IAS 16 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:

  • (EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)

  • (EU) 2021/2036 – följdändringar vid antagande av IFRS 17 Insurance Contracts

  • (EU) 2021/1080 – antagande av Property, Plant and Equipment–Proceeds before Intended Use, Amendments to IAS 16

  • (EU) 2017/1986 – följdändringar vid antagande av IFRS 16 Leases

  • (EU) 2016/1905 – följdändringar vid antagande av IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers

  • (EU) 2015/2231 – antagande av Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation, Amendments to IAS 16 and IAS 38

  • (EU) 2015/2113 – antagande av Bearer Plants, Amendments to IAS 16 and IAS 41

  • (EU) 2015/28 – antagande av Annual Improvements to IFRSs 2010–2012 Cycle

  • (301/2013/EU) – följdändringar vid antagande av Annual Improvements to IFRSs 2009–2011 Cycle

  • (1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement

  • (495/2009/EG) – följdändringar vid antagande av Revised IFRS 3 Business Combinations

  • (70/2009/EG) – antagande av Improvements to IFRSs

  • (1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1

  • (1260/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 23

Syfte

1.Syftet med denna standard är att ange hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas så att användare av finansiella rapporter kan hämta information om ett företags investeringar i dess materiella anläggningstillgångar och förändringarna i sådana investeringar. De grundläggande frågorna vid redovisning av materiella anläggningstillgångar är hur de ska redovisas som tillgångar, hur deras redovisade värde ska fastställas samt hur avskrivningar och nedskrivningar ska redovisas avseende dem.

Tillämpningsområde

2.Denna standard ska tillämpas vid redovisning av materiella anläggningstillgångar, förutom när någon annan standard kräver eller tillåter en annan redovisningsmetod.

3.Denna standard ska inte tillämpas på

  1. materiella anläggningstillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter,

  2. biologiska tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet, andra än producerande växter (se IAS 41 Jord- och skogsbruk); denna standard ska tillämpas på producerande växter men inte på den produkt som fås från producerande växter,

  3. redovisningen och värderingen av prospekterings- och utvärderingstillgångar (se IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar),

  4. mineraltillgångar och mineralfyndigheter såsom olje- och naturgasfyndigheter samt andra liknande icke-förnybara naturtillgångar.

Dock tillämpas denna standard på materiella anläggningstillgångar som används för att utveckla eller bibehålla de tillgångar som beskrivs i b–d.

4.har upphävts.

5.Ett företag som använder den metod som bygger på anskaffningsvärde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter ska använda den anskaffningsvärdemetod som återfinns i denna standard för ägda förvaltningsfastigheter.

Definitioner

6.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

  • En producerande växt är en levande växt

    1. som används vid produktion eller tillhandahållande av jord- och skogsbruksprodukter,

    2. som förväntas producera under mer än en period, och

    3. beträffande vilken sannolikheten för att den ska säljas som jord- och skogsbruksprodukt är ytterst liten, utom enstaka försäljning som restprodukt.

    (I punkterna 5A–5B i IAS 41 behandlas definitionen av en producerande växt utförligare).

  • Redovisat värde är det belopp till vilket en tillgång redovisas, efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning.

  • Anskaffningsvärde är det belopp i likvida medel som erläggs eller det verkliga värdet för annan ersättning som lämnas vid förvärv av en tillgång vid tidpunkten för dess förvärv eller uppförande, eller, i tillämpliga fall, det belopp som hänförs till denna tillgång vid första redovisningstillfället i enlighet med de särskilda kraven i andra IFRS, exempelvis IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar.

  • Avskrivningsbart belopp är en tillgångs anskaffningsvärde, eller annat belopp i stället för anskaffningsvärde, efter avdrag för beräknat restvärde.

  • Avskrivning är en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod.

  • Företagsspecifikt värde är nuvärdet av de framtida kassaflöden som ett företag väntar sig att en tillgång genererar vid nyttjandet av den och vid avyttring/utrangering i slutet av nyttjandeperioden eller som företaget väntar sig genereras vid reglering av en skuld.

  • Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde).

  • En nedskrivning är det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.

  • Materiella anläggningstillgångar är fysiska tillgångar som

    1. innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster, för uthyrning till andra, eller för administrativa ändamål, och

    2. förväntas bli använda under mer än en period.

  • Återvinningsvärde är det högsta av en tillgångs verkliga värde efter avdrag för kostnader vid avyttring/utrangering och dess nyttjandevärde.

  • En tillgångs restvärde är det uppskattade belopp som ett företag för närvarande skulle erhålla vid avyttring/utrangering av tillgången efter avdrag för uppskattade kostnader för denna avyttring/utrangering, om tillgången redan uppnått den ålder och det skick som den väntas uppnå i slutet av nyttjandeperioden.

  • Nyttjandeperiod är

    1. den period under vilken en tillgång förväntas vara tillgänglig att användas av ett företag, eller

    2. det antal tillverkade enheter, eller motsvarande, som förväntas bli producerade med tillgången av ett företag.

Redovisning

7.Utgiften för en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång om, och endast om,

  1. det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del, och

  2. tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

8.Poster som exempelvis reservdelar, reservutrustning och serviceutrustning redovisas i enlighet med denna IFRS när de uppfyller definitionen av materiella anläggningstillgångar. I annat fall klassificeras sådana poster som varulager.

9.Denna standard anger inte vilken värderingsenhet som ska användas i redovisningen, det vill säga vad som utgör en materiell anläggningstillgång. Det innebär att tillämpningen av redovisningskriteriet på ett företags särskilda omständigheter är en fråga om bedömning. Det kan vara lämpligt att slå samman enskilt obetydliga poster som gjutformar, verktyg eller stansar och att tillämpa kriterierna på det sammanslagna beloppet.

