IFRIC 20 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:

  • (EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte tolkningen i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)

  • (EU) 2019/2075 – antagande av Amendments to References to the Conceptual Framework in IFRS Standards

Referenser

Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering1

IAS 1

Utformning av finansiella rapporter

IAS 2

Varulager

IAS 16

Materiella anläggningstillgångar

IAS 38

Immateriella tillgångar

Hänvisning till det konceptuella ramverket för finansiell rapportering, som utfärdades 2010 och var i kraft när tolkningen utarbetades.

Bakgrund

1.Vid dagbrytning kan företag vara tvungna att avlägsna brytningsavfall (jordtäcket) för att komma åt mineralmalmsfyndigheterna. Detta bortskaffande av avfall kallas för avrymning.

2.Under utvecklingsfasen av brytningen (innan produktionen börjar) brukar avrymningskostnaderna vanligen inräknas i de avskrivningsbara utgifterna för att anlägga och utveckla dagbrottet. Dessa aktiverade utgifter skrivs av eller periodiseras systematiskt, oftast genom tillämpning av den produktionsberoende metoden, när produktionen väl har börjat.

3.Gruvföretaget kan komma fortsätta att bortskaffa jordtäcket och ådra sig avrymningsutgifter under dagbrottets produktionsfas.

4.Det material som bortskaffas under avrymningen i produktionsfasen består inte nödvändigtvis till 100 procent av avfall. Ofta är det en kombination av malm och avfall. Malmhalten i avfallet kan variera från oekonomiskt låg grad till lönsam hög grad. Bortskaffandet av material med låg malmhalt i avfallet kan ge visst användbart material, som kan användas för att bygga upp varulager. Bortskaffandet kan också ge tillgång till djupare liggande skikt med material som har högre malmhalt i förhållande till avfallet. Det kan därför uppkomma två fördelar för företaget av dess avrymningsverksamhet: användbar malm som kan användas för att bygga upp varulager samt förbättrat tillträde till ytterligare materialmängder som kommer att utvinnas under kommande perioder.

5.I denna tolkning behandlas frågan om när och hur dessa båda ekonomiska fördelar som uppkommer av avrymningsverksamheten ska redovisas separat samt hur fördelarna ska värderas vid första redovisningstillfället och därefter.

Tillämpningsområde

6.Denna tolkning ska tillämpas på utgifter för avfallsbortskaffning vid dagbrytning som uppkommer under dagbrottets produktionsfas (produktionsavrymningsutgifter).

Frågeställningar

7.I denna tolkning behandlas följande frågeställningar:

  1. Redovisning av produktionsavrymningsutgifter som en tillgång.

  2. Den första värderingen av avrymningsverksamhetstillgången

  3. Efterföljande värdering av avrymningsverksamhetstillgången.

Beslut

Redovisning av produktionsavrymningsutgifter som en tillgång

8.I den mån den ekonomiska fördelen av avrymningsverksamheten realiseras i form av uppbyggande av varulager, ska företaget redovisa utgifterna för avrymningsverksamheten i enlighet med principerna i IAS 2 Varulager. I den mån den ekonomiska fördelen består av förbättrad tillgång till malm ska företaget redovisa utgifterna som en anläggningstillgång, om kriterierna i punkt 9 nedan är uppfyllda. I denna tolkning kallas anläggningstillgången avrymningsverksamhetstillgång.

9.Företaget ska redovisa en avrymningsaktivitetstillgång om, och endast om, samtliga följande villkor är uppfyllda:

  1. Det är troligt att företaget kommer att få en framtida ekonomisk fördel (förbättrad tillgång till malmkroppen) av avrymningsverksamheten.

  2. Företaget kan identifiera den del av malmkroppen som tillträdet har förbättrats till.

  3. Utgifterna för den avrymningsverksamhet som avser den delen kan värderas på ett tillförlitligt sätt.

10.Avrymningsverksamhetstillgången ska redovisas som en utökning eller förbättring av en befintlig tillgång. Med andra ord ska avrymningsverksamhetstillgången redovisas som en del av en befintlig tillgång.

