Innehåll

INTERNATIONAL STANDARD ON REVIEW ENGAGEMENTS

ISRE 2400 Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter

(Gäller vid översiktlig granskning av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 31 december 2013 eller senare)

International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter, ska läsas tillsammans med Preface to the International Standards on Quality Control, Auditing, Review, Other Assurance, and Related Services Pronouncements.

Inledning

Denna ISREs tillämpningsområde

1.Denna International Standard on Review Engagements (ISRE) behandlar (se punkt A 1)

  1. revisorns ansvar vid uppdrag att utföra en översiktlig granskning av historiska finansiella rapporter, när revisorn inte är revisor för företagets finansiella rapporter, och
  2. formen och innehållet i revisors rapport om de finansiella rapporterna.

2.Denna ISRE behandlar inte en översiktlig granskning av ett företags finansiella rapporter eller delårsrapporter vilken utförs av en revisor som är en oberoende revisor för företagets finansiella rapporter. (Se punkt A 2.)

3.Denna ISRE ska tillämpas, anpassad efter behov, på översiktliga granskningar av annan historisk finansiell information. Andra uppdrag än översiktliga granskningar av historisk finansiell information där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet utförs enligt ISAE 3000. [1]

Förhållande till ISQC 1 [2]

4.Revisionsföretaget ansvarar för system, riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll. ISQC 1 gäller revisionsföretag med yrkesutövande revisorer/redovisningskonsulter med avseende på ett revisionsföretags uppdrag att översiktligt granska finansiella rapporter. [3] Kraven i denna ISRE avseende kvalitetskontroll på nivån enskilda översiktliga granskningar bygger på den grundläggande förutsättningen att revisionsföretaget omfattas av ISQC 1 eller krav som är minst lika höga. (Se punkterna A 3–A 5.)

Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter

5.Den översiktliga granskningen av historiska finansiella rapporter är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet, enligt beskrivning i Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag. [4] (Se punkterna A 6–A 7.)

6.I en översiktlig granskning av finansiella rapporter uttalar revisorn en slutsats som är avsedd att öka graden av tilltro hos de avsedda användarna avseende upprättandet av ett företags finansiella rapporter enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering. Revisorns slutsats bygger på att han eller hon uppnår begränsad säkerhet. Revisors rapport innefattar en beskrivning av karaktären på uppdraget som bakgrund för att läsarna av rapporten ska kunna förstå slutsatsen.

7.Revisorn gör framför allt förfrågningar och utför analytisk granskning i syfte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för en slutsats om de finansiella rapporterna som helhet, uttryckt enligt kraven i denna ISRE.

8.Om revisorn blir medveten om ett förhållande som föranleder honom eller henne att tro att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter, utformar och utför revisorn ytterligare åtgärder, enligt vad hon eller han bedömer som nödvändigt med hänsyn till omständigheterna, i syfte att dra en slutsats om de finansiella rapporterna enligt denna ISRE.

Denna ISREs auktoritet

9.Denna ISRE innehåller revisorns mål när han eller hon följer ISRE. Dessa ger sammanhanget i vilket kraven i denna ISRE är fastställda, och är avsedda att vara ett stöd för revisorn i att förstå vad som behöver uppnås i en översiktlig granskning.

10.Denna ISRE innehåller krav, vilka uttrycks med ”ska”, som är avsedda att ge revisorn möjlighet att uppnå de angivna målen.

11.Dessutom innehåller denna ISRE en inledande text, definitioner samt tillämpning och andra förtydliganden, vilka ger ett sammanhang som är relevant för en riktig förståelse av denna ISRE.

12.Tillämpningsunderlag och andra förtydliganden ger ytterligare förklaring av kraven och vägledning om hur de ska uppfyllas. Även om sådan vägledning i sig inte innebär krav, har den betydelse för en riktig tillämpning av kraven. Tillämpningsunderlaget och de andra förtydligandena kan också ge bakgrundsinformation om förhållanden som behandlas i denna ISRE, vilket är ett stöd vid tillämpningen av kraven.

Ikraftträdande

13.Denna ISRE gäller vid översiktliga granskningar av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 31 december 2013 eller senare.

Mål

14.Revisorns mål i en översiktlig granskning enligt denna ISRE är att

  1. uppnå begränsad säkerhet, främst genom förfrågningar och analytisk granskning, om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, så att revisorn därmed kan uttala en slutsats om huruvida något har kommit till revisorns kännedom som medför att han eller hon tror att de finansiella rapporterna inte är upprättade, i alla väsentliga avseenden, enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, och
  2. rapportera om de finansiella rapporterna som helhet och kommunicera, enligt kraven i denna ISRE.

15.I samtliga fall där det inte går att uppnå begränsad säkerhet och det inte räcker med att uttala en slutsats med reservation i revisors rapport, med hänsyn till omständigheterna, kräver denna ISRE att revisorn antingen avstår från att uttala en slutsats i rapporten som lämnas för uppdraget eller, i tillämpliga fall, avgår från uppdraget om detta är möjligt enligt tillämplig lag eller annan författning. (Se punkterna A 8–A 10, A 121–A 122.)

Definitioner

16 Ordlistan med termer från Handbook [5] (ordlistan) innehåller termer som definieras i denna ISRE samt beskrivningar av andra termer som används i denna ISRE, som ett stöd för konsekvent tillämpning och tolkning. Exempel: termen ”företagsledning” och ”de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)” som används i denna ISRE används enligt definition i ordlistan. (Se punkterna A 11–A 12.)

17.I denna ISRE har nedanstående termer följande betydelser:

  1. Analytisk granskning – Utvärderingar av finansiell information genom analys av rimliga samband bland både finansiella och icke-finansiella data. Analytisk granskning innefattar också sådan utredning som behövs när revisorn identifierar svängningar eller samband som är oförenliga med annan relevant information eller som med betydande belopp avviker från förväntade värden.
  2. Bestyrkanderisk – Risken för att revisorn uttalar en oriktig slutsats när de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter.
  3. Generella finansiella rapporter – Finansiella rapporter upprättade enligt ett generellt ramverk.
  4. Generellt ramverk – Ett ramverk för finansiell rapportering avsett att tillgodose de gemensamma behoven av finansiell information hos många olika användare. Ramverket för finansiell rapportering kan vara ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild eller ett regelstyrt ramverk.
  5. Förfrågan – Förfrågan består av att söka information hos kunniga personer inom eller utom företaget.
  6. Begränsad säkerhet – Den nivå av säkerhet som uppnås när bestyrkanderisken minskas till en nivå som är godtagbar med hänsyn till uppdragsförhållanden, men där risken är större än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet, som grund för att uttala en slutsats enligt denna ISRE. Kombinationen av karaktär på, tidpunkt för och omfattning av åtgärder för att inhämta bevis är minst tillräcklig för att revisorn ska kunna uppnå en meningsfull bestyrkandenivå. För att vara meningsfull ökar den nivå av säkerhet som revisorn uppnår sannolikt de avsedda användarnas tilltro till de finansiella rapporterna. (Se punkt A 13.)
  7. Revisor – En revisor/redovisningskonsult. Termen innefattar ansvarig revisor eller andra medlemmar i uppdragsteamet eller, i tillämpliga fall, revisionsföretaget. Där denna ISRE uttryckligen avser att ett krav eller ansvar ska uppfyllas av den ansvariga revisorn, används termen ”ansvarig revisor” i stället för ”revisor”. ”Ansvarig revisor” och ”revisionsföretag” ska i tillämpliga fall läsas som att de hänvisar till sina motsvarigheter i den offentliga sektorn.
  8. Professionell bedömning – Tillämpningen av relevant utbildning, kunskap och erfarenhet inom den ram som utgörs av bestyrkande- och redovisningsstandarder samt yrkesetiska regler, när initierade beslut fattas om åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna för den översiktliga granskningen.
  9. Relevanta yrkesetiska krav – Yrkesetiska krav som uppdragsteamet måste följa när det utför översiktliga granskningar. Dessa krav omfattar vanligen delarna A och B i International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (IESBAs Etikkod), tillsammans med nationella krav som är mer restriktiva.
  10. Finansiella rapporter för särskilt syfte – Finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk för särskilt syfte.
  11. Ramverk för särskilt syfte – Ett ramverk för finansiell rapportering som är utformat för att tillgodose särskilda användares behov av finansiell information. Ramverket för finansiell rapportering kan vara ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild eller ett regelstyrt ramverk.

Krav

Utföra en översiktlig granskning enligt denna ISRE

18.Revisorn ska ha en förståelse av hela texten i denna ISRE, vilket innefattar dess tillämpning och andra förtydliganden, för att förstå dess mål och kunna tillämpa kraven i den på rätt sätt. (Se punkt A 14.)

Följa relevanta krav

19.Revisorn ska följa varje krav i denna ISRE, såvida ett krav inte saknar relevans för den översiktliga granskningen. Ett krav är relevant för den översiktliga granskningen när de omständigheter som behandlas i ifrågavarande krav är för handen.

20.Revisorn ska inte ange i sin rapport att han eller hon har följt ISRE, såvida han eller hon inte har följt alla krav i denna ISRE som är relevanta för den översiktliga granskningen.

Yrkesetiska krav

21.Revisorn ska följa relevanta yrkesetiska krav, däribland sådana som gäller oberoende. (Se punkterna A 15–A 16.)

Förhålla sig professionellt skeptisk och använda professionellt omdöme

22.Revisorn ska förhålla sig professionellt skeptisk när han eller hon planerar och utför uppdraget, och vara medveten om att det kan finnas omständigheter som gör att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter. (Se punkterna A 17–A 20.)

23.Revisorn ska använda sitt professionella omdöme när han eller hon utför en översiktlig granskning. (Se punkterna A 21–A 25.)

Kvalitetskontroll på uppdragsnivån

24.Den ansvariga revisorn ska besitta skicklighet i och ha kompetens inom tekniker för bestyrkande samt kompetens inom finansiell rapportering, efter vad som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna för uppdraget. (Se punkt A 26.)

25.Den ansvariga revisorn ska ta ansvar för (se punkterna A 27–A 30)

  1. den övergripande kvaliteten på varje översiktlig granskning som den ansvariga revisorn är tilldelad,
  2. ledning, övervakning, planering och utförande av den översiktliga granskningen enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar, (se punkt A 31)
  3. att revisors rapport är korrekt med hänsyn till omständigheterna, och
  4. att uppdraget utförs enligt revisionsföretagets principer för kvalitetskontroll, däribland att
    1. förvissa sig om att lämpliga rutiner avseende att acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag har följts, och att uppnådda slutsatser är lämpliga, vilket innefattar övervägande om huruvida det finns information som skulle leda den ansvariga revisorn att dra slutsatsen att företagsledningen är ohederlig, (se punkterna A 32–A 33),
    2. förvissa sig om att uppdragsteamet sammantaget har lämplig kompetens och förmåga, däribland skicklighet i och tekniker för bestyrkande samt kompetens inom finansiell rapportering, för att
      1. utföra den översiktliga granskningen enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar, och
      2. det ska vara möjligt att lämna en med hänsyn till omständigheterna korrekt rapport, och
    3. ta ansvar för att lämplig uppdragsdokumentation upprätthålls.

Relevanta faktorer att överväga efter att uppdraget har accepterats

26.Om den ansvariga revisorn får del av information som, om den hade varit tillgänglig tidigare, skulle ha lett till att revisionsföretaget hade avböjt uppdraget, ska den ansvariga revisorn omedelbart informera revisionsföretaget om detta, så att revisionsföretaget och den ansvariga revisorn kan vidta nödvändiga åtgärder.

Följa relevanta yrkesetiska krav

27.Under hela uppdraget ska den ansvariga revisorn, genom observation och genom att göra förfrågningar i den mån det behövs, vara uppmärksam på bevis för att medlemmar i uppdragsteamet inte följer relevanta yrkesetiska krav. Om, genom revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem eller på annat sätt, den ansvariga revisorn får kännedom om tecken på att medlemmar i uppdragsteamet inte har följt relevanta yrkesetiska krav, ska den ansvariga revisorn efter konsultation med andra personer i revisionsföretaget besluta om lämpliga åtgärder.

Övervakning

28.Ett effektivt kvalitetskontrollsystem för ett revisionsföretag innefattar en övervakningsprocess som är utformad så att den ger revisionsföretaget rimlig säkerhet att dess riktlinjer och rutiner avseende systemet för kvalitetskontroll är relevanta och ändamålsenliga och att de fungerar effektivt. Den ansvariga revisorn ska överväga resultaten av företagets övervakningsprocess enligt vad som visas i den senaste information som har distribuerats inom revisionsföretaget och, i tillämpliga fall, information från andra nätverksföretag och om brister noterade i den informationen kan påverka den översiktliga granskningen.

Acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag att utföra översiktlig granskning

Faktorer som påverkar att acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag att utföra översiktlig granskning

29.Såvida det inte krävs i lag eller annan författning ska revisorn inte acceptera att utföra en översiktlig granskning om: (Se punkt A 34–A 35.)

  1. Revisorn inte har förvissat sig om att
    1. uppdraget har ett rationellt syfte, eller (se punkterna A 36)
    2. en översiktlig granskning skulle vara lämplig i förevarande situation (se punkt A 37).
  2. Revisorn har skäl att tro att relevanta yrkesetiska krav, däribland oberoende, inte kommer att uppfyllas.
  3. Revisorns preliminära förståelse av uppdragets omständigheter tyder på att information som behövs för att utföra den översiktliga granskningen sannolikt inte finns tillgänglig eller inte är tillförlitlig (se punkt A 38).
  4. Revisorn har skäl att tvivla på företagsledningens hederlighet i sådan utsträckning att det sannolikt påverkar ett riktigt utförande av den översiktliga granskningen (se punkt A 37 b).
  5. Företagsledningen eller de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) i villkoren för den föreslagna översiktliga granskningen begränsar inriktningen och omfattningen av revisorns arbete på att sådant sätt att revisorn anser att begränsningen kommer att leda till att han eller hon avstår från att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna.

Förutsättningar för att acceptera en översiktlig granskning

30.Innan revisorn accepterar ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning ska han eller hon (se punkt A 39)

  1. fastställa om det ramverk för finansiell rapportering som används vid upprättandet av de finansiella rapporterna är godtagbart, vilket innefattar, när det gäller finansiella rapporter för särskilt syfte, att skaffa sig en förståelse av det syfte för vilket de finansiella rapporterna upprättas och av de avsedda användarna, och (se punkterna A 40–A 46)
  2. inhämta företagsledningens bekräftelse på att den är medveten om och förstår sitt ansvar för (se punkterna A 47–A 50)
    1. upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, vilket innefattar, där så är relevant, att de ger en rättvisande bild,
    2. sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer som nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och
    3. förse revisorn med
      1. tillgång till all information som företagsledningen är medveten om och som är relevant för upprättandet av de finansiella rapporterna, t.ex. bokföring, dokumentation och annat,
      2. ytterligare information som revisorn kan begära från företagsledningen för den översiktliga granskningens syfte, och
      3. obegränsad tillgång till de personer inom företaget som revisorn bedömer det som nödvändigt att inhämta bevis från.

31.Om revisorn inte är nöjd med något av de förhållanden som anges ovan som förutsättningar för att acceptera uppdraget att utföra den översiktliga granskningen, ska han eller hon ta upp frågan med företagsledningen eller styrelsen. Om det inte går att göra ändringar så att revisorn blir nöjd med förhållandena, ska han eller hon inte acceptera det föreslagna uppdraget såvida detta inte krävs enligt lag eller annan författning. Men ett uppdrag som utförs under sådana omständigheter följer inte denna ISRE. Revisorn ska därför inte ta med någon hänvisning till att den översiktliga granskningen har utförts enligt ISRE i sin rapport.

32.Om det efter att uppdraget har accepterats upptäcks att revisorn inte är nöjd med en eller flera av ovanstående förutsättningar, ska han eller hon ta upp frågan med företagsledningen eller styrelsen, och fastställa om

  1. frågan kan lösas,
  2. det är lämpligt att fortsätta med uppdraget, och
  3. huruvida, och, om så är fallet, hur revisorn ska informera om frågan i sin rapport.

Ytterligare överväganden när lydelsen i revisors rapport föreskrivs i lag eller annan författning

33.Revisors rapport som lämnas för uppdraget ska endast hänvisa till denna ISRE om rapporten uppfyller kraven i punkt 86.

34.I vissa fall, när den översiktliga granskningen utförs enligt tillämplig lag eller annan författning i en jurisdiktion kan den relevanta lagen eller författningen föreskriva utformningen av eller ordalydelsen i revisors rapport i en form eller i ordalag som avviker betydligt från kraven i denna ISRE. Under sådana omständigheter ska revisorn utvärdera om användare kan missförstå den säkerhet som har uppnåtts vid den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna och, om så är fallet, om ytterligare förklaring i revisors rapport kan motverka eventuella missförstånd. (Se punkterna A 51, A 148.)

35.Om revisorn drar slutsatsen att ytterligare förklaringar i revisors rapport inte kan motverka tänkbara missförstånd, ska han eller hon inte acceptera uppdraget att utföra den översiktliga granskningen, såvida det inte krävs i lag eller annan författning. En översiktlig granskning som utförs enligt sådan lag eller annan författning följer inte denna ISRE. Revisorn ska därför inte ta med någon hänvisning till att den översiktliga granskningen har utförts enligt ISRE i sin rapport. (Se punkterna A 51, A 148.)

Avtala villkoren för uppdraget

36.Revisorn ska avtala villkoren för uppdraget med företagsledningen eller styrelsen, utifrån vad som är tillämpligt, innan uppdraget utförs.

37.De avtalade villkoren för uppdraget ska dokumenteras i ett uppdragsbrev eller annan lämplig form av skriftligt avtal och ska innefatta (se punkterna A 52–A 54, A 56)

  1. den avsedda användningen och distributionen av de finansiella rapporterna samt eventuella begränsningar avseende användning eller distribution där så är tillämpligt,
  2. identifiering av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering,
  3. den översiktliga granskningens syfte samt inriktning och omfattning,
  4. revisorns ansvar,
  5. företagsledningens ansvar, däribland det som nämns i punkt 30 b, (se punkterna A 47–A 50, A 55)
  6. ett uttalande om att uppdraget inte är en revision och att revisorn inte kommer att lämna något revisionsuttalande om de finansiella rapporterna, och
  7. hänvisning till den förutsedda formen för och det förutsedda innehållet i rapporten som ska lämnas av revisorn och ett uttalande om att det kan finnas omständigheter under vilka en rapport kan avvika från den förutsedda formen och det förutsedda innehållet.

Återkommande uppdrag

38.Vid återkommande översiktliga granskningar ska revisorn bedöma om omständigheterna, däribland ändringar i övervägandena om huruvida uppdraget ska accepteras, kräver att uppdragsvillkoren omarbetas och om det finns ett behov av att påminna företagsledningen eller styrelsen, efter vad som är tillämpligt, om de befintliga uppdragsvillkoren. (Se punkt A 57.)

Godkännande av en ändring i villkoren för den översiktliga granskningen

39.Revisorn ska inte gå med på en ändring i villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning om den inte kan motiveras på ett rimligt sätt. (Se punkterna A 58–A 60.)

40.Om det begärs av revisorn att han eller hon, före slutförandet av den översiktliga granskningen, ska ändra uppdraget till ett uppdrag där ingen säkerhet uppnås, ska han eller hon avgöra om detta har motiverats på ett rimligt sätt. (Se punkterna A 61–A 62.)

41.Om villkoren för uppdraget ändras under uppdragets gång, ska revisorn och företagsledningen eller styrelsen, enligt vad som är tillämpligt, komma överens om och dokumentera de nya uppdragsvillkoren i ett uppdragsbrev eller någon annan passande form av skriftligt avtal.

Kommunikation med företagsledningen och styrelsen

42.Revisorn ska med företagsledningen eller styrelsen, enligt vad som är tillämpligt, utan onödigt dröjsmål under uppdragets gång ta upp alla frågor om den översiktliga granskningen som, enligt revisorns professionella bedömning, är tillräckligt viktiga för att kräva företagsledningens eller styrelsens uppmärksamhet, enligt vad som är tillämpligt. (Se punkterna A 63–A 69.)

Utföra uppdraget

Väsentlighet vid en översiktlig granskning av finansiella rapporter

43.Revisorn ska fastställa väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet, och använda denna väsentlighet vid utformningen av åtgärderna och vid bedömningen av resultaten som uppnås när åtgärderna utförs. (Se punkterna A 70–A 73.)