10.Enligt denna redovisningsprincip bedömer ett företag samtliga utgifter för sina materiella anläggningstillgångar vid den tidpunkt när utgifterna uppkommer. Dessa utgifter innefattar utgifter som uppstod vid förvärvet eller uppförandet av en materiell anläggningstillgång och tillkommande utgifter för att bygga ut, ersätta delar av eller underhålla den. Utgifter för en materiell anläggningstillgång kan omfatta utgifter för leasing av tillgångar som används för att uppföra, bygga ut, ersätta en del av eller underhålla en materiell anläggningstillgång, såsom avskrivning av nyttjanderättstillgångar.

Anskaffningsvärde vid anskaffningstidpunkten

11.Investeringar i materiella anläggningstillgångar kan göras av säkerhets- eller miljöskäl. Även om den typen av investeringar inte direkt ökar de framtida ekonomiska fördelarna av någon särskild materiell anläggningstillgång, kan de krävas för att företaget ska få del i de framtida ekonomiska fördelarna från andra tillgångar. Sådana materiella anläggningstillgångar uppfyller kraven för att redovisas som tillgångar eftersom de framtida ekonomiska fördelarna av den eller de tillgångar till vilka investeringen hänförs blir större än vad de hade varit om investeringen inte gjorts. Exempelvis kan en producent av kemiska produkter installera en ny rutin för att uppfylla miljökrav avseende tillverkning och lagring av farliga produkter. Utgifterna för installationen redovisas som en tillgång eftersom företaget inte hade kunnat fortsätta att tillverka och sälja sina produkter om installationen inte hade utförts. Dock prövas det redovisade värdet för varje sådan tillgång och tillgång som är förknippad med den vad gäller värdenedgång, i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar.

Tillkommande utgifter

12.Enligt redovisningsprincipen i punkt 7 innefattar inte ett företag utgifter för löpande underhåll av en materiell anläggningstillgång i det redovisade värdet. Tillkommande utgifter av detta slag ska redovisas i resultatet som kostnad i den period där de uppkommer. Utgifter för löpande underhåll är i första hand utgifter för löner och förbrukningsmaterial och kan innefatta utgifter för mindre delar. Syftet med dessa utgifter beskrivs ofta som ”reparationer och underhåll” av den materiella anläggningstillgången.

13.Delar av vissa materiella anläggningstillgångar kan behöva bytas ut regelbundet. Exempelvis kan en ugn behöva ny inklädnad efter viss nyttjandeperiod, eller ett flygplan behöva byta inredning, såsom säten och kök, flera gånger under flygplansskrovets nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgångar kan också förvärvas i syfte att göra ett inte så vanligt förekommande utbyte, såsom att byta innerväggar i en byggnad, eller göra ett byte av engångskaraktär. Enligt redovisningsprincipen i punkt 7 innefattar ett företag i en materiell anläggningstillgångs redovisade värde utgiften för att byta ut en del i en sådan tillgång när utgiften uppkommer, om kriterierna för redovisning är uppfyllda. Det redovisade värdet för de delar som byts ut tas bort från rapporten över finansiell ställning i enlighet med denna standards villkor för borttagande från rapporten över finansiell ställning (se punkterna 67–72).

14.Ett villkor för att fortsätta driften av en materiell anläggningstillgång (exempelvis ett flygplan) kan vara att utföra större återkommande besiktningar rörande brister oavsett om delar byts ut eller ej. När varje större besiktning genomförs räknas utgiften för den in i den materiella anläggningstillgångens redovisade värde, som vid ett byte av en del, om kriterierna för redovisning är uppfyllda. Eventuellt återstående redovisat värde avseende utgiften för den föregående besiktningen (skilt från fysiska delar) tas bort från rapporten över finansiell ställning. Detta sker oavsett om utgiften för den föregående besiktningen identifierades i den transaktion i vilken tillgången förvärvades eller uppfördes. Vid behov kan den uppskattade utgiften för en framtida liknande besiktning användas som en indikation på vad utgiften för den befintliga besiktningsdelen uppgick till när tillgången förvärvades eller uppfördes.

Värdering vid det första redovisningstillfället

15.En materiell anläggningstillgång som uppfyller villkoren för att redovisas som en tillgång ska värderas till anskaffningsvärde.

Komponenter i anskaffningsvärdet

16.Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång består av

  1. dess inköpspris, inklusive tullavgifter vid import och icke återbetalningsbara skatter, efter avdrag för handelsrabatter och andra rabatter,

  2. eventuella utgifter, som är direkt hänförbara till tillgången, för att bringa den på plats och i skick att användas på det sätt som är företagsledningens avsikt,

  3. uppskattad utgift för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats eller område där den finns. Ett företags förpliktelse avseende dessa åtgärder uppkommer antingen när tillgången förvärvas eller som en följd av att företaget har nyttjat tillgången under en viss period i ett annat syfte än att tillverka varor under denna period.

17.Exempel på direkt hänförbara utgifter är

  1. utgifter för ersättningar till anställda (enligt definition i IAS 19 Ersättningar till anställda) som uppkommer i direkt samband med uppförande eller förvärv av den materiella anläggningstillgången,

  2. utgifter för att ställa i ordning plats eller område för installation eller uppförande av tillgången,

  3. initiala utgifter för leverans och hantering,

  4. installations- och monteringsutgifter,

  5. utgifter för testning av tillgångens funktion (dvs. bedömning av om tillgångens tekniska och fysiska prestanda är sådan att den kan användas för produktion eller leverans av varor eller tjänster, för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål), och

  6. utgifter för konsulttjänster.