11.Avrymningsverksamhetstillgången klassificeras som en materiell eller immateriell tillgång på samma sätt som den befintliga tillgången. Med andra ord avgör den befintliga tillgångens karaktär om företaget ska klassificera avrymningsverksamhetstillgången som en materiell eller immateriell tillgång.

Den första värderingen av avrymningsverksamhetstillgången

12.Företaget ska värdera avrymningsverksamhetstillgången till anskaffningsvärde, som är summan av de direkta utgifter som uppkommer för att utföra den avrymningsverksamhet som förbättrar tillgången till den identifierade delen av malmen, plus fördelning av direkt hänförliga omkostnader. Viss tillfällig verksamhet, som inte är nödvändig för att produktionsavrymningsverksamheten ska fortgå som planerat, kan ske parallellt med produktionsavrymningsverksamheten. Utgifterna för dessa tillfälliga verksamheter ska inte tas med i kostnaden för avrymningsaktivitetstillgången.

13.Om utgifterna för avrymningsverksamhetstillgången och det varulager som byggs upp inte kan särskiljas, ska företaget fördela produktionsavrymningsutgifterna mellan det varulager som byggs upp och avrymningsverksamhetstillgången genom att använda en fördelningsgrund som bygger på ett relevant produktionsvärde. Produktionsvärdet ska beräknas för den identifierbara delen av malmkroppen och ska användas som ett riktmärke för att identifiera i vilken utsträckning ytterligare aktivitet för att skapa en framtida ekonomisk fördel äger rum. Här följer några exempel på sådana värden:

  1. Utgiften för det varulager som byggs upp jämfört med den förväntade utgiften.

  2. Volymen extraherat avfall jämfört med den förväntade volymen för en given volym malmproduktion.

  3. Mineralhalten i den mineralmalm som utvinns jämfört med den mineralhalt som förväntas utvinnas för en given mängd producerad malm.

Efterföljande värdering av avrymningsverksamhetstillgången

14.Efter den första redovisningen ska avrymningsverksamhetstillgången redovisas antingen till anskaffningsvärde eller till det omvärderade beloppet efter avskrivningar och nedskrivningar, på samma sätt som den befintliga tillgång som den är en del av.

15.Avrymningsverksamhetstillgången ska skrivas av systematiskt, över den förväntade nyttjandeperioden för den identifierade del av malmkroppen som blir mer tillgänglig till följd av avrymningsverksamheten. Den produktionsberoende metoden ska tillämpas, såvida inte någon annan metod är mer lämplig.

16.Den förväntade nyttjandeperioden för den identifierade delen av malmkroppen som används för att skriva av avrymningsverksamhetstillgången kommer att skilja sig från den förväntade nyttjandeperiod som används för att skriva av själva dagbrottet och de hänförliga tillgångarna under dagbrottets nyttjandeperiod. Undantaget är i de begränsade omständigheter då avrymningsverksamheten ger förbättrad tillgång till hela den återstående malmkroppen. Detta kan till exempel inträffa mot slutet av dagbrottets nyttjandeperiod då den identifierade delen utgör den sista delen av den malmkropp som ska utvinnas.

Bilaga A Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna bilaga är en del av tolkningen och har samma ställning som övriga delar av tolkningen.

A1.Ett företag ska tillämpa denna tolkning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar tolkningen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

A2.Ett företag ska tillämpa denna förklaring på produktionsavrymningsutgifter som uppkommer på eller efter början av den tidigaste redovisade perioden.

A3.I början av den tidigaste perioden som redovisas ska varje tidigare redovisat tillgångssaldo till följd av den avrymningsverksamhet som genomförts under produktionsfasen (föregående avrymningstillgång) omklassificeras som en del av en befintlig tillgång som avrymningsverksamheten är hänförlig till, om det finns kvar en identifierbar del av malmkroppen som den föregående avrymningstillgången kan hänföras till. Sådana tillgångssaldon ska skrivas av över den återstående förväntade nyttjandeperioden för den identifierbara delen av malmkroppen som varje saldo för en föregående avrymningstillgång hänför sig till.

A4.Om det inte finns någon identifierbar del av den malmkropp som den föregående avrymningstillgången hänför sig till, ska den redovisas som ingående balanserade vinstmedel per början av den tidigast redovisade perioden.