International Standard on Auditing (ISA) 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.
Inledning
Denna standards tillämpningsområde
1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns särskilda ansvar för kvalitetskontrollåtgärder vid en revision av finansiella rapporter. Där så är tillämpligt behandlar den även det ansvar som den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget har. Denna ISA ska läsas tillsammans med relevanta yrkesetiska krav.
Kvalitetskontrollsystem och uppdragsteamens roll
2.Revisionsföretaget ansvarar för system, riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll. Enligt ISQC 1 är revisionsföretaget skyldigt att inrätta och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som ger det rimlig säkerhet att
revisionsföretaget och dess personal följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
de revisors rapporter som revisionsföretaget eller ansvariga revisorer lämnar är korrekta med hänsyn till omständigheterna.1
Denna ISA bygger på den grundläggande förutsättningen att revisionsföretaget omfattas av ISQC 1 eller nationella krav som är minst lika höga. (Se punkt A 1.)
ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revisioner och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster, punkt 11.
3.Inom ramen för revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem ansvarar uppdragsteamen för att införa de kvalitetskontrollåtgärder som är tillämpliga på revisionsuppdraget och för att förse revisionsföretaget med relevant information så att den del av revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem som avser oberoende fungerar.
4.Uppdragsteamen har rätt att förlita sig på revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem, om inte information som revisionsföretaget eller andra parter lämnar tyder på något annat. (Se punkt A 2.)
Ikraftträdande
5.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.
Mål
6.Revisorns mål är att införa sådana kvalitetskontrollåtgärder på uppdragsnivån som ger honom eller henne rimlig säkerhet att
revisionen följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och
lämnad revisors rapport är korrekt med hänsyn till omständigheterna.
Definitioner
7.I denna standard har nedanstående termer följande betydelser:
Ansvarig revisor2 – delägare eller annan person i revisionsföretaget som är ansvarig för revisionsuppdraget och dess utförande samt för den revisors rapport som lämnas för revisionsföretagets räkning och som, där så krävs, har rätt behörighet från en yrkesorganisation, tillsynsmyndighet eller annan myndighet.
Uppdragsanknuten kvalitetskontroll – en process avsedd att ge en objektiv utvärdering, senast den dag revisors rapport lämnas, av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och av de slutsatser teamet har kommit fram till vid utformningen av revisors rapport. Processen med uppdragsanknuten kvalitetskontroll är obligatorisk endast för revision av börsnoterade företags finansiella rapporter och andra eventuella revisionsuppdrag där revisionsföretaget bestämt att det krävs uppdragsanknuten kvalitetskontroll.
Särskild kvalitetsgranskare för uppdraget – en delägare, annan person i revisionsföretaget, extern person med lämpliga kvalifikationer eller ett team med sådana personer, som inte ingår i uppdragsteamet, med tillräckliga och ändamålsenliga erfarenheter och befogenhet att göra en objektiv utvärdering av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser teamet har kommit fram till vid utformningen av revisors rapport.
Uppdragsteam – alla delägare och medarbetare som utför uppdraget samt varje person som har anlitats av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag för att utföra granskningsåtgärder i uppdraget. Denna definition undantar specialister som har anlitats av revisionsföretaget eller ett nätverksföretag.3 Termen ”uppdragsteam” utesluter även medarbetare på kundens internrevisionsfunktion som tillhandahåller direkt hjälp under ett revisionsuppdrag när den externa revisorn följer kraven i ISA 610.4
Revisionsföretag – en enmansbyrå, ett handelsbolag, ett aktiebolag eller ett annat företag bestående av yrkesverksamma revisorer.
Inspektion – i samband med slutförda revisionsuppdrag åtgärder utformade för att ge bevis för att uppdragsteam följt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.
Börsnoterat företag – ett företag vars aktier, andelar eller skuldebrev är noterade på en officiell fondbörs eller är föremål för handel som följer en officiell fondbörs eller liknande normgivares bestämmelser.
Övervakning – en process som innefattar en fortlöpande observation och bedömning av revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem, däribland regelbundet återkommande inspektion av ett urval slutförda uppdrag som är så utformad att den ger revisionsföretaget rimlig säkerhet att dess kvalitetskontrollsystem fungerar.
Nätverksföretag – ett revisionsföretag eller företag som tillhör ett nätverk.
Nätverk – en större struktur
som syftar till samarbete, och
som klart syftar till vinst- eller kostnadsdelning eller har gemensamt ägande, gemensam kontroll eller ledning, gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, gemensam affärsstrategi, använder ett gemensamt varumärkesnamn eller gemensamt använder en betydande del professionella resurser.