18.Ett företag tillämpar IAS 2 Varulager på utgifter för förpliktelser rörande nedmontering av tillgång, bortforsling av tillgång och återställande av platsen på vilken en tillgång står, som uppkommer under en viss period till följd av att tillgången har använts för att tillverka varor under denna period. De förpliktelser för utgifter som redovisas enligt IAS 2 eller IAS 16 redovisas och värderas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

19.Exempel på utgifter som inte ingår i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång är

  1. utgifter för att öppna en ny anläggning,

  2. utgifter för att lansera en ny produkt eller tjänst (inklusive utgifter för annonsering och säljfrämjande åtgärder),

  3. utgifter för att bedriva verksamhet på en ny plats eller med en ny typ av kunder (inklusive utgifter för personalutbildning), och

  4. administrationsutgifter och andra allmänna omkostnader.

20.Ett företag upphör att räkna in utgifter i en materiell anläggningstillgångs redovisade värde när tillgången befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt. Därför inkluderas inte utgifter som uppkommer i samband med användning eller omplacering av tillgången i tillgångens redovisade värde. Exempelvis ingår inte följande utgifter i en materiell anläggningstillgångs redovisade värde:

  1. utgifter som uppkommer när en tillgång som kan användas på det sätt som varit företagsledningens avsikt ännu inte har börjat användas eller om tillgångens fulla kapacitet inte utnyttjas,

  2. driftsförluster som uppstår i ett inledningsskede, såsom de som uppstår medan efterfrågan för de produkter som tillverkas med hjälp av tillgången byggs upp, och

  3. utgifter för omplacering och omorganisation av delar av eller hela verksamheten i ett företag.

20A.Artiklar kan tillverkas när en materiell anläggningstillgång bringas till den plats och det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt (såsom prover som tillverkats vid testning av tillgångens funktion). Ett företag redovisar likviden från försäljningen av sådana artiklar och kostnaden för dem i resultatet i enlighet med tillämpliga standarder. Företaget värderar kostnaden för dessa artiklar genom tillämpning av värderingskraven i IAS 2.

21.Viss verksamhet kan ske i samband med uppförande eller utveckling av en materiell anläggningstillgång, men krävs inte för att bringa tillgången till den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt. Denna tillfälliga verksamhet kan ske före eller under uppförandet eller utvecklingen. Exempelvis kan intäkter erhållas genom att en byggplats används som bilparkering fram till att uppförandet påbörjas. Eftersom den tillfälliga verksamheten inte krävs för att bringa en tillgång till den plats eller i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt, redovisas intäkter och hänförliga kostnader avseende tillfällig verksamhet i resultatet och innefattas i respektive klassificeringar av intäkter och kostnader.

22.Anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar som uppförs i egen regi fastställs på samma sätt som för förvärvade tillgångar. För företag som uppför liknande tillgångar för försäljning i sin normala affärsverksamhet beräknas anskaffningsvärdet vanligtvis på samma sätt som för dessa (se IAS 2). Därför elimineras internvinster när sådana kostnader fastställs. Inte heller kostnaden för onormal förbrukning av material, arbete eller andra resurser i samband med uppförandet av en tillgång i egen regi ingår i tillgångens anskaffningsvärde. I IAS 23 Låneutgifter återfinns kriterier för redovisning av ränta som del av det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång som uppförs i egen regi.

22A.Producerande växter redovisas på samma sätt som materiella anläggningstillgångar som uppförs i egen regi innan de är på plats och i skick att användas på det sätt som är företagsledningens avsikt. Därför bör hänvisningar till ”uppförande” i denna standard tolkas som att det omfattar verksamheter som är nödvändiga för att odla de producerande växterna innan de är på plats och i skick att användas på det sätt som är företagsledningens avsikt.

Beräkning av anskaffningsvärdet

23.Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång är det pris som skulle gälla vid kontant betalning per redovisningsdatum. Om betalning sker med en kredittid som överstiger det normala, redovisas skillnaden mellan det pris som skulle gälla vid kontant betalning och den totala betalningen som räntekostnad under kreditens löptid såvida den inte aktiveras enligt IAS 23.

24.En eller flera materiella anläggningstillgångar kan förvärvas i utbyte mot en icke-monetär tillgång eller icke-monetära tillgångar, eller en kombination av monetära och icke-monetära tillgångar. Följande diskussion gäller ett byte av en icke-monetär tillgång mot en annan, men gäller också alla byten som omfattas av föregående mening. Anskaffningsvärdet för en sådan materiell anläggningstillgång beräknas till verkligt värde såvida a) inte bytestransaktionen saknar kommersiell innebörd, eller b) det vare sig går att beräkna det verkliga värdet för den erhållna eller den lämnade tillgången på ett tillförlitligt sätt. Det inte går att beräkna det verkliga värdet för vare sig den erhållna eller den lämnade tillgången på ett tillförlitligt sätt. Den förvärvade tillgången värderas på detta sätt även om ett företag inte omedelbart från rapporten över finansiell ställning kan ta bort den tillgång som lämnas i byte. Om den förvärvade tillgången inte värderas till verkligt värde, beräknas dess anskaffningsvärde som det redovisade värdet för den tillgång som lämnats i byte.

25.Ett företag fastställer om en bytestransaktion har kommersiell innebörd genom att bedöma i vilken utsträckning dess framtida kassaflöden förväntas bli förändrade till följd av transaktionen. En bytestransaktion har kommersiell innebörd om

  1. sammansättningen (risk, tidpunkter och belopp) på kassaflödena för den erhållna tillgången skiljer sig från sammansättningen på kassaflöden för den överlåtna tillgången, eller

  2. det företagsspecifika värdet på den andel av företagets verksamhet som påverkas av transaktionen förändras till följd av bytet, och

  3. skillnaden i a eller b är betydande i förhållande till det verkliga värdet på de tillgångar som ingår i bytestransaktionen.

