lämpliga åtgärder,
  4. karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av utfört arbete behöver ändras,
  5. det arbete som har utförts stöder de slutsatser som har dragits och om det har dokumenterats på ett ändamålsenligt sätt,
  6. de inhämtade bevisen är tillräckliga och ändamålsenliga som stöd för rapporten, och
  7. målen med uppdragsåtgärderna uppnåtts.

Konsultation (se punkt 34)

A 36.Konsultation innefattar diskussion på lämplig yrkesmässig nivå med personer som har speciell sakkunskap, inom eller utanför revisionsföretaget.

A 37.Vid konsultation utnyttjas såväl lämpliga utredningsresurser som revisionsföretagets samlade erfarenhet och tekniska sakkunskap. Konsultation bidrar till att främja kvalitet och förbättrar den professionella bedömningen. Lämplig hänvisning till konsultation i revisionsföretagets riktlinjer och rutiner bidrar till att främja en kultur där konsultation betraktas som en styrka och som uppmuntrar personalen att inhämta råd om svåra eller tvistiga frågor.

A 38.Effektiv konsultation om betydelsefulla tekniska, yrkesetiska och andra frågor inom revisionsföretaget eller, i tillämpliga fall, utanför företaget, kan uppnås om de som konsulteras

  1. får alla de relevanta fakta som gör att de kan ge initierade råd, och
  2. har lämpliga kunskaper, ställning och erfarenheter

och när slutsatser av konsultationerna dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt och leder till lämpliga åtgärder.

A 39.Tillräckligt fullständig och detaljerad dokumentation av konsultationer med andra yrkeskunniga i svåra eller tvistiga frågor bidrar till en förståelse av

  1. den fråga som konsultationen gällde, och
  2. resultaten av konsultationen, däribland alla beslut som fattats, grunden för de besluten och hur de verkställts.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 40.Ett revisionsföretag som behöver konsultera externt, t.ex. ett revisionsföretag utan lämpliga interna resurser, kan ha nytta av rådgivning från

  1. andra revisionsföretag,
  2. yrkesorganisationer eller tillsynsmyndigheter, och
  3. kommersiella organisationer som tillhandahåller relevanta kvalitetskontrolltjänster.

Innan revisionsföretaget avtalar om sådana tjänster, bör man överväga den externa leverantörens kompetens och förmåga för att avgöra om den externa leverantören har lämpliga kvalifikationer för syftet.

Uppdragsanknuten kvalitetskontroll

Kriterier för en uppdragsanknuten kvalitetskontroll (se punkt 35 b)

A 41.Kriterier för vilka uppdrag utöver revisioner av börsnoterade företags finansiella rapporter som ska vara föremål för en uppdragsanknuten kvalitetskontroll kan t.ex. innefatta

  1. uppdragets karaktär, t.ex. i vilken utsträckning det rör något som är av allmänt intresse,
  2. identifiering av ovanliga omständigheter eller risker i ett uppdrag eller en kategori av uppdrag, och
  3. huruvida lagar eller andra författningar kräver en uppdragsanknuten kvalitetskontroll.

Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen (se punkterna 36–37)

A 42.Uppdragets rapport dateras inte förrän den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen är slutförd. Men dokumentation av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen kan färdigställas efter den dag rapporten lämnas.

A 43.Om den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen genomförs i rätt tid och i lämpliga skeden av uppdraget, går det att lösa betydelsefulla frågor omedelbart och på ett sätt som den särskilda kvalitetsgranskaren anser tillfredsställande senast den dag rapporten lämnas.

A 44.Omfattningen av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen kan bland annat bero på hur komplext revisionsuppdraget är, om företaget är börsnoterat och risken för att rapporten inte skulle vara korrekt med hänsyn till omständigheterna. Att en uppdragsanknuten kvalitetskontroll genomförs minskar inte den ansvariga revisorns ansvar.

