SVENSKA KYRKANS REDOVISNINGSKOMMITTÉ

KRED 2015:2 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan

1 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) har utifrån den goda redovisningsseden som den uttrycks genom lagar, förordningar, allmänna råd samt inomkyrklig reglering identifierat konsekvenser i redovisning och årsredovisning för Svenska kyrkan. I denna rekommendation redovisas vilka redovisningsregler som ska tillämpas för olika ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan samt för de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna.

1.1 Tillämpning och ikraftträdande

Denna rekommendation ska tillämpas av alla ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan samt av de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna. Av förenklingsskäl benämns hädanefter församling, pastorat och stift som enhet och de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna som PLT. Rekommendationen uppdateras årligen.

1.2 Förändring av regelverket

Fram till och med år 2013 har årsredovisningens utformning huvudsakligen varit enhetlig inom Svenska kyrkan utifrån årliga Branschanpassningar av årsredovisningen för Svenska kyrkans enheter, utfärdade av KRED.

Nya redovisningsregler har trätt ikraft från 2014 som innebär att alla företag som definieras som större och som inte tillämpar IFRS (International Financial Reporting Standards) ska redovisa enligt Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, allmänt kallat K3. K3 reglerar utformningen av årsredovisningen samt hur poster i resultat- och balansräkningen ska värderas. I K3 kapitel 37, återfinns särskilt utformade regler för ideella föreningar, trossamfund m.fl.

För mindre företag som är aktiebolag eller ekonomisk förening finns K2-regelverk framtagna. För de mindre företag, bland annat inom ideella sektorn, där BFN ännu inte gett ut ett K-regelverk gäller tills vidare äldre normgivning från BFN och Redovisningsrådet.

1.3 Om rekommendationen

Denna rekommendation är ingen uttömmande handbok kring gällande redovisningsregler för Svenska kyrkan utan ska ses som ett stöd för varje enhet/PLT att uppmärksamma vilka lagar och regler som man har att rätta sig efter. Därutöver kan en enskild enhet/PLT omfattas av kompletterande lagstiftning eller redovisningsregler på grund av exempelvis näringsverksamhet eller att man ingår i en koncern.

2 God redovisningssed i Svenska kyrkan

KRED beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv och har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan.

God redovisningssed innebär en branschvis tolkning av bokföringslag (1999:1078) och årsredovisningslag (1995:1554) samt hur övriga anvisningar såsom Bokföringsnämndens allmänna råd, men även andra anvisningar, ska tolkas. Detta görs i huvudsak genom de rekommendationer som KRED utger. KRED utfärdar också årligen Branschanpassningar av årsredovisningen som ska följas av Svenska kyrkans olika enheter samt av PLT.

I de fall en enskild enhet/PLT väljer att tillämpa en annan tolkning, ett annat regelverk eller en egenformulerad tillämpning som avviker från KREDs rekommendationer eller tillämplig Branschanpassning är det viktigt att detta förklaras under punkten Redovisningsprinciper i årsredovisningen. Risk föreligger annars att läsaren kan göra en felaktig tolkning av enskilda poster i årsredovisningen.

3 Större och mindre företag

Årsredovisningslagen använder begreppet företag för juridiska personer oavsett associationsform, vilket av många kan uppfattas främmande för den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver.

Redan före 2014 fanns en viss skillnad exempelvis om upplysningsplikt i årsredovisningen mellan större och mindre företag, men dessa skillnader är nu tydligare då det rör sig om olika regelverk.

Större företag definieras på följande sätt:

  1. Medelantalet anställda har uppgått till mer än 50
  2. Balansomslutningen har uppgått till mer än 40 miljoner kronor
  3. Nettoomsättningen har uppgått till mer än 80 miljoner kronor

Minst två av dessa kriterier ska ha uppfyllts två år i följd vilket leder till att enheten/PLT definieras som större företag från och med det tredje året. Observera att samma två kriterier ska uppfyllas båda åren.

Vid bedömning av kriteriet nettoomsättning ska för trossamfund intäkter i form av bidrag, gåvor och medlemsavgifter läggas till. De rörelseintäkter som PLT redovisar i form av Intäkter prästlönefond samt Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter är däremot inte att betrakta som nettoomsättning i bokföringslagens mening.

De företag som inte definieras som större företag är definitionsmässigt mindre företag.