När det gäller att fastställa huruvida en bytestransaktion har kommersiell innebörd, ska det företagsspecifika värdet på den andel av företagets verksamhet som påverkas av transaktionen återspegla kassaflöden efter skatt. Resultatet av dessa analyser kan vara tydligt utan att ett företag måste göra några utförliga beräkningar.

26.Det verkliga värdet för en tillgång kan tillförlitligt beräknas om a) spridningen inom intervallet av rimliga värderingar av verkligt värde för tillgången i fråga inte är betydande eller b) om sannolikheterna för de olika uppskattningarna i intervallet rimligen kan bedömas och användas vid värderingen till verkligt värde. Om ett företag på ett tillförlitligt sätt kan värdera det verkliga värdet på antingen den tillgång som erhålls eller den som lämnas i byte, används det verkliga värdet på den tillgång som lämnas i byte för att värdera anskaffningsvärdet på den erhållna tillgången, såvida inte det verkliga värdet på den tillgång som erhålls framgår mer tydligt.

27.har upphävts.

28.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång kan minskas med statliga bidrag i enlighet med IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd.

Värdering efter det första redovisningstillfället

29.Ett företag ska välja antingen metoden som bygger på anskaffningsvärde i punkt 30 eller omvärderingsmetoden i punkt 31 som redovisningsprincip och ska använda denna princip på alla materiella anläggningstillgångar av samma slag.

29A.Vissa företag driver, antingen internt eller externt, en investeringsfond som ger investerare ersättningar baserade på enheter i fonden. På ett liknande sätt utfärdar vissa företag grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel och innehar de underliggande posterna. Vissa av dessa fonder eller underliggande poster innefattar rörelsefastigheter. Företaget ska tillämpa IAS 16 på rörelsefastigheter som innefattas i en sådan fond eller är underliggande poster. Trots vad som sägs i punkt 29 får företaget välja att värdera sådana fastigheter till verkligt värde i enlighet med IAS 40. När detta val görs ska försäkringsavtal anses innefatta investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. (Se IFRS 17 Försäkringsavtal när det gäller de begrepp som används i denna punkt och som definieras i den standarden.)

29B.Ett företag ska behandla rörelsefastigheter som värderats enligt modellen som bygger på verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt punkt 29A som en separat klass av materiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdemetod

30.När en materiell anläggningstillgång har redovisats som tillgång ska tillgången redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Omvärderingsmetod

31.När en materiell anläggningstillgång, vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, har redovisats som tillgång ska tillgången redovisas till omvärderat belopp. Det utgörs av tillgångens verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter avdrag för efterföljande ackumulerade avskrivningar och efterföljande ackumulerade nedskrivningar. Omvärderingar ska göras så regelbundet att det redovisade beloppet inte väsentligt avviker från vad som skulle fastställas som verkligt värde vid rapportperiodens slut.

32–33.har upphävts.

34.Hur ofta omvärderingar ska göras beror på hur mycket det verkliga värdet för de materiella anläggningstillgångar som ska omvärderas förändras. När en omvärderad tillgångs verkliga värde väsentligt avviker från dess redovisade värde ska ytterligare en omvärdering göras. För vissa materiella anläggningstillgångar fluktuerar det verkliga värdet i betydande utsträckning, vilket innebär att årlig omvärdering krävs. Sådana frekventa omvärderingar är inte nödvändiga för materiella anläggningstillgångar med obetydliga förändringar av verkligt värde. I stället kan det räcka att omvärdera tillgången vart tredje eller femte år.

35.När en materiell anläggningstillgång omvärderas ska den tillgångens redovisade värde justeras till det omvärderade beloppet. Vid tidpunkten för omvärderingen behandlas tillgången på något av följande sätt:

  1. Det redovisade bruttovärdet justeras så att det överensstämmer med omvärderingen av tillgångens redovisade värde. Det redovisade bruttovärdet får exempelvis omräknas med hänvisning till observerbara marknadsdata eller omräknas i proportion till förändringen av det redovisade värdet. Den ackumulerade avskrivningen vid tidpunkten för omvärderingen justeras så att den motsvarar skillnaden mellan det redovisade bruttovärdet och tillgångens redovisade värde efter beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

  2. Den ackumulerade avskrivningen elimineras mot tillgångens redovisade bruttovärde.

Beloppet på justeringen av ackumulerad avskrivning utgör en del av ökningen eller minskningen av det redovisade värde som anges i enlighet med punkterna 39 och 40.

36.Om en materiell anläggningstillgång omvärderas, ska alla materiella anläggningstillgångar inom samma tillgångsslag omvärderas.

37.Med materiella anläggningstillgångar inom ett tillgångsslag avses en grupp tillgångar som har liknande beskaffenhet och användning i ett företags verksamhet. Följande är exempel på olika slag av materiella anläggningstillgångar:

  1. Mark.

  2. Mark och byggnader.

  3. Maskiner.

  4. Fartyg.

  5. Flygplan.

  6. Motorfordon.

  7. Möbler och fast inredning.

  8. Kontorsutrustning.

  9. Producerande växter.

38.Ett tillgångsslag av materiella anläggningstillgångar omvärderas samtidigt för att undvika selektiva omvärderingar av tillgångar och att belopp som är en blandning av anskaffningsvärden och värderingar som gjorts vid olika tidpunkter redovisas i de finansiella rapporterna. Ett tillgångsslag kan emellertid omvärderas på löpande basis, under förutsättning att tillgångsslagets omvärdering genomförs inom en kort tidsperiod och under förutsättning att omvärderingarna hålls uppdaterade.

39.Om en tillgångs redovisade värde ökar till följd av en omvärdering, ska ökningen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv. Dock ska ökningen redovisas i resultatet till den del den återför en värdeminskning till följd av en tidigare omvärdering av samma tillgång, som tidigare redovisats i resultatet.