44.Revisorn ska ändra väsentligheten för de finansiella rapporterna som helhet om han eller hon under den översiktliga granskningen blir medveten om information som skulle ha medfört att revisorn inledningsvis hade fastställt ett annat belopp. (Se punkt A 74.)

Revisorns förståelse

45.Revisorn ska skaffa sig en förståelse av företaget och dess miljö samt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, i syfte att identifiera områden i de finansiella rapporterna där väsentliga felaktigheter sannolikt kan uppstå och därmed ge en grund för utformning av åtgärder för att hantera dessa områden. (Se punkterna A 75–A 77.)

46.Revisorns förståelse ska inbegripa följande: (Se punkterna A 78, A 87, A 90.)

  1. Relevanta faktorer som rör branschen och reglering samt andra externa faktorer, däribland det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
  2. Företagets karaktär, däribland
    1. dess verksamhet,
    2. dess ägar- och styrstrukturer,
    3. vilka typer av investeringar som företaget gör och planerar att göra,
    4. det sätt på vilket företaget är organiserat och hur det finansieras, och
    5. företagets mål och strategier.
  3. Företagets redovisningssystem och räkenskapsmaterial.
  4. Företagets val och tillämpning av redovisningsprinciper.

Utforma och utföra åtgärder

47.När revisorn inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna som helhet, ska han eller hon utforma och utföra förfrågningar och analytisk granskning (se punkterna A 79–A 83, A 87, A 90)

  1. i syfte att hantera alla väsentliga poster i de finansiella rapporterna, inklusive upplysningar, och
  2. i syfte att hantera områden i de finansiella rapporterna där det sannolikt kan uppstå väsentliga felaktigheter.

48.Revisorns frågor till företagsledningen och andra i företaget, enligt vad som är tillämpligt, ska innefatta följande: (Se punkterna A 84–A 87 a.)

  1. Hur företagsledningen gör de betydelsefulla uppskattningar i redovisningen som krävs enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
  2. Identifieringen av närstående och närståendetransaktioner, vilket inbegriper syftet med dessa transaktioner.
  3. Om det finns betydande, ovanliga eller komplicerade transaktioner, händelser eller förhållanden som har påverkat eller kan påverka företagets finansiella rapporter, däribland
    1. betydande förändringar i företagets affärsverksamhet eller drift,
    2. betydande förändringar i avtalsvillkor, vilka väsentligt påverkar företagets finansiella rapporter, däribland villkor för finansiering och låneavtal,
    3. betydande bokföringsposter eller andra justeringar av de finansiella rapporterna,
    4. betydande transaktioner som har genomförts eller redovisas i nära anslutning till rapportperiodens slut,
    5. statusen för eventuella felaktigheter som inte har rättats och som har upptäckts under tidigare uppdrag, och
    6. effekter eller eventuella följder för företaget av transaktioner med närstående eller närståendeförhållanden.
  4. Förekomsten av faktiska, misstänkta eller påstådda
    1. oegentligheter eller olagliga handlingar som påverkar företaget, och
    2. överträdelser av bestämmelser i de lagar och andra författningar som allmänt vedertaget har en direkt inverkan på hur väsentliga belopp och upplysningar i de finansiella rapporterna fastställs, t.ex. lagar och andra författningar som rör skatter och pensioner.
  5. Om företagsledningen har identifierat och hanterat händelser som har inträffat mellan datumet för de finansiella rapporterna och datumet för revisors rapport som kräver att de finansiella rapporterna justeras eller att upplysningar lämnas i dessa.
  6. Grunden för företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta verksamheten. (Se punkt A 89.)
  7. Om det finns händelser eller förhållanden som verkar medföra tvivel rörande företagets förmåga att fortsätta att bedriva verksamheten.
  8. Väsentliga åtaganden, avtalsenliga förpliktelser eller eventualförpliktelser som har påverkat eller kan påverka företagets finansiella rapporter, inklusive upplysningar.
  9. Väsentliga icke-monetära transaktioner eller transaktioner utan vederlag under den rapportperiod som granskas.

49.Vid utformningen av analytisk granskning ska revisorn överväga om data från företagets redovisningssystem och räkenskapsmaterial är tillräckliga för den analytiska granskningens ändamål. (Se punkterna A 90–A 92.)

Åtgärder för att hantera särskilda omständigheter

Närstående

50.Under den översiktliga granskningen ska revisorn vara uppmärksam på överenskommelser eller information som kan tyda på att det finns närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare.

51.Om revisorn identifierar betydande transaktioner utanför företagets normala affärsverksamheter när han eller hon utför den översiktliga granskningen, ska revisorn fråga företagsledningen om

  1. karaktären på dessa transaktioner,
  2. om närstående skulle kunna vara inblandade, och
  3. de affärsmässiga grunderna (eller bristen på sådana) för dessa transaktioner.

Oegentligheter och överträdelser av lagar och andra författningar

52.Om det finns tecken på att oegentligheter eller överträdelser av lagar och andra författningar, eller misstänkta oegentligheter eller överträdelser av lagar och andra författningar, har förekommit i företaget, ska revisorn

  1. kommunicera detta förhållande, såvida detta inte är förbjudet enligt lag eller annan författning, till lämplig nivå i företagsledningen eller styrelsen enligt vad som är tillämpligt, (se punkt A 93)
  2. begära företagsledningens bedömning av eventuell effekt eller eventuella effekter på de finansiella rapporterna,
  3. överväga den eventuella effekten av företagsledningens bedömning av effekterna av identifierade eller misstänkta oegentligheter eller överträdelser av lagar och andra författningar som kommunicerats till revisorn, på hans eller hennes slutsats om de finansiella rapporterna och på revisors rapport, och
  4. fastställa om lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav: (se punkterna A 94–A 98)
    1. kräver att revisorn rapporterar till vederbördig myndighet utanför företaget,
    2. inför ansvarsområden enligt vilka rapportering till vederbördig myndighet utanför företaget kan vara lämpligt med beaktande av omständigheterna.

Antagande om fortlevnad

53.En översiktlig granskning av finansiella rapporter innefattar övervägande av företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Vid övervägande av företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta verksamheten ska revisorn utgå från samma period som företagsledningen använt vid sin bedömning enligt vad som krävs i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering eller enligt vad som krävs enligt lag eller annan författning om sådan kräver en längre period.

54.Om, under utförandet av den översiktliga granskningen, revisorn blir medveten om händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska han eller hon: (Se punkt A 99.)

  1. Fråga företagsledningen om dess planer på framtida åtgärder som påverkar företagets förmåga att fortsätta verksamheten och om dessa planers genomförbarhet, samt även om företagsledningen tror att resultatet av dessa planer kommer att förbättra läget avseende företagets förmåga att fortsätta verksamheten.
  2. Utvärdera resultatet av dessa förfrågningar, i syfte att överväga om företagsledningens hantering utgör en tillräcklig grund för att
    1. fortsätta att presentera de finansiella rapporterna utifrån fortlevnadsprincipen om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering inbegriper antagandet om ett företags förmåga att fortsätta verksamheten, eller
    2. dra slutsatsen om huruvida de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter eller på annat sätt är vilseledande i fråga om företagets förmåga att fortsätta verksamheten.
  3. Överväga företagsledningens hantering mot bakgrund av all relevant information som revisorn är medveten om, till följd av den översiktliga granskningen.

Använda arbete som har utförts av andra

55.Vid utförandet av den översiktliga granskningen kan det vara nödvändigt för revisorn att använda arbete som har utförts av andra revisorer, eller av en person eller organisation som har sakkunskap inom ett annat område än redovisning eller bestyrkande. Om revisorn använder arbete som har utförts av en annan revisor eller specialist under den översiktliga granskningen, ska han eller hon vidta lämpliga steg för att förvissa sig om att det arbete som har utförts är lämpligt med avseende på revisorns syften. (Se punkt A 80.)

Stämma av de finansiella rapporterna mot det underliggande räkenskapsmaterialet

56.Revisorn ska inhämta bevis för att de finansiella rapporterna stämmer överens med, eller är avstämbara mot, det underliggande räkenskapsmaterialet. (Se punkt A 100.)

Ytterligare åtgärder när revisorn blir medveten om att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter

57.Om revisorn blir medveten om ett eller flera förhållanden som föranleder honom eller henne att tro att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter, ska han eller hon utforma och utföra ytterligare åtgärder som är tillräckliga för att revisorn ska kunna (se punkterna A 101–A 105)

  1. dra slutsatsen att förhållandet eller förhållandena sannolikt inte innebär att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, eller
  2. fastställa att förhållandet eller förhållandena innebär att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter.

Efterföljande händelser

58.Om revisorn blir medveten om händelser som har inträffat mellan datumet för de finansiella rapporterna och datumet för revisors rapport vilka kräver att de finansiella rapporterna justeras eller att upplysningar lämnas i dessa, ska han eller hon be företagsledningen att rätta dessa felaktigheter.

59.Revisorn är inte skyldig att utföra några åtgärder avseende de finansiella rapporterna efter datumet för revisors rapport. Men om revisorn får kännedom om fakta efter datumet för revisors rapport men innan de finansiella rapporterna utfärdas, som skulle ha föranlett honom eller henne att ändra rapporten om han eller hon hade känt till dem per datumet för rapporten, ska revisorn

  1. diskutera frågan med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen,
  2. avgöra om de finansiella rapporterna måste ändras, och
  3. om så är fallet, fråga företagsledningen hur den avser att hantera förhållandet i de finansiella rapporterna.

60.Om företagsledningen inte ändrar de finansiella rapporterna vid omständigheter där revisorn tror att de behöver ändras, och revisors rapport redan har lämnats till företaget, ska revisorn begära av företagsledningen och styrelsen att de inte ska utfärda de finansiella rapporterna till externa parter innan de nödvändiga ändringarna har gjorts. Om de finansiella rapporterna därefter ändå utfärdas utan de nödvändiga ändringarna ska revisorn vidta lämpliga åtgärder för att försöka förhindra att någon förlitar sig på revisors rapport.

Skriftliga uttalanden

61.Revisorn ska begära att företagsledningen lämnar ett skriftligt uttalande om att den har tagit sitt ansvar, som det beskrivs i de avtalade uppdragsvillkoren. Det skriftliga uttalandet ska inbegripa att (se punkterna A 106–A 108)

  1. företagsledningen har uppfyllt sitt ansvar för upprättandet av finansiella rapporter enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, vilket inbegriper där så är relevant att de ska ge en rättvisande bild, och har gett revisorn all relevant information och tillgång till information enligt vad som avtalats i uppdragsvillkoren, och
  2. alla transaktioner har bokförts och avspeglas i de finansiella rapporterna.

Om företagsledningen enligt lag eller annan författning är skyldig att lämna skriftliga offentliga uttalanden om sitt ansvar och revisorn fastslår att sådana uttalanden innehåller några av eller alla de uppgifter som krävs enligt a–b, behöver de relevanta förhållanden som tas upp i sådana uttalanden inte ingå i det skriftliga uttalandet.

62.Revisorn ska också begära skriftliga uttalanden från företagsledningen om att företagsledningen har lämnat följande upplysningar till revisorn (se punkt A 107)

  1. vilka företagets närstående är och alla närståenderelationer och närståendetransaktioner som företagsledningen känner till,
  2. betydelsefulla fakta avseende eventuella oegentligheter eller misstänkta oegentligheter som företagsledningen känner till, vilka kan ha påverkat företaget,
  3. kända faktiska eller möjliga överträdelser av lagar eller andra författningar för vilka effekterna av överträdelserna påverkar företagets finansiella rapporter,
  4. all information som är relevant för användningen av antagandet om fortsatt drift i de finansiella rapporterna,
  5. att för alla händelser som inträffat efter datumet för de finansiella rapporterna som enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering kräver justering eller att upplysning lämnas om dem, har justeringar gjorts eller upplysningar lämnats,
  6. väsentliga åtaganden, avtalsenliga förpliktelser eller eventualförpliktelser som har påverkat eller kan påverka företagets finansiella rapporter, inklusive upplysningar, och
  7. väsentliga icke-monetära transaktioner eller transaktioner utan vederlag som har genomförts av företaget under den rapportperiod som granskas.

63.Om företagsledningen inte lämnar ett eller flera av de begärda skriftliga uttalandena, ska revisorn (se punkt A 106)

  1. diskutera frågan med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen,
  2. ompröva företagsledningens hederlighet och bedöma vilken effekt detta kan ha på tillförlitligheten när det gäller (muntliga eller skriftliga) uttalanden och bevis i allmänhet, och
  3. vidta tillämpliga åtgärder, inklusive att fastställa den möjliga effekten på slutsatsen i revisors rapport enligt denna ISRE.

64.Revisorn ska avstå från att utrycka en slutsats om de finansiella rapporterna, eller avgå från uppdraget, om det är möjligt att avgå enligt tillämplig lag eller annan författning, om

  1. revisorn kommer fram till att det råder tillräckligt starka tvivel om företagsledningens hederlighet för att de skriftliga uttalandena inte ska vara tillförlitliga, eller
  2. företagsledningen inte lämnar de uttalanden som krävs enligt punkt 61.

Datum för skriftliga uttalanden och perioder som de ska omfatta

65.Datumet för de skriftliga uttalandena ska vara så nära datumet för revisors rapport som det är praktiskt möjligt, dock inte efter det datumet. De skriftliga uttalandena ska omfatta alla finansiella rapporter och perioder som revisors rapport avser.

Utvärdering av bevis som har inhämtats genom de utförda åtgärderna

66.Revisorn ska utvärdera om tillräckliga och ändamålsenliga bevis har inhämtats genom de utförda åtgärderna och ska, om så inte är fallet, utföra andra åtgärder som han eller hon bedömer som nödvändiga med hänsyn till omständigheterna för att kunna dra en slutsats om de finansiella rapporterna. (Se punkt A 109.)

67.Om revisorn inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att dra en slutsats, ska han eller hon med företagsledningen och styrelsen, enligt vad som är tillämpligt, ta upp de effekter sådana begränsningar har på den översiktliga granskningens inriktning och omfattning. (Se punkterna A 110–A 111.)

Utvärdera effekterna på revisors rapport

68.Revisorn ska utvärdera de bevis som har inhämtats genom de utförda åtgärderna i syfte att fastställa effekten på revisors rapport. (Se punkt A 109.)

Dra en slutsats om de finansiella rapporterna

Övervägande av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i förhållande till de finansiella rapporterna

69.När revisorn drar en slutsats om de finansiella rapporterna ska han eller hon

  1. utvärdera om de finansiella rapporterna på ett lämpligt sätt hänvisar till eller beskriver det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, (se punkterna A 112–A 113)
  2. överväga om, mot bakgrund av kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och resultaten av de utförda åtgärderna
    1. lämplig terminologi används i de finansiella rapporterna, vilket inbegriper titeln på varje finansiell rapport,
    2. de finansiella rapporterna på lämpligt sätt upplyser om de betydelsefulla redovisningsprinciper som har valts och tillämpats,
    3. de valda och tillämpade redovisningsprinciperna är förenliga med det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering samt om de är ändamålsenliga,
    4. företagsledningens uppskattningar i redovisningen framstår som rimliga,
    5. den information som presenteras i de finansiella rapporterna framstår som relevant, tillförlitlig, jämförbar och begriplig, och
    6. de finansiella rapporterna ger tillräckliga upplysningar för att de avsedda användarna ska förstå effekterna av väsentliga transaktioner och händelser på den information som förmedlas i de finansiella rapporterna. (Se punkterna A 114–A 116.)

70.Revisorn ska överväga effekten av

  1. orättade felaktigheter som har identifierats under den översiktliga granskningen och vid föregående års översiktliga granskning av företagets finansiella rapporter, på de finansiella rapporterna som helhet, och
  2. kvalitativa aspekter på företagets redovisningssätt, däribland tecken på bristande objektivitet i företagsledningens bedömningar. (Se punkterna A 117–A 118.)

71.Om de finansiella rapporterna upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, ska revisorns övervägande också innefatta (se punkt A 115)

  1. de finansiella rapporternas övergripande presentation, struktur och innehåll enligt det tillämpliga ramverket, och
  2. om de finansiella rapporterna, med tillhörande noter, förefaller att återge de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild eller en sann och rättvisande bild, enligt vad som är tillämpligt, mot bakgrund av de finansiella rapporterna som helhet.

Slutsatsens form

72.Revisorns slutsats om de finansiella rapporterna, vare sig den är omodifierad eller modifierad, ska uttalas i lämplig form mot bakgrund av det ramverk för finansiell rapportering som används i de finansiella rapporterna.

Omodifierad slutsats

73.Revisorn ska uttala en omodifierad slutsats i sin rapport om de finansiella rapporterna som helhet när han eller hon har uppnått begränsad säkerhet för att kunna dra slutsatsen att inget har kommit till hans eller hennes kännedom som får honom eller henne att anse att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt ramverket för finansiell rapportering.

74.När revisorn uttalar en omodifierad slutsats ska han eller hon, såvida inte annat krävs enligt lag eller annan författning, använda en av följande formuleringar, enligt vad som är tillämpligt: (Se punkterna A 119–A 120.)

  1. ”Med grund i vår översiktliga granskning har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild), ... enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild), eller
  2. ”Med grund i vår översiktliga granskning har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett regelstyrt ramverk).

Modifierad slutsats

75.Revisorn ska uttala en modifierad slutsats i sin rapport om de finansiella rapporterna som helhet när

  1. han eller hon fastställer, baserat på de utförda åtgärderna och de inhämtade bevisen, att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter, eller
  2. han eller hon inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis i förhållande till en eller flera poster i de finansiella rapporterna som är väsentliga i förhållande till de finansiella rapporterna som helhet.

76.När revisorn modifierar den slutsats som uttalas om de finansiella rapporterna ska han eller hon

  1. använda rubriken ”Slutsats med reservation”, ”Slutsats med avvikande mening” eller ”Avstående från att uttala en slutsats”, enligt vad som är tillämpligt för stycket om slutsats i revisors rapport, och
  2. ge en beskrivning av förhållandet som ger upphov till modifieringen, under en lämplig rubrik (t.ex. ”Grund för slutsats med reservation”, ”Grund för slutsats med avvikande mening” eller ”Grund för att avstå från att uttala en slutsats”, enligt vad som är tillämpligt), i ett separat stycke i revisors rapport omedelbart före stycket om slutsatsen (hänvisas till som stycke med grund för slutsats).

De finansiella rapporterna innehåller väsenliga felaktigheter

77.Om revisorn fastställer att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter ska revisorn uttala

  1. en slutsats med reservation, när han eller hon drar slutsatsen att effekterna av förhållandet eller förhållandet som ger upphov till modifieringen är väsentliga, men inte är av avgörande betydelse, eller
  2. en slutsats med avvikande mening, när effekterna av förhållandet eller förhållandet som ger upphov till modifieringen är både väsentliga och av avgörande betydelse.

78.När revisorn uttalar en slutsats med reservation om de finansiella rapporterna på grund av väsentliga felaktigheter, ska han eller hon, såvida inte annat krävs enligt lag eller annan författning, använda en av följande formuleringar, enligt vad som är tillämpligt:

  1. ”Med grund i vår översiktliga granskning, förutom för effekterna av det eller de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för slutsats med reservation, har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild), ... enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild), eller
  2. ”Med grund i vår översiktliga granskning, förutom för effekterna av det eller de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för slutsats med reservation, har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett regelstyrt ramverk).

79.När revisorn uttalar en slutsats med avvikande mening om de finansiella rapporterna, ska han eller hon, såvida inte annat krävs enligt lag eller annan författning, använda en av följande formuleringar, enligt vad som är tillämpligt:

  1. ”Med grund i vår översiktliga granskning, på grund av hur betydelsefullt det eller de förhållanden som diskuteras i stycket Grund för slutsats med avvikande mening är, ger de finansiella rapporterna inte en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller ger inte) en sann och rättvisande bild), ... enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild), eller
  2. ”Med grund i vår översiktliga granskning, på grund av hur betydelsefullt det eller de förhållanden som diskuteras i stycket Grund för slutsats med avvikande mening är, har de finansiella rapporterna inte upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett regelstyrt ramverk).