4 Tillämpning av redovisningsregler inom Svenska kyrkan

4.1 Allmänt

Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige och har att följa bokföringslagens och årsredovisningslagens bestämmelser. Utöver lag tillkommer särskilda inomkyrkliga bestämmelser om ekonomisk redovisning m.m. Stadganden i Kyrkoordningen för Svenska kyrkan utgör kompletteringar till lagstiftning och innebär bland annat en skyldighet för alla ekonomiska enheter, oavsett storlek, att upprätta årsredovisning (KO 47:9, 49:8).

Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed (ÅRL 2:2). BFN har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom utfärdande av allmänna råd och rekommendationer.

Nedan redogörs för vilka redovisningsregler och rekommendationer som ska tillämpas inom Svenska kyrkan.

4.2 Redovisningsregler som ska tillämpas inom hela Svenska kyrkan

Oavsett storlek finns ett flertal lagar och regler som ska tillämpas av alla:

  1. Bokföringslagen
  2. Årsredovisningslagen
  3. Lagen (1998:1592) om införande av lagen om Svenska kyrkan
  4. Kyrkoordningen
  5. Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR)
  6. KRED 2015:2 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan

4.2.1 Redovisningsregler för mindre församlingar och pastorat

I avvaktan på framtagandet av ett K2-regelverk för ideella organisationer samt ett inomkyrkligt ställningstagande kring val av framtida redovisningsregelverk för de enheter som definieras som mindre företag gäller tills vidare nuvarande regler vid upprättandet av årsredovisning. Utöver de regler och rekommendationer som är redovisade i avsnitt 4.2 ska mindre församlingar och pastorat tillämpa följande:

  1. KRED 2015:8 Kyrk-BAS 2016
  2. KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor (2005)
  3. KRED 2015:1 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader
  4. KRED 2004:1 Redovisning av gravskötsel
  5. KRED 2015:6 Branschanpassning av årsredovisningen för Svenska kyrkans mindre församlingar/pastorat

4.2.2 Redovisningsregler för större församlingar och pastorat

Samtliga enheter som definieras som större ska tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Utöver de regler och rekommendationer som är redovisade i avsnitt 4.2 ska större församlingar och pastorat tillämpa följande:

  1. KRED 2015:8 Kyrk-BAS 2016
  2. KRED 2014:2 Materiella anläggningstillgångar enligt K3
  3. KRED 2014:3 Gåvor och bidrag enligt K3
  4. KRED 2015:1 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader
  5. KRED 2004:1 Redovisning av gravskötsel
  6. KRED 2015:3 Branschanpassning av årsredovisningen för Svenska kyrkans större församlingar/pastorat

4.2.3 Redovisningsregler för stift

Samtliga 13 stift ska tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) oavsett storlek. Utöver de regler och rekommendationer som är redovisade i avsnitt 4.2 ska stift tillämpa följande:

  1. Stift-BAS
  2. KRED 2014:2 Materiella anläggningstillgångar enligt K3
  3. KRED 2014:3 Gåvor och bidrag enligt K3
  4. KRED 2015:4 Branschanpassning av årsredovisningen för Svenska kyrkans stift

4.2.4 Redovisningsregler för prästlönetillgångar

De stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna ska tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) för de PLT som definieras som större, se ovan. Övriga ”mindre” PLT kan frivilligt tillämpa K3 eller välja att tills vidare fortsätta att tillämpa en uppdaterad branschanpassning utifrån tidigare regelverk. Den senare lösningen motiveras av osäkerhet kring prästlönetillgångarnas framtida status med hänvisning till pågående diskussioner med lagstiftaren kring äganderättsfrågan.

KREDs branschanpassning av årsredovisning för de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna utfärdas således i två versioner där den ena versionen beskriver årsredovisningen utifrån K3-regelverket och den andra versionen bygger på äldre normgivning från BFN och Redovisningsrådet. Utöver de regler och rekommendationer som är redovisade i avsnitt 4.2 ska prästlönetillgångarna tillämpa följande:

  1. Större enheter
    1. Stift-BAS
    2. KRED 2014:2 Materiella anläggningstillgångar enligt K3
    3. KRED 2015:5 Branschanpassning av årsredovisningen för prästlönetillgångar som är större enheter
  2. Mindre enheter
    1. Stift-BAS
    2. KRED 2015:7 Branschanpassning av årsredovisningen för prästlönetillgångar som är mindre enheter

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%