40.Om en tillgångs redovisade belopp minskar som följd av en omvärdering, ska minskningen redovisas i resultatet. Dock ska minskningen redovisas i övrigt totalresultat till den del det finns något befintligt kreditsaldo i omvärderingsreserven vad gäller den tillgången. Minskningen som redovisas i övrigt totalresultat minskar det belopp som ackumulerats i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv.

41.Den omvärderingsreserv som ingår i eget kapital avseende en materiell anläggningstillgång kan överföras direkt till balanserade vinstmedel när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning. Detta kan innefatta att överföra hela reserven när tillgången inte längre utnyttjas eller avyttras/utrangeras. En del av reserven kan dock överföras när tillgången används i ett företag. I detta fall utgörs den del av reserven som överförs av skillnaden mellan avskrivningen baserad på tillgångens omvärderade värde och den avskrivning som baseras på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde. Överföringar av belopp som redovisas under rubriken omvärderingsreserv till balanserade vinstmedel görs inte via resultatet.

42.Eventuella effekter på årets skattekostnader, som uppkommer vid omvärdering av materiella anläggningstillgångar, redovisas, och upplysningar om dessa effekter lämnas, i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter.

Avskrivningar

43.Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat.

44.Ett företag fördelar det belopp som redovisats vid första redovisningstillfället avseende en materiell anläggningstillgång på dess betydande delar och skriver av varje sådan del separat. Exempelvis kan det vara lämpligt att separat skriva av ett flygplans skrov och motorer. På motsvarande sätt, om ett företag förvärvar materiella anläggningstillgångar som omfattas av ett operationellt leasingavtal i vilket det är leasegivare kan det vara lämpligt att separat skriva av belopp som återspeglas i objektets anskaffningsvärde och som är hänförliga till gynnsamma eller ogynnsamma leasingvillkor i förhållande till marknadsmässiga villkor.

45.En betydande del av en materiell anläggningstillgång kan ha en nyttjandeperiod och en avskrivningsmetod som stämmer överens med nyttjandeperioden och avskrivningsmetoden för en annan betydande del av samma tillgång. Sådana delar kan grupperas vid fastställande av avskrivningar.

46.I den mån ett företag skriver av vissa delar av en materiell anläggningstillgång separat skriver det också av återstoden av denna tillgång separat. Återstoden består av de delar av tillgången som inte enskilt är betydande. Om ett företag har olika förväntningar avseende dessa delar, kan approximationsmetoder krävas för att skriva av återstoden på ett sätt som troget återger delarnas förväntade förbrukning och/eller nyttjandeperiod.

47.Ett företag kan välja att separat skriva av delar av en tillgång som inte har ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde.

48.Periodens avskrivningar ska redovisas i resultatet om de inte innefattas i det redovisade värdet för en annan tillgång.

49.En periods avskrivningar redovisas vanligtvis i resultatet. Dock kan de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången ibland utnyttjas vid tillverkning av andra tillgångar. I sådana fall utgör avskrivningsbeloppen en del av anskaffningsvärdet för denna andra tillgång och innefattas i dess redovisade värde. Exempelvis inkluderas avskrivningar av produktionsanläggningar och produktionsutrustning i tillverkningskostnaderna för varor i lager (se IAS 2). På motsvarande sätt kan avskrivningar av materiella anläggningstillgångar som används i utvecklingsarbete innefattas i anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång som redovisas i enlighet med IAS 38 Immateriella tillgångar.

Avskrivningsbart belopp och avskrivningsperiod

50.En tillgångs avskrivningsbara belopp ska fördelas på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.

51.En tillgångs restvärde och nyttjandeperiod ska omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår och om en ny bedömning avviker från tidigare uppskattningar ska ändringen eller ändringarna redovisas som en ändring i en uppskattning och bedömning i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.

52.Avskrivningar redovisas även om en tillgångs verkliga värde överstiger dess redovisade värde så länge tillgångens restvärde inte överstiger dess redovisade värde. Reparation och underhåll av en tillgång påverkar inte behovet av att skriva av tillgången.

53.En tillgångs avskrivningsbara belopp fastställs efter avdrag för dess restvärde. Restvärdet är dock ofta obetydligt och behöver därför inte beaktas när det avskrivningsbara beloppet fastställs.

54.En tillgångs restvärde kan ökas till ett belopp som motsvarar eller är högre än tillgångens redovisade värde. Om detta sker är tillgångens avskrivning noll såvida inte och fram till att dess restvärde senare minskar till ett belopp som understiger tillgångens redovisade värde.

55.Avskrivning av en tillgång börjar när den kan användas, det vill säga när den befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt. Avskrivning av en tillgång upphör vid den tidigaste av följande tidpunkter: då tillgången i enlighet med IFRS 5 klassificeras som att den innehas för försäljning (eller ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning) eller då tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning. Det innebär att avskrivningen inte upphör om en tillgång tillfälligt inte används eller när den tas ur bruk, såvida inte tillgången är helt avskriven. Om en produktionsberoende avskrivningsmetod används kan dock avskrivningen vara noll när det inte sker någon produktion.

56.De framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med en tillgång förbrukas av företaget huvudsakligen genom att tillgången används. Andra faktorer, som att tillgången blir tekniskt eller kommersiellt omodern eller slitage när en tillgång inte används, leder emellertid ofta till att de ekonomiska fördelar tillgången skulle ha gett minskar. Därför beaktas samtliga nedanstående faktorer när nyttjandeperioden för en tillgång bestäms:

  1. Förväntad användning av tillgången. Användning bedöms genom hänvisning till tillgångens förväntade kapacitet eller produktion.

  2. Förväntat slitage, som är beroende av driftsfaktorer som antal skift för vilka tillgången ska användas, företagets principer för reparationer och underhåll och tillgångens skötsel och underhåll när den inte används.