Delägare – varje person som har befogenhet att binda revisionsföretaget avseende professionella tjänster.
Personal – delägare och medarbetare.
Standarder för yrkesutövningen – International Standards on Auditing (ISA) och relevanta yrkesetiska krav.
Relevanta yrkesetiska krav – yrkesetiska krav som uppdragsteamet och den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget måste följa när de åtar sig ett revisionsuppdrag och som vanligen omfattar bestämmelserna i International Ethics Standards Board for Accountants' International Code of Ethics for Professional Accountants (inklusive International Independence Standards) (IESBAs Etikkod) avseende en revision av finansiella rapporter, tillsammans med nationella krav som är högre.
Medarbetare – yrkeskunnig personal, dock inte delägare, även specialister anlitade av revisionsföretaget.
Extern person med lämpliga kvalifikationer – en person utanför revisionsföretaget som har den kompetens och förmåga som behövs för att fungera som ansvarig revisor, t.ex. en delägare från ett annat revisionsföretag eller en anställd (med lämplig erfarenhet) hos antingen en yrkesorganisation för revisorer vars medlemmar kan utföra revisioner av historisk finansiell information eller hos en organisation som levererar relevanta kvalitetskontrolltjänster.
”Ansvarig revisor”, ”delägare” och ”revisionsföretag” ska läsas som hänvisningar till deras motsvarigheter i den offentliga sektorn där detta är relevant.
I ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet, punkt 6 a, definieras termen ”specialist”.
ISA 610 Använda arbete som utförts av internrevisionen, fastställer begränsningar avseende användningen av direkt hjälp. Den beaktar också att den externa revisorn kan vara förhindrad av lagar eller andra författningar från att inhämta direkt hjälp av internrevisorer. Därför begränsas användningen av direkt hjälp till situationer där den är tillåten.
Krav
Ledningsansvar för revisionsuppdragens kvalitet
8.Den ansvariga revisorn ska ta ansvar för den övergripande kvaliteten i alla revisionsuppdrag som tilldelas honom eller henne. (Se punkt A 3.)
Relevanta yrkesetiska krav
9.Under hela revisionsuppdraget ska den ansvariga revisorn, genom observation och genom att göra förfrågningar i den mån det behövs, vara uppmärksam på bevis för att medlemmar i uppdragsteamet bryter mot relevanta yrkesetiska krav. (Se punkterna A 4–A 5.)
10.Om det, genom revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem eller på annat sätt, kommer till den ansvariga revisorns kännedom att det finns tecken på att medlemmar i uppdragsteamet har brutit mot relevanta yrkesetiska krav, ska den ansvariga revisorn efter konsultation med andra personer i revisionsföretaget besluta om lämpliga åtgärder. (Se punkt A 5.)
Oberoende
11.Den ansvariga revisorn ska komma fram till en slutsats om huruvida krav på oberoende som gäller för revisionsuppdraget har följts. När den ansvariga revisorn gör det ska han eller hon (se punkt A 5)
inhämta relevant information från revisionsföretaget, och i tillämpliga fall nätverksföretag, för att identifiera och utvärdera hot mot oberoendet,
i förekommande fall utvärdera information om identifierade brott mot revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för oberoende för att avgöra om de utgör ett hot mot oberoendet för revisionsuppdraget,
utvärdera huruvida de identifierade hoten är på en godtagbar nivå, och
vidta ändamålsenliga åtgärder för att ta itu med hoten om de inte är på en godtagbar nivå genom att eliminera de omständigheter som ger upphov till hoten, vidta motåtgärder för att minska hoten till en godtagbar nivå, eller avgå från revisionsuppdraget om det är möjligt enligt lag eller annan författning.
Om den ansvariga revisorn inte kan lösa frågan, ska han eller hon genast rapportera den till revisionsföretaget så att detta kan vidta lämplig åtgärd. (Se punkterna A 6–A 7.)
Acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag
12.Den ansvariga revisorn ska förvissa sig om att ändamålsenliga rutiner har följts i fråga om att acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag och fastställa att riktiga slutsatser har dragits i det avseendet. (Se punkterna A 8–A 10.)
13.Om den ansvariga revisorn inhämtar information som, om den varit tillgänglig tidigare, skulle ha lett till att företaget hade avböjt revisionsuppdraget, ska den ansvariga revisorn omedelbart informera revisionsföretaget om detta, så att företaget och den ansvariga revisorn kan vidta nödvändiga åtgärder. (Se punkt A 10.)