Uppdragsanknuten kvalitetskontroll avseende börsnoterade företag (se punkt 38)

A 45.Andra frågor som är relevanta vid utvärdering av uppdragsteamets betydelsefulla bedömningar och som kan beaktas i en uppdragsanknuten kvalitetskontroll avseende en revision av ett börsnoterat företags finansiella rapporter innefattar

  1. betydande risker som har identifierats under uppdraget och hur dessa risker har hanterats,
  2. gjorda bedömningar, i synnerhet sådana som avser väsentlighet och betydande risker,
  3. betydelsen av rättade och icke rättade felaktigheter som har identifierats under uppdraget och hur dessa slutligen har behandlats, och
  4. de frågor som ska kommuniceras till företagsledningen och styrelsen samt, i tillämpliga fall, andra parter, t.ex. tillsynsorgan.

Dessa övriga frågor kan, beroende på omständigheterna, också vara tillämpliga på uppdragsanknuten kvalitetskontroll av revisioner av andra företags finansiella rapporter liksom av översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster.

Överväganden som särskilt gäller revisionsorganisationer inom den offentliga sektorn

A 46.Även om de inte benämns börsnoterade företag, enligt beskrivningen i punkt A 16, kan vissa företag i den offentliga sektorn vara tillräckligt betydelsefulla för att motivera att en uppdragsanknuten kvalitetskontroll genomförs.

Kriterier för vilka som ska kunna utses till särskilda kvalitetsgranskare för uppdrag

Tillräcklig och ändamålsenlig teknisk sakkunskap, erfarenhet och behörighet (se punkt 39 a)

A 47.Vad som utgör tillräcklig och ändamålsenlig teknisk sakkunskap, erfarenhet och behörighet beror på omständigheterna för uppdraget. Exempel: Den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget vid en revision av ett börsnoterat företags finansiella rapporter är sannolikt någon som har tillräcklig och ändamålsenlig erfarenhet och behörighet att vara ansvarig revisor för revisioner av börsnoterade företags finansiella rapporter.

Konsultation med den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget (se punkt 39 b)

A 48.Den ansvariga revisorn kan konsultera den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget under uppdragets gång, t.ex. för att fastställa att en bedömning som den ansvariga revisorn har gjort kan accepteras av den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget. Sådan konsultation innebär att man kan undvika att meningsskiljaktigheter identifieras i ett sent skede av uppdraget och behöver inte äventyra den särskilda kvalitetsgranskarens förutsättningar att utföra uppdraget. Där konsultationernas karaktär och omfattning blir betydelsefull kan kvalitetsgranskarens objektivitet äventyras om inte både uppdragsteamet och kvalitetsgranskaren är noga med att upprätthålla kvalitetsgranskarens objektivitet. Där detta inte är möjligt, kan en annan person inom revisionsföretaget eller en extern person med lämpliga kvalifikationer utses att ta på sig rollen som antingen den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget eller den person som ska konsulteras avseende uppdraget.

Objektiviteten hos den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget (se punkt 40)

A 49.Revisionsföretaget måste fastställa riktlinjer och rutiner avsedda att upprätthålla objektiviteten hos den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget. Därför måste sådana riktlinjer och rutiner fastslå att den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget

  1. där så är möjligt inte väljs av den ansvariga revisorn,
  2. inte på annat sätt deltar i uppdraget medan kvalitetskontrollen pågår,
  3. inte fattar beslut åt uppdragsteamet, och
  4. inte är föremål för andra överväganden som skulle hota kvalitetsgranskarens objektivitet.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 50.När det gäller revisionsföretag med få delägare är det kanske inte praktiskt genomförbart att hålla den ansvariga revisorn utanför valet av den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget. Externa personer med lämpliga kvalifikationer kan anlitas om enmansbyråer eller små revisionsföretag identifierar uppdrag som kräver uppdragsanknutna kvalitetskontroller. Alternativt kan vissa enmansbyråer eller små revisionsföretag vilja använda andra revisionsföretag för att underlätta uppdragsanknutna kvalitetskontroller. Om revisionsföretaget anlitar externa personer med lämpliga kvalifikationer, gäller kraven i punkterna 39–41 och vägledningen i punkterna A 47–A 48.