80.I stycket om grund för slutsats, beträffande väsentliga felaktigheter som ger upphov till antingen en slutsats med reservation eller en slutsats med avvikande mening, ska revisorn

  1. beskriva och kvantifiera de finansiella effekterna av felaktigheten om den väsentliga felaktigheten avser särskilda belopp i de finansiella rapporterna (däribland kvantitativa upplysningar), såvida det inte är praktiskt ogenomförbart, i vilket fall revisorn ska ange detta,
  2. förklara hur upplysningar är felaktiga om den väsentliga felaktigheten avser beskrivande upplysningar, eller
  3. beskriva karaktären på den utelämnade informationen om den väsentliga felaktigheten avser utelämnade upplysningar som måste lämnas. Såvida det inte är förbjudet i lag eller annan författning ska revisorn innefatta de utelämnade upplysningarna i de fall detta är praktiskt möjligt.

När det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis

81.Om revisorn inte kan dra en slutsats om de finansiella rapporterna på grund av att det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis ska revisorn

  1. uttala en slutsats med reservation om revisorn drar slutsatsen att de möjliga effekterna på de finansiella rapporterna av eventuella felaktigheter som inte har upptäckts skulle kunna vara väsentliga men inte av avgörande betydelse, eller
  2. avstå från att uttala en slutsats om revisorn drar slutsatsen att de möjliga effekterna på de finansiella rapporterna av eventuella felaktigheter som inte har upptäckts skulle kunna vara både väsentliga och av avgörande betydelse.

82.Revisorn ska avgå från uppdraget om följande villkor föreligger: (Se punkterna A 121–A 123.)

  1. På grund av en begränsning i den översiktliga granskningens omfattning och inriktning som har införts av företagsledningen efter det att revisorn har accepterat uppdraget kan inte revisorn inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att dra en slutsats om de finansiella rapporterna.
  2. Revisorn har fastställt att de möjliga effekterna på de finansiella rapporterna av felaktigheter som inte har upptäckts är väsentliga och av avgörande betydelse.
  3. Det är möjligt att avgå enligt tillämplig lag eller annan författning.

83.När revisorn uttalar en slutsats med reservation om de finansiella rapporterna på grund av att det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis, ska han eller hon, såvida inte annat krävs enligt lag eller annan författning, använda en av följande formuleringar, enligt vad som är tillämpligt:

  1. ”Med grund i vår översiktliga granskning, förutom för de möjliga effekterna av det eller de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för slutsats med reservation, har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild), ... enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild).
  2. ”Med grund i vår översiktliga granskning, förutom för de möjliga effekterna av det eller de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för slutsats med reservation, har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering”, (för finansiella rapporter som upprättas enligt ett regelstyrt ramverk).

84.När revisorn avstår från att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna ska han eller hon i stycket med slutsatsen ange att

  1. på grund av betydelsen av det eller de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för att avstå från att uttala en slutsats har revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att kunna dra en slutsats om de finansiella rapporterna, och
  2. därför avstår revisorn från att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna.

85.I stycket med grund för slutsats, avseende antingen slutsatsen med reservation på grund av att det inte har gått att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis eller när revisorn avstår från att uttala en slutsats, ska revisorn ange orsaken eller orsakerna till att det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis.

Revisors rapport

86.Revisors rapport för den översiktliga granskningen ska vara skriftlig och innehålla följande delar: (Se punkterna A 124–A 127, A 148, A 150.)

  1. En rubrik, som tydligt ska ange att detta är en rapport av en oberoende revisor för ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning.
  2. En eller flera mottagare, enligt vad uppdragsförhållandena kräver.
  3. Ett inledande stycke som
    1. identifierar de finansiella rapporter som har granskats, inklusive identifiering av titeln på var och en av rapporterna i de totala finansiella rapporterna samt datumet och den period som varje finansiell rapport omfattar,
    2. hänvisar till sammanfattningen av betydelsefulla redovisningsprinciper och andra upplysningar, och
    3. anger att de finansiella rapporterna har översiktligt granskats.
  4. En beskrivning av företagsledningens ansvar för att upprätta de finansiella rapporterna, inklusive en förklaring att företagsledningen är ansvarig för (se punkterna A 128–A 131)
    1. upprättandet av dem enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, vilket innefattar, där så är relevant, att de ger en rättvisande bild,
    2. den interna kontroll som företagsledningens bedömer nödvändig för upprättandet av finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
  5. Om de finansiella rapporterna är finansiella rapporter för särskilt syfte
    1. en beskrivning av syftet för vilket de finansiella rapporterna har upprättats och, vid behov, de avsedda användarna eller en hänvisning till en not i de finansiella rapporterna för särskilt syfte som innehåller den informationen, och
    2. om företagsledningen kan välja ramverk för finansiell rapportering vid upprättandet av sådana finansiella rapporter, en hänvisning i förklaringen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna till dess ansvar för att avgöra att det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är godtagbart med hänsyn till omständigheterna.
  6. En beskrivning av revisorns ansvar att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna, inklusive en hänvisning till denna ISRE och, där så är relevant, tillämplig lag eller annan författning (se punkterna A 132–A 133, A 149)
  7. En beskrivning av en översiktlig granskning av finansiella rapporter och dess begränsningar samt följande uttalanden (se punkt A 134)
    1. en översiktlig granskning enligt denna ISRE är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet,
    2. revisorn utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen, och
    3. de åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA), och därmed lämnar inte revisorn ett revisionsuttalande om de finansiella rapporterna,
  8. Ett stycke under rubriken ”Slutsats” som innehåller
    1. revisorns slutsats om de finansiella rapporterna som helhet enligt punkterna 72–85, enligt vad som är tillämpligt, och
    2. en hänvisning till det tillämpliga ramverk för finansiell rapportering som används för upprättandet av de finansiella rapporterna, däribland identifiering av ursprungsjurisdiktionen för ett ramverk för finansiell rapportering som inte är International Financial Reporting Standards eller International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities utfärdade av the International Accounting Standards Board, eller International Public Sector Accounting Standards utfärdade av International Public Sector Accounting Standards Board. (Se punkterna A 135–A 136.)
  9. När revisorns slutsats om de finansiella rapporterna modifieras
    1. ett stycke under den tillämpliga rubriken, som innehåller revisorns modifierade slutsats enligt punkterna 72 och 75–85, enligt vad som är tillämpligt, och
    2. ett stycke, under lämplig rubrik, som innehåller en beskrivning av förhållandet eller förhållandena som ger upphov till modifieringen. (Se punkt A 137.)
  10. En hänvisning till revisorns förpliktelse enligt denna ISRE att följa relevanta yrkesetiska krav.
  11. Datumet för revisors rapport (se punkterna A 141–A 147).
  12. Revisorns underskrift (se punkt A 138).
  13. Den ort i jurisdiktionen där revisorn bedriver sin verksamhet.

Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i revisors rapport

Stycken med upplysningar av särskild betydelse

87.Revisorn kan anse att det är nödvändigt att fästa användares uppmärksamhet på ett förhållande som är presenterat eller om vilket upplysning har lämnats, som enligt revisorn är så viktigt att det är grundläggande för användares förståelse av de finansiella rapporterna. I dessa fall ska revisorn i sin rapport ta med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse, förutsatt att revisorn har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att dra slutsatsen att informationen om förhållandet sannolikt inte är väsentligt felaktigt presenterat i de finansiella rapporterna. Ett sådant stycke ska endast avse information som är presenterad eller om vilken upplysning har lämnats i de finansiella rapporterna.

88.Revisors rapport om finansiella rapporter för särskilt syfte ska innehålla ett stycke med upplysningar av särskild betydelse som uppmärksammar användarna av denna rapport på att de finansiella rapporterna har upprättats enligt ett ramverk för särskilt syfte och att de därför kanske inte är lämpliga för andra syften. (Se punkterna A 139–A 140.)

89.Revisorn ska ta med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse direkt efter stycket med revisorns slutsats om de finansiella rapporterna, under rubriken ”Upplysningar av särskild betydelse” eller någon annan passande rubrik.

Stycken med övriga upplysningar

90.Om revisorn anser att det är nödvändigt att upplysa om ett annat förhållande än dem som är presenterade eller om vilka upplysning har lämnats i de finansiella rapporterna och som enligt revisorn är relevant för användares förståelse av den översiktliga granskningen, revisorns ansvar eller revisors rapport och detta inte är förbjudet i lagar eller andra författningar, ska revisorn göra detta i ett stycke med rubriken ”Övriga upplysningar” eller någon annan passande rubrik i revisors rapport.

Annat rapporteringsansvar

91.En revisor kan få en begäran att ta upp annat rapporteringsansvar i sin rapport om de finansiella rapporterna, utöver ansvaret enligt denna ISRE att rapportera om de finansiella rapporterna. I sådana situationer ska detta andra rapporteringsansvar tas upp av revisorn i ett separat avsnitt i revisors rapport med rubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar”, eller på annat sätt lämpligt för innehållet i avsnittet, efter avsnittet med rubriken ”Rapport om de finansiella rapporterna”. (Se punkterna A 141–A 143.)

Datum för revisors rapport

92.Revisorn ska datera rapporten tidigast det datum då revisorn har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för sin slutsats om de finansiella rapporterna, däribland att han eller hon har förvissat sig om att (se punkterna A 144–A 147)

  1. alla delar som utgör de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, däribland de tillhörande noterna i tillämpliga fall, har upprättats, och
  2. de med vederbörlig befogenhet att göra det har försäkrat att de har tagit ansvar för dessa finansiella rapporter.

Dokumentation

93.Upprättandet av dokumentationen av den översiktliga granskningen ger bevis om att granskningen utfördes enligt denna ISRE samt relevanta krav i lagar och andra författningar, och är en tillräcklig och ändamålsenlig dokumentation av grunden för revisors rapport. Revisorn ska dokumentera följande aspekter av uppdraget i rätt tid, tillräckligt för att en erfaren revisor utan tidigare erfarenhet av uppdraget ska kunna förstå (se punkt A 151)

  1. karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de åtgärder som utförts för att följa denna ISRE och uppfylla tillämpliga krav i lagar och andra författningar,
  2. resultat inhämtade från åtgärderna och revisorns slutsatser baserat på dessa resultat, och
  3. betydelsefulla frågor som har uppstått under uppdraget, vilka slutsatser som har dragits från dessa samt betydelsefulla professionella bedömningar som har gjorts till följd av dessa slutsatser.

94.Vid dokumentation av åtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning enligt kraven i denna ISRE, ska revisorn dokumentera

  1. vem som utförde arbetet och datumet då arbetet slutfördes, och
  2. vem som gick igenom det utförda arbetet i syfte att säkerställa kvaliteten i uppdraget samt datum och omfattning av denna granskning.

95.Revisorn ska också dokumentera samtal, med företagsledningen, styrelsen och andra enligt vad som är relevant för utförandet av den översiktliga granskningen, om betydelsefulla frågor som uppstår under uppdraget, inklusive karaktären på dessa frågor.

96.Om, under uppdragets gång, revisorn identifierade information som inte är förenlig med hans eller hennes iakttagelser avseende betydelsefulla frågor som påverkar de finansiella rapporterna, ska revisorn dokumentera hur oförenligheten hanterades.

Tillämpning och andra förtydliganden

Denna ISREs tillämpningsområde (se punkterna 1–2)

A 1.När revisorn utför en översiktlig granskning av finansiella rapporter, kan han eller hon behöva följa krav i lagar eller andra författningar, vilka kan avvika från de krav som fastställs i denna ISRE. Även om revisorn kan finna att aspekter av denna ISRE är till hjälp under sådana omständigheter är det hans eller hennes ansvar att säkerställa att alla relevanta förpliktelser med avseende på lagar och andra författningar eller relevanta yrkesmässiga förpliktelser följs.

Översiktliga granskningar av enheters finansiella information i samband med en revision av de finansiella rapporterna för en koncern

A 2.Översiktliga granskningar enligt denna ISRE kan begäras för en enhet, av revisorn för de finansiella rapporterna för en koncern. [6] En sådan översiktlig granskning som utförs enligt denna ISRE kan åtföljas av en begäran av koncernrevisorn att utföra ytterligare arbete eller åtgärder efter vad omständigheterna för koncernrevisionsuppdraget kräver.

Förhållande till ISQC 1 (se punkt 4)

A 3.ISQC 1 behandlar revisionsföretagets ansvar för att fastställa och upprätthålla sitt kvalitetskontrollsystem för bestyrkandeuppdrag, däribland översiktliga granskningar. Detta ansvar är inriktat på att fastställa revisionsföretagets

  1. kvalitetskontrollsystem, och
  2. tillhörande principer avsedda att uppnå målet för kvalitetskontrollsystemet och revisionsföretagets åtgärder för att införa och övervaka att dessa riktlinjer följs, däribland riktlinjer och åtgärder som hanterar var och en av följande delar:
    1. Ledningsansvar för kvalitet inom revisionsföretaget.
    2. Relevanta yrkesetiska krav.
    3. Acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag.
    4. Personal.
    5. Hur uppdrag utförs.
    6. Övervakning.

A 4.Enligt ISQC 1 är revisionsföretaget skyldigt att inrätta och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som ger det rimlig säkerhet att

  1. revisionsföretaget och dess personal följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
  2. de rapporter som revisionsföretaget eller ansvariga revisorer lämnar är korrekta med hänsyn till omständigheterna. [7]

A 5.Nationella krav, som behandlar revisionsföretagets ansvar för att införa och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem, är minst lika höga som kraven i ISQC 1 om de omfattar alla de delar som anges i punkt A 3 och ställer krav på revisionsföretaget som tillgodoser syftena med kraven i ISQC 1.

Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter (se punkterna 5–8, 14)

A 6.Översiktliga granskningar av finansiella rapporter kan utföras åt många olika slags företag som varierar i fråga om storlek eller komplexiteten i den finansiella rapporteringen. I vissa jurisdiktioner kan den översiktliga granskningen av finansiella rapporter för vissa typer av företag också omfattas av lokala lagar eller andra författningar samt tillhörande rapporteringskrav.

A 7.Översiktliga granskningar kan utföras under många olika omständigheter. Det kan t.ex. krävas för företag som är undantagna från krav angivna i lagar eller andra författningar avseende obligatoriska revisioner. Översiktliga granskningar kan också begäras på frivillig grund, t.ex. i samband med finansiell rapportering rörande överenskommelser som omfattas av ett privat avtal eller som stöd vid finansiering.

Mål (se punkt 15)

A 8.Denna ISRE kräver att revisorn avstår från att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna om

  1. revisorn utfärdar en rapport eller måste utfärda en rapport för uppdraget, och
  2. revisorn inte kan dra en slutsats om de finansiella rapporterna eftersom det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis, och revisorn kommer fram till att de möjliga effekterna på de finansiella rapporterna av eventuella felaktigheter som inte har upptäckts kan vara både väsentliga och av avgörande betydelse.

A 9.Att det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis i en översiktlig granskning (kallas en begränsning av inriktning och omfattning) kan bero på

  1. omständigheter utanför företagets kontroll,
  2. omständigheter som rör karaktären på eller tidpunkten för revisorns arbete, eller
  3. begränsningar som har införts av företagsledningen eller styrelsen för företaget.

A 10.Denna ISRE fastställer krav och vägledning för revisorn när en begränsning av inriktning och omfattning föreligger, antingen innan han eller hon accepterar ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning, eller under uppdraget.

Definitioner (se punkt 16)

Användning av termerna ”företagsledning” och ”styrelse”

A 11.Företagsledningens och styrelsens respektive ansvarsområden skiljer sig åt mellan olika jurisdiktioner samt mellan företag av olika slag. Dessa skillnader påverkar hur revisorn tillämpar kraven i denna ISRE i förhållande till företagsledning och styrelse. Därmed är formuleringen ”företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen” som används i denna ISRE avsedd att uppmärksamma revisorn på det faktum att olika företagsmiljöer kan ha olika lednings- och styrningsstrukturer och upplägg.

A 12.Olika ansvarsområden avseende upprättande av finansiell information och extern finansiell rapportering åligger antingen företagsledningen eller styrelsen beroende på faktorer som

  1. företagets resurser och struktur, och
  2. de respektive rollerna för företagsledningen och styrelsen inom företaget enligt vad som anges i relevant lag eller annan författning eller, om företaget inte är reglerat, i eventuella fastställda formella arrangemang som rör företagets styrning eller ansvar (t.ex. enligt dokumentation i kontrakt, stadgar eller andra typer av dokument som rör företagets bildande).

I t.ex. små företag är ofta inte företagslednings- och styrningsrollerna åtskilda. I större företag har företagsledningen ofta ansvaret för driften av företaget eller utförandet av företagets aktiviteter och rapporteringen om dem, medan styrelsen övervakar företagsledningen. I vissa jurisdiktioner är ansvaret för upprättande av finansiella rapporter för ett företag styrelsens juridiska ansvar och i andra är det företagsledningens ansvar.

Begränsad säkerhet – användning av termen ”tillräckliga och ändamålsenliga bevis” (se punkt 17 f)

A 13.Tillräckliga och ändamålsenliga bevis krävs för att uppnå begränsad säkerhet som stöd för revisorns slutsats. Bevis är ackumulativa till sin karaktär och inhämtas främst genom åtgärder som utförs under den översiktliga granskningens gång.

Utföra en översiktlig granskning enligt denna ISRE (se punkt 18)

A 14.Denna ISRE åsidosätter inte lagar och andra författningar som styr en översiktlig granskning av finansiella rapporter. I händelse att dessa lagar och andra författningar avviker från kraven i denna ISRE, följer en översiktlig granskning som utförs enbart enligt lagar och andra författningar inte automatiskt denna ISRE.

Yrkesetiska krav (se punkt 21)

A 15.Del A i IESBAs Etikkod lägger fast de grundläggande principer för god yrkessed som revisorer måste följa, och utgör ett begreppsmässigt ramverk för tillämpning av dessa principer. De grundläggande principerna är:

  1. Hederlighet.
  2. Objektivitet.
  3. Professionell kompetens och vederbörlig omsorg.
  4. Tystnadsplikt.
  5. Professionellt uppträdande.

Del B i IESBAs Etikkod belyser hur det begreppsmässiga ramverket ska tillämpas i särskilda situationer. Enligt IESBAs Etikkod måste hot mot revisorns möjlighet att följa relevanta yrkesetiska krav identifieras och hanteras på lämpligt sätt.

A 16.När det gäller ett uppdrag att översiktligt granska finansiella rapporter kräver IESBAs Etikkod att revisorn är oberoende från företaget vars finansiella rapporter granskas. IESBAs Etikkod beskriver oberoende som bestående av både faktiskt oberoende och synbart oberoende.

Revisorns oberoende säkerställer hans eller hennes möjlighet att dra en slutsats utan att påverkas av faktorer som annars skulle kunna obehörigen påverka den slutsatsen. Oberoende förbättrar revisorns möjlighet att uppträda hederligt, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.

Förhålla sig professionellt skeptisk och använda professionellt omdöme

Förhålla sig professionellt skeptisk (se punkt 22)

A 17.Revisorn måste förhålla sig professionellt skeptisk om han eller hon ska kunna bedöma bevis i en översiktlig granskning kritiskt. Detta innefattar att ifrågasätta oförenligheter, utreda motstridiga bevis och ifrågasätta tillförlitligheten hos svar på förfrågningar samt annan information som har inhämtats från företagsledningen och styrelsen. Det innefattar dessutom att överväga tillräckligheten och ändamålsenligheten i inhämtade bevis med hänsyn till omständigheterna för uppdraget.

A 18.Att förhålla sig professionellt skeptisk innefattar att vara uppmärksam på t.ex.

  1. bevis som är oförenliga med andra inhämtade bevis,
  2. information som gör att revisorn ifrågasätter tillförlitligheten hos dokument och svar på förfrågningar, som ska användas som bevis,
  3. förhållanden som kan tyda på oegentligheter, och
  4. eventuella andra omständigheter som tyder på ett behov av ytterligare åtgärder.

A 19.Revisorn måste förhålla sig professionellt skeptisk under hela den översiktliga granskningen om han eller hon ska minska riskerna för att han eller hon

  1. förbiser ovanliga omständigheter,
  2. generaliserar för mycket när slutsatser dras utifrån inhämtade bevis, och
  3. använder olämpliga antaganden vid fastställandet av karaktär, tidpunkt och omfattning för de åtgärder som utfördes under granskningen samt vid utvärderingen av resultaten av dem.

A 20.Revisorn kan inte förväntas bortse från tidigare erfarenheter av företagsledningens och styrelsens ärlighet och hederlighet. Trots detta innebär inte en uppfattning att företagsledningen och styrelsen är ärliga och hederliga att revisorn inte behöver förhålla sig professionellt skeptisk eller att det är tillåtet att nöja sig med bevis som inte är tillräckliga för den översiktliga granskningens syfte.