Utse uppdragsteam
14.Den ansvariga revisorn måste förvissa sig om att uppdragsteamet, samt eventuella specialister i revisionsarbetet som inte ingår i uppdragsteamet, tillsammans har den ändamålsenliga kompetensen och förmågan för att
utföra revisionsuppdraget enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar, och
det ska vara möjligt att lämna en med hänsyn till omständigheterna korrekt revisors rapport. (Se punkterna A 11–A 13.)
Uppdragets utförande
Ledning, övervakning och utförande
15.Den ansvariga revisorn ska ta ansvar för
ledning, övervakning och utförande av revisionsuppdraget enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar, och (se punkterna A 14–A 16 samt punkt A 21)
att revisors rapport är korrekt med hänsyn till omständigheterna.
Genomgång av utfört arbete
16.Den ansvariga revisorn ska ta ansvar för att genomgång av utfört arbete utförs enligt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för sådan genomgång. (Se punkterna A 17–A 18 samt punkt A 21.)
17.Senast den dag då revisors rapport lämnas ska den ansvariga revisorn, genom att gå igenom revisionsdokumentationen och diskutera med uppdragsteamet, förvissa sig om att tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats som stöd för de slutsatser som har dragits och för att revisors rapport kan lämnas. (Se punkterna A 19–A 21.)
Konsultation
18.Den ansvariga revisorn ska
ta ansvar för att uppdragsteamet gör de konsultationer som behövs i svåra eller tvistiga frågor,
förvissa sig om att de som ingår i uppdragsteamet har gjort de konsultationer som behövs under uppdragets gång, både inom uppdragsteamet och mellan uppdragsteamet och andra personer på lämplig nivå inom eller utanför revisionsföretaget,
förvissa sig om att karaktären på och omfattningen av, och de slutsatser som dras av, sådana konsultationer stäms av med den som har konsulterats, och
fastställa att slutsatser som har dragits av sådana konsultationer har lett till korrekta åtgärder. (Se punkterna A 22–A 23.)
Uppdragsanknuten kvalitetskontroll
19.Vid revision av börsnoterade företags finansiella rapporter, och de andra eventuella revisionsuppdrag för vilka revisionsföretaget beslutat att det behövs en uppdragsanknuten kvalitetskontroll, ska den ansvariga revisorn
fastställa att en särskild kvalitetsgranskare har utsetts för uppdraget,
diskutera betydelsefulla frågor som uppstår under revisionsuppdraget, däribland frågor som identifieras under kvalitetskontrollen, med den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget, och
inte datera revisors rapport förrän kvalitetskontrollen är slutförd. (Se punkterna A 24–A 26.)
20.Den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget ska göra en objektiv utvärdering av de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser man har kommit fram till vid utformningen av revisors rapport. Denna utvärdering ska innefatta
diskussion om betydelsefulla frågor med den ansvariga revisorn,
genomgång av de finansiella rapporterna och förslaget till revisors rapport,
genomgång av viss revisionsdokumentation avseende de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser man har kommit fram till, och
utvärdering av de slutsatser som drogs när revisors rapport utformades och övervägande av om förslaget till revisors rapport är lämpligt. (Se punkterna A 27–A 29 samt punkterna A 31–A 33.)
21.Vid revision av börsnoterade företags finansiella rapporter ska den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget vid genomförandet av en kvalitetskontroll också överväga
uppdragsteamets utvärdering av revisionsföretagets oberoende i samband med revisionsuppdraget,
om vederbörliga konsultationer ägt rum i frågor som innefattar meningsskiljaktigheter eller andra svåra eller tvistiga frågor samt de slutsatser som dessa konsultationer har lett fram till, och
om revisionsdokumentation som har valts ut för genomgång avspeglar det utförda arbetet avseende de betydelsefulla bedömningarna och stöder de slutsatser som har dragits. (Se punkterna A 30–A 33.)
Meningsskiljaktigheter
22.Om det uppstår meningsskiljaktigheter inom uppdragsteamet, med dem som konsulteras eller, i förekommande fall, mellan den ansvariga revisorn och den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget, ska uppdragsteamet följa revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för att hantera och lösa meningsskiljaktigheter.
Övervakning
23.Ett effektivt kvalitetskontrollsystem innefattar en övervakningsprocess som är utformad så att den ger revisionsföretaget rimlig säkerhet att dess riktlinjer och rutiner avseende systemet för kvalitetskontroll är relevanta och ändamålsenliga och att de fungerar. Den ansvariga revisorn ska överväga resultaten av företagets övervakningsprocess enligt vad som visas i den senaste information som har distribuerats inom revisionsföretaget och, i tillämpliga fall, information från andra nätverksföretag och om brister noterade i den informationen kan påverka revisionsuppdraget. (Se punkterna A 34–A 36.)