Överväganden som särskilt gäller revisionsorganisationer inom den offentliga sektorn

A 51.Inom den offentliga sektorn kan en revisor som har tillsatts enligt lag (t.ex. en riksrevisor eller annan person med lämpliga kvalifikationer som utses i riksrevisorns ställe) ha en roll som motsvarar den ansvariga revisorns roll med ett övergripande ansvar för revisioner inom den offentliga sektorn. Under sådana omständigheter innefattar, där så är tillämpligt, valet av den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget övervägande av kravet på oberoende från det reviderade företaget och möjligheten för den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget att göra en objektiv utvärdering.

Meningsskiljaktigheter (se punkt 43)

A 52.Bra rutiner främjar identifikation av meningsskiljaktigheter i ett tidigt skede, ger tydlig vägledning om de successiva åtgärder som ska vidtas efter detta och kräver att man dokumenterar hur meningsskiljaktigheterna har lösts och att de slutsatser som man har kommit fram till leder till att lämpliga åtgärder genomförs.

A 53.Rutiner för att lösa sådana meningsskiljaktigheter kan innefatta konsultation med en annan yrkesutövare eller ett annat revisionsföretag eller en yrkesorganisation eller tillsynsmyndighet.

Uppdragsdokumentation

Färdigställande av den slutliga uppdragsdokumentationen (se punkt 45)

A 54.Lagar eller andra författningar kan fastställa tidsgränserna för när sammanställningen av den slutliga dokumentationen för vissa typer av uppdrag ska vara slutförd. Där det inte finns sådana tidsbegränsningar i lagar eller andra författningar, krävs i punkt 45 att revisionsföretaget fastställer tidsgränser som avspeglar behovet av att slutföra sammanställningen av den slutliga uppdragsdokumentationen utan onödigt dröjsmål. När det t.ex. gäller en revision skulle en sådan tidsgräns normalt kunna vara högst 60 dagar efter datumet för revisors rapport.

A 55.I det fall två eller fler olika rapporter lämnas för ett företag avseende information om samma sakförhållande, kan revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för tidsgränser när det gäller sammanställningen av den slutliga uppdragsdokumentationen gälla varje rapport som om den avsåg ett separat uppdrag. Detta kan t.ex. vara fallet när revisionsföretaget lämnar en revisors rapport om en enhets finansiella information i koncernredovisningssyfte och, vid ett senare datum, en revisors rapport om samma finansiella information för lagstadgade syften.

Tystnadsplikt, säker förvaring, fullständighet, tillgänglighet och åtkomlighet med avseende på uppdragsdokumentation (se punkt 46)

A 56.Relevanta yrkesetiska krav fastställer en förpliktelse för revisionsföretagets personal att alltid iaktta tystnadsplikt i fråga om information som ingår i uppdragsdokumentation, om kunden inte har utfärdat särskilda befogenheter att lämna ut information eller det föreligger ansvar enligt lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav att göra det [5] . Särskilda lagar eller andra författningar kan skapa ytterligare förpliktelser för revisionsföretagets personal att iaktta tystnadsplikt, särskilt där det gäller information av privat karaktär.