Använda professionellt omdöme (se punkt 23)

A 21.Professionellt omdöme är avgörande för ett riktigt utförande av en översiktlig granskning. Detta beror på att tolkningen av relevanta yrkesetiska krav och av kraven i denna ISRE samt behovet av initierade beslut när en granskning utförs, kräver tillämpning av relevant kunskap och erfarenhet på fakta och omständigheter för uppdraget. Professionellt omdöme är särskilt nödvändigt

  1. när det gäller beslut om väsentlighet och karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av åtgärder som används för att uppfylla kraven i denna ISRE och för att samla in bevis,
  2. vid utvärdering av om de inhämtade bevisen från de utförda åtgärderna minskar bestyrkanderisken till en nivå som är godtagbar med hänsyn till omständigheterna för uppdraget,
  3. vid utvärdering av företagsledningens bedömningar när företagets tillämpliga ramverk för finansiell rapportering tillämpas, och
  4. när slutsatsen dras om de finansiella rapporterna baserat på inhämtade bevis, däribland övervägande av rimligheten i de uppskattningar företagsledningen har gjort vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

A 22.Det utmärkande draget för det professionella omdöme som förväntas av en revisor är att det används av en revisor vars utbildning, kunskap och erfarenhet, inklusive användningen av skicklighet i och tekniker för bestyrkande, har bidragit till utvecklingen av de kompetenser som krävs för att göra rimliga bedömningar. Konsultation vid svåra eller tvistiga frågor under uppdragets gång, både inom uppdragsteamet och mellan uppdragsteamet och andra på rätt nivå inom eller utanför revisionsföretaget, hjälper revisorn att göra initierade och rimliga bedömningar.

A 23.Revisorn använder sitt professionella omdöme i enskilda uppdrag grundat på de fakta och omständigheter som han eller hon känner till, under uppdraget, däribland:

  1. Kunskap som har inhämtats från utförda uppdrag med avseende på företagets finansiella rapporter under föregående perioder, i tillämpliga fall.
  2. Revisorns förståelse av företaget och dess miljö, inklusive dess redovisningssystem, och av tillämpningen av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i företagets bransch.
  3. I vilken omfattning upprättandet och presentationen av de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen använder professionellt omdöme.

A 24.Professionellt omdöme kan utvärderas utifrån om den bedömning som revisorn kommer fram till avspeglar en kompetent användning av bestyrkande- och redovisningsprinciper och är ändamålsenlig mot bakgrund av, och förenlig med, de fakta och omständigheter som revisorn kände till fram till datumet för sin rapport.

A 25.Revisorn behöver använda sitt professionella omdöme under hela uppdraget. Bedömningarna behöver också dokumenteras enligt kraven i denna ISRE. Professionellt omdöme ska inte användas för att rättfärdiga beslut som inte på något annat sätt stöds av fakta och omständigheter avseende uppdraget eller av inhämtade bevis.

Kvalitetskontroll på uppdragsnivån (se punkterna 24–25)

A 26.Skicklighet i och tekniker för bestyrkande innefattar

  1. att förhålla sig professionellt skeptisk och använda professionellt omdöme vid planering och utförande av ett bestyrkandeuppdrag, inklusive att inhämta och utvärdera bevis,
  2. att förstå informationssystem samt rollen för och begränsningar i intern kontroll,
  3. att koppla övervägandet av väsentlighet och uppdragsrisker till karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av åtgärder som avser den översiktliga granskningen,
  4. att använda åtgärder enligt vad som är tillämpligt för den översiktliga granskningen, vilket kan innefatta andra typer av åtgärder utöver förfrågningar och analytisk granskning (t.ex. inspektion, omräkning, upprepning av aktivitet, observation och bekräftelse),
  5. metoder för systematisk dokumentation, och
  6. att använda kunskaper och metoder som är relevanta för att skriva rapporter för bestyrkandeuppdrag.

A 27.Inom ramen för revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem ansvarar uppdragsteamen för att införa de kvalitetskontrollåtgärder som är tillämpliga på uppdraget och för att förse revisionsföretaget med relevant information så att den del av revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem som avser oberoende fungerar.

A 28.När den ansvariga revisorn tar ansvar för den övergripande kvaliteten i ett uppdrag, ska hans eller hennes handlingar och tillämpliga kommunikation med andra medlemmar i uppdragsteamet betona det faktum att kvalitet är en avgörande faktor när en översiktlig granskning utförs, samt kvalitetens vikt för den översiktliga granskningen av att

  1. utföra ett arbete som följer standarder för yrkesutövningen och krav i lagar och andra författningar,
  2. följa revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll efter vad som är tillämpligt,
  3. lämna en rapport för uppdraget som är lämplig med hänsyn till omständigheterna, och
  4. uppdragsteamet kan ta upp angelägenheter utan rädsla för repressalier.

A 29.Såvida inte information från revisionsföretaget eller andra parter tyder på annat, har uppdragsteamet rätt att förlita sig på revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem. Exempel: uppdragsteamet kan förlita sig på revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem avseende

  1. personalens kompetens, grundat på rutiner för rekrytering och formell utbildning,
  2. oberoende, grundat på att relevant information rörande oberoende samlas in och kommuniceras,
  3. val av kundrelationer, grundat på system för att acceptera och behålla kunder, och
  4. att lagar och andra författningar följs, grundat på övervakningsprocesser.

När den ansvariga revisorn överväger brister som kan påverka den översiktliga granskningen, kan han eller hon överväga åtgärder som revisionsföretaget har vidtagit för att rätta till dessa brister.

A 30.En brist i företagets kvalitetskontrollsystem tyder inte nödvändigtvis på att en viss översiktlig granskning inte utfördes enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar eller att revisors rapport inte har varit korrekt.

Utse uppdragsteam (se punkt 25 b)

A 31.När den ansvariga revisorn beaktar den ändamålsenliga kompetens och förmåga som förväntas av uppdragsteamet som helhet, kan han eller hon överväga sådana frågor som teamets

  1. förståelse och praktiska erfarenhet av uppdrag att utföra översiktliga granskningar av liknande karaktär och komplexitet genom ändamålsenlig utbildning och medverkan,
  2. förståelse av standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar,
  3. teknisk sakkunskap, däribland sakkunskap inom relevanta IT- och specialområden inom redovisning eller bestyrkande,
  4. kunskaper om relevanta branscher i vilka kunden bedriver verksamhet,
  5. förmåga att utöva professionellt omdöme, och
  6. förståelse av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.

Acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag att utföra översiktlig granskning (se punkt 25 d (i))

A 32.ISQC 1 kräver att revisionsföretaget inhämtar information som bedöms som nödvändig med hänsyn till omständigheterna innan ett uppdrag åt en ny kund accepteras, vid beslut om att behålla kundrelationen och vid övervägande av om ett nytt uppdrag för en befintlig kund ska accepteras. Information som är ett stöd när den ansvariga revisorn fastställer om det är lämpligt att acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag att utföra översiktliga granskningar kan innefatta information om

  1. hederligheten hos huvudägarna, högsta ledningen och styrelsen, och
  2. betydelsefulla frågor som har uppstått under det aktuella granskningsuppdraget eller under tidigare uppdrag och deras följdverkningar för den fortsatta relationen.

A 33.Om den ansvariga revisorn har orsak att tvivla på företagsledningens hederlighet i en utsträckning som sannolikt påverkar ett riktigt utförande av granskningen, är det inte korrekt enligt denna ISRE att acceptera uppdraget, såvida detta inte krävs enligt lag eller annan författning, eftersom det kan leda till att revisorn förknippas med företagets finansiella rapporter på ett olämpligt sätt.

Acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag att utföra översiktlig granskning (se punkt 29)

A 34.Under hela granskningsuppdraget överväger revisorn om uppdraget ska fortsätta och överväger också relevanta yrkesetiska krav, inklusive kravet på oberoende, allteftersom förhållanden och omständigheter förändras. Att det inledande arbetet när det gäller såväl frågan om fortsatt uppdrag som bedömningen av relevanta yrkesetiska krav (inklusive kravet på oberoende) utförs i början av ett uppdrag ger revisorn information vid beslut och handlingar innan andra aktiviteter av betydelse genomförs inom ramen för uppdraget.

Faktorer som påverkar att acceptera och behålla kundrelationer och uppdrag att utföra översiktlig granskning (se punkt 29)

A 35.Bestyrkandeuppdrag kan endast accepteras när uppdraget har vissa kännetecken [8] som bidrar till att revisorns angivna mål för uppdraget uppnås.

Rationellt syfte (se punkt 29 a (i))

A 36.Det kanske inte är troligt att det finns ett rationellt syfte för uppdraget om t.ex.

  1. det finns en betydande begränsning i inriktning och omfattning av revisorns arbete,
  2. revisorn misstänker att uppdragsgivaren avser att knyta revisorns namn till de finansiella rapporterna på ett otillbörligt sätt, eller
  3. uppdraget är avsett att uppfylla krav på att följa relevant lag eller annan författning och sådan lag eller annan författning kräver att de finansiella rapporterna revideras.

En översiktlig granskning är lämplig (se punkt 29 a (ii))

A 37.När revisorns preliminära förståelse av omständigheterna för ett uppdrag tyder på att det inte skulle vara lämpligt att acceptera ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning, kan revisorn överväga att rekommendera en annan typ av uppdrag. Beroende på omständigheterna kan revisorn t.ex. anse att det vore mer lämpligt att utföra ett revisionsuppdrag än en översiktlig granskning. I andra fall, om omständigheterna för uppdraget utesluter ett bestyrkandeuppdrag, kan revisorn rekommendera ett sammanställningsuppdrag eller uppdrag rörande andra redovisningstjänster, enligt vad som är tillämpligt.

Information som behövs för utförandet av den översiktliga granskningen (se punkt 29 c)

A 38.Ett exempel på när revisorn kan ha skäl att tvivla på att den information som behövs för att utföra granskningen kommer att vara tillgänglig eller tillförlitlig, är när det räkenskapsmaterial som krävs för att utföra analytisk granskning misstänks vara huvudsakligen felaktigt eller ofullständigt. Detta övervägande är inte riktat mot behovet, som ibland uppstår när en översiktlig granskning utförs, av att hjälpa företagsledningen genom att rekommendera nödvändig justering av poster för att slutföra de finansiella rapporter som har upprättats av företagsledningen.

Förutsättningar för att acceptera en översiktlig granskning (se punkt 30)

A 39.Denna ISRE kräver också att revisorn förvissar sig om vissa förhållanden, som revisorn och företagsledningen ska vara överens om och som företaget råder över, innan revisorn accepterar uppdraget.

Det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (se punkt 30 a)

A 40.En förutsättning för att acceptera ett bestyrkandeuppdrag är att de kriterier [9] som nämns i definitionen av ett bestyrkandeuppdrag är lämpliga och tillgängliga för de avsedda användarna. [10] I denna ISRE tillhandahåller det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering de kriterier som revisorn använder för att översiktligt granska de finansiella rapporterna, och där så är relevant, att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. Vissa ramverk för finansiell rapportering är ramverk avsedda att ge en rättvisande bild, medan andra är regelstyrda ramverk. Kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer de finansiella rapporternas form och innehåll, däribland vad som utgör fullständiga finansiella rapporter.

Godtagbarhet hos det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering

A 41.Utan ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering har företagsledningen ingen lämplig grund för upprättandet av de finansiella rapporterna och revisorn inga lämpliga kriterier för att översiktligt granska de finansiella rapporterna.

A 42.Revisorn fastställer godtagbarheten hos det ramverk för finansiell rapportering som används i de finansiella rapporterna mot bakgrund av sin förståelse av vilka de avsedda användarna av de finansiella rapporterna är. De avsedda användarna är den eller de personer eller den personkategori för vilken revisorn upprättar sin rapport. Revisorn kanske inte kan identifiera alla dem som kommer att läsa bestyrkanderapporten, särskilt när det är ett stort antal personer som har tillgång till den.

A 43.I många fall, i avsaknad av tecken på motsatsen, kan revisorn förutsätta att det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är godtagbart (t.ex. ett ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs i lag eller annan författning i en jurisdiktion, vilket ska användas vid upprättandet av generella finansiella rapporter för vissa typer av företag).

A 44.Följande faktorer är relevanta för revisorn när han eller hon fastställer om det ramverk för finansiell rapportering som ska användas när de finansiella rapporterna upprättas är godtagbart:

  1. Företagets karaktär (t.ex. om det är ett rörelsedrivande företag, ett företag i den offentliga sektorn eller en ideell organisation).
  2. Syftet med de finansiella rapporterna (t.ex. om de upprättas för att tillgodose många olika användares gemensamma behov av finansiell information eller särskilda användares behov av finansiell information).
  3. De finansiella rapporternas karaktär (t.ex. om det gäller fullständiga finansiella rapporter eller en enskild finansiell rapport).
  4. Om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering föreskrivs i relevant lag eller annan författning.

A 45.Om det ramverk för finansiell rapportering som användes för att upprätta de finansiella rapporterna inte är godtagbart mot bakgrund av syftet med de finansiella rapporterna och företagsledningen inte går med på att använda ett ramverk för finansiell rapportering som är godtagbart enligt revisorns åsikt, måste revisorn enligt denna ISRE avböja uppdraget.

A 46.Brister i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering som tyder på att ramverket inte är godtagbart kan upptäckas när uppdraget att utföra en översiktlig granskning redan har accepterats. När ramverket för finansiell rapportering inte är föreskrivet i lag eller annan författning, kan företagsledningen besluta att välja ett annat ramverk som är godtagbart. När företagsledningen gör detta, måste revisorn enligt denna ISRE med företagsledningen avtala de nya villkoren för uppdraget att utföra den översiktliga granskningen, så att villkoren avspeglar bytet av tillämpligt ramverk för finansiell rapportering.

Företagsledningens och styrelsens ansvar (se punkterna 30 b, 37 e)

A 47.De finansiella rapporter som är föremål för den översiktliga granskningen är företagets finansiella rapporter, som har upprättats av företagets ledning under tillsyn av styrelsen. Denna ISRE inför inte något ytterligare ansvar för företagsledning eller styrelse och inte heller åsidosätter den lagar och andra författningar som styr deras respektive ansvar. En översiktlig granskning enligt denna ISRE utförs dock under den grundläggande förutsättningen att företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen, har bekräftat visst ansvar som är grundläggande för granskningens utförande. Den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna befriar inte företagsledningen eller styrelsen från deras ansvar.

A 48.Som del av företagsledningens ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna måste den göra bedömningar när den gör uppskattningar i redovisningen, vilka är rimliga med hänsyn till omständigheterna, samt välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper. Dessa bedömningar görs inom ramen för det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

A 49.På grund av betydelsen av förutsättningarna för att utföra en översiktlig granskning av finansiella rapporter måste revisorn enligt denna ISRE inhämta företagsledningens bekräftelse att den förstår sitt ansvar, innan han eller hon accepterar uppdraget. Revisorn kan inhämta företagsledningens bekräftelse antingen muntligt eller skriftligt. Men företagsledningens bekräftelse dokumenteras därefter i de skriftliga villkoren för uppdragen.

A 50.Om företagsledningen, och styrelsen i tillämpliga fall, inte bekräftar eller inte kommer att bekräfta sitt ansvar med avseende på de finansiella rapporterna, är det inte lämpligt att acceptera uppdraget såvida inte lag eller annan författning kräver att revisorn gör det. I fall där revisorn är skyldig att acceptera uppdraget att utföra den översiktliga granskningen, kan han eller hon behöva förklara vikten av dessa frågor för företagsledningen och styrelsen, om de inte är samma, samt effekterna på uppdraget.

Ytterligare överväganden när lydelsen i revisors rapport föreskrivs i lag eller annan författning (se punkterna 34–35)

A 51.Denna ISRE kräver att revisorn inte anger i sin rapport att han eller hon har följt ISRE, såvida han eller hon inte har följt alla krav i denna ISRE som är relevanta för den översiktliga granskningen. Lag eller annan författning kan föreskriva förhållanden med avseende på ett uppdrag som normalt skulle få revisorn att avböja uppdraget där så är möjligt, t.ex. om

  1. revisorn anser att det ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs av lag eller annan författning inte är godtagbart, eller
  2. den föreskrivna utformningen av eller ordalydelsen i revisors rapport är i en form eller i ordalag som avviker betydligt från den utformning eller ordalydelse som krävs i denna ISRE.

Enligt denna ISRE följer en översiktlig granskning som utförs i dessa situationer inte denna ISRE och revisorn kan inte ange i den rapport som lämnas för uppdraget att han eller han har följt denna ISRE. Även om revisorn inte får ange att denna ISRE följs, uppmuntras revisorn att använda denna ISRE, inklusive rapporteringskraven i den mån det är praktiskt genomförbart. När så är lämpligt, för att undvika missförstånd, kan revisorn överväga att ta med ett uttalande i rapporten att den översiktliga granskningen inte har utförts enligt denna ISRE.

Avtala villkoren för uppdraget

Uppdragsbrev eller annan form av skriftligt avtal (se punkt 37)

A 52.Det ligger i både företagsledningens och styrelsens samt revisorns intresse att revisorn skickar ett uppdragsbrev innan den översiktliga granskningen utförs, för att undvika missförstånd om uppdraget.

Uppdragsbrevets form och innehåll

A 53.Uppdragsbrevets form och innehåll kan variera från ett uppdrag till ett annat. Utöver att innefatta det som krävs i denna ISRE, kan ett uppdragsbrev t.ex. ta upp

  1. åtgärder för att engagera andra revisorer och specialister i den översiktliga granskningen,
  2. åtgärder som ska vidtas i kontakt med den eventuella tidigare revisorn, om det är första gången uppdraget ska utföras,
  3. det faktum att en översiktlig granskning inte uppfyller lagstadgade krav eller en extern parts krav på en revision,
  4. förväntningen att företagsledningen kommer att lämna skriftliga uttalanden till revisorn,
  5. företagsledningens bekräftelse på att informera revisorn om sådana fakta som kan påverka de finansiella rapporterna och som företagsledningen kan komma att upptäcka under perioden från datumet för revisors rapport till det datum då de finansiella rapporterna utfärdas, och
  6. en begäran om att företagsledningen ska bekräfta att den har tagit emot uppdragsbrevet och godkänna uppdragsvillkoren som anges i detta.

Översiktliga granskningar av enheter i koncerner

A 54.Revisorn för de finansiella rapporterna i en koncern kan begära att en revisor ska utföra en översiktlig granskning av den finansiella informationen för en enhet i koncernen. Beroende på anvisningarna från koncernrevisorn kan en översiktlig granskning av finansiell information för en enhet utföras enligt denna ISRE. Koncernrevisorn kan även precisera ytterligare åtgärder för att komplettera det arbete som har utförts i den översiktliga granskning som har utförts enligt denna ISRE. Om revisorn som utför den översiktliga granskningen är revisorn för enhetens finansiella rapporter, utförs den översiktliga granskningen inte enligt denna ISRE.

Företagsledningens ansvar enligt lagar och andra författningar (se punkt 37 e)

A 55.Om, mot bakgrund av uppdragets omständigheter, revisorn drar slutsatsen att det inte är nödvändigt att dokumentera vissa villkor för uppdraget i ett uppdragsbrev, måste revisorn ändå inhämta en skriftlig bekräftelse från företagsledningen, och styrelsen i tillämpliga fall, att de, enligt kraven i denna ISRE, bekräftar och förstår sitt ansvar enligt vad som är angivet i denna ISRE. Denna skriftliga bekräftelse kan använda ordalydelsen i lag eller annan författning om den lagen eller andra författningen fastställer företagsledningens ansvar som likvärdigt med det som beskrivs i denna ISRE.

Exempel på uppdragsbrev (se punkt 37)

A 56.Ett exempel på uppdragsbrev för översiktliga granskningar finns i bilaga 1 till denna ISRE.