Dokumentation
24.Revisorn ska i revisionsdokumentationen innefatta följande:5
Frågor som har identifierats när det gäller huruvida relevanta yrkesetiska krav har följts och hur dessa frågor har lösts.
Slutsatser rörande huruvida krav på oberoende gällande revisionsuppdraget har följts och eventuella relevanta diskussioner med revisionsföretaget som stöder dessa slutsatser.
Slutsatser som har nåtts rörande att acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag.
Karaktären på och omfattningen av samt slutsatser som har dragits av konsultationer som har gjorts under revisionsuppdragets gång. (Se punkt A 37.)
ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 8–11 och punkt A 6.
25.Den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget ska för det kontrollerade revisionsuppdraget dokumentera att
de åtgärder som krävs enligt revisionsföretagets riktlinjer om uppdragsanknuten kvalitetskontroll har utförts,
kvalitetskontrollen har slutförts senast samma dag som datumet för revisors rapport, och
den särskilda kvalitetsgranskaren inte har kännedom om några olösta frågor som skulle kunna få honom eller henne att tro att de betydelsefulla bedömningar som uppdragsteamet har gjort och de slutsatser det har dragit inte är riktiga.
Tillämpning och andra förtydliganden
Kvalitetskontrollsystem och uppdragsteamens roll (se punkt 2)
A 1.ISQC 1, eller nationella krav som är minst lika höga, behandlar revisionsföretagets ansvar för att införa och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem för revisionsuppdrag. Kvalitetskontrollsystemet innefattar riktlinjer och rutiner för hantering av var och en av följande delar:
Ledningsansvar för kvalitet inom revisionsföretaget.
Relevanta yrkesetiska krav.
Acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag.
Personal.
Uppdragets utförande.
Övervakning.
Nationella krav som behandlar revisionsföretagets ansvar för att införa och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem är minst lika höga som ISQC 1 om de omfattar alla de delar som anges i denna punkt och ställer krav på revisionsföretaget som tillgodoser syftena med kraven i ISQC 1.
Förlitan på revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem (se punkt 4)
A 2.Såvida inte information från revisionsföretaget eller andra parter tyder på annat, kan uppdragsteamet förlita sig på företagets kvalitetskontrollsystem när det gäller t.ex.
personalens kompetens, grundat på rutiner för rekrytering och formell utbildning,
oberoende, grundat på att relevant information rörande oberoende samlas in och kommuniceras,
val av kundrelationer, grundat på system för att acceptera och behålla kunder, och
att tillämpliga lagar och andra författningar följs, grundat på övervakningsprocesser.
Ledningsansvar för revisionsuppdragens kvalitet (se punkt 8)
A 3.När den ansvariga revisorn tar ansvar för den övergripande kvaliteten i ett revisionsuppdrag, ska hans eller hennes handlingar och lämpliga budskap till andra medlemmar i uppdragsteamet betona
betydelsen för revisionens kvalitet av att
utföra ett arbete som följer standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar,
följa revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll efter vad som är tillämpligt,
lämna revisors rapporter som är korrekta med hänsyn till omständigheterna, och
uppdragsteamet kan kommunicera angelägenheter utan rädsla för repressalier, och
det faktum att kvalitet är grundläggande vid utförande av revisionsuppdrag.
Relevanta yrkesetiska krav
Följa relevanta yrkesetiska krav (se punkt 9)
A 4.IESBAs Etikkod fastställer de grundläggande principerna för etik, som är:
hederlighet,
objektivitet,
professionell kompetens och vederbörlig omsorg,
tystnadsplikt, och
professionellt uppträdande.
De grundläggande etiska principerna fastställer den uppträdandestandard som förväntas av en revisor.
Definitioner av ”revisionsföretag”, ”nätverk” och ”nätverksföretag” (se punkterna 9–11)
A 5.Definitionerna av ”revisionsföretag”, ”nätverk” eller ”nätverksföretag” i relevanta yrkesetiska krav kan skilja sig från dem i denna ISA. Ett exempel är definitionen av ”revisionsföretag” i IESBAs Etikkod, som lyder:
en enmansbyrå, ett handelsbolag eller ett aktiebolag bestående av yrkesverksamma revisorer,
ett företag som kontrollerar sådana parter genom ägande, ledning eller på annat sätt, och
ett företag som kontrolleras av sådana parter genom ägande, ledning eller på annat sätt.
IESBAs Etikkod ger också vägledning i fråga om termerna ”nätverk” och ”nätverksföretag”.
När kraven i punkterna 9–11 ska följas, gäller de definitioner som används i de relevanta yrkesetiska kraven i den mån det är nödvändigt för att tolka dessa yrkesetiska krav.