  3. Om tillgången blir tekniskt eller kommersiellt omodern på grund av ändringar eller förbättringar av produktionen, eller på grund av ändrad efterfrågan på den produkt eller tjänst som framställs från tillgången. En förväntad minskning av försäljningspriset för en artikel som framställs genom användning av en tillgång kan vara ett uttryck för en förväntan om att tillgången ska bli tekniskt eller kommersiellt omodern, vilket i sin tur kan indikera att de framtida ekonomiska fördelar som tillgången ger kommer att minska.

  4. Legala eller liknande begränsningar avseende tillgångens användande som exempelvis att relaterade leasingavtal löper ut.

57.En materiell anläggningstillgångs nyttjandeperiod definieras som den tid under vilken tillgången förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål i företaget. I ett företags riktlinjer för tillgångsförvaltning kan ingå att vissa tillgångar ska avyttras eller utrangeras efter en viss bestämd tid eller efter ett bestämt utnyttjande av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Tillgångens nyttjandeperiod kan därför vara kortare än dess ekonomiska livslängd. Uppskattningen av tillgångens nyttjandeperiod är en fråga om bedömning som bygger på företagets erfarenheter av hur länge liknande tillgångar tidigare använts i företaget.

58.Mark och byggnader är särskiljbara tillgångar och redovisas separat även om de förvärvas tillsammans. Med vissa undantag, såsom stenbrott och mark där avfall grävs ned, är nyttjandeperioden för mark obegränsad och därför skrivs inte mark av. Byggnader har en begränsad nyttjandeperiod och är därför avskrivningsbara tillgångar. En ökning av värdet på mark, på vilken en byggnad står, påverkar inte hur byggnadens avskrivningsbara belopp fastställs.

59.Om anskaffningsvärdet för mark innefattar utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av platsen, skrivs denna andel av anskaffningsvärdet för marken av över den period under vilken företaget erhåller de fördelar som dessa utgifter medförde. I vissa fall kan själva marken ha en begränsad nyttjandeperiod i vilket fall den skrivs av på ett sätt som återspeglar de fördelar den ger.

Avskrivningsmetod

60.Den avskrivningsmetod som används ska återspegla hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget.

61.Den avskrivningsmetod som används för en tillgång ska omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, och om det har skett en betydande ändring av den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången, ska metoden ändras så att den återspeglar den ändrade förbrukningen. En sådan ändring ska redovisas som en ändring i en uppskattning och bedömning i enlighet med IAS 8.

62.Olika avskrivningsmetoder kan användas för systematisk fördelning av det avskrivningsbara beloppet över tillgångens nyttjandeperiod. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden samt den degressiva och den produktionsberoende metoden. Linjära avskrivningar innebär ett fast årligt avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden om tillgångens restvärde inte ändras. Degressiva avskrivningar innebär ett sjunkande avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden. Produktionsberoende avskrivningar innebär att avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion. Företaget väljer den metod som på bäst sätt återspeglar den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Den metoden tillämpas konsekvent från en period till en annan, såvida det inte uppstår en förändring i den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången.

62A.En avskrivningsmetod baserad på intäkter genererade av en aktivitet som inkluderar användning av en tillgång är inte lämplig. Intäkter genererade av en aktivitet som inkluderar användning av en tillgång reflekterar generellt andra faktorer än förbrukningen av tillgångens ekonomiska fördelar. Exempelvis påverkas intäkterna av andra ingående resurser och processer, marknadsföringsinsatser och ändrade försäljningsvolymer och priser. Inkomsternas priskomponent kan påverkas av inflation, vilken helt saknar samband med hur tillgången i fråga utnyttjas.

Nedskrivningar

63.Ett företag tillämpar IAS 36 Nedskrivningar när det fastställer om det föreligger en värdenedgång för en materiell anläggningstillgång. I den standarden anges hur ett företag prövar sina tillgångars redovisade värden, hur det fastställer återvinningsvärdet på en tillgång och när det gör en nedskrivning eller återför en sådan.

64.har upphävts.

Ersättning vid värdenedgång

65.Ersättning från tredje part avseende materiella anläggningstillgångar som har skrivits ned, gått förlorade eller skrinlagts ska inkluderas i resultatet när ersättningen går att fordra.

66.En skada på eller förlust av en materiell anläggningstillgång, ett därav orsakat krav på ersättning eller betalning från tredje part och ett därpå följande inköp eller uppförande av en ersättningstillgång utgör separata ekonomiska händelser och redovisas separat enligt följande:

  1. nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 36,

  2. borttagande från rapporten över finansiell ställning av materiella anläggningstillgångar som inte längre utnyttjas eller avyttras/utrangeras bestäms i enlighet med denna standard,

  3. ersättning från tredje part avseende materiella anläggningstillgångar som har skrivits ned, gått förlorade eller skrinlagts ska inkluderas i resultatet när ersättningen går att fordra, och

  4. utgifter för återställning, inköp eller uppförande av materiella anläggningstillgångar som ska användas i utbyte fastställs i enlighet med denna standard.

Borttagande från rapporten över finansiell ställning

67.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång ska tas bort från rapporten över finansiell ställning

  1. vid utrangering eller avyttring, eller

  2. när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller avyttring/utrangering av tillgången.

68.Den vinst eller förlust som blir följden när en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning ska redovisas i resultatet när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning (såvida inte IFRS 16 Leasingavtal kräver annan behandling vid ett sale and leaseback-avtal). Vinster ska inte klassificeras som intäkt.

68A.Ett företag som inom ramen för sin ordinarie verksamhet rutinmässigt säljer materiella anläggningstillgångar som det har innehaft för uthyrning till andra ska dock överföra dessa tillgångar till lager till redovisat värde när de upphör att hyras ut och blir innehavda för försäljning. Ersättningen från försäljningen av sådana tillgångar ska redovisas som intäkter enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. IFRS 5 är inte tillämplig när tillgångar som innehas för försäljning i den ordinarie verksamheten överförs till varulager.