Återkommande uppdrag (se punkt 38)

A 57.Revisorn kan besluta sig för att inte skicka ett nytt uppdragsbrev eller annat skriftligt avtal för varje ny period. Följande faktorer kan dock tyda på att det är lämpligt att ändra villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning eller att påminna företagsledningen eller styrelsen, efter vad som är tillämpligt, om de befintliga uppdragsvillkoren:

  1. Tecken på att företagsledningen har missuppfattat den översiktliga granskningens syfte eller omfattning.
  2. Uppdragsvillkoren har ändrats eller är speciella.
  3. Det har nyligen skett förändringar i företagets högsta ledning.
  4. Om det har skett en betydelsefull ägarförändring för företaget.
  5. Om företagets verksamhet har förändrats betydligt i fråga om karaktär eller storlek.
  6. Om rättsliga krav eller myndighetskrav har ändrats och påverkar företaget.
  7. En ändring i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

Godkännande av en ändring i villkoren för den översiktliga granskningen

Begäran att ändra villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning (se punkt 39)

A 58.En begäran från företaget att revisorn ska ändra villkoren för uppdraget att utföra den översiktliga granskningen kan vara följden av faktorer som:

  1. En ändring i omständigheter som påverkar behovet av tjänsten.
  2. Missförstånd i fråga om karaktären på ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning enligt vad som ursprungligen efterfrågades.
  3. En begränsning av uppdragets inriktning och omfattning, oavsett om den är införd av företagsledningen eller orsakas av andra omständigheter.

A 59.En ändring i omständigheter som påverkar företagets behov eller ett missförstånd om karaktären på den tjänst som ursprungligen efterfrågades kan anses utgöra en rimlig grund för att begära en ändring i villkoren för uppdraget.

A 60.Däremot kanske en ändring inte kan anses rimlig om det visar sig att ändringen rör inkorrekt, ofullständig eller på annat sätt otillfredsställande information. Ett exempel kan vara när revisorn inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för en väsentlig post i de finansiella rapporterna och företagsledningen ber att uppdraget ska ändras till ett uppdrag om näraliggande tjänster för att undvika att revisorn uttalar en modifierad slutsats.

Begäran att ändra karaktären på uppdraget (se punkt 40)

A 61.Innan en revisor som har anlitats för att utföra en översiktlig granskning enligt denna ISRE går med på att ändra ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning till en annan typ av uppdrag eller näraliggande tjänst, kan han eller hon, utöver det som tas upp i denna ISRE, behöva analysera rättsliga eller avtalsenliga konsekvenser av ändringen.

A 62.Om revisorn drar slutsatsen att det finns ett rimligt motiv för att ändra uppdraget att utföra en översiktlig granskning till en annan typ av uppdrag eller en näraliggande tjänst, kan det utförda arbetet under den översiktliga granskningen fram till dagen för ändringen vara relevant för det ändrade uppdraget, men det arbete som måste utföras och den rapport som ska utfärdas anpassas till det ändrade uppdraget. För att undvika att förvirra läsaren bör rapporten om det andra uppdraget eller den näraliggande tjänsten inte beröra

  1. det ursprungliga uppdraget att utföra en översiktlig granskning, eller
  2. alla åtgärder som kan ha utförts i det ursprungliga uppdraget att utföra en översiktlig granskning, förutom där uppdraget är ändrat till ett uppdrag att utföra avtalade åtgärder enligt särskild överenskommelse och där det utgör en normal del av rapporten att beröra åtgärder som har utförts.

Kommunikation med företagsledningen och styrelsen (se punkt 42)

A 63.I ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning tar revisorns kommunikation med företagsledningen och styrelsen formen av

  1. förfrågningar revisorn gör när han eller hon utför åtgärderna för granskningen, och
  2. övrig kommunikation, i sammanhanget att ha en effektiv dialog för att förstå förhållanden som uppkommer och att utveckla en konstruktiv arbetsrelation under uppdraget.

A 64.Den rätta tidpunkten för kommunikation varierar med uppdragsförhållandena. Relevanta faktorer innefattar frågans betydelse och karaktär samt eventuell åtgärd som företagsledningen eller styrelsen väntas vidta. Exempel: det kan vara ändamålsenligt att så snart det är praktiskt genomförbart ta upp en betydande svårighet som revisorn har mött under den översiktliga granskningen, om företagsledningen eller styrelsen kan hjälpa revisorn att lösa problemet.

A 65.Lag eller annan författning kan begränsa revisorns kommunikation med styrelsen om vissa frågor. Exempel: lag eller annan författning kan särskilt förbjuda kommunikation, eller någon annan åtgärd, som kan skada en behörig myndighets utredning av en faktisk eller misstänkt olaglig handling. Under vissa omständigheter kan potentiella konflikter mellan revisorns tystnadsplikt och kommunikationsförpliktelser vara komplexa. I sådana fall kan revisorn överväga att rådfråga en jurist.

Kommunicera frågor som rör granskningen

A 66.Frågor som ska tas upp med företagsledningen eller styrelsen, enligt vad som är tillämpligt, enligt denna ISRE kan innefatta:

  1. Revisorns ansvar för den översiktliga granskningen, enligt vad som inbegrips i uppdragsbrevet eller annan lämplig form av skriftlig överenskommelse.
  2. Betydelsefulla iakttagelser från granskningen, t.ex. revisorns syn på betydelsefulla kvalitativa aspekter av företagets redovisningssätt, däribland redovisningsprinciper, uppskattningar i redovisningen och upplysningar i de finansiella rapporterna.
  3. Betydelsefulla iakttagelser från utförandet av åtgärder, däribland situationer när revisorn har övervägt att utföra ytterligare åtgärder som krävs enligt denna ISRE. Revisorn kan behöva få bekräftelse på att styrelsen har samma uppfattning om de fakta och omständigheter som har betydelse för särskilda transaktioner eller händelser.
  4. Frågor som uppstår som kan leda till att revisorn modifierar sin slutsats.
  5. Eventuella betydande problem som revisorn har stött på under granskningen, t.ex. att väntad information inte fanns tillgänglig, att det oväntat inte gick att inhämta bevis som revisorn bedömer som nödvändiga för granskningen, eller begränsningar som har införts av företagsledningen. Under vissa omständigheter kan sådana problem utgöra en begränsning av omfattning och inriktning som, om den inte hanteras av företagsledningen eller styrelsen, kan leda till en modifierad slutsats av revisorn eller att revisorn under vissa omständigheter avgår från uppdraget.

A 67.I vissa företag är olika personer ansvariga för ledningen och styrningen av företaget. Under dessa omständigheter kan företagsledningen ha ansvar för att ta upp frågor av intresse för styrningen med styrelsen. Företagsledningens kommunikation med styrelsen om sådana frågor som revisorn måste ta upp med styrelsen befriar inte revisorn från ansvaret att också ta upp dem med styrelsen. Att företagsledningen tar upp dessa frågor kan emellertid påverka formen eller tidpunkten för revisorns kommunikation med styrelsen.

Kommunikation med externa parter

A 68.I vissa jurisdiktioner kan lag eller annan författning ställa krav på revisorn att t.ex.:

  1. Meddela ett tillsynsorgan eller annan myndighet om vissa frågor som tagits upp med styrelsen. Exempel: i vissa jurisdiktioner är revisorn förpliktigad att rapportera felaktigheter till myndigheter när företagsledning och styrelse inte vidtar rättelseåtgärder.
  2. Skicka exemplar av vissa rapporter som har upprättats åt styrelsen till berörda tillsyns- eller finansieringsorgan, eller, i vissa fall, göra sådana rapporter tillgängliga för allmänheten.

A 69.Såvida revisorn inte enligt lag eller annan författning måste förse en extern part med ett exemplar av sin skriftliga kommunikation med styrelsen, kan han eller hon behöva styrelsens samtycke innan han eller hon gör detta.

Utföra uppdraget

Väsentlighet vid en översiktlig granskning av finansiella rapporter (se punkt 43)

A 70.Revisorns övervägande av väsentlighet görs inom ramen för det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. I vissa ramverk för finansiell rapportering diskuteras begreppet väsentlighet i samband med upprättandet och presentationen av finansiella rapporter. Även om ramverk för finansiell rapportering kan diskutera väsentlighet i skiftande ordalag, brukar de vanligtvis klargöra att

  1. felaktigheter, även utelämnanden, betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna,
  2. bedömningar av väsentlighet görs mot bakgrund av övriga omständigheter och påverkas av en felaktighets storlek eller karaktär, eller en kombination av båda, och
  3. bedömningar om frågor som är väsentliga för användare av de finansiella rapporterna baseras på ett beaktande av användarnas behov av finansiell information som grupp. Den möjliga effekten av felaktiga uppgifter för vissa enskilda användare, vars behov kan variera stort, beaktas inte.

A 71.Om en diskussion om begreppet väsentlighet finns i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering ger den en referensram för revisorn vid fastställande av väsentlighet för granskningen. Om det inte finns någon sådan diskussion ger ovanstående överväganden revisorn en referensram.

A 72.Revisorns fastställande av väsentlighet är en fråga om professionell bedömning och påverkas av hans eller hennes uppfattning om behoven hos användare av de finansiella rapporterna. I det här sammanhanget är det rimligt för revisorn att anta att användarna

  1. har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomisk verksamhet och redovisning och är beredda att studera informationen i de finansiella rapporterna med rimlig noggrannhet,
  2. förstår att finansiella rapporter upprättas, presenteras och granskas efter väsentlighetsnivåer,
  3. accepterar den inneboende osäkerheten i storleksbestämningen av belopp som bygger på uppskattningar, bedömningar och beaktandet av framtida händelser, och
  4. fattar rimliga ekonomiska beslut med grund i informationen i de finansiella rapporterna.

Dessutom, såvida inte den översiktliga granskningen utförs för finansiella rapporter som är avsedda att tillgodose vissa behov hos särskilda användare, beaktas normalt inte den möjliga effekten av felaktigheter på särskilda användare, vars behov kan variera stort.

A 73.Revisorns bedömning av vad som är väsentligt med avseende på de finansiella rapporterna som helhet är samma oavsett den grad av bestyrkande revisorn uppnår som grund för slutsatsen om de finansiella rapporterna.

Ändra väsentlighet (se punkt 44)

A 74.Revisorns fastställande av väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet kan behöva ändras under uppdraget, till följd av:

  1. En ändring av omständigheterna, vilken inträffade under den översiktliga granskningen (t.ex. ett beslut att avyttra en stor del av företagets verksamhet).
  2. Ny information, eller en ändring i revisorns förståelse av företaget och dess miljö till följd av att han eller hon har utfört åtgärder för granskningen enligt denna ISRE (t.ex. om det under granskningen verkar som om faktiska finansiella resultat sannolikt kommer att avvika väsentligt från det förväntade finansiella resultatet vid periodens slut, som initialt användes för att bestämma väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet).

Revisorns förståelse (se punkterna 45–46)

A 75.Revisorn använder sitt professionella omdöme för att fastställa omfattningen av den förståelse av företaget och dess miljö som krävs för att utföra den översiktliga granskningen av företagets finansiella rapporter enligt denna ISRE. Revisorn ska främst avgöra om den förståelse som han eller hon har inhämtat räcker för att uppfylla revisorns mål för uppdraget. Bredden och djupet i den förståelse som revisorn inhämtar är inte lika ingående som den som krävs av företagsledningen.

A 76.Att inhämta en förståelse av företaget och dess miljö är en löpande och dynamisk process som går ut på att samla in, uppdatera och analysera information under hela uppdraget att utföra en översiktlig granskning. Revisorns förståelse inhämtas och används löpande under hela utförandet av uppdraget, och uppdateras vid ändringar i villkor och omständigheter. Det inledande arbetet med att acceptera och fortsätta med uppdraget vid tidpunkten för påbörjandet av ett uppdrag bygger på revisorns preliminära förståelse av företaget och av omständigheterna för uppdraget. Vid en fortsatt kundrelation inbegriper revisorns förståelse kunskap som har inhämtats vid tidigare uppdrag som har utförts av revisorn med avseende på företagets finansiella rapporter och annan finansiell information.

A 77.Förståelsen bildar en referensram inom vilken revisorn planerar och utför den översiktliga granskningen samt använder sitt professionella omdöme under hela uppdraget. Särskilt måste förståelsen vara tillräcklig för att revisorn ska kunna identifiera områden i de finansiella rapporterna där väsentliga felaktigheter sannolikt uppstår, och använda denna förståelse som information när han eller hon utformar och utför åtgärder för att hantera dessa områden.

A 78.När revisorn inhämtar en förståelse av företaget och dess miljö samt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, kan han eller hon också överväga följande:

  1. Om företaget är en enhet i en koncern eller ett intresseföretag till ett annat företag.
  2. Komplexiteten i ramverket för finansiell rapportering.
  3. Företagets förpliktelser eller krav i fråga om finansiell rapportering, och om dessa förpliktelser eller krav återfinns i tillämplig lag eller annan författning eller inom ramen för frivilliga överenskommelser om finansiell rapportering som inrättats under formaliserade styrnings- eller ansvarsfrågor, t.ex. enligt avtal med externa parter.
  4. Relevanta bestämmelser i de lagar och andra författningar som allmänt vedertaget har en direkt inverkan på hur väsentliga belopp och upplysningar i de finansiella rapporterna fastställs, t.ex. lagar och andra författningar som rör skatter och pensioner.
  5. Utvecklingsnivån för företagets lednings- och styrningsstruktur avseende ledningen av och tillsynen över företagets räkenskapsmaterial och system för finansiell rapportering som stöd för upprättandet av de finansiella rapporterna. Mindre företag har ofta färre anställda vilket kan påverka hur företagsledningen utövar tillsyn. Det kan t.ex. vara ogenomförbart med arbetsfördelning. Men i ett litet ägarstyrt företag kan ägaren/företagsledaren uppnå en mer effektiv tillsyn än i ett större företag. Denna tillsyn kan uppväga de oftast mer begränsade möjligheterna till arbetsfördelning.
  6. ”Signaler från ledningen” och företagets kontrollmiljö genom vilken företaget hanterar risker avseende finansiell rapportering och efterlevnad av företagets förpliktelser avseende finansiell rapportering.
  7. Utvecklingsnivån och komplexiteten för företagets system för redovisning och finansiell rapportering samt tillhörande kontroller genom vilka företagets räkenskapsmaterial och närliggande information upprätthålls.
  8. Företagets rutiner för registrering, klassificering och sammanfattning av transaktioner, ackumulering av information som finns i de finansiella rapporterna och tillhörande upplysningar.
  9. De typer av frågor som krävde justeringar i redovisningen i företagets finansiella rapporter för tidigare perioder.

Utforma och utföra åtgärder (se punkterna 47, 55)

A 79.Den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av åtgärder revisorn överväger i syfte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för en slutsats om de finansiella rapporterna som helhet påverkas av

  1. kraven i denna ISRE, och
  2. de krav som är fastställda enligt tillämplig lag eller annan författning, däribland ytterligare rapporteringskrav som finns i tillämpliga lagar och andra författningar.

A 80.När revisorn får i uppdrag att översiktligt granska de finansiella rapporterna för en koncern, fokuseras den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av åtgärderna för den översiktliga granskningen på att uppnå revisorns mål med granskningen, enligt denna ISRE, men med avseende på koncernens finansiella rapporter.

A 81.Kraven i denna ISRE avseende att utforma och utföra förfrågningar och analytisk granskning samt åtgärder som hanterar särskilda omständigheter, är avsedda att ge revisorn möjlighet att uppnå de mål som är angivna i denna ISRE. Omständigheterna för översiktliga granskningar varierar mycket och därmed kan det finnas omständigheter där revisorn kan bedöma det som effektivt eller ändamålsenligt att utforma och utföra andra åtgärder. Exempel: om revisorn under arbetet med att skaffa sig en förståelse av företaget blir medveten om ett betydande kontrakt kan han eller hon välja att läsa kontraktet.

A 82.Det faktum att revisorn kan bedöma det som nödvändigt att utföra andra åtgärder ändrar inte hans eller hennes mål att uppnå begränsad säkerhet med avseende på de finansiella rapporterna som helhet.

Betydande eller ovanliga transaktioner

A 83.Revisorn kan överväga att granska räkenskapsmaterialet i syfte att identifiera betydande eller ovanliga transaktioner som kan kräva särskild uppmärksamhet i granskningen.

Förfrågan (se punkterna 46–48)

A 84.I en översiktlig granskning inbegriper förfrågningar att söka information från företagsledningen och andra personer i företaget, efter vad revisorn bedömer som lämpligt med hänsyn till omständigheterna för uppdraget. Revisorn kan också utvidga förfrågningarna för att inhämta icke-finansiella data, i tillämpliga fall. Att utvärdera företagsledningens svar är en del av processen att göra förfrågningar.

A 85.Beroende på omständigheterna för uppdraget kan förfrågningar även inbegripa förfrågningar om:

  1. Åtgärder som vidtagits vid möten med ägare, styrelsen och utskott, samt vad som hänt vid andra möten, om sådana förekommit, som påverkar informationen och upplysningarna i de finansiella rapporterna.
  2. Kommunikation som företaget fått, eller förväntar sig att få eller inhämta, från tillsynsmyndigheter.
  3. Frågor som väcks när andra åtgärder utförs. När revisorn ställer ytterligare frågor med avseende på identifierade oförenligheter, överväger han eller hon rimligheten och konsekvensen i företagsledningens hantering mot bakgrund av de resultat som har inhämtats från andra åtgärder samt hans eller hennes kunskap om och förståelse av företaget och dess bransch.

A 86.Bevis som har inhämtats genom förfrågan är ofta den främsta beviskällan vad gäller företagsledningens avsikt. Men tillgänglig information som stöder företagsledningens avsikt kan vara begränsad. I det fallet kan en förståelse av hur väl företagsledningen tidigare har genomfört sina uttalade avsikter, företagsledningens uttalade skäl för att välja ett visst handlingssätt och företagsledningens möjligheter att följa ett särskilt handlingssätt ge relevant information som styrker de bevis som har inhämtats genom förfrågningar. Det är viktigt att revisorn förhåller sig professionellt skeptisk vid utvärderingen av företagsledningens svar för att han eller hon ska kunna utvärdera om det finns något eller några förhållanden som skulle kunna föranleda honom eller henne att tro att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter.

A 87.Att göra förfrågningar hjälper även revisorn att inhämta eller uppdatera sin förståelse av företaget och dess miljö, för att kunna identifiera områden där väsentliga felaktigheter sannolikt kan uppstå i de finansiella rapporterna.

A 88.Revisorn kan ha ytterligare skyldigheter enligt lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav i fråga om ett företags överträdelser av lagar och andra författningar, däribland oegentligheter, vilka kan skilja sig från eller gå utöver denna ISRE, t.ex. att:

  1. hantera identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar, däribland efterkomma krav avseende särskild kommunikation med företagsledningen och styrelsen samt överväga om huruvida ytterligare åtgärder krävs,
  2. kommunicera identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar till en revisor, t.ex. en ansvarig koncernrevisor, [29] och
  3. uppfylla dokumentationskrav rörande identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar.

Att uppfylla eventuella ytterligare skyldigheter kan ge ytterligare information som är relevant för revisorns arbete enligt denna ISRE (t.ex. avseende företagsledningens hederlighet eller, i tillämpliga fall, styrelsens hederlighet).

Förfrågan om företagets förmåga att fortsätta verksamheten (se punkt 48 f)

A 89.I många fall i mindre företag har företagsledningen kanske inte upprättat en bedömning av företagets förmåga att fortsätta verksamheten, utan förlitar sig i stället på kunskap om verksamheten och förväntade framtidsutsikter. Under dessa omständigheter kan det vara ändamålsenligt att diskutera medel- och långsiktiga utsikter och finansiering av företaget med företagsledningen, däribland övervägande om huruvida företagsledningens påståenden inte är oförenliga med revisorns förståelse av företaget.

Analytisk granskning (se punkterna 46–47, 49)

A 90.Vid en översiktlig granskning av finansiella rapporter är den analytiska granskningen en hjälp för revisorn i att:

  1. Inhämta eller uppdatera sin förståelse av företaget och dess miljö, däribland för att kunna identifiera områden där väsentliga felaktigheter sannolikt kan uppstå i de finansiella rapporterna.
  2. Identifiera oförenligheter eller avvikelser från förväntad utveckling eller förväntade värden eller normer i de finansiella rapporterna, t.ex. hur väl de finansiella rapporterna överensstämmer med viktiga data, däribland nyckeltal.
  3. Få styrkande bevis med avseende på andra förfrågningar eller analytisk granskning som redan har utförts.
  4. Fungera som ytterligare åtgärder när revisorn blir medveten om ett eller flera förhållanden som får honom eller henne att tro att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter. Ett exempel på en sådan ytterligare åtgärd är en jämförande analys av månadsintäkter och -kostnader mellan resultatenheter, filialer eller andra delar av företaget, för att få bevis om finansiell information i poster i balans- eller resultaträkningarna eller upplysningar i de finansiella rapporterna.