Hot mot oberoende (se punkt 11 c)
A 6.Det kan hända att den ansvariga revisorn identifierar ett hot mot oberoendet i revisionsuppdraget som kanske inte är på en godtagbar nivå. I så fall ska den ansvariga revisorn, så som krävs i punkt 11 c, rapportera till relevanta personer inom revisionsföretaget för att komma fram till en lämplig åtgärd, vilket kan innefatta att eliminera de omständigheter som skapar hotet, tillämpa motåtgärder för att minska hotet till en godtagbar nivå eller att revisionsföretaget avsäger sig revisionsuppdraget, om detta är möjligt enligt tillämplig lag eller annan författning.
Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn
A 7.Lagstadgade åtgärder kan vara ett sätt att skydda oberoendet för revisorer inom den offentliga sektorn. Dock kan revisorer inom den offentliga sektorn eller revisionsföretag som utför revisioner inom den offentliga sektorn representerande den lagstadgade revisorn, beroende på villkoren för uppdraget i en viss jurisdiktion, behöva anpassa sin revisionsansats för att se till att andemeningen i punkt 11 uppnås. En revisor som utför ett uppdrag inom den offentliga sektorn och inte har möjlighet att avgå från uppdraget kan t.ex. lämna upplysningar i en offentlig rapport om omständigheter som har uppstått och som, om de hade förekommit inom den privata sektorn, skulle leda till att revisorn avgick från uppdraget.
Acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag (se punkt 12)
A 8.ISQC 1 kräver att revisionsföretaget inhämtar information som bedöms som nödvändig med hänsyn till omständigheterna innan ett uppdrag för en ny kund accepteras, vid beslut om att fortsätta med ett befintligt uppdrag och när revisorn överväger att acceptera ett nytt uppdrag för en befintlig kund.6 Nedan följer några exempel på uppgifter som underlättar för den ansvariga revisorn att fastställa om de slutsatser som han eller hon har dragit när det gäller att acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag är korrekta:
Hederligheten hos huvudägarna, högsta ledningen och dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen).
Om uppdragsteamet har nödvändig kompetens för att utföra revisionsuppdraget och har den förmåga som krävs, däribland tid och resurser.
Om revisionsföretaget och uppdragsteamet kan följa relevanta yrkesetiska krav.
Betydelsefulla frågor som uppstått under det aktuella revisionsuppdraget eller under tidigare uppdrag och deras följdverkningar för den fortsatta relationen.
ISQC 1, punkt 27 a.
A 9.Lag, annan författning eller relevanta yrkesetiska krav7 kan kräva att revisorn begär, innan uppdraget accepteras, att den tidigare revisorn ska tillhandahålla känd information om alla fakta och omständigheter som, enligt den tidigare revisorns bedömning, revisorn bör känna till innan han eller hon fattar beslut om huruvida uppdraget ska accepteras. I vissa fall kan den tidigare revisorn, på begäran av föreslagen tillträdande revisor, vara skyldig att tillhandahålla information om identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar eller andra författningar till föreslagen tillträdande revisor. Exempel: Om den tidigare revisorn har avgått från uppdraget till följd av identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar eller andra författningar krävs enligt Etikkoden att den tidigare revisorn, på begäran av föreslagen tillträdande revisor, tillhandahåller samtliga fakta och andra uppgifter rörande sådan överträdelse som, enligt den tidigare revisorns uppfattning, den föreslagna tillträdande revisorn behöver känna till innan han eller hon beslutar om huruvida revisionsuppdraget ska accepteras.8
Se t.ex. punkt R320.8 i Etikkoden.
Se t.ex. punkterna R360.22 och R360.23 i Etikkoden.
Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn (se punkterna 12–13)
A 10.Inom den offentliga sektorn kan revisorer utses enligt lagstadgade förfaranden. Det betyder att vissa av de krav och överväganden i punkterna 12–13 och punkt A 8 avseende att acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag kanske inte är relevanta. Information som har samlats in genom den beskrivna processen kan ändå vara värdefull för revisorer inom den offentliga sektorn när de utför riskbedömningar och fullgör rapporteringsansvar.
Utse uppdragsteam (se punkt 14)
A 11.Ett uppdragsteam innefattar en medlem som använder sakkunskap inom ett särskilt redovisnings- eller revisionsområde, oavsett om han eller hon har anlitats av eller är anställd av revisionsföretaget, och som utför granskningsåtgärder i uppdraget. Men en person med sådan sakkunskap är inte medlem i uppdragsteamet om den personen enbart har utnyttjats för konsultationer i uppdraget. Konsultationer behandlas i punkt 18 och punkterna A 22–A 23.