A 57.Oavsett om uppdragsdokumentation finns på papper, i elektronisk form eller på annat medium, kan informationens fullständighet, tillgänglighet eller åtkomlighet äventyras om dokumentationen skulle kunna ändras, få tillägg eller raderas utan revisionsföretagets kännedom eller om den skulle kunna förloras eller skadas permanent. Därmed kan kontroller som revisionsföretaget utformar och inför för att undvika obehörig ändring eller förlust av uppdragsdokumentation innefatta sådana som

  1. gör det möjligt att fastställa när och av vem uppdragsdokumentation har skapats, ändrats eller granskats,
  2. skyddar informationens fullständighet i alla skeden av uppdraget, särskilt när uppdragsteamet har gemensam tillgång till information eller den överförs till andra parter via internet,
  3. förhindrar obehöriga ändringar i uppdragsdokumentationen, och
  4. ger uppdragsteamet och andra parter med behörighet tillgång till uppdragsdokumentationen i den mån det krävs för att kunna fullgöra sitt ansvar på rätt sätt.

A 58.Kontroller som revisionsföretaget utformar och inför för att upprätthålla tystnadsplikt, säker förvaring, fullständighet, tillgänglighet och åtkomlighet avseende uppdragsdokumentation kan innefatta

  1. användning av ett lösenord inom uppdragsteamet för att begränsa tillgången till elektronisk uppdragsdokumentation till användare med behörighet,
  2. ändamålsenliga rutiner för säkerhetskopiering av elektronisk uppdragsdokumentation i lämpliga skeden av uppdraget,
  3. rutiner för korrekt distribution av uppdragsdokumentationen till teammedlemmarna i början av uppdraget, bearbetning av den under uppdraget och sammanställning av den vid uppdragets slut, och
  4. rutiner för att begränsa tillgång till, och medge lämplig distribution och konfidentiell förvaring av, uppdragsdokumentation i pappersform.

A 59.Av praktiska skäl kan pappersdokumentation i original skannas elektroniskt för införlivande i uppdragsdokument. I sådana fall kan revisionsföretagets rutiner som är avsedda att upprätthålla dokumentationens fullständighet, tillgänglighet och åtkomlighet innefatta att uppdragsteamen måste

  1. skapa skannade kopior som avspeglar hela innehållet i originaldokumentationen i pappersform, däribland manuella underskrifter, hänvisningar och noteringar,
  2. integrera de inskannade kopiorna i uppdragsdokumentationen, däribland vid behov indexering och påskrift av de inskannade kopiorna, och
  3. göra det möjligt att hämta och skriva ut de inskannade kopiorna vid behov.

Det kan finnas skäl med hänsyn till lagar eller andra författningar för ett revisionsföretag att behålla pappersoriginal av dokumentation som har skannats in.

Arkivering av uppdragsdokumentation (se punkt 47)

A 60.Revisionsföretagets behov av att arkivera uppdragsdokumentation, och perioden för denna arkivering, varierar med uppdragets karaktär och revisionsföretagets övriga omständigheter, t.ex. om uppdragsdokumentationen behövs för att dokumentera förhållanden av fortsatt betydelse för framtida uppdrag. Arkiveringstiden kan också bero på andra faktorer, t.ex. om lokala lagar eller andra författningar kräver särskilda arkiveringstider för vissa typer av uppdrag eller om det finns allmänt accepterade arkiveringstider i jurisdiktionen i avsaknad av särskilda krav i lagar eller andra författningar.

A 61.I det fall uppdraget är ett revisionsuppdrag är arkiveringstiden normalt minst fem år från och med datumet för revisors rapport eller, om revisors rapport eller rapporten för koncernen har ett senare datum, från och med detta senare datum.

A 62.Rutiner för arkivering av uppdragsdokumentation som revisionsföretaget använder innefattar sådana som gör att kraven i punkt 47 kan uppfyllas under arkiveringstiden, t.ex. att

  1. medge hämtning av, och tillgång till, uppdragsdokumentationen under arkiveringstiden, särskilt när det gäller elektronisk dokumentation, eftersom den underliggande tekniken kan uppgraderas eller förändras över tiden,
  2. vid behov tillhandahålla en förteckning över förändringar som har gjorts i uppdragsdokumentationen efter att den har färdigställts, och
  3. ge externa parter med behörighet tillgång och möjlighet att gå igenom särskild uppdragsdokumentation för kvalitetskontroll eller av andra skäl.