A 91.Olika metoder kan användas vid analytisk granskning. Dessa metoder sträcker sig från enkla jämförelser till komplexa analyser med hjälp av statistiska metoder. Revisorn kan t.ex. använda analytisk granskning för att utvärdera den finansiella informationen som är grunden för de finansiella rapporterna genom analys av sannolika förhållanden bland både finansiella och icke-finansiella data, och bedömning av resultaten för överensstämmelsen med förväntade värden med syfte att identifiera förhållanden och enskilda poster som verkar vara ovanliga, eller som avviker från förväntad utveckling eller förväntade värden. Revisorn kan jämföra bokförda belopp eller förhållanden som har tagits fram från bokförda belopp, med förväntningar som har utvecklats av honom eller henne med hjälp av information från relevanta källor. Exempel på informationskällor som revisorn ofta använder för att utveckla förväntningar, beroende på omständigheterna för uppdraget, innefattar:

  1. Finansiell information för jämförbara tidigare period eller perioder, med beaktande av kända ändringar.
  2. Information om väntade rörelseresultat och finansiella resultat, t.ex. budgetar eller prognoser inklusive extrapolering från delårs- eller årsdata.
  3. Förhållanden mellan delar av finansiell information inom perioden.
  4. Information om branschen i vilken företaget verkar, t.ex. en jämförelse mellan bruttomarginaler eller en jämförelse mellan företagets relationstal för försäljning och kundfordringar med branschgenomsnitt eller uppgifter för andra företag av jämförlig storlek i samma bransch.
  5. Förhållanden avseende finansiell information och relevant icke-finansiell information, t.ex. lönekostnad i förhållande till antalet anställda.

A 92.Revisorns övervägande om huruvida data som används för analytisk granskning är tillfredsställande för det avsedda syftet eller de avsedda syftena bygger på hans eller hennes förståelse av företaget och dess miljö och påverkas av såväl karaktären på och källan för data som av omständigheterna för inhämtande av data. Följande överväganden kan vara relevanta:

  1. Från vilken källa den tillgängliga informationen kommer. Information kan t.ex. vara tillförlitligare om den inhämtas från oberoende källor utanför företaget.
  2. Hur jämförbar den tillgängliga informationen är. Generella uppgifter för en bransch kan t.ex. behöva kompletteras eller justeras för att bli jämförbara med uppgifter för ett företag som säljer specialprodukter.
  3. Karaktären på och relevansen för den tillgängliga informationen, t.ex. om företagets budgetar har upprättats som förväntade resultat och inte som målsättningar.
  4. Kunskapen och kompetensen som behövs vid upprättande av informationen, och tillhörande kontroller som är utformade så att de säkerställer att informationen är fullständig, riktig och giltig.

Sådana kontroller kan t.ex. innefatta kontroller över upprättande, genomgång och fortsatt hantering av budgetinformation.

Åtgärder för att hantera särskilda omständigheter

Oegentligheter och överträdelser av lagar och andra författningar (se punkt 52 a och d)
Kommunikation med företagsledningen och styrelsen

A 93.I vissa jurisdiktioner kan lag eller annan författning begränsa revisorns kommunikation om vissa frågor till företagsledningen och styrelsen. I synnerhet kan lag eller annan författning förbjuda kommunikation eller annan åtgärd, som kan ha menlig inverkan på en utredning av vederbörlig myndighet avseende en faktisk eller misstänkt olaglig handling, däribland att informera företaget, t.ex. när revisorn måste rapportera den identifierade eller misstänkta överträdelsen av lagar och andra författningar till vederbörlig myndighet enligt lagar mot penningtvätt. De frågor som övervägs av revisorn kan därför vara komplexa och revisorn anse det lämpligt att inhämta juridisk rådgivning.

Rapportering av identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar till vederbörlig myndighet utanför företaget

A 94.Rapportering av identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar till vederbörlig myndighet utanför företaget kan krävas eller vara lämpligt utifrån omständigheterna, på grund av att:

  1. lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav kräver att revisorn rapporterar detta,
  2. revisorn har fastställt att rapportering är en lämplig åtgärd för att hantera identifierade eller misstänkta överträdelser enligt relevanta yrkesetiska krav (se punkt A 95), eller
  3. lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav ger revisorn rätt att göra det (se punkt A 96).

A 95.I vissa fall kan de relevanta yrkesetiska kraven kräva att revisorn rapporterar eller ska fastställa huruvida rapportering av identifierade eller misstänkta oegentligheter eller överträdelser av lagar och andra författningar till vederbörlig myndighet utanför företaget är rätt åtgärd med hänsyn till omständigheterna. Exempel: Etikkoden kräver att revisorn ska vidta åtgärder för att hantera identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar och överväga huruvida ytterligare åtgärder krävs, vilka kan innefatta rapportering till vederbörlig myndighet utanför företaget. [30] Etikkoden förklarar att sådan rapportering inte skulle anses vara ett brott mot tystnadsplikten enligt koden. [31]

A 96.Även om lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav inte innehåller krav som behandlar rapportering av identifierade eller misstänkta överträdelser, kan de ge revisorn rätt att rapportera identifierade eller misstänkta oegentligheter eller överträdelser av lagar och andra författningar till vederbörlig myndighet utanför företaget.

A 97.I andra situationer kan rapporteringen till vederbörlig myndighet utanför företaget av identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar eller andra författningar vara förbjuden enligt de regler för revisorns tystnadsplikt som följer av lagar, andra författningar eller relevanta yrkesetiska krav.

A 98.Det fastställande som krävs enligt punkt 52 d kan inbegripa komplexa överväganden och professionella bedömningar. Därför kan revisorn överväga att söka rådgivning internt (t.ex. inom revisionsföretaget eller från ett nätverksföretag) eller konfidentiellt hos tillsynsmyndighet eller yrkesorganisation (såvida detta inte är förbjudet enligt lag eller annan författning eller skulle bryta mot tystnadsplikten). Revisorn kan också överväga att inhämta juridisk rådgivning för att förstå tillgängliga alternativ och de professionella eller juridiska effekterna av att vidta olika åtgärder.

Händelser eller förhållanden som kan leda till tvivel om användningen av antagandet om fortsatt drift i de finansiella rapporterna (se punkt 54)

A 99.Listan med faktorer nedan innehåller exempel på händelser eller förhållanden som, enskilt eller tillsammans, kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Listan är inte heltäckande och förekomsten av en eller flera av faktorerna innebär inte heller alltid att det finns en osäkerhetsfaktor om företagets förmåga att fortsätta verksamheten.

Ekonomiska

  1. Negativt eget kapital eller negativt rörelsekapital.
  2. Lån med fast löptid vars förfallodag närmar sig utan att det finns realistiska utsikter att lånen kommer att förnyas eller återbetalas eller överdrivet beroende av kortfristig upplåning för finansiering av anläggningstillgångar.
  3. Tecken på att kreditgivare drar tillbaka sitt finansiella stöd.
  4. Negativt kassaflöde från rörelsen enligt historiska eller framåtblickande finansiella rapporter.
  5. Ogynnsamma ekonomiska nyckeltal.
  6. Betydande rörelseförluster eller betydande värdenedgång på tillgångar som används för att generera kassaflöden.
  7. Företaget betalar inte beslutade eller lämnar inte nya utdelningar.
  8. Oförmåga att betala borgenärer på förfallodagen.
  9. Oförmåga att uppfylla villkoren i låneavtal.
  10. Övergång från att ha kredit till att behöva betala leverantörer kontant vid leverans.
  11. Oförmåga att finansiera nödvändig utveckling av nya produkter eller andra viktiga investeringar.

Verksamhetsrelaterade

  1. Företagsledningens avsikter att likvidera företaget eller upphöra med verksamheten.
  2. Förlust av personer i högsta ledningen utan att de ersätts.
  3. Förlust av en viktig marknad, viktiga kunder, franchiseavtal, licenser eller någon huvudleverantör.
  4. Problem med arbetskraft.
  5. Brist på viktiga varor.
  6. En mycket framgångsrik konkurrents expansion på marknaden.

Övrigt

  1. Överträdelser av krav på kapitaltäckning eller någon annan situation där lagstadgade krav inte uppfylls.
  2. Pågående rättsliga åtgärder eller myndighetsåtgärder mot företaget som, om de leder till framgång för motparten, kan resultera i krav som sannolikt inte kan uppfyllas.
  3. Ändringar i lag eller annan författning eller regeringspolitik som förväntas få en ogynnsam effekt på företaget.
  4. Oförsäkrade eller underförsäkrade katastrofer som inträffar.

Det kan ofta finnas andra motverkande faktorer när det gäller hur betydelsefulla sådana händelser eller förhållanden är. Exempel: konsekvensen av att ett företag inte kan göra normala amorteringar på skulder kan motverkas av företagsledningens planer på att behålla ett tillräckligt kassaflöde genom andra åtgärder, såsom att avyttra tillgångar, ändra avbetalningsplaner för lån eller skaffa ytterligare kapital. På samma sätt kan förlusten av en huvudleverantör motverkas av att en lämplig alternativ inköpskälla finns till hands.

Stämma av de finansiella rapporterna mot det underliggande räkenskapsmaterialet (se punkt 56)

A 100.Revisorn inhämtar normalt bevis för att de finansiella rapporterna överensstämmer med, eller är avstämbara mot, det underliggande räkenskapsmaterialet genom att spåra beloppen och kontona i de finansiella rapporterna mot relevant räkenskapsmaterial som huvudboken, eller mot en sammanfattning eller en enkel uppställning som avspeglar avstämningen av beloppen i de finansiella rapporterna mot det underliggande räkenskapsmaterialet (t.ex. en råbalans).

Utföra ytterligare åtgärder (se punkt 57)

A 101.Ytterligare åtgärder krävs enligt denna ISRE om revisorn blir medveten om ett förhållande som gör att revisorn tror att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter.

A 102.Hur revisorn hanterar utförandet av ytterligare åtgärder med avseende på en post som revisorn har skäl att tro är en väsentlig felaktighet i de finansiella rapporterna varierar beroende på omständigheterna och är en fråga för revisorns professionella omdöme.

A 103.Revisorns bedömning av karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de ytterligare åtgärder som krävs för att inhämta bevis för att antingen dra slutsatsen att en väsentlig felaktighet inte är sannolik, eller att fastställa att det finns en väsentlig felaktighet, styrs av

  1. information som inhämtades vid revisorns utvärdering av resultaten från redan utförda åtgärder, och
  2. revisorns uppdaterade förståelse av företaget och dess miljö, som har inhämtats under uppdragets gång, och
  3. revisorns syn på hur övertygande de bevis är som behövs för att hantera förhållandet som föranledde revisorn att tro att de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter.

A 104.Ytterligare åtgärder fokuserar på att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att ge revisorn möjlighet att dra en slutsats om förhållanden som han eller hon tror kan leda till att de finansiella rapporterna innehåller en väsentlig felaktighet. Åtgärderna kan vara

  1. ytterligare förfrågningar eller analytisk granskning, t.ex. som utförs mer utförligt eller riktas in på de poster som påverkas (dvs. belopp eller upplysningar som rör de berörda kontona eller transaktionerna som avspeglas i de finansiella rapporterna), eller
  2. andra typer av åtgärder, t.ex. substansinriktad detaljgranskning eller externa bekräftelser.

A 105.Nedanstående exempel illustrerar revisorns utvärdering av behovet att utföra ytterligare åtgärder och hur revisorn hanterar det när han eller hon tror att ytterligare åtgärder behövs.

  1. Under utförandet av förfrågningar och analytisk granskning avseende den översiktliga granskningen visar revisorns analys av kundfordringar ett väsentligt belopp för förfallna kundfordringar, för vilka det inte finns någon avsättning för osäkra fordringar.
  2. Det får revisorn att tro att totala kundfordringar i de finansiella rapporterna kan innehålla en väsentlig felaktighet. Revisorn frågar sedan företagsledningen om det finns osäkra kundfordringar som skulle behöva skrivas ned.
  3. Beroende på företagsledningens svar, kan revisorns utvärdering av svaret:
    1. Innebära att han eller hon kan dra slutsatsen att totala kundfordringar sannolikt inte innehåller väsentliga felaktigheter. I det fallet krävs inga ytterligare åtgärder.
    2. Innebära att han eller hon kan fastställa att detta förhållande orsakar att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter. Inga ytterligare åtgärder krävs, och revisorn skulle dra slutsatsen att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter.
    3. Få revisorn att fortsätta tro att totala kundfordringar sannolikt innehåller väsentliga felaktigheter, men inte tillhandahålla tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att revisorn ska kunna fastställa att de faktiskt innehåller väsentliga felaktigheter.

      I det fallet måste revisorn utföra ytterligare åtgärder, t.ex. att av företagsledningen begära en analys av erhållna belopp för dessa konton efter rapportdagen för att identifiera osäkra kundfordringar. Utvärderingen av resultaten av de ytterligare åtgärderna kan ge revisorn möjlighet att komma fram till a eller b ovan. Om det inte är möjligt, måste revisorn

      1. fortsätta att utföra ytterligare åtgärder fram till att revisorn kommer fram till antingen a eller b ovan, eller
      2. om revisorn inte kan antingen dra slutsatsen att förhållandet sannolikt inte orsakar att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, eller fastställa att förhållandet orsakar att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, innebär det att en begränsning av inriktning och omfattning föreligger och revisorn kan inte uttala en omodifierad slutsats om de finansiella rapporterna.

Skriftliga uttalanden (se punkterna 61–63)

A 106.Skriftliga uttalanden är en viktig källa för bevis i en översiktlig granskning. Om företagsledningen ändrar eller inte lämnar de begärda skriftliga uttalandena, kan detta uppmärksamma revisorn på att det kan finnas en eller flera frågor som är av betydelse. En begäran om skriftliga uttalanden, i stället för muntliga, kan dessutom i många fall förmå företagsledningen att överväga sådana frågor mer ingående och på så sätt höja uttalandenas kvalitet.

A 107.Utöver de skriftliga uttalanden som krävs enligt denna ISRE kan revisorn anse det nödvändigt att begära andra skriftliga uttalanden om de finansiella rapporterna. De kan t.ex. behövas för att komplettera revisorns bevis med avseende på vissa poster eller upplysningar i de finansiella rapporterna, där revisorn bedömer det som att sådana uttalanden är viktiga för att uttala antingen en omodifierad eller en modifierad slutsats om de finansiella rapporterna.

A 108.I vissa fall kan företagsledningen lägga till en modifierande text i de skriftliga uttalandena med innebörden att uttalandena lämnas utifrån företagsledningens bästa kunskap och övertygelse. Det är rimligt att revisorn accepterar en sådan ordalydelse om han eller hon har förvissat sig om att uttalandena lämnas av dem som har rätt ansvar och kunskap om frågorna i uttalandena.

Utvärdering av bevis som har inhämtats genom de utförda åtgärderna (se punkterna 66–68)

A 109.Under vissa omständigheter kanske revisorn inte har inhämtat de bevis som han eller hon hade förväntat sig att inhämta genom utformningen av främst förfrågningar och analytisk granskning samt åtgärder inriktade på särskilda omständigheter. Under sådana omständigheter anser revisorn att de inhämtade bevisen från de utförda åtgärderna inte är tillräckliga och ändamålsenliga för att det ska gå att dra en slutsats om de finansiella rapporterna. Revisorn kan

  1. utvidga det arbete som har utförts, eller
  2. utföra andra åtgärder som revisorn bedömer vara nödvändiga med hänsyn till omständigheterna.

I de fall inget av dessa alternativ är praktiskt genomförbart med hänsyn till omständigheterna, kommer inte revisorn att kunna inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att kunna dra en slutsats och måste enligt denna ISRE fastställa effekten på revisors rapport, eller på revisorns förmåga att slutföra uppdraget, t.ex. om en medlem i företagsledningen inte finns tillgänglig vid tidpunkten för den översiktliga granskningen för att svara på revisorns förfrågningar om betydelsefulla förhållanden. Situationen kan uppstå även om revisorn inte har uppmärksammat ett eller flera förhållanden som får revisorn att tro att de finansiella rapporterna kan innehålla en väsentlig felaktighet, vilket behandlas i punkt 57.

Begränsning i den översiktliga granskningens inriktning och omfattning

A 110.Att revisorn inte kan utföra en särskild åtgärd utgör inte en begränsning i den översiktliga granskningens inriktning och omfattning, om han eller hon kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis genom att utföra andra åtgärder.

A 111.Begränsningar i den översiktliga granskningens inriktning och omfattning som har införts av företagsledningen kan ha andra effekter på granskningen, t.ex. på revisorns övervägande av områden där de finansiella rapporterna sannolikt innehåller väsentliga felaktigheter samt fortsatt uppdrag.

Dra en slutsats om de finansiella rapporterna

Beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (se punkt 69 a)

A 112.Beskrivningen av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i de finansiella rapporterna är viktig därför att den informerar användare av de finansiella rapporterna om det ramverk som de finansiella rapporterna grundas på. Om de finansiella rapporterna är finansiella rapporter för särskilt syfte, kan de vara upprättade enligt ett ramverk för särskilt syfte som är tillgängligt endast för uppdragsgivaren och revisorn. Beskrivningen av det ramverk för särskilt syfte som används är viktig eftersom de finansiella rapporterna för särskilt syfte kanske inte är lämpliga för någon annan användning än den avsedda användningen som har identifierats för de finansiella rapporterna i fråga.

A 113.En beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering som innehåller obestämda modifierande eller begränsande uttryck (t.ex. ”de finansiella rapporterna följer huvudsakligen International Financial Reporting Standards”) är inte en adekvat beskrivning av det ramverket, eftersom det kan vilseleda användare av de finansiella rapporterna.

Upplysning om effekten av väsentliga transaktioner och händelser på information som förmedlas i de finansiella rapporterna (se punkterna 69 b (vi), 71)

A 114.Revisorn måste enligt denna ISRE utvärdera om de finansiella rapporterna ger tillräckliga upplysningar för att de avsedda användarna ska kunna förstå effekten av väsentliga transaktioner och händelser på företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden.

A 115.När det gäller finansiella rapporter som upprättas enligt kraven i ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild kan företagsledningen behöva ta med ytterligare upplysningar i de finansiella rapporterna förutom dem som särskilt krävs i ramverket eller, i ytterst sällsynta fall, att avvika från ett krav i ramverket för att ge en rättvisande bild i de finansiella rapporterna.

Överväganden när ett regelstyrt ramverk används

A 116.Det är utomordentligt ovanligt att revisorn betraktar finansiella rapporter som har upprättats enligt ett regelstyrt ramverk som vilseledande om, enligt denna ISRE, han eller hon vid tidpunkten för uppdragets accepterande har fastställt att ramverket är godtagbart.

Kvalitativa aspekter på företagets redovisningssätt (se punkt 70 b)

A 117.När revisorn överväger de kvalitativa aspekterna på företagets redovisningssätt, kan han eller hon uppmärksamma tecken på bristande objektivitet i företagsledningens bedömningar. Revisorn kan dra slutsatsen att den ackumulerade effekten av bristande objektivitet, tillsammans med effekten av uppenbara icke rättade felaktigheter, leder till att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter. Tecken på bristande objektivitet som kan påverka revisorns utvärdering av om de finansiella rapporterna som helhet kan innehålla väsentliga felaktigheter innefattar följande:

  1. Att felaktigheter som företagsledningen uppmärksammats på under den översiktliga granskningen rättas uppenbart selektivt (t.ex. att felaktigheter som får till följd att redovisat resultat blir högre rättas men inte sådana som får till följd att redovisat resultat blir lägre).
  2. Tecken på bristande objektivitet när företagsledningen gör uppskattningar i redovisningen.

A 118.Tecken på bristande objektivitet hos företagsledningen betyder inte nödvändigtvis att det finns felaktigheter när det gäller att dra slutsatser om rimligheten i enskilda uppskattningar. Men de kan påverka revisorns övervägande om huruvida de finansiella rapporterna som helhet kan innehålla väsentliga felaktigheter.

