IAS 8 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:

  • (EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)

  • (EU) 2022/357 – antagande av Definition of Accounting Estimates, Amendments to IAS 8

  • (EU) 2019/2104 – antagande av Definition of Material, Amendments to IAS 1 and IAS 8

  • (EU) 2019/2075 – antagande av Amendments to References to the Conceptual Framework in IFRS Standards

  • (EU) 2016/2067 – följdändringar vid antagande av IFRS 9 Financial Instruments

  • (1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement

  • (70/2009/EG) – antagande av Improvements to IFRSs

  • (1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1

Syfte

1.Syftet med denna standard är att fastställa kriterierna för val och byten av redovisningsprinciper, tillsammans med behandlingen i redovisningen av och upplysningar om byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel. Standarden avser att förbättra relevansen och tillförlitligheten i ett företags finansiella rapporter, samt jämförbarheten hos dessa finansiella rapporter över tiden och med andra företags finansiella rapporter.

2.Upplysningskraven för redovisningsprinciper, förutom dem som gäller byten av redovisningsprinciper, återfinns i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

Tillämpningsområde

3.Denna standard ska användas vid val och tillämpning av redovisningsprinciper och redovisning av byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel i tidigare perioder.

4.Skatteeffekterna av rättelser av fel i tidigare perioder samt av retroaktiva justeringar som genomförts vid byten av redovisningsprinciper redovisas och upplysning om detta lämnas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter.

Definitioner

5.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

  • Redovisningsprinciper är de principer, grunder, sedvänjor och regler samt den praxis som ett företag tillämpar vid upprättandet och utformningen av finansiella rapporter.

  • Uppskattningar och bedömningar är belopp i finansiella rapporter som omfattas av osäkerhet i värderingen.

  • International Financial Reporting Standards (IFRS) är standarder och tolkningar som utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB). De består av

    1. International Financial Reporting Standards (IFRS),

    2. internationella redovisningsstandarder (IAS),

    3. IFRIC-tolkningar, och

    4. SIC-tolkningar1.

  • Väsentlig definieras i punkt 7 i IAS 1 och används i denna standard i samma betydelse.

  • Fel i tidigare perioder är utelämnanden och felaktigheter i företagets finansiella rapporter avseende en eller flera tidigare perioder, som uppkommit på grund av underlåtenhet att använda, eller felaktig användning av, tillförlitlig information som

    1. fanns tillgänglig när de finansiella rapporterna för dessa perioder godkändes för utfärdande, och

    2. rimligen kunde förväntas ha erhållits och beaktats vid upprättandet och utformningen av dessa finansiella rapporter.

    Sådana fel innefattar effekterna av räknefel, misstag vid tillämpning av redovisningsprinciper, förbiseenden eller feltolkningar av fakta samt bedrägeri.

  • Retroaktiv tillämpning är tillämpning av en ny redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser och förhållanden som om denna princip alltid hade tillämpats.

  • Retroaktiv omräkning är rättelse av redovisning och värdering av och upplysning om belopp för delar i finansiella rapporter som om felet i den tidigare perioden aldrig hade inträffat.

  • Praktiskt ogenomförbart: Att tillämpa ett krav är praktiskt ogenomförbart när företaget inte kan tillämpa det trots att det gjort varje rimlig ansträngning för att göra det. För en viss tidigare period är det inte praktiskt genomförbart att tillämpa ett byte av redovisningsprincip retroaktivt eller att göra en retroaktiv omräkning för att rätta ett fel om

    1. det inte går att fastställa effekterna av den retroaktiva tillämpningen eller retroaktiva omräkningen,

    2. den retroaktiva tillämpningen eller retroaktiva omräkningen kräver antaganden om vad företagsledningens avsikt skulle ha varit under denna period, eller

    3. den retroaktiva tillämpningen eller retroaktiva omräkningen kräver betydande uppskattningar av belopp och det är omöjligt att objektivt skilja information om dessa uppskattningar som

      1. innehåller belägg för omständigheter som förelåg på detta datum eller dessa datum per vilket eller vilka dessa belopp ska redovisas, värderas eller upplysning lämnas om dem, och

      2. skulle ha varit tillgänglig när de finansiella rapporterna för denna tidigare period godkändes för utfärdande

      från annan information.