69.En materiell anläggningstillgång kan avyttras på olika sätt (exempelvis genom försäljning, genom ingående av ett finansiellt leasingavtal eller genom gåva). Datumet för avyttring av en materiell anläggningstillgång är det datum då mottagaren får kontroll över denna tillgång i enlighet med kraven för att avgöra när ett prestationsåtagande fullgjorts i IFRS 15. IFRS 16 gäller vid avyttring genom ett sale and leaseback-avtal.

70.Om, enligt redovisningsprincipen i punkt 7, ett företag i det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång innefattar utgiften för att byta ut en del av denna tillgång, tar företaget bort det redovisade värdet för den utbytta delen från rapporten över finansiell ställning oavsett om den utbytta delen hade skrivits av separat. Om det inte är praktiskt genomförbart för ett företag att fastställa det redovisade värdet för den utbytta delen, kan företaget använda anskaffningsvärdet för den nya delen som en indikation på vad anskaffningsvärdet var för den utbytta delen när den förvärvades eller uppfördes.

71.Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning ska bestämmas som skillnaden mellan den eventuella nettointäkten vid avyttringen/utrangeringen och tillgångens redovisade värde.

72.Det ersättningsbelopp som ska innefattas i den vinst eller förlust som blir följden när en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning fastställs i enlighet med kraven för fastställande av transaktionspriset i punkterna 47–72 i IFRS 15. Senare ändringar av det uppskattade ersättningsbelopp som ingår i vinsten eller förlusten ska redovisas i enlighet med kraven för förändringar i transaktionspriser i IFRS 15.

Upplysningar

73.För varje slag av materiella anläggningstillgångar ska upplysning lämnas i de finansiella rapporterna om

  1. de värderingsgrunder som används för att bestämma det redovisade bruttovärdet,

  2. de avskrivningsmetoder som används,

  3. tillämpade nyttjandeperioder eller tillämpade avskrivningssatser,

  4. det redovisade bruttovärdet (anskaffningsvärde eller omvärderat belopp) och ackumulerade avskrivningar (tillsammans med ackumulerade nedskrivningar) vid periodens början och slut, och

  5. en avstämning av det redovisade värdet vid periodens början och slut som visar

    1. tillägg,

    2. tillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning eller som ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 och andra avyttringar/utrangeringar,

    3. ökningar genom rörelseförvärv,

    4. ökningar eller minskningar som är följden av omvärderingar enligt punkterna 31, 39 och 40 och av nedskrivningar som redovisas eller återförs i övrigt totalresultat i enlighet med IAS 36,

    5. nedskrivningar som redovisas i resultatet enligt IAS 36,

    6. nedskrivningar som återförs i resultatet enligt IAS 36,

    7. avskrivningar,

    8. nettot av valutakursdifferenser som uppkommit vid omräkning av finansiella rapporter från funktionell valuta till en annan rapporteringsvaluta, inklusive omräkning av en utlandsverksamhet till det rapporterande företagets rapporteringsvaluta, och

    9. övriga förändringar.

74.De finansiella rapporterna ska också innehålla upplysning om

  1. förekomst och belopp avseende begränsningar av äganderätt och av materiella anläggningstillgångar som ställts som säkerhet för skulder,

  2. beloppet för de utgifter som innefattas i det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång under tillgångens uppförande, och

  3. beloppet för avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar.

74A.Om detta inte separat har redovisats i rapporten över totalresultat ska de finansiella rapporterna även innehålla upplysningar om

  1. beloppet för ersättning från tredje part avseende materiella anläggningstillgångar som har skrivits ned, gått förlorade eller skrinlagts och som inkluderas i resultatet, och

  2. beloppen för ersättningar och kostnader som redovisas i resultatet i enlighet med punkt 20A och som avser tillverkade artiklar som inte utgör produktion härrörande från företagets ordinarie verksamhet, och vilka poster i rapporten över totalresultat som innefattar sådana ersättningar och kostnader.

75.Val av avskrivningsmetod och uppskattning av nyttjandeperiod för tillgångar är en fråga om bedömning. Upplysningar om använda metoder och uppskattade nyttjandeperioder eller avskrivningssatser ger därmed användarna av de finansiella rapporterna information som innebär att de kan bedöma de principer som valts av företagsledningen och möjliggör jämförelser med andra företag. Av liknande skäl ska upplysning lämnas om

  1. avskrivningar, oavsett om de redovisas i resultatet eller som del av andra tillgångars anskaffningsvärde, under en period, och

  2. ackumulerade avskrivningar vid periodens slut.

76.I enlighet med IAS 8 lämnar ett företag upplysning om karaktär och effekt av en ändring i en uppskattning och bedömning som har en inverkan under den innevarande perioden eller väntas få en inverkan under efterföljande perioder. Vad gäller materiella anläggningstillgångar kan sådana upplysningar härröra från ändrade uppskattningar avseende

  1. restvärden,

  2. uppskattad kostnad för nedmontering, bortforsling eller återställande av materiella anläggningstillgångar,

  3. nyttjandeperioder, och

  4. avskrivningsmetoder.

77.Om materiella anläggningstillgångar är redovisade till omvärderade belopp ska information lämnas om följande, utöver de upplysningar som krävs i IFRS 13:

  1. tidpunkten för omvärderingen,

  2. om en oberoende värderingsman medverkade,

  3. [utgått]

  4. [utgått]

  5. för varje omvärderat slag av materiella anläggningstillgångar, det värde som skulle ha redovisats om tillgångarna varit redovisade till anskaffningsvärde, och

  6. omvärderingsreserven, utvisande periodens förändringar och eventuella begränsningar i möjligheten att dela ut saldot till aktieägare.