Formuleringen av slutsatsen (se punkt 74)

Beskrivning av information som presenteras i de finansiella rapporterna

A 119.När det gäller finansiella rapporter som är upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, anger revisorn att han eller hon inte har fått kännedom om något som får henne eller honom att tro att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild, i alla väsentliga avseenden, ... (eller inte ger en sann och rättvisande bild av) ... enligt [det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering]. Exempel: enligt många generella ramverk ska de finansiella rapporterna ge en rättvisande bild (eller en sann och rättvisande bild) av företagets finansiella ställning vid periodens slut samt av företagets finansiella resultat och kassaflöden för den perioden.

”Ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” eller ”ger en sann och rättvisande bild”

A 120.Huruvida formuleringen ”ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” eller ”ger en sann och rättvisande bild” används i en viss jurisdiktion bestäms av lag eller annan författning som styr den översiktliga granskningen av finansiella rapporter i den jurisdiktionen eller av allmänt vedertagen praxis i jurisdiktionen i fråga. Om en lag eller annan författning kräver att en annan ordalydelse används, påverkar detta inte kravet i denna ISRE på att revisorn ska utvärdera om finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild faktiskt ger en rättvisande bild.

Det går inte dra en slutsats beroende på begränsningar införda av företagsledningen på inriktningen och omfattningen av den översiktliga granskningen efter accepterande av uppdraget (se punkterna 15, 82)

A 121.Revisorns möjlighet att avgå från uppdraget kan bero på hur långt arbetet har kommit när företagsledningen inför begränsningen i uppdragets inriktning och omfattning. Om revisorn i stort sett har slutfört den översiktliga granskningen, kan han eller hon besluta sig för att slutföra granskningen i den utsträckning det är möjligt, avstå från att uttala en slutsats och förklara begränsningen i stycket som anger grunden för att revisorn avstår från att uttala en slutsats.

A 122.Under vissa omständigheter kan det vara omöjligt att avgå från uppdraget om revisorn enligt lag eller annan författning är skyldig att fortsätta uppdraget. Detta kan t.ex. vara fallet för en revisor som utses att granska de finansiella rapporterna för ett företag i den offentliga sektorn. Detta kan också vara fallet i jurisdiktioner där revisorn utses att översiktligt granska de finansiella rapporterna för en viss räkenskapsperiod eller utses för en viss tid och inte får avgå från uppdraget innan den översiktliga granskningen av dessa finansiella rapporter har slutförts respektive innan denna tidsperiod har löpt ut. Revisorn kan också bedöma det som nödvändigt att infoga ett stycke med övriga upplysningar i revisors rapport för att förklara varför han eller hon inte kan avgå från uppdraget.

Kommunikation med tillsynsmyndigheter eller företagets ägare

A 123.Om revisorn drar slutsatsen att det är nödvändigt att avgå från uppdraget på grund av en begränsning i den översiktliga granskningens inriktning och begränsning, kan det finnas ett yrkeskrav, regelkrav eller juridiskt krav på revisorn att kommunicera frågor som rör hans eller hennes avgång från uppdraget till tillsynsmyndigheter eller företagets ägare.

Revisors rapport (se punkterna 86–92)

A 124.Med skriftlig rapport avses rapporter på papper och rapporter i elektronisk form.

Komponenter i revisors rapport (se punkt 86)

A 125.En titel som anger att rapporten är en rapport från oberoende revisor, t.ex. ”Rapport från oberoende revisor”, bekräftar att revisorn har uppfyllt samtliga relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende och skiljer därför revisors rapport från rapporter som lämnas av andra.

A 126.Lag eller annan författning kan precisera till vem revisors rapport ska ställas i jurisdiktionen i fråga. Revisors rapport ställs normalt till dem som den är upprättad för, ofta till antingen aktieägarna i eller styrelsen för det företag vars finansiella rapporter översiktligt granskas.

A 127.När revisorn är medveten om att de översiktligt granskade finansiella rapporterna ska innefattas i ett dokument som innehåller annan information, t.ex. en finansiell rapport, kan han eller hon, om presentationsformen medger det, överväga att ange de sidor där de översiktligt granskade finansiella rapporterna presenteras. Detta underlättar för användare att identifiera de finansiella rapporter som revisors rapport avser.

Företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna (se punkt 86 d)

A 128.Kravet i denna ISRE på att revisorn måste inhämta företagsledningens bekräftelse på att den bekräftar och förstår sitt ansvar, både avseende upprättandet av de finansiella rapporterna och avseende uppdraget att utföra en översiktlig granskning, är grundläggande för utförandet av den översiktliga granskningen och för rapporteringen om uppdraget. Beskrivningen av företagsledningens ansvar i revisors rapport ger läsare av rapporten en relevant bakgrund om företagsledningens ansvar, i fråga om hur det sammanhänger med det utförda granskningsuppdraget.

A 129.Revisors rapport behöver inte särskilt ange ”företagsledningen”, utan kan i stället använda den term som är tillämplig med hänsyn till det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga. I vissa jurisdiktioner kan den tillämpliga hänvisningen vara till företagets styrelse.

A 130.Det kan finnas omständigheter när det är lämpligt att revisorn gör ett tillägg till beskrivningen av företagsledningens ansvar enligt beskrivning i denna ISRE i syfte att avspegla ytterligare ansvar som har betydelse för upprättandet av de finansiella rapporterna med hänsyn till den särskilda jurisdiktionen eller på grund av typen av företag.

A 131.I vissa jurisdiktioner kan lag eller annan författning som fastställer företagsledningens ansvar särskilt ange ansvar för att bokföring och räkenskapsmaterial, eller redovisningssystem, är tillräckliga. Eftersom bokföring, räkenskapsmaterial och redovisningssystem är en del av intern kontroll används i denna ISRE inte dessa beskrivningar eller nämns inte dessa särskilt.

Revisorns ansvar (se punkt 86 f)

A 132.Revisors rapport anger att revisorns ansvar är att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna på grundval av den översiktliga granskningen, för att tydliggöra skillnaden mellan revisorns ansvar och företagsledningens ansvar för att upprätta de finansiella rapporterna.

Hänvisning till standarder (se punkt 86 f)

A 133.Hänvisningen till de standarder som har använts informerar användare av revisors rapport om att den översiktliga granskningen har utförts enligt fastställda standarder.

Kommunikation om karaktären på en översiktlig granskning av finansiella rapporter (se punkt 86 g)

A 134.Beskrivningen av karaktären på den översiktliga granskningen i revisors rapport förklarar omfattningen och inriktningen samt begränsningar av det utförda uppdraget för rapportens läsare. Denna förklaring förtydligar, för att undvika tveksamheter, att granskningen inte är en revision och att revisorn därmed inte kommer att lämna något revisionsuttalande om de finansiella rapporterna.

Beskrivning av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering och hur det kan påverka revisorns slutsats (se punkt 86 i (ii))

A 135.Angivandet av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i revisorns slutsats är avsett att informera användare av revisors rapport om det sammanhang i vilket revisorn uttalar sin slutsats. Det är inte avsett att begränsa den utvärdering som krävs i punkt 30 a. Det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering identifieras på, t.ex., följande sätt:

”... enligt International Financial Reporting Standards”, eller

”... enligt god redovisningssed i jurisdiktion X ...”

A 136.När det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering omfattar redovisningsstandarder och krav enligt lag eller annan författning identifieras ramverket på följande sätt: ”... enligt International Financial Reporting Standards och kraven i jurisdiktion Xs bolagslag.”

Stycke som anger grunden för modifieringen när slutsatsen är modifierad (se punkt 85 h (ii))

A 137.Att revisorn utrycker en slutsats med avvikande mening eller avstår från att uttala en slutsats på grund av ett särskilt förhållande som beskrivs i det stycke som anger grunden för modifieringen, ger inte honom eller henne rätt att utelämna en beskrivning av andra identifierade förhållanden som annars skulle ha krävt att revisorns slutsats modifierades. I sådana fall kan upplysningar om de förhållanden som revisorn är medveten om vara relevanta för användare av de finansiella rapporterna.

Revisorns underskrift (se punkt 86 l)

A 138.Revisorn skriver under revisors rapport med antingen revisionsföretagets namn, revisorns namn eller bådadera, enligt vad som är tillämpligt i jurisdiktionen i fråga. Utöver revisorns underskrift kan det, i vissa jurisdiktioner, krävas att revisorn i revisors rapport uppger yrkestitel eller godkännande av vederbörlig tillståndsgivande myndighet i jurisdiktionen i fråga.

Uppmärksamma läsarna på att de finansiella rapporterna har upprättats enligt ett ramverk för särskilt syfte (se punkt 88)

A 139.De finansiella rapporterna för särskilt syfte kan komma att användas i andra syften än dem de var avsedda för. Exempel: en tillsynsmyndighet kan kräva att vissa företag gör sina finansiella rapporter för särskilt syfte tillgängliga för allmänheten. För att undvika missförstånd är det viktigt att revisorn uppmärksammar användare av den rapport som han eller hon lämnar på att de finansiella rapporterna har upprättats enligt ett ramverk för särskilt syfte och därför kanske inte är lämpliga för andra syften.

Begränsningar rörande distribution eller användning

A 140.Utöver att, enligt kraven i denna ISRE, uppmärksamma läsaren av revisors rapport på när de finansiella rapporterna upprättas enligt ett ramverk för särskilt syfte, kan revisorn bedöma det som lämpligt att markera att den revisors rapport som han eller hon lämnar endast är avsedd för vissa användare. Detta kan, beroende på lagar eller andra författningar i jurisdiktionen i fråga, uppnås genom att spridningen eller användningen av ifrågavarande revisors rapport begränsas. Under dessa omständigheter kan stycket som innehåller uppmärksammandet om användningen av ett ramverk för särskilt syfte utökas och innefatta dessa övriga upplysningar och rubriken ändras enligt detta.

Annat rapporteringsansvar (se punkt 91)

A 141.I vissa jurisdiktioner kan revisorn ha ytterligare ansvar för att rapportera om andra frågor som kompletterar revisorns ansvar enligt denna ISRE. Exempel: revisorn kan bli ombedd att rapportera om vissa frågor, om han eller hon får kännedom om dem under den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna. Alternativt kan revisorn bli ombedd att utföra ytterligare särskilda åtgärder och rapportera om dem eller att uttala en slutsats om särskilda frågor, t.ex. om huruvida bokföring och räkenskapsmaterial är tillräckliga. Standarder avseende uppdrag att översiktligt granska finansiella rapporter i den särskilda jurisdiktionen kan ge vägledning om revisorns ansvar vad gäller det särskilda ytterligare rapporteringsansvaret i jurisdiktionen i fråga.

A 142.I vissa fall kan relevanta lagar eller andra författningar kräva eller tillåta att revisorn rapporterar om detta andra ansvar i revisors rapport om de finansiella rapporterna. I andra fall kan revisorn vara skyldig eller ha tillåtelse att rapportera om dem i en separat rapport.

A 143.Detta andra rapporteringsansvar behandlas i ett separat avsnitt i revisors rapport för att tydligt skilja det från revisors ansvar enligt denna ISRE att rapportera om de finansiella rapporterna. Där det är relevant kan detta avsnitt innehålla en eller flera underrubriker som beskriver innehållet i stycket eller styckena om annat rapporteringsansvar. I vissa jurisdiktioner kan detta ytterligare rapporteringsansvar behandlas i en rapport som är skild från den revisors rapport som lämnas om den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna.

Datum för revisors rapport (se punkterna 86 k, 92)

A 144.Datumet för revisors rapport informerar användaren av rapporten om att revisorn har beaktat effekten av händelser och transaktioner som han eller hon har blivit medveten om och som har inträffat fram till det datumet.

A 145.Revisorns slutsats lämnas om de finansiella rapporterna och de finansiella rapporterna är företagsledningens ansvar. Revisorn kan inte dra slutsatsen att tillräckliga och ändamålsenliga bevis har inhämtats förrän han eller hon har förvissat sig om att alla rapporter som utgör de finansiella rapporterna, däribland de tillhörande noterna, har upprättats och att företagsledningen har tagit ansvar för dem.

A 146.I vissa jurisdiktioner identifierar lagar eller andra författningar de personer eller organ (t.ex. styrelseledamöterna) som ansvarar för att slå fast att alla rapporter som utgör de finansiella rapporterna, däribland de tillhörande noterna, har upprättats samt preciserar den godkännandeprocess som krävs. I sådana fall inhämtas bevis om detta godkännande innan revisors rapport avseende de finansiella rapporterna dateras. Men i andra jurisdiktioner fastställs inte godkännandeprocessen i lagar eller andra författningar. I dessa fall överväger revisorn vilka rutiner som företaget följer när det upprättar och färdigställer sina finansiella rapporter med hänsyn till sina lednings- och styrstrukturer i syfte att identifiera vilka personer eller vilket organ som har behörighet att slå fast att alla de rapporter som utgör de finansiella rapporterna, däribland de tillhörande noterna, har upprättats. I vissa fall fastställer lag eller annan författning den tidpunkt i processen för finansiell rapportering när den översiktliga granskningen förväntas vara klar.

A 147.I vissa jurisdiktioner är det aktieägarna som slutgiltigt godkänner de finansiella rapporterna innan de offentliggörs. I dessa jurisdiktioner behöver inte revisorn invänta aktieägarnas slutliga godkännande för att dra en slutsats om de finansiella rapporterna. Datumet för godkännande av de finansiella rapporterna är enligt denna ISRE det tidigare datum då de med vederbörlig befogenhet slår fast att alla de rapporter som utgör de finansiella rapporterna, däribland de tillhörande noterna, har upprättats och att de som har identifierats som de med vederbörlig befogenhet har uppgett att de har tagit ansvar för dem.

Revisors rapport fastställd i lag eller annan författning (se punkterna 34–35, 86)

A 148.När den översiktliga granskningen har utförts enligt denna ISRE, gynnas trovärdigheten på den globala marknaden av enhetlighet i revisors rapport, genom att det blir enklare att identifiera översiktliga granskningar av finansiella rapporter som har utförts enligt globalt erkända standarder. Revisors rapport kan hänvisa till denna ISRE när skillnaderna mellan kraven i lagar eller andra författningar och denna ISRE endast avser uppställningsformen och ordalydelsen i revisors rapport och, som minimikrav, när rapporten uppfyller kraven i punkt 86 i denna standard. Revisorn anses under sådana omständigheter därmed ha följt kraven i denna ISRE, även när uppställningsformen och ordalydelsen som används i revisors rapport preciseras i rapporteringskrav i lagar eller andra författningar. När särskilda krav i en viss jurisdiktion inte strider mot denna ISRE, bidrar användning av den uppställningsform och ordalydelse som används i denna ISRE till att användare av revisors rapport lättare känner igen revisors rapport som en rapport om en översiktlig granskning av finansiella rapporter som har utförts enligt denna ISRE. Omständigheter där lagar eller andra författningar föreskriver en uppställningsform eller ordalydelse i revisors rapport som avviker betydligt från kraven i denna ISRE behandlas i kraven i denna ISRE rörande att acceptera uppdrag att utföra översiktliga granskningar och behålla kundrelationer.

Revisors rapport för översiktliga granskningar som utförs enligt både relevanta standarder i en viss jurisdiktion och denna ISRE (se punkt 86 f)

A 149.När revisorn, utöver att följa kraven i denna ISRE, också följer relevanta nationella standarder, kan rapporten hänvisa till att den översiktliga granskningen har utförts enligt både denna ISRE och relevanta nationella standarder för uppdrag att översiktligt granska finansiella rapporter. Det är dock inte lämpligt att hänvisa till både denna ISRE och relevanta nationella standarder om det finns en motsättning mellan kraven i denna ISRE och kraven i relevanta nationella standarder som skulle föranleda revisorn att dra en annan slutsats eller inte ta med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse som, med hänsyn till de särskilda omständigheterna, skulle krävas enligt denna ISRE. I det fallet hänvisar revisors rapport endast till de relevanta standarderna (antingen denna ISRE eller relevanta nationella standarder) enligt vilka revisors rapport har upprättats.

Exempel på revisors rapport (se punkt 86)

A 150.Bilaga 2 till denna ISRE innehåller exempel på revisors rapport för en översiktlig granskning av finansiella rapporter utifrån rapporteringskraven i denna ISRE.

Dokumentation

Tidpunkt för uppdragsdokumentation (se punkt 93)

A 151.ISQC 1 kräver att revisionsföretaget fastställer tidsgränser som avspeglar behovet av att slutföra sammanställningen av den slutliga uppdragsdokumentationen utan onödigt dröjsmål.

Bilaga 1 Exempel på uppdragsbrev för ett uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter (se punkt A 56)

Följande är ett exempel på ett uppdragsbrev för en översiktlig granskning av generella finansiella rapporter (upprättade enligt International Financial Reporting Standards (IFRS)), vilket illustrerar de relevanta kraven och vägledningen i denna ISRE. Brevet är inte normerande utan endast avsett att fungera som vägledning i samband med de överväganden som beskrivs i denna ISRE. Det måste varieras i förhållande till vad som krävs och omständigheterna i det enskilda fallet. Det är formulerat för att hänvisa till den översiktliga granskningen av finansiella rapporter för en enskild rapportperiod och behöver anpassas, om det avses att eller väntas gälla för återkommande granskningar. Det kan vara ändamålsenligt att rådfråga juridisk expertis om lämpligheten i varje förslag till brev.

ISRE 2400 Bilaga 1 exempel 1

Till den lämpliga representanten för företagsledningen eller styrelsen i ABC-företaget: [11]

[Den översiktliga granskningens syfte samt inriktning och omfattning]

Ni [12] har begärt att vi ska utföra en översiktlig granskning av de generella finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. Vi tackar för uppdraget och bekräftar genom detta brev att vi har åtagit oss uppdraget att utföra en översiktlig granskning.

Vår översiktliga granskning utförs med syftet att vi ska uttala en slutsats om de finansiella rapporterna. Vår slutsats, om den är omodifierad, har formen: ”Med grund i vår översiktliga granskning har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild) av företagets finansiella ställning per [datum] och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).”

[Revisorns ansvar]

Vi ska utföra den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna, som helhet, inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. ISRE 2400 kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av finansiella rapporter enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Vi utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget, enligt vad som är tillämpligt, och utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

Vi utför också ytterligare åtgärder om vi blir medvetna om förhållanden som får oss att tro att de finansiella rapporterna som helhet kan innehålla väsentliga felaktigheter. Dessa åtgärder utförs för att ge oss möjlighet att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna enligt ISRE 2400. De valda åtgärderna beror på vad vi bedömer som nödvändigt genom att använda vårt professionella omdöme, baserat på vår förståelse av ABC-företaget och dess miljö, samt vår förståelse av IFRS och dess tillämpning mot bakgrund av vad som gäller för branschen.

En översiktlig granskning är inte en revision av de finansiella rapporterna, så:

  1. Det finns en proportionellt högre risk än vad det skulle finnas vid en revision, för att eventuella väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporter som översiktligt granskas kanske inte upptäcks under granskningen, trots att granskningen är korrekt utförd enligt ISRE 2400.
  2. När vi uttalar vår slutsats från den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna kommer vi i vår rapport om de finansiella rapporterna att uttryckligen avstå från att lämna ett revisionsuttalande om de finansiella rapporterna.

[Företagsledningens ansvar och identifiering av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (i det här exemplet förutsätts att revisorn inte har fastslagit att lag eller annan författning fastställer detta ansvar i lämpliga ordalag och att beskrivningarna i punkt 30 b i denna ISRE därför används).]

Vår översiktliga granskning utförs grundat på att [företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen] [13] är medveten om och förstår att den har ansvar för

  1. att de finansiella rapporterna är upprättade och ger en rättvisande bild enligt IFRS, [14]
  2. sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer som nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och
  3. att ge oss
    1. tillgång till all information som företagsledningen är medveten om och som är relevant för att upprätta de finansiella rapporterna och ge en rättvisande bild, t.ex. bokföring, dokumentation och annat,
    2. ytterligare information som vi kan komma att begära från företagsledningen för den översiktliga granskningens syfte, och
    3. obegränsad tillgång till de personer inom ABC-företaget som vi bedömer att det är nödvändigt att inhämta bevis från.

I vår översiktliga granskning kommer vi att begära skriftlig bekräftelse från [företagsledningen, och i tillämpliga fall, styrelsen] rörande de uttalanden som har gjorts till oss i samband med granskningen.

Vi ser fram emot ett förtroendefullt samarbete med er personal under den översiktliga granskningen.

[Annan relevant information]

[Lägg till annan information, t.ex. arvoden, fakturering och andra särskilda villkor, enligt vad som är tillämpligt.]