  • Framåtriktad tillämpning av ett byte av redovisningsprincip respektive av att redovisa effekten av en ändring i en uppskattning och bedömning är

    1. tillämpning av den nya redovisningsprincipen på transaktioner, andra händelser och förhållanden som inträffar efter tidpunkten för byte av princip, och

    2. redovisning av effekten av ändringen i en uppskattning och bedömning i de aktuella och framtida perioder som påverkas av ändringen.

Definitionen av IFRS har ändrats efter de namnändringar som infördes genom omarbetningen 2010 av IFRS Foundations stadgar.

6.har upphävts.

Redovisningsprinciper

Val och tillämpning av redovisningsprinciper

7.När en IFRS är specifikt tillämplig på en transaktion, en annan händelse eller ett förhållande ska den eller de redovisningsprinciper som tillämpas på denna post fastställas genom tillämpning av den standarden.

8.I IFRS återfinns redovisningsprinciper som enligt IASB:s uppfattning leder till finansiella rapporter som innehåller relevant och tillförlitlig information om de transaktioner, andra händelser och förhållanden för vilka de gäller. Dessa principer behöver inte tillämpas när effekten av att tillämpa dem är oväsentlig. Dock är det inte korrekt att göra, eller ej korrigera, oväsentliga avvikelser från IFRS i syfte att uppnå en viss utformning av ett företags finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden.

9.IFRS kompletteras med vägledningar som ska hjälpa företagen att tillämpa bestämmelserna. I alla sådana vägledningar anges om de är en del av IFRS. Vägledningar som är en del av IFRS är tvingande. Vägledningar som inte är en del av IFRS innehåller inga bestämmelser om finansiella rapporter.

10.I avsaknad av en IFRS som särskilt gäller en transaktion, en annan händelse eller ett förhållande ska företagsledningen använda sin bedömningsförmåga vid utveckling och tillämpning av en redovisningsprincip som leder till information som är

  1. relevant som underlag för användarnas ekonomiska beslutsfattande, och

  2. tillförlitlig, så att de finansiella rapporterna

    1. troget återger företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden,

    2. återspeglar den ekonomiska innebörden av transaktioner, andra händelser och förhållanden, och inte enbart deras juridiska form,

    3. är neutrala, det vill säga opartiska,

    4. är försiktiga, och

    5. är fullständiga i alla väsentliga hänseenden.

11.När företagsledningen gör den bedömning som beskrivs i punkt 10 ska den hänvisa till, och överväga tillämpligheten av, följande källor i fallande ordning:

  1. bestämmelserna i IFRS om liknande och relaterade frågor, och

  2. de definitioner, kriterier för redovisning och koncept rörande värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som återfinns i Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering (det konceptuella ramverket).2

I punkt 54G redogörs för hur detta krav ändras för regleringskontosaldon.

12.När företagsledningen gör den bedömning som beskrivs i punkt 10, kan den också beakta de senaste uttalandena av andra normgivare som använder en liknande begreppsmässig föreställningsram för att ta fram redovisningsstandarder, annan redovisningslitteratur och vedertagen branschpraxis, i den mån dessa inte strider mot källorna i punkt 11.

Konsekvens i redovisningsprinciper

13.Ett företag ska välja och tillämpa sina redovisningsprinciper på ett konsekvent sätt för likartade transaktioner, andra händelser och förhållanden såvida inte en IFRS särskilt kräver eller tillåter kategoriindelning av poster för vilka andra principer kan vara lämpliga. Om en IFRS kräver eller tillåter en sådan kategoriindelning, ska en lämplig redovisningsprincip väljas och konsekvent tillämpas på varje kategori.

Byten av redovisningsprinciper

14.Ett företag ska byta redovisningsprincip endast om bytet

  1. krävs av en IFRS, eller

  2. leder till finansiella rapporter som innehåller tillförlitlig och mer relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser eller förhållanden på företagets finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden.

15.Användare av finansiella rapporter behöver kunna jämföra de finansiella rapporterna för ett företag över tiden för att se trender i dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Därför tillämpas samma redovisningsprinciper inom varje period och från en period till nästa såvida inte ett byte av redovisningsprincip uppfyller ett av kriterierna i punkt 14.

16.Nedanstående utgör inte byten av redovisningsprinciper:

  1. tillämpning av en redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser eller förhållanden som till sin innebörd skiljer sig från dem som tidigare inträffat, och

  2. tillämpning av en ny redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser eller förhållanden som inte inträffat tidigare eller som var oväsentliga.