78.Ett företag lämnar information om nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar i enlighet med IAS 36, utöver den information som krävs enligt punkt 73 e iv–vi.

79.För användare av finansiella rapporter kan även nedanstående information vara relevant:

  1. det redovisade värdet för materiella anläggningstillgångar som tillfälligt inte används i företagets verksamhet,

  2. det redovisade bruttovärdet (anskaffningsvärde eller omvärderat belopp) för materiella anläggningstillgångar som är helt avskrivna men som fortfarande används,

  3. det redovisade värdet av materiella anläggningstillgångar som tagits ur bruk och inte är klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5, och

  4. i det fall metoden som bygger på anskaffningsvärde används, det verkliga värdet på materiella anläggningstillgångar om det väsentligt avviker från det redovisade värdet.

Därför uppmuntras företag att lämna upplysningar om dessa belopp.

Övergångsbestämmelser

80.Kraven i punkterna 24–26, avseende den första värderingen av en materiell anläggningstillgång som förvärvats vid ett byte av tillgångar, ska endast tillämpas framåtriktat på framtida transaktioner.

80A.Punkt 35 ändrades genom Den årliga förbättringscykeln 2010–2012 för IFRS-standarder. Företagen ska tillämpa den ändringen på alla omvärderingar under räkenskapsår från och med dagen för den första tillämpningen av ändringen och under det närmast föregående räkenskapsåret. Företag får även redovisa justerad jämförande information för tidigare perioder som presenteras, men är inte skyldiga att göra detta. Om ett företag redovisar ojusterad jämförande information för några tidigare perioder ska det tydligt identifiera den information som inte har justerats, ange att den har redovisats enligt en annan grund och förklara den grunden.

80B.Under den rapportperiod i vilken Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) tillämpas för första gången behöver ett företag inte lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 f i IAS 8 för den innevarande perioden. Ett företag ska dock lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 f i IAS 8 för varje tidigare redovisad period.

80C.Ett företag kan välja att värdera en producerande växt till dess verkliga värde vid början av den tidigaste period som redovisas i de finansiella rapporterna för den rapportperiod i vilken företaget för första gången tillämpar Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) och använda detta verkliga värde som antaget anskaffningsvärde per denna tidpunkt. Eventuell skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet ska redovisas i ingående balanserade vinstmedel i början av den tidigast redovisade perioden.

80D.Materiella anläggningstillgångar – Ersättningar före avsedd användning, som utfärdades i maj 2020, innebar att punkterna 17 och 74 ändrades och att punkterna 20A och 74A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt, men endast på materiella anläggningstillgångar som har bringats till den plats och det skick som krävs för att de ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt, vid eller efter början av den första period som redovisas i de finansiella rapporterna då företaget för första gången tillämpar ändringarna. Företaget ska redovisa den ackumulerade effekten av att för första gången tillämpa ändringarna som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital, enligt vad som är tillämpligt) i början av den tidigaste period som redovisas.

Ikraftträdande

81.Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna standard för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2005, ska företaget lämna upplysning om detta.

81A.Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkt 3 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare. Om ett företag tillämpar IFRS 6 på en tidigare period, ska dessa ändringar tillämpas för denna tidigare period.

81B.IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 39, 40 och 73 e (iv). Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

81C.IFRS 3 Rörelseförvärv (enligt omarbetning 2008) innebar att punkt 44 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IFRS 3 (enligt omarbetning 2008) för en tidigare period ska också ändringen tillämpas för denna tidigare period.

81D.Punkterna 6 och 69 ändrades och punkt 68A lades till genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och samtidigt tillämpa de relaterade ändringarna i IAS 7 Rapport över kassaflöden.

81E.Punkt 5 ändrades genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om ett företag också samtidigt tillämpar ändringarna i punkterna 8, 9, 22, 48, 53, 53A, 53B, 54, 57 och 85B i IAS 40. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

81F.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att definitionen av verkligt värde samt definitionen av återvinningsvärde i punkt 6 ändrades, att punkterna 26, 35 och 77 ändrades och att punkterna 32 och 33 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 13.

81G.Genom Den årliga förbättringscykeln 2009–2011, som utfärdades i maj 2012, ändrades punkt 8. Ett företag ska tillämpa den ändringen retroaktivt i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

81H.Genom Den årliga förbättringscykeln 2010–2012 för IFRS-standarder, som utfärdades i december 2013, ändrades punkt 35 och punkt 80A lades till. Ett företag ska tillämpa den ändringen för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

81I.Genom Klargörande av godkända avskrivningsmetoder (ändringar i IAS 16 och IAS 38), utfärdad i maj 2014, ändrades punkt 56 och lades punkt 62A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

81J.IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, som utfärdades i maj 2014, innebar att punkterna 68A, 69 och 72 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 15.

81K.Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41), som utfärdades i juni 2014, innebar att punkterna 3, 6 och 37 ändrades och att punkterna 22A och 80B–80C lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkt 80C.

81L.Genom IFRS 16, utfärdad i januari 2016, ströks punkterna 4 och 27 och ändrades punkterna 5, 10, 44 och 68–69. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 16.

81M.Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, lades punkterna 29A och 29B till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.

81N.Materiella anläggningstillgångar – Ersättningar före avsedd användning, som utfärdades i maj 2020, innebar att punkterna 17 och 74 ändrades och att punkterna 20A, 74A och 80D lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2022 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Upphävande av andra uttalanden

82.Denna standard ersätter IAS 16 Materiella anläggningstillgångar (omarbetad 1998).

83.Denna standard ersätter följande tolkningar:

  1. SIC 6 Utgifter för ändringar i befintlig programvara,

  2. SIC 14 Materiella anläggningstillgångar – Ersättning för förlust av eller skador på tillgångar, och

  3. SIC 23 Större besiktnings- och översynskostnader avseende materiella anläggningstillgångar.