[Rapportering]

[Lägg till lämplig text om och hänvisning till den förväntade formen för och det förväntade innehållet i revisors rapport.]

Formen för och innehållet i vår rapport kan behöva ändras mot bakgrund av våra iakttagelser under den översiktliga granskningen.

Vänligen underteckna och returnera den bifogade kopian av detta brev för att visa att ni bekräftar, och samtycker till, överenskommelserna rörande vår översiktliga granskning av de finansiella rapporterna, inklusive våra respektive ansvar.

XYZ & Co

Bekräftas och avtalas för ABC-företaget av (undertecknat)

Namn och titel

Datum

Bilaga 2 Exempel på revisors rapport om översiktlig granskning (se punkt A 150)

Rapporter om översiktliga granskningar av generella finansiella rapporter

Exempel på rapporter om översiktliga granskningar med omodifierade slutsatser

  1. Exempel 1: En revisors rapport avseende finansiella rapporter upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild och för att tillgodose de gemensamma informationsbehoven hos många olika användare (t.ex. International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities).

Exempel på rapporter om översiktliga granskningar med modifierade slutsatser

  1. Exempel 2: En revisors rapport som innehåller en slutsats med reservation som beror på en uppenbar väsentlig felaktighet i de finansiella rapporterna. Finansiella rapporter upprättade enligt ett regelstyrt ramverk avsett att tillgodose de gemensamma informationsbehoven hos många olika användare. (Finansiella rapporter upprättade enligt ett regelstyrt ramverk.)
  2. Exempel 3: En revisors rapport som innehåller en slutsats med reservation som beror på att revisorn inte har kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis. (Finansiella rapporter upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild – IFRS.)
  3. Exempel 4: En revisors rapport som innehåller en slutsats med avvikande mening som beror på en väsentlig felaktighet i de finansiella rapporterna. (Finansiella rapporter upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild – IFRS.)
  4. Exempel 5: En revisors rapport där revisorn avstår från att uttala en slutsats beroende på att han eller hon inte har kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis rörande flera delar av de finansiella rapporterna – vilket har lett till att det inte har gått att slutföra den översiktliga granskningen. (Finansiella rapporter upprättade enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild – IFRS.)

Rapporter om översiktliga granskningar av finansiella rapporter för särskilt syfte

  1. Exempel 6: En revisors rapport avseende finansiella rapporter som har upprättats enligt bestämmelserna om finansiell rapportering i ett kontrakt (i detta exempel ett regelstyrt ramverk).
  2. Exempel 7: En revisors rapport avseende en enskild finansiell rapport som har upprättats enligt kontantprincipen (i detta exempel ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild).

Exempel 1:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. Översiktlig granskning av fullständiga finansiella rapporter.
  2. De finansiella rapporterna är generella finansiella rapporter upprättade av företagsledningen enligt International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities.
  3. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i punkt 30 b i denna ISRE.
  4. Utöver den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna har revisorn annat rapporteringsansvar enligt lagen i jurisdiktionen.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 1

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Rapport om de finansiella rapporterna [15]

Vi har utfört en översiktlig granskning av de bifogade finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.

Företagsledningens [16] ansvar för de finansiella rapporterna

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities, [17] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om de bifogade finansiella rapporterna. Vi har utfört den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna, som helhet, inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna standard kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av finansiella rapporter enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Revisorn utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

De åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA). Följaktligen lämnar vi inget revisionsuttalande om de finansiella rapporterna.

Slutsats

Med grund i vår översiktliga granskning har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild) av ABC-företagets finansiella ställning per den 31 december 20X1 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året, enligt International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

[Detta avsnitts form och innehåll i revisors rapport varierar beroende på karaktären på revisorns övriga rapporteringsansvar.]

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

Exempel 2:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. Översiktlig granskning av fullständiga finansiella rapporter enligt krav i lagar och andra författningar.
  2. De finansiella rapporterna är generella finansiella rapporter upprättade av företagsledningen enligt ramverket för finansiell rapportering (XYZ-lagen) i jurisdiktion X (dvs. ett ramverk för finansiell rapportering, omfattande lag och andra författningar, avsett att tillgodose de gemensamma informationsbehoven hos många olika användare men inte avsett att ge en rättvisande bild).
  3. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i punkt 30 b i denna ISRE.
  4. Med grund i den översiktliga granskningen är lagret felaktigt redovisat. Felaktigheten är väsentlig men inte av avgörande betydelse för de finansiella rapporterna.
  5. Utöver den översiktliga granskningen av de finansiella rapporterna har revisorn annat rapporteringsansvar enligt lagen i jurisdiktionen.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 2

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Rapport om de finansiella rapporterna [18]

Vi har utfört en översiktlig granskning av de bifogade finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.

Företagsledningens [19] ansvar för de finansiella rapporterna

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter enligt XYZ-lagen i jurisdiktion X och för sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om de bifogade finansiella rapporterna. Vi har utfört den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna, som helhet, inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna standard kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av finansiella rapporter enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Yrkesutövaren utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget, enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

De åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA). Följaktligen lämnar vi inget revisionsuttalande om de finansiella rapporterna.

Grund för slutsats med reservation

Företagets lager redovisas i rapporten över finansiell ställning till xxx. Företagsledningen har inte redovisat lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet utan endast till anskaffningsvärdet, vilket utgör ett avsteg från kraven i ramverket för finansiell rapportering (XYZ-lagen) i jurisdiktion X. Företagets underlag visar att om företagsledningen hade redovisat lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, skulle det ha krävts ett belopp på xxx för att skriva ned lagret till dess nettoförsäljningsvärde. Följaktligen skulle kostnaden för sålda varor ha ökats med xxx och skatten, nettoresultatet och eget kapital ha minskats med xxx, xxx respektive xxx.

Slutsats med reservation

På grundval av vår översiktliga granskning, förutom för effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för slutsats med reservation, har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt ramverket för finansiell rapportering (XYZ-lagen) i jurisdiktion X.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

[Detta avsnitts form och innehåll i revisors rapport varierar beroende på karaktären på revisorns övriga rapporteringsansvar.]

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

Exempel 3:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. Översiktlig granskning av fullständiga generella finansiella rapporter upprättade av företagsledningen enligt [ett annat ramverk för finansiell rapportering avsett att ge en rättvisande bild än International Financial Reporting Standards].
  2. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i punkt 30 b i denna ISRE.
  3. Revisorn har inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis rörande ett innehav i ett intresseföretag i utlandet. De möjliga effekterna av att det inte har gått att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis bedöms vara väsentliga men inte av avgörande betydelse för de finansiella rapporterna.
  4. Revisorn har inte något annat rapporteringsansvar enligt lagen i jurisdiktionen utöver den översiktliga granskningen av koncernredovisningen.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 3

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Vi har utfört en översiktlig granskning av de bifogade finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.

Företagsledningens [20] ansvar för de finansiella rapporterna

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild enligt [namn på tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, däribland hänvisning till jurisdiktionen eller ursprungslandet för ramverket för finansiell rapportering när det ramverk som används inte är International Financial Reporting Standards], [21] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om de bifogade finansiella rapporterna. Vi har utfört den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna, som helhet, inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna standard kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av finansiella rapporter enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Revisorn utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

De åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA). Följaktligen lämnar vi inget revisionsuttalande om de finansiella rapporterna.

Grund för slutsats med reservation

ABC-företagets innehav i XYZ-företaget, ett utländskt intresseföretag som har förvärvats under året och som har redovisats enligt kapitalandelsmetoden, redovisas till xxx i rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, och ABC-företagets andel av XYZs nettoresultat på xxx ingår i ABCs resultat för året. Vi har inte kunnat få tillgång till relevant finansiell information för XYZ rörande det redovisade värdet för ABC-företagets innehav i XYZ per den 31 december 20X1 och ABC-företagets andel av XYZs nettoresultat för året. Följaktligen har vi inte kunnat utföra de åtgärder vi bedömde vara nödvändiga.

Slutsats med reservation

Med grund i vår översiktliga granskning, förutom för de möjliga effekterna av det förhållande som beskrivs i stycket Grund för slutsats med reservation, har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild) av ABC-företagets finansiella ställning per den 31 december 20X1 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt [namn på tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, däribland hänvisning till jurisdiktionen eller ursprungslandet för ramverket för finansiell rapportering när det ramverk som används inte är International Financial Reporting Standards].

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

Exempel 4:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. Översiktlig granskning av en generell koncernredovisning upprättad av företagsledningen i moderföretaget enligt International Financial Reporting Standards.
  2. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i punkt 30 b i denna ISRE.
  3. Koncernredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter som beror på att ett dotterföretag inte har konsoliderats. Den väsentliga felaktigheten bedöms vara av avgörande betydelse för de finansiella rapporterna. Effekterna av felaktigheten på de finansiella rapporterna har inte fastställts, eftersom detta inte har varit praktiskt möjligt.
  4. Revisorn har inte något annat rapporteringsansvar enligt lagen i jurisdiktionen utöver den översiktliga granskningen av koncernredovisningen.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 4

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Rapport om koncernredovisningen [22]

Vi har utfört en översiktlig granskning av den bifogade koncernredovisningen för ABC-företaget, vilken består av koncernens rapport över finansiell ställning per den 31 december 20X1, koncernens rapport över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.

Företagsledningens [23] ansvar för de finansiella rapporterna

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, [24] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta en koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om den bifogade koncernredovisningen. Vi har utfört den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att koncernredovisningen, som helhet, inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna standard kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av en koncernredovisning enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Revisorn utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

De åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA). Följaktligen lämnar vi inget revisionsuttalande om koncernredovisningen.

Grund för slutsats med avvikande mening

Som framgår av not X har företaget inte konsoliderat de finansiella rapporterna för dotterföretaget XYZ som det förvärvade under 20X1, eftersom företaget ännu inte har kunnat förvissa sig om det verkliga värdet på vissa av dotterföretagets väsentliga tillgångar och skulder per förvärvsdatumet. Detta innehav redovisas därför till anskaffningsvärde. Enligt International Financial Reporting Standards skulle dotterföretaget ha konsoliderats, eftersom det står under bestämmande inflytande av företaget. Hade XYZ konsoliderats, skulle många delar av koncernredovisningen ha påverkats väsentligt.

Slutsats med avvikande mening

Med grund i vår översiktliga granskning ger koncernredovisningen, på grund av hur betydelsefullt det förhållande som diskuteras i stycket Grund för slutsats med avvikande mening är, inte en rättvisande bild (eller ”inte en sann och rättvisande bild”) av ABC-företagets eller dess dotterföretags finansiella ställning per den 31 december 20X1 eller av deras finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

[Detta avsnitts form och innehåll i revisors rapport varierar beroende på karaktären på revisorns övriga rapporteringsansvar.]

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

Exempel 5:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. Översiktlig granskning av fullständiga generella finansiella rapporter upprättade av företagsledningen enligt International Financial Reporting Standards.
  2. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i punkt 30 b i denna ISRE.
  3. Revisorn kan inte komma fram till en slutsats om de finansiella rapporterna på grund av det inte gick att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis om flera delar i de finansiella rapporterna, och revisorn anser att effekten är väsentlig och av avgörande betydelse. Särskilt har revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga bevis rörande företagets lager och kundfordringar.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 5

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Vi fick i uppdrag att utföra en översiktlig granskning av de bifogade finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1, rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.

Företagsledningens [25] ansvar för de finansiella rapporterna

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, [26] och för den interna kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om de bifogade finansiella rapporterna. På grund av det eller de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för att avstå från att uttala en slutsats, har vi inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för att uttala en slutsats om de finansiella rapporterna.

Grund för att avstå från att uttala en slutsats

Företagsledningen utförde inte någon lagerinventering per årets slut. Vi kunde inte utföra de åtgärder vi bedömde vara nödvändiga med avseende på lagerkvantiteterna per den 31 december 20X1, vilka redovisas till xxx i rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1.

Dessutom resulterade införandet av ett nytt datoriserat kundreskontrasystem i september 20X1 i flera fel i kundfordringar och varulagret. Per datumet för vår rapport höll företagsledningen fortfarande på att rätta till brister och fel i systemet. Till följd av detta har vi inte kunnat fastställa om det kunde ha behövts några justeringar vad gäller varulager och kundfordringar som har bokförts eller inte bokförts, och komponenterna i rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen.

Avstående från att uttala en slutsats

På grund av betydelsen av de förhållanden som beskrivs i stycket Grund för att avstå att uttala en slutsats har vi inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att kunna dra en slutsats om de bifogade finansiella rapporterna. Följaktligen avstår vi från att uttala en slutsats om dessa finansiella rapporter.

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

Exempel 6:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. De finansiella rapporterna har upprättats av företagsledningen enligt bestämmelserna om finansiell rapportering i ett kontrakt (dvs. ett ramverk för särskilt syfte) för att kontraktsbestämmelserna ska följas. Företagsledningen kan inte välja ramverk för finansiell rapportering.
  2. Det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är ett regelstyrt ramverk.
  3. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna i punkt 30 b i denna ISRE.
  4. Spridningen och användningen av rapporten är begränsad.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 6

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Vi har översiktligt granskat de bifogade finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av balansräkningen per den 31 december 20X1 och resultaträkningen, redogörelsen för förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året, en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. De finansiella rapporterna har upprättats av ABC-företagets företagsledning på grundval av bestämmelserna om finansiell rapportering i paragraf Z i kontraktet av den 1 januari 20X1 mellan ABC-företaget och DEF-företaget (”kontraktet”).

Företagsledningens [27] ansvar för de finansiella rapporterna

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter enligt bestämmelserna om finansiell rapportering i paragraf Z i kontraktet, och för sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om de bifogade finansiella rapporterna. Vi har utfört den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna, som helhet, inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna standard kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av finansiella rapporter enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Revisorn utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

De åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA). Följaktligen lämnar vi inget revisionsuttalande om de finansiella rapporterna.

Slutsats

Med grund i vår översiktliga granskning har det inte kommit något till vår kännedom som får oss att anse att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt bestämmelserna om finansiell rapportering i paragraf Z i kontraktet.

Redovisningsgrund och begränsning av spridning och användning

Utan att modifiera vår slutsats vill vi fästa uppmärksamheten på not X i de finansiella rapporterna, där redovisningsgrunden beskrivs. De finansiella rapporterna har upprättats för att ABC-företaget ska följa bestämmelserna om finansiell rapportering i det ovan nämnda kontraktet. De är kanske därför inte lämpliga för andra syften. Vår rapport är endast avsedd för ABC-företaget och DEF-företaget och får inte spridas till eller användas av andra parter än ABC-företaget och DEF-företaget.

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

Exempel 7:

Exemplet utgår från följande omständigheter:

  1. Översiktlig granskning av en rapport över in- och utbetalningar.
  2. Den finansiella rapporten har upprättats av företagsledningen enligt kontantprincipen som svar på en långivares begäran om kassaflödesinformation. Den redovisningsgrund som har använts för att upprätta den finansiella rapporten har avtalats mellan företaget och långivaren.
  3. Det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, utformat för att tillgodose behoven av finansiell information hos särskilda användare.
  4. Revisorn har fastställt att det är lämpligt att använda formuleringen ”en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” i sin slutsats.
  5. Villkoren för uppdraget att utföra en översiktlig granskning avspeglar beskrivningen av företagsledningens ansvar för den finansiella rapporten i punkt 30 b i denna ISRE.
  6. Spridningen och användningen av rapporten är inte begränsad.

ISRE 2400 Bilaga 2 exempel 7

OBEROENDE REVISORS RAPPORT

[Mottagare]

Vi har översiktligt granskat den bifogade rapporten över in- och utbetalningar för ABC-företaget för året som slutade den 31 december 20X1 och en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar (tillsammans ”den finansiella rapporten”). Den finansiella rapporten har upprättats av företagsledningen i ABC-företaget enligt kontantprincipen som beskrivs i not X.

Företagsledningens [28] ansvar för den finansiella rapporten

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta den finansiella rapporten enligt kontantprincipen som beskrivs i not X, och för sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer är nödvändig för att upprätta en finansiell rapport som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om den bifogade finansiella rapporten. Vi har utfört den översiktliga granskningen enligt International Standard on Review Engagements (ISRE) 2400, Uppdrag att översiktligt granska historiska finansiella rapporter. ISRE 2400 kräver att vi drar en slutsats om huruvida något har kommit till vår kännedom som får oss att anse att den finansiella rapporten inte har upprättats i alla väsentliga avseenden enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Denna standard kräver också att vi följer relevanta yrkesetiska krav.

En översiktlig granskning av finansiella rapporter enligt ISRE 2400 är ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Revisorn utför åtgärder, främst bestående av att ställa frågor till företagsledningen och andra inom företaget enligt vad som är tillämpligt, utföra analytisk granskning samt utvärdera de inhämtade bevisen.

De åtgärder som utförs vid en översiktlig granskning är betydligt mindre omfattande än de som utförs under en revision enligt International Standards on Auditing (ISA). Följaktligen lämnar vi inget revisionsuttalande om denna finansiella rapport.

Slutsats

Med grund i vår översiktliga granskning har inget kommit till vår kännedom som får oss att anse att den finansiella rapporten inte ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild (eller inte ger en sann och rättvisande bild) av ABC-företagets in- och utbetalningar enligt kontantprincipen som beskrivs i not X, för året som slutade den 31 december 20X1 .

Redovisningsgrund

Utan att modifiera vår slutsats vill vi fästa uppmärksamheten på not X i den finansiella rapporten, där redovisningsgrunden beskrivs. Den finansiella rapporten har upprättats för ge information till långivare XYZ. Den är kanske därför inte lämplig för andra syften.

[Revisorns underskrift]

[Datum för revisors rapport]

[Revisorns adress]

  • [1]

    International Standard on Assurance Engagements (ISAE 3000) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information.

  • [2]

    International Standard on Quality Control (ISQC) 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revisioner och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster.

  • [3]

    ISQC 1, punkt 4.

  • [4]

    Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag, punkterna 7 och 11.

  • [5]

    Ordlista över termer i internationella standarder som har utfärdats av IAASB i Handbook of International Quality Control, Auditing, Review, Other Assurance and Related Services Pronouncements (Handbook), publicerad av IFAC.

  • [6]

    ISA 600, Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen), punkt A 52.

  • [7]

    ISQC 1, punkt 11.

  • [8]

    Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag, punkt 17.

  • [9]

    Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag, punkt 34.

  • [10]

    Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag, punkt 17 b (ii).

  • [11]

    Mottagarna och referenserna i brevet bör vara de som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna för uppdraget, däribland den aktuella jurisdiktionen. Det är viktigt att rikta sig till rätt personer – se punkt 36 i denna ISRE.

  • [12]

    I hela detta brev ska ”ni”, ”vi”, ”oss”, ”företagsledningen”, ”styrelsen” och ”revisorn” användas eller justeras enligt vad som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.

  • [13]

    Använd terminologi som är lämplig med hänsyn till omständigheterna.

  • [14]

    Eller, om så är lämpligt, ”för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt IFRS”.

  • [15]

    Underrubriken ”Rapport om de finansiella rapporterna” behövs inte om den andra underrubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” inte är tillämplig.

  • [16]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [17]

    I de fall där företagsledningen har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild, kan detta lyda: ”Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities, och för ...”.

  • [18]

    Underrubriken ”Rapport om de finansiella rapporterna” behövs inte om den andra underrubriken ”Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar” inte är tillämplig.

  • [19]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [20]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [21]

    I de fall där företagsledningen har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild, kan detta lyda: ”Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt [namn på tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, däribland hänvisning till jurisdiktionen eller ursprungslandet för ramverket för finansiell rapportering när det ramverk som används inte är International Financial Reporting Standards], och för den ...”.

  • [22]

    Undertiteln ”Rapport om koncernredovisningen” behövs inte om den andra undertiteln, ”Rapport om lagar och andra författningar” inte är tillämplig.

  • [23]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [24]

    I de fall där företagsledningen har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild, kan detta lyda: ”Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, och för ...”.

  • [25]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [26]

    I de fall där företagsledningen har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild, kan detta lyda: ”Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, och för ...”.

  • [27]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [28]

    Eller annan term som är tillämplig utifrån det juridiska ramverket i jurisdiktionen i fråga.

  • [29]

    Se t.ex. avsnitten 225.44–225.48 i Etikkoden.

  • [30]

    Se t.ex. avsnitten 225.51–225.52 i Etikkoden.

  • [31]

    Se t.ex. avsnitt 140.7 och avsnitt 225.53 i Etikkoden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%