17.Första gången en princip att omvärdera tillgångar tillämpas, i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, eller IAS 38 Immateriella tillgångar, utgör detta ett byte av redovisningsprincip som hanteras som en omvärdering i enlighet med IAS 16 eller IAS 38, och inte i enlighet med denna standard.

18.Punkterna 19–31 gäller inte det byte av redovisningsprincip som beskrivs i punkt 17.

Tillämpa byten av redovisningsprinciper

19.Med beaktande av punkt 23

  1. ska ett företag redovisa ett byte av redovisningsprincip som är följden av att en IFRS tillämpas för första gången i enlighet med de särskilda övergångsbestämmelserna, om det finns några, i standarden i fråga, och

  2. ska, när ett företag byter redovisningsprincip i det fall en IFRS tillämpas för första gången och standarden i fråga inte innehåller några särskilda övergångsbestämmelser som gäller detta byte, eller frivilligt byter redovisningsprincip, företaget tillämpa bytet retroaktivt.

20.I denna standard betraktas tidigare tillämpning av en IFRS inte som ett frivilligt byte av redovisningsprincip.

21.I avsaknad av en IFRS som särskilt gäller en transaktion, annan händelse eller annat förhållande, kan företagsledningen, i enlighet med punkt 12, tillämpa en redovisningsprincip från de senaste uttalandena av andra normgivare som använder en liknande begreppsmässig föreställningsram för att ta fram redovisningsstandarder. Om, efter en ändring av ett sådant uttalande, företaget väljer att byta redovisningsprincip, ska detta byte redovisas och upplysning lämnas om det som ett frivilligt byte av redovisningsprincip.

Retroaktiv tillämpning

22.Med beaktande av punkt 23, när ett byte av redovisningsprincip tillämpas retroaktivt i enlighet med punkt 19 a eller b, ska företaget justera ingående balans för varje påverkad komponent i eget kapital för den tidigaste föregående period som presenteras och övriga jämförelsebelopp som redovisats för varje tidigare period som presenteras, som om den nya redovisningsprincipen alltid tillämpats.

Begränsningar vid retroaktiv tillämpning

23.När retroaktiv tillämpning krävs enligt punkt 19 a eller b ska ett byte av redovisningsprincip tillämpas retroaktivt, förutom i den mån det är praktiskt ogenomförbart att fastställa antingen periodspecifika effekter eller ändringens ackumulerade effekt.

24.När det är praktiskt ogenomförbart att fastställa de periodspecifika effekterna av ett byte av redovisningsprincip i den jämförande informationen för en eller flera tidigare perioder som presenteras, ska företaget tillämpa den nya redovisningsprincipen på de redovisade beloppen för tillgångar och skulder från och med början av den tidigaste period för vilken retroaktiv tillämpning är praktiskt genomförbar, vilket kan vara den aktuella perioden, och göra en motsvarande justering av ingående balans för varje påverkad komponent i eget kapital för den perioden.

25.När det är praktiskt ogenomförbart att fastställa den ackumulerade effekten, i början av den aktuella perioden, av att tillämpa en ny redovisningsprincip på alla tidigare perioder, ska företaget justera den jämförande informationen så att den nya redovisningsprincipen tillämpas framåtriktat från tidigast möjliga datum.

26.När ett företag tillämpar en ny redovisningsprincip retroaktivt, tillämpar det den nya redovisningsprincipen på jämförande information för tidigare perioder så långt bakåt i tiden som är praktiskt genomförbart. Retroaktiv tillämpning för en tidigare period är inte praktiskt genomförbar om det inte är praktiskt genomförbart att fastställa den ackumulerade effekten på beloppen i både ingående och utgående rapport över finansiell ställning för perioden i fråga. Den justering som blir följden, och som är hänförlig till perioder före dem som presenteras i de finansiella rapporterna, görs av ingående balans för varje påverkad komponent i eget kapital för den tidigaste föregående period som presenteras. Vanligen görs justeringen i balanserade vinstmedel. Men även en annan komponent i eget kapital kan justeras (exempelvis för att följa en IFRS). Eventuell övrig information om tidigare perioder, såsom historiska sammanfattningar av ekonomiska uppgifter, justeras också så långt bakåt i tiden som det är praktiskt genomförbart.