Äganderätt till uppdragsdokumentation

A 63.Såvida inte annat anges i lag eller annan författning äger revisionsföretaget uppdragsdokumentationen. Revisionsföretaget kan efter eget gottfinnande göra delar, eller utdrag ur, uppdragsdokumentation tillgänglig för kunder, förutsatt att sådana upplysningar inte underminerar värdet av det arbete som har utförts, eller, när det gäller bestyrkandeuppdrag, oberoendet hos revisionsföretaget eller dess personal.

Övervakning

Övervakning av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll (se punkt 48)

A 64.Syftet med att övervaka hur riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll följs är att få en utvärdering av

  1. att standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar följs,
  2. om kvalitetskontrollsystemet har utformats och införts på ett ändamålsenligt sätt, och
  3. om revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll har tillämpats på ett bra sätt, så att rapporter som revisionsföretaget eller ansvariga revisorer utfärdar är korrekta med hänsyn till omständigheterna.

A 65.Fortgående övervägande och utvärdering av kvalitetskontrollsystemet innefattar frågor som följande:

  1. Analys av
    1. ny utveckling inom standarder för yrkesutövningen samt krav i tillämpliga lagar och andra författningar, och hur de avspeglas i revisionsföretagets riktlinjer och rutiner i tillämpliga fall,
    2. skriftliga bekräftelser på att riktlinjer och rutiner avseende oberoende har följts,
    3. löpande yrkesutveckling, däribland utbildning, och
    4. beslut rörande att acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag.
  2. Fastställa korrigerande åtgärder som ska vidtas och förbättringar som ska göras av systemet, däribland återkoppling till revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för utbildning.
  3. Kommunikation med lämplig personal på revisionsföretaget om identifierade brister i systemet, på nivån som rör förståelse av systemet eller att systemet inte följs.
  4. Lämplig personal på revisionsföretaget följer upp att nödvändiga ändringar genast görs av riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.

A 66.Riktlinjer och rutiner för inspektionscykler kan t.ex. ange en treårig tidscykel. Hur inspektionscykler ordnas, däribland tidpunkten för urval av enskilda uppdrag, beror på många faktorer, t.ex.

  1. revisionsföretagets storlek,
  2. antal kontor och var de ligger,
  3. resultaten av tidigare övervakningsrutiner,
  4. graden av befogenhet hos både personal och kontor (exempel: om enskilda kontor har befogenhet att utföra egna inspektioner eller om bara huvudkontoret kan utföra dem),
  5. karaktären på och komplexiteten i revisionsföretagets verksamhet och organisation, och
  6. de risker som är förknippade med revisionsföretagets kunder och särskilda uppdrag.

A 67.Inspektionsprocessen innefattar att välja ut enskilda uppdrag, varav vissa kan väljas utan att uppdragsteamet först meddelas. När inspektionernas inriktning och omfattning fastställs kan revisionsföretaget beakta ett oberoende externt inspektionsprograms inriktning och omfattning eller slutsatser. Men ett oberoende externt inspektionsprogram fungerar inte som ersättning för revisionsföretagets egna interna övervakningsprogram.

Överväganden som särskilt gäller mindre revisionsföretag

A 68.När det gäller mindre revisionsföretag kan övervakningsåtgärder behöva utföras av personer som är ansvariga för utformning och införande av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, eller som arbetar med den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen. Ett revisionsföretag med ett begränsat antal anställda kan välja att anlita en extern person med passande kvalifikationer eller ett annat revisionsföretag för att genomföra uppdragsinspektioner eller andra övervakningsåtgärder. Alternativt kan revisionsföretaget komma överens om att dela resurser med andra lämpliga organisationer för att underlätta övervakningsverksamhet.