A 12.När den ansvariga revisorn beaktar den ändamålsenliga kompetens och förmåga som förväntas av uppdragsteamet som helhet, kan han eller hon överväga sådana frågor som teamets
förståelse och praktiska erfarenhet av revisionsuppdrag av liknande karaktär och komplexitet genom ändamålsenlig utbildning och medverkan,
förståelse av standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar,
teknisk sakkunskap, däribland sakkunskap inom relevanta IT- och specialområden inom redovisning och revision,
kunskaper om relevanta branscher som kunden bedriver verksamhet i,
förmåga att utöva professionellt omdöme, och
förståelse av revisionsföretagets riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.
Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn
A 13.Inom den offentliga sektorn kan ytterligare ändamålsenlig kompetens innefatta färdigheter som behövs för att villkoren för revisionsuppdraget i en viss jurisdiktion ska uppfyllas. Sådan kompetens kan innefatta en förståelse av tillämpliga rapporteringsåtgärder, däribland rapportering till lagstiftande eller annat styrande organ eller i allmänhetens intresse. Den vidare inriktningen på och omfattningen av en revision inom den offentliga sektorn kan t.ex. innefatta vissa aspekter av effektivitetsgranskning eller en allsidig bedömning av hur lagar och andra författningar följs och förhindrande och upptäckt av oegentligheter och korruption.
Uppdragets utförande
Ledning, övervakning och utförande (se punkt 15 a)
A 14.Ledning av uppdragsteamet innefattar att informera medlemmarna i uppdragsteamet om t.ex.
deras ansvar, bland annat behovet av att följa relevanta yrkesetiska krav samt att förhålla sig professionellt skeptiska vid planering och utförande av en revision enligt krav i ISA 200,9
respektive delägares ansvar om fler än en delägare deltar i utförandet av ett revisionsuppdrag,
målen för det arbete som ska utföras,
företagets verksamhetskaraktär,
riskrelaterade frågor,
problem som kan uppstå, och
den detaljerade ansatsen för uppdragets utförande.
Diskussioner mellan medlemmarna i uppdragsteamet ger mindre erfarna teammedlemmar möjlighet att kommunicera frågor med mer erfarna teammedlemmar, så att det blir en ändamålsenlig kommunikation inom uppdragsteamet.
ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt 15.
A 15.Ändamålsenligt teamarbete och lämplig utbildning underlättar för mindre erfarna medlemmar i uppdragsteamet att tydligt förstå målen med det tilldelade arbetet.
A 16.Övervakning innefattar t.ex. att
följa upp hur revisionsuppdraget framskrider,
överväga kompetensen och förmågan hos uppdragsteamets enskilda medlemmar, däribland om de har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete, om de förstår sina instruktioner och om arbetet utförs enligt den planerade ansatsen för revisionsuppdraget,
hantera betydelsefulla frågor som uppstår under revisionsuppdraget, ta hänsyn till deras betydelse och ändra den planerade ansatsen därefter, och
identifiera frågor som kräver konsultation eller övervägande av mer erfarna medlemmar i uppdragsteamet under revisionsuppdraget.
Genomgång av utfört arbete
Ansvar för genomgång av utfört arbete (se punkt 16)
A 17.Enligt ISQC 1 bygger revisionsföretagets riktlinjer och rutiner när det gäller ansvar för genomgång av utfört arbete på att mer erfarna teammedlemmar går igenom det arbete som mindre erfarna teammedlemmar utför.10
ISQC 1, punkt 33.
A 18.En genomgång består av övervägande av om t.ex.
arbetet har utförts enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar,
betydelsefulla frågor har kommunicerats till fortsatt övervägande,
lämpliga konsultationer har gjorts och att slutsatserna av dessa har dokumenterats och lett till lämpliga åtgärder,
karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av utfört arbete behöver revideras,
det arbete som har utförts stöder de slutsatser som har dragits och om det har dokumenterats på ett ändamålsenligt sätt,
de inhämtade bevisen är tillräckliga och ändamålsenliga som stöd för revisors rapport, och
målen för uppdragsåtgärderna har uppnåtts.
Den ansvariga revisorns genomgång av det utförda arbetet (se punkt 17)
A 19.Om den ansvariga revisorn går igenom följande punkter i rätt tid och i lämpliga skeden av uppdraget, kan betydelsefulla frågor lösas i god tid på ett för honom eller henne tillfredsställande sätt senast den dag revisors rapport lämnas:
Kritiska bedömningsområden, i synnerhet sådana som rör svåra eller tvistiga frågor som har identifierats under uppdragets gång.
Betydande risker.
Andra områden som den ansvariga revisorn bedömer som viktiga.
Den ansvariga revisorn behöver inte gå igenom all revisionsdokumentation men kan välja att göra det. Dock måste han eller hon, som anges i ISA 230, dokumentera omfattningen av och tidpunkten för genomgångarna.11
ISA 230, punkt 9 c.
A 20.En ansvarig revisor som tar över en revision under uppdragets gång kan i syfte att ta över ansvaret från en annan ansvarig revisor tillämpa de åtgärder som beskrivs i punkt A 19 för att gå igenom det arbete som har utförts fram till dagen för övertagandet.
Överväganden som är relevanta om en medlem i uppdragsteamet med sakkunskap inom ett särskilt redovisnings- eller revisionsområde används (se punkterna 15–17)
A 21.Om uppdragsteamet använder sig av en medlem som har sakkunskap inom ett särskilt redovisnings- eller revisionsområde, kan ledning, övervakning och genomgång av det arbete som den medlemmen i uppdragsteamet utför bland annat innefatta att
komma överens med den medlemmen om karaktären på, omfattningen av och målen med hans eller hennes arbete samt de respektive roller som medlemmen och andra medlemmar i uppdragsteamet har samt karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av kommunikation mellan dem, och
utvärdera om den medlemmens arbete är tillfredsställande, däribland relevansen och rimligheten i hans eller hennes iakttagelser eller slutsatser och deras förenlighet med andra revisionsbevis.
Konsultation (se punkt 18)
A 22.Effektiv konsultation om betydelsefulla tekniska, yrkesetiska och andra frågor inom revisionsföretaget eller där så är tillämpligt utanför företaget kan uppnås om de som konsulteras
får alla relevanta fakta som gör att de kan ge initierade råd, och
har lämpliga kunskaper, senioritet och erfarenheter.
A 23.Det kan vara lämpligt att uppdragsteamet konsulterar någon utanför revisionsföretaget, t.ex. om företaget saknar lämpliga interna resurser. Uppdragsteamet kan utnyttja rådgivningstjänster som erbjuds av andra företag, yrkesorganisationer och tillsynsorgan eller kommersiella företag som erbjuder relevanta kvalitetskontrolltjänster.
Uppdragsanknuten kvalitetskontroll
Slutförande av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen innan revisors rapport dateras (se punkt 19 c)
A 24.ISA 700 (omarbetad) kräver att revisors rapport dateras tidigast det datum då revisorn har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för revisionsuttalandet om de finansiella rapporterna.12 Om det rör sig om en revision av börsnoterade företags finansiella rapporter eller om ett uppdrag uppfyller kriterierna för en uppdragsanknuten kvalitetskontroll, underlättar en sådan kontroll för revisorn att fastställa om tillräckliga och ändamålsenliga bevis har inhämtats.
ISA 700 (omarbetad) Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter, punkt 49.
A 25.Genom att den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen genomförs i rätt tid och i lämpliga skeden av uppdraget, går det att lösa betydelsefulla frågor omedelbart och på ett sätt som tillfredsställer den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget senast den dag revisors rapport lämnas.
A 26.Slutförande av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen innebär att den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget fullgör kraven i punkterna 20–21 och där så är lämpligt punkt 22. Dokumentation av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen kan slutföras efter datumet för revisors rapport som en del av sammanställningen av den slutliga dokumentationen av revisionsuppdraget. ISA 230 anger kraven och ger vägledning i detta avseende.13
ISA 230, punkterna 14–16.
Karaktären på, omfattningen av och tidpunkten för den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen (se punkt 20)
A 27.Om den ansvariga revisorn under hela uppdraget är uppmärksam på om omständigheterna ändras, kan han eller hon identifiera situationer som kräver en uppdragsanknuten kvalitetskontroll, även om det i början av uppdraget inte krävdes någon sådan kontroll.
A 28.Omfattningen av den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen kan bland annat bero på hur pass komplext revisionsuppdraget är, om företaget är börsnoterat och risken för att revisors rapport inte skulle vara korrekt med hänsyn till omständigheterna. Att en uppdragsanknuten kvalitetskontroll genomförs minskar inte den ansvariga revisorns ansvar för revisionsuppdraget och dess utförande.
A 29.När ISA 70114 är tillämplig innefattar de slutsatser som uppdragsteamet drar när revisors rapport formuleras att fastställa
de särskilt betydelsefulla områden som ska kommuniceras i revisors rapport,
de eventuella särskilt betydelsefulla områden som inte ska kommuniceras i revisors rapport enligt punkt 14 i ISA 701, och
i tillämpliga fall, beroende på fakta och omständigheter för företaget och revisionen, att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden som ska kommuniceras i revisors rapport.
Dessutom innefattar genomgången av förslaget till revisors rapport enligt punkt 20 b övervägande av förslaget till formulering som ska ingå i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden.
ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor.
Uppdragsanknuten kvalitetskontroll avseende börsnoterade företag (se punkt 21)
A 30.Annat som är relevant vid utvärdering av uppdragsteamets betydelsefulla bedömningar och som kan beaktas i en uppdragsanknuten kvalitetskontroll avseende ett börsnoterat företag:
Betydande risker som har identifierats under uppdraget enligt ISA 31515, och hanteringen av dessa risker enligt ISA 33016, däribland uppdragsteamets bedömning av och hantering av risken för oegentligheter enligt ISA 240.17
Gjorda bedömningar, i synnerhet med avseende på väsentlighet och betydande risker.
Betydelsen av och åtgärder avseende rättade och icke rättade felaktigheter som har identifierats under revisionen.
De frågor som ska kommuniceras till företagsledningen och styrelsen samt, i tillämpliga fall, andra parter, t.ex. tillsynsorgan.
Dessa andra frågor kan, beroende på omständigheterna, även vara tillämpliga vid uppdragsanknutna kvalitetskontroller avseende revisioner av andra företags finansiella rapporter.
ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö.
ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.
ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter.
Överväganden som särskilt gäller mindre företag (se punkterna 20–21)
A 31.Utöver revisionerna av börsnoterade företags finansiella rapporter krävs det en uppdragsanknuten kvalitetskontroll också för revisionsuppdrag som uppfyller de kriterier som revisionsföretaget har fastställt för uppdrag som ska omfattas av en uppdragsanknuten kvalitetskontroll. I vissa fall uppfyller kanske inte något av revisionsföretagets revisionsuppdrag kriterierna för att de ska omfattas av en sådan kvalitetskontroll.
Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn (se punkterna 20–21)
A 32.Inom den offentliga sektorn kan en revisor som har tillsatts enligt lag (t.ex. en riksrevisor eller annan person med lämpliga kvalifikationer som utses i riksrevisorns ställe) agera i en roll som motsvarar den ansvariga revisorns roll med ett övergripande ansvar för revisioner inom den offentliga sektorn. Under sådana omständigheter innefattar, i tillämpliga fall, valet av särskild kvalitetsgranskare för uppdraget kravet på oberoende från det reviderade företaget och förmågan hos den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget att göra en objektiv utvärdering.
A 33.Börsnoterade företag, som berörs i punkt 21 och punkt A 30, är inte vanligt förekommande inom den offentliga sektorn. Det kan dock finnas andra företag inom den offentliga sektorn som är betydelsefulla på grund av storlek, komplexitet eller allmänintresse och som följaktligen har många olika intressenter. Det kan t.ex. röra sig om statsägda företag, affärsverk och allmännyttiga företag. Pågående omvandlingar inom den offentliga sektorn kan också ge upphov till nya typer av betydelsefulla företag. Det finns inga fasta objektiva kriterier som kan användas för att avgöra om ett företag är betydelsefullt. Det är revisorer inom den offentliga sektorn som utvärderar vilka företag som kan vara tillräckligt betydelsefulla för att motivera en uppdragsanknuten kvalitetskontroll.
Övervakning (se punkt 23)
A 34.ISQC 1 kräver att revisionsföretaget inrättar en övervakningsprocess som är så utformad att den ger företaget rimlig säkerhet att de riktlinjer och rutiner som rör kvalitetskontrollsystemet är relevanta och ändamålsenliga och att de fungerar.18
ISQC 1, punkt 48.
A 35.När den ansvariga revisorn överväger brister som kan påverka revisionsuppdraget, kan han eller hon ta hänsyn till åtgärder som revisionsföretaget har vidtagit för att rätta till situationen och som den ansvariga revisorn anser vara tillräckliga för revisionen.
A 36.En brist i företagets kvalitetskontrollsystem tyder inte nödvändigtvis på att ett visst revisionsuppdrag inte har utförts enligt standarder för yrkesutövningen och krav i tillämpliga lagar och andra författningar eller att revisors rapport inte har varit korrekt.
Dokumentation
Dokumentation av konsultationer (se punkt 24 d)
A 37.Om dokumentation av konsultationer med andra yrkeskunniga i svåra eller tvistiga frågor är tillräckligt fullständig och detaljerad, bidrar detta till en förståelse av
den fråga som konsultationen gällde, och
resultaten av konsultationen, däribland eventuella beslut som fattats, grunden för de besluten och hur de har verkställts.