27.När det är praktiskt ogenomförbart för ett företag att tillämpa en ny redovisningsprincip retroaktivt, på grund av att det inte kan fastställa den ackumulerade effekten av att tillämpa principen på alla tidigare perioder, tillämpar företaget, i enlighet med punkt 25, den nya principen framåtriktat från början av tidigast möjliga period. Därmed bortser företaget från andelen ackumulerade justeringar av tillgångar, skulder och eget kapital som uppkommit före detta datum. Det är tillåtet att byta redovisningsprincip även om det är praktiskt ogenomförbart att tillämpa principen framåtriktat för en tidigare period. I punkterna 50–53 finns vägledning om när det betraktas som praktiskt ogenomförbart att tillämpa en ny redovisningsprincip på en eller flera tidigare perioder.

Upplysningar

31.För att följa punkt 30 ska ett företag överväga att lämna följande upplysningar:

  1. den nya standardens titel,

  2. karaktären på det väntade bytet av redovisningsprincip eller de väntade bytena av redovisningsprinciper,

  3. det datum när standarden måste börja tillämpas,

  4. det datum när företaget planerar att tillämpa standarden för första gången, och

  5. antingen

    1. en diskussion om den effekt standarden väntas ha på företagets finansiella rapporter när den tillämpas för första gången, eller

    2. om denna effekt inte är känd eller inte kan uppskattas med rimlig precision, ett uttalande om detta.

28.När den första tillämpningen av en IFRS har en effekt på den aktuella perioden eller en tidigare period, skulle ha en sådan effekt förutom att det är praktiskt ogenomförbart att fastställa justeringsbeloppet, eller kan ha effekt på framtida perioder, ska företaget lämna upplysning om

  1. standardens titel,

  2. i tillämpliga fall, att bytet av redovisningsprincip har skett i enlighet med dess övergångsbestämmelser,

  3. karaktären på bytet av redovisningsprincip,

  4. i tillämpliga fall, en beskrivning av övergångsbestämmelserna,

  5. i tillämpliga fall, de övergångsbestämmelser som kan ha en effekt på framtida perioder,

  6. för aktuell period och varje tidigare period som presenteras, i den mån det är praktiskt genomförbart, justeringsbeloppet

    1. för varje påverkad post i de finansiella rapporterna, och

    2. för resultat per aktie före och efter utspädning, om IAS 33 Resultat per aktie gäller för företaget,

  7. det justeringsbelopp som är hänförligt till perioder som föregår dem som presenteras, i den mån detta är praktiskt genomförbart, och

  8. i händelse den retroaktiva tillämpning som krävs enligt punkt 19 a eller b är praktiskt ogenomförbar för en viss tidigare period, eller för perioder före dem som presenteras, de omständigheter som ledde till att detta förhållande föreligger och en beskrivning av hur och från när bytet av redovisningsprincip har tillämpats.

De finansiella rapporterna för efterföljande perioder behöver inte innehålla dessa upplysningar igen.

29.När ett frivilligt byte av en redovisningsprincip har en effekt på den aktuella perioden eller en tidigare period, skulle ha en effekt för den perioden förutom att det är praktiskt ogenomförbart att fastställa justeringsbeloppet, eller kan ha en effekt på framtida perioder, ska företaget lämna upplysning om

  1. karaktären på bytet av redovisningsprincip,

  2. orsakerna till varför tillämpningen av den nya redovisningsprincipen leder till tillförlitlig och mer relevant information,

  3. för aktuell period och varje tidigare period som presenteras, i den mån det är praktiskt genomförbart, justeringsbeloppet

    1. för varje påverkad post i de finansiella rapporterna, och

    2. för resultat per aktie före och efter utspädning, om IAS 33 gäller för företaget,

  4. det justeringsbelopp som är hänförligt till perioder som föregår dem som presenteras, i den mån detta är praktiskt genomförbart, och

  5. i händelse retroaktiv tillämpning är praktiskt ogenomförbar för en viss tidigare period, eller för perioder före dem som presenteras, de omständigheter som ledde till att detta förhållande föreligger och en beskrivning av hur och från när bytet av redovisningsprincip har tillämpats.

De finansiella rapporterna för efterföljande perioder behöver inte innehålla dessa upplysningar igen.

30.När ett företag inte har tillämpat en ny IFRS som har publicerats men som ännu inte har trätt i kraft, ska företaget lämna upplysning om

  1. detta faktum, och

  2. känd information eller information som kan uppskattas med rimlig precision, som är relevant för att bedöma den möjliga effekten som tillämpning av den nya standarden kommer att ha på företagets finansiella rapporter den period när den tillämpas för första gången.

Uppskattningar och bedömningar

32.Det kan krävas enligt en redovisningsprincip att poster i finansiella rapporter ska värderas på ett sätt som inbegriper osäkerhet i värderingen, dvs. det kan krävas enligt redovisningsprincipen att dessa poster ska värderas till belopp som inte kan observeras direkt utan i stället måste uppskattas. I ett sådant fall utarbetar företaget en uppskattning och bedömning för att uppnå målet med redovisningsprincipen. Att utarbeta uppskattningar och bedömningar inbegriper att använda bedömningar eller antaganden som bygger på den senaste tillgängliga och tillförlitliga informationen. Exempel på uppskattningar och bedömningar omfattar

  1. en förlustreserv för förväntade kreditförluster, vid tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument,

  2. nettoförsäljningsvärdet för en vara i lager, vid tillämpning av IAS 2 Varulager,

  3. det verkliga värdet för en tillgång eller skuld, vid tillämpning av IFRS 13 Värdering till verkligt värde,

  4. avskrivningsbeloppet för en materiell anläggningstillgång, vid tillämpning av IAS 16, och

  5. en avsättning för garantiförpliktelser, vid tillämpning av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

32A.Ett företag använder mätmetoder och indata för att utarbeta en uppskattning och bedömning. Mätmetoder innefattar skattningsmetoder (t.ex. metoder för att beräkna en förlustreserv för förväntade kreditförluster vid tillämpning av IFRS 9) och värderingsmetoder (t.ex. metoder för att beräkna det verkliga värdet på en tillgång eller skuld vid tillämpning av IFRS 13).

32B.Begreppet ”uppskattning” i IFRS avser ibland en uppskattning som inte är en uppskattning eller bedömning enligt definitionen i denna standard. Ibland kan det t.ex. avse indata som används vid utarbetande av uppskattningar och bedömningar.

33.Användandet av rimliga uppskattningar är ett viktigt inslag i arbetet med att upprätta finansiella rapporter och undergräver inte dessas tillförlitlighet.

Ändringar i uppskattningar och bedömningar

34.Ett företag kan behöva ändra en uppskattning eller bedömning om det sker förändringar i de omständigheter som låg till grund för uppskattningen eller bedömningen eller till följd av ny information, ny utveckling eller ökad erfarenhet. Till sin karaktär berör en ändring av en uppskattning eller bedömning inte tidigare perioder och är inte en rättelse av ett fel.

34A.Effekterna på en uppskattning eller bedömning av ändrade indata eller en ändrad mätmetod är ändringar i uppskattningar och bedömningar, om de inte är följden av en rättelse av fel i tidigare perioder.

35.Ett byte av värderingsgrund är ett byte av redovisningsprincip och inte en ändring i en uppskattning och bedömning. När det är svårt att skilja ett byte av redovisningsprincip från en ändring i en uppskattning och bedömning, betraktas bytet eller ändringen som en ändring i en uppskattning och bedömning.

Tillämpa ändringar i uppskattningar och bedömningar

36.Effekten av en ändring i en uppskattning och bedömning, förutom en sådan ändring för vilken punkt 37 tillämpas, ska redovisas framåtriktat genom att den innefattas i resultatet för

  1. den period då ändringen sker om ändringen endast påverkar perioden i fråga, eller

  2. den period då ändringen sker och för framtida perioder om ändringen påverkar både den period då ändringen sker och framtida perioder.

37.I den mån en ändring i en uppskattning och bedömning ger upphov till ändringar i tillgångar och skulder, eller berör en post under eget kapital, ska den redovisas genom en justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången, skulden eller posten under eget kapital, för den period i vilken ändringen sker.

38.Framåtriktad redovisning av effekten av en ändring i en uppskattning och bedömning innebär att ändringen tillämpas på transaktioner, andra händelser och förhållanden från och med datumet för den ändringen. En ändring i en uppskattning och bedömning kan påverka enbart den aktuella periodens resultat eller både den aktuella periodens och framtida perioders resultat. Exempelvis påverkar en ändring av en förlustreserv för förväntade kreditförluster enbart den aktuella periodens resultat och redovisas därför under den aktuella perioden. Däremot påverkar en ändring av uppskattad nyttjandeperiod för, eller den förväntade förbrukningen av framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med, en avskrivningsbar tillgång avskrivningen för den aktuella perioden och varje framtida redovisad period under tillgångens återstående nyttjandeperiod. I båda fallen redovisas effekten av ändringen avseende aktuell period som intäkt eller kostnad under den aktuella perioden. Eventuell effekt på framtida perioder redovisas som intäkt eller kostnad för dessa framtida perioder.

Upplysningar

39.Ett företag ska lämna upplysning om karaktär och belopp för en ändring i en uppskattning och bedömning som har effekt under den aktuella perioden eller väntas ha effekt under framtida perioder, förutom när det gäller upplysningar om framtida perioder för vilka det är praktiskt ogenomförbart att uppskatta effekten i fråga.

40.Om upplysning inte lämnas om det belopp som avser effekten under framtida perioder eftersom det är praktiskt ogenomförbart att göra en uppskattning, ska företaget lämna upplysning om detta.

Fel

41.Fel kan uppstå avseende redovisning, värdering, utformning eller upplysningar om delar i de finansiella rapporterna. Finansiella rapporter följer inte IFRS om de innehåller endera väsentliga fel eller oväsentliga fel som är gjorda med syfte att framställa ett företags finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden på ett visst sätt. Potentiella fel under den aktuella perioden, som upptäcks under den perioden, rättas innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Dock upptäcks ibland väsentliga fel inte förrän under en efterföljande period och dessa fel i tidigare perioder rättas i den jämförande information som redovisas i de finansiella rapporterna för denna efterföljande period (se punkterna 42–47).

42.Med beaktande av punkt 43 ska ett företag retroaktivt rätta väsentliga fel i tidigare perioder i de första finansiella rapporter som godkänns för utfärdande efter upptäckten av felen, genom att

  1. räkna om jämförelsebeloppen för den tidigare eller de tidigare perioder som presenteras där felen uppkom, eller

  2. om felet uppstod före den tidigaste föregående period som presenteras, räkna om de ingående balanserna för tillgångar, skulder och eget kapital för den tidigaste föregående period som presenteras.

Begränsningar vid retroaktiv omräkning

43.Ett fel i en tidigare period ska rättas genom retroaktiv omräkning förutom i den mån det är praktiskt ogenomförbart att fastställa antingen periodspecifika effekter eller den ackumulerade effekten av felet.

44.När det är praktiskt ogenomförbart att fastställa periodspecifika effekter av ett fel på jämförande information för en eller flera tidigare perioder som presenteras ska företaget räkna om den ingående balansen för skulder, tillgångar och eget kapital för den tidigaste period för vilken en retroaktiv omräkning är praktiskt genomförbar (vilket kan vara den aktuella perioden).

45.När det är praktiskt ogenomförbart att fastställa den ackumulerade effekten, för början av den aktuella perioden, av ett fel på alla tidigare perioder, ska företaget räkna om den jämförande informationen i syfte att rätta felet framåtriktat, från tidigast möjliga datum.

46.Rättelsen av ett fel i en tidigare period undantas från resultatet för den period i vilken felet upptäcktes. Eventuell redovisad information om tidigare perioder, inklusive historiska sammanfattningar av ekonomiska uppgifter, räknas om så långt bakåt i tiden som det är praktiskt genomförbart.

47.När det är praktiskt ogenomförbart att fastställa beloppet för ett fel (exempelvis ett misstag vid tillämpning av en redovisningsprincip) för alla tidigare perioder, räknar företaget, i enlighet med punkt 45, om den jämförande informationen framåtriktat från och med det tidigaste datum som är praktiskt genomförbart. Därmed bortser företaget från andelen ackumulerade omräkningar av tillgångar, skulder och eget kapital som uppkommit före detta datum. I punkterna 50–53 finns vägledning om när det betraktas som praktiskt ogenomförbart att rätta ett fel för en eller flera tidigare perioder.

48.Rättelser av fel skiljer sig från ändringar i uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar är till sin karaktär approximationer som kan behöva ändras när ytterligare information blir känd. Exempelvis är den vinst eller förlust som redovisas till följd av en eventualförpliktelse eller eventualtillgång inte en rättelse av ett fel.

Upplysningar om fel i tidigare perioder

49.När punkt 42 tillämpas ska ett företag lämna upplysning om följande

  1. karaktären på felet i den tidigare perioden,

  2. för varje tidigare period som presenteras, i den mån det är praktiskt genomförbart, rättelsebeloppet

    1. för varje påverkad post i de finansiella rapporterna, och

    2. för resultat per aktie före och efter utspädning, om IAS 33 gäller för företaget,

  3. rättelsebeloppet i början av den tidigaste föregående period som presenteras, och

  4. om retroaktiv omräkning är praktiskt ogenomförbar för en viss tidigare period, de omständigheter som ledde till att detta förhållande föreligger och en beskrivning av hur och från när felet har rättats.

De finansiella rapporterna för efterföljande perioder behöver inte innehålla dessa upplysningar igen.

När retroaktiv tillämpning och retroaktiv omräkning är praktiskt ogenomförbar

50.I vissa fall är det praktiskt ogenomförbart att justera jämförande information för en eller flera tidigare perioder för att uppnå jämförbarhet med aktuell period. Exempelvis kan det vara så att uppgifter inte har samlats in under den tidigare perioden eller de tidigare perioderna på ett sätt som tillåter antingen retroaktiv tillämpning av en ny redovisningsprincip (inklusive, vad gäller punkterna 51–53, dess framåtriktade tillämpning för tidigare perioder) eller retroaktiv omräkning för att rätta ett fel i en tidigare period och det kan vara praktiskt ogenomförbart att återskapa informationen.

51.Det är ofta nödvändigt att göra uppskattningar vid tillämpning av en redovisningsprincip på delar av de finansiella rapporterna som redovisas eller för vilka upplysning lämnas, när det gäller transaktioner, andra händelser eller förhållanden. Uppskattningar är till sin karaktär subjektiva och de kan göras efter rapportperiodens slut. Att göra uppskattningar är potentiellt svårare vid retroaktiv tillämpning av en redovisningsprincip eller vid retroaktiv omräkning i syfte att rätta ett fel i en tidigare period, på grund av den längre tidsperiod som kan ha gått efter att den påverkade transaktionen, andra händelsen eller förhållandet inträffade. Dock är målet för uppskattningar för tidigare perioder samma som för uppskattningar som görs under den aktuella perioden, nämligen att uppskattningen ska återspegla de omständigheter som förelåg när transaktionen, den andra händelsen eller förhållandet inträffade.

52.Därför kräver retroaktiv tillämpning av en ny redovisningsprincip eller rättelse av ett fel i en tidigare period att åtskillnad görs av information som

  1. innehåller belägg för omständigheter som förelåg detta datum eller dessa datum per vilket eller vilka transaktionen, den andra händelsen eller förhållandet inträffade, och

  2. skulle ha varit tillgänglig när de finansiella rapporterna för denna tidigare period godkändes för utfärdande

från annan information. För vissa typer av uppskattningar (exempelvis en värdering till verkligt värde som använder betydande icke observerbara indata) är det praktiskt ogenomförbart att göra åtskillnad mellan dessa typer av information. När retroaktiv tillämpning eller retroaktiv omräkning skulle kräva en betydande uppskattning för vilken det är omöjligt att skilja mellan dessa två informationstyper är det praktiskt ogenomförbart att retroaktivt tillämpa den nya redovisningsprincipen eller rätta felet i den tidigare perioden.

53.Vid tillämpning av en ny redovisningsprincip på, eller rättelse av belopp för, en tidigare period, ska företaget inte göra bedömningar med facit i hand, vare sig när företaget gör antaganden om vad företagsledningens avsikter skulle ha varit under en tidigare period eller gör en uppskattning av de belopp som redovisas, värderas eller för vilka upplysning lämnas för en tidigare period. Exempelvis, när ett företag rättar ett fel i en tidigare period vid beräkning av sin skuld avseende personalens ackumulerade sjukfrånvaro i enlighet med IAS 19 Ersättningar till anställda, bortser det från information om en ovanligt allvarlig influensasäsong under kommande period, som blev tillgänglig efter att de finansiella rapporterna för den tidigare perioden godkändes för utfärdande. Det faktum att betydande uppskattningar ofta krävs vid ändringar av jämförande information som redovisas för tidigare perioder är inget hinder för tillförlitlig justering eller rättelse av den jämförande informationen.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

54.Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna standard för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2005, ska företaget lämna upplysning om detta.

54A–54B.har upphävts.

54C.IFRS 13 Värdering till verkligt värde, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 52 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 13.

54D.har upphävts.

54E.IFRS 9 Finansiella instrument, som utfärdades i juli 2014, ändrade punkt 53 och strök punkterna 54A, 54B och 54D. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 9.

54F.Genom Ändringar av hänvisningar till det konceptuella ramverket i IFRS-standarder, utfärdad 2018, ändrades punkterna 6 och 11 b. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om företaget samtidigt tillämpar alla andra ändringar enligt Ändringar av hänvisningar till det konceptuella ramverket i IFRS-standarder. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 6 och 11 b retroaktivt i enlighet med denna standard. Om ett företag fastställer att en retroaktiv tillämpning skulle vara praktiskt ogenomförbar eller medföra onödiga kostnader eller insatser ska det dock tillämpa ändringarna av punkterna 6 och 11 b med hänvisning till punkterna 23–28 i denna standard. Om retroaktiv tillämpning av någon ändring enligt Ändringar av hänvisningar till det konceptuella ramverket i IFRS-standarder skulle medföra onödiga kostnader eller insatser ska ett företag vid tillämpning av punkterna 23–28 i denna standard tolka alla hänvisningar, utom i sista meningen i punkt 27, till ”praktiskt ogenomförbart” som ”medför onödiga kostnader eller insatser” och alla hänvisningar till ”praktiskt genomförbar(t)” som ”möjlig(t) utan onödiga kostnader eller insatser”.

54G.Om ett företag inte tillämpar IFRS 14 Regulatory Deferral Accounts (ej antagen på svenska) ska företaget vid tillämpning av punkt 11 b på regleringskontosaldon (regulatory account balances) fortsätta att hänvisa till, och överväga tillämpligheten av, definitionerna, kriterierna för redovisning och koncepten rörande värdering i Föreställningsram för upprättande och utformning av finansiella rapporter3 i stället för i det konceptuella ramverket. Ett regleringskontosaldo är saldot på ett kostnadskonto (eller intäktskonto) som inte redovisas som en tillgång eller en skuld i enlighet med andra tillämpliga IFRS-standarder men som prisregleraren inkluderar, eller förväntas inkludera, vid fastställandet av det eller de priser som kunder kan debiteras. En prisreglerare är ett befullmäktigat organ som har befogenhet enligt lag eller förordning att fastställa det pris eller det prisintervall som är bindande för ett företag. Prisregleraren kan vara ett tredjepartsorgan eller en närstående part till företaget, inbegripet företagets egna styrelse, om organet är skyldigt enligt lag eller förordning att fastställa priser både i kundernas intresse och för att säkerställa företagets övergripande ekonomiska lönsamhet.

Hänvisning till IASC:s Föreställningsram för upprättande och utformning av finansiella rapporter, antagen av styrelsen 2001. [Redaktionell not: Ett utdrag ur IASC:s Föreställningsram för upprättande och utformning av finansiella rapporter, antagen av styrelsen 2001, finns på sidan för IAS 8 på IFRS Foundations webbplats på området ”Supporting Implementation”, under ”Supporting Implementation by IFRS Standard”.]

54H.Genom Definition av väsentlig (ändringar i IAS 1 och IAS 8), utfärdad i oktober 2018, ändrades punkt 7 i IAS 1 och punkt 5 i IAS 8, och punkt 6 i IAS 8 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

54I.Definition of Accounting Estimates, som utfärdades i februari 2021, innebar att punkterna 5, 32, 34, 38 och 48 ändrades och punkterna 32A, 32B och 34A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ett företag ska tillämpa ändringarna på ändringar av uppskattningar och bedömningar samt ändringar av redovisningsprinciper som sker vid eller efter inledningen av det första räkenskapsår under vilket de tillämpar ändringarna.

Upphävande av andra uttalanden

55.Denna standard ersätter IAS 8 Periodens nettoresultat, fundamentala fel och byten av redovisningsprinciper, som omarbetades 1993.

56.Denna standard ersätter följande tolkningar:

  1. SIC 2 Konsekvent redovisning av låneutgifter.

  2. SIC 18 Alternativa redovisningsprinciper.