Kommunicera brister (se punkt 50)

A 69.Rapporteringen av identifierade brister till andra än relevanta ansvariga revisorer behöver inte innefatta att berörda uppdrag identifieras, även om det kan förekomma fall när sådan identifiering kan vara nödvändig för att andra än de ansvariga revisorerna ska kunna uppfylla sina plikter.

Klagomål och påståenden

Källor för klagomål och påståenden (se punkt 55)

A 70.Klagomål och påståenden (vilket inte innefattar sådana som är uppenbart grundlösa) kan ha sitt ursprung i eller utanför revisionsföretaget. De kan göras av personal på revisionsföretaget, kunder eller externa parter. De kan tas emot av medlemmar i uppdragsteamet eller annan personal på revisionsföretaget.

Riktlinjer och rutiner avseende utredning (se punkt 56)

A 71.Riktlinjer och rutiner som fastställs för utredning av klagomål och påståenden kan t.ex. innefatta att den delägare som övervakar utredningen

  1. har tillräcklig och lämplig erfarenhet,
  2. har befogenhet i revisionsföretaget, och
  3. på annat sätt inte är engagerad i uppdraget.

Den delägare som övervakar utredningen kan inhämta juridisk rådgivning vid behov.

Överväganden som särskilt gäller mindre revisionsföretag

A 72.För revisionsföretag med få delägare är det kanske inte praktiskt genomförbart att den delägare som övervakar utredningen inte är engagerad i uppdraget. Dessa små revisionsföretag och enmansbyråer kan anlita en extern person eller ett annat revisionsföretag med passande kvalifikationer för att genomföra utredning om klagomål och påståenden.

Dokumentation av kvalitetskontrollsystemet (se punkt 57)

A 73.Formen och innehållet i dokumentation som dokumenterar funktionen hos var och en av de olika delarna i kvalitetskontrollsystemet är en fråga om bedömning och beror på ett antal faktorer, däribland

  1. revisionsföretagets storlek och antalet kontor, och
  2. karaktären på och komplexiteten i revisionsföretagets verksamhet och organisation.

Exempel: Stora revisionsföretag kan använda elektroniska databaser för att dokumentera frågor som bekräftelser av oberoende, utvärderingar av personal och resultaten av övervakning av inspektioner.

A 74.Lämplig dokumentation avseende övervakning innefattar t.ex.

  1. övervakningsåtgärder, innefattande åtgärder för att välja vilka slutförda uppdrag som ska inspekteras,
  2. dokumentation av utvärderingen av
    1. att standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar följs,
    2. om kvalitetskontrollsystemet har utformats och införts på ett ändamålsenligt sätt, och
    3. om revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll har tillämpats på ett bra sätt, så att rapporter som revisionsföretaget eller ansvariga revisorer utfärdar är korrekta med hänsyn till omständigheterna,
  3. identifiering av de noterade bristerna, en utvärdering av deras effekt och grunden för att fastställa om och vilken ytterligare åtgärd som är nödvändig.

Överväganden som särskilt gäller mindre revisionsföretag

A 75.Mindre revisionsföretag kan använda mer informella metoder i dokumentationen av kvalitetskontrollsystem, t.ex. anteckningar, checklistor och formulär.

  • [1]

    ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter.

  • [2]

    Med ”ansvarig revisor”, ”delägare” och ”revisionsföretag” avses även motsvarigheterna i den offentliga sektorn i relevanta fall.

  • [3]

    IESBAs Etikkod, definitioner.

  • [4]

    ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen fastställer begränsningar avseende användningen av direkt hjälp. Den beaktar också att den externa revisorn kan vara förhindrad av lagar eller andra författningar från att inhämta direkt hjälp av internrevisorer. Därför begränsas användningen av direkt hjälp till situationer där den är tillåten.

  • [5]

    Se t.ex. avsnitt 140.7 och avsnitt 225.35 i Etikkoden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer