SVENSKA KYRKANS REDOVISNINGSKOMMITTÉ

KRED 2016:3 Redovisning av gravskötsel inom Svenska kyrkan

1 Redovisning av gravskötsel inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) har utifrån den goda redovisningsseden som den uttrycks genom lagar, förordningar, allmänna råd samt inomkyrklig reglering identifierat konsekvenser i redovisning och årsredovisning för Svenska kyrkan. I denna rekommendation beskrivs hur redovisning av gravskötsel ska tillämpas för de ekonomiska enheterna inom Svenska kyrkan.

1.1 Tillämpning och ikraftträdande

Denna rekommendation ska tillämpas av alla de ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan som är huvudmän för begravningsverksamhet. Av förenklingsskäl benämns hädanefter församling och pastorat som församling. Rekommendationen träder i kraft 1 januari 2017 och ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2017.

1.2 Behov av uppdatering

År 2004 publicerade KRED dokumentet KRED 2004:1 Redovisning av gravskötsel. Denna rekommendation har tillämpats av Svenska kyrkan men på grund av förändringar i andra dokument såsom kontoplaner och internredovisning finns behov av en allmän uppdatering. Några större förändringar avseende redovisning av gravskötsel jämfört med tidigare dokument finns dock inte.

1.3 Om rekommendationen

Denna rekommendation är ingen uttömmande handbok kring gällande redovisningsregler för Svenska kyrkan utan ska ses som ett stöd för varje enhet att uppmärksamma vilka lagar och regler som man har att rätta sig efter. Därutöver kan en enskild enhet omfattas av kompletterande lagstiftning eller redovisningsregler på grund av exempelvis näringsverksamhet eller att man ingår i en koncern.

2 God redovisningssed i Svenska kyrkan

Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv och har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan.

God redovisningssed innebär en branschvis tolkning av bokföringslag och årsredovisningslag samt hur anvisningar såsom Bokföringsnämndens allmänna råd, men även andra anvisningar, ska tolkas. Detta görs i huvudsak genom de rekommendationer som KRED ger ut. KRED utfärdar årligen en branschanpassning av årsredovisningen som ska följas av Svenska kyrkans olika enheter.

I de fall en enskild enhet väljer att tillämpa en annan tolkning, ett annat regelverk eller en egenformulerad tillämpning som avviker från KREDs rekommendationer eller tillämplig branschanpassning är det viktigt att detta förklaras under punkten Redovisningsprinciper i årsredovisningen. Risk föreligger annars att läsaren kan göra en felaktig tolkning av enskilda poster i årsredovisningen.

3 Gravskötseladministration inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver i denna rekommendation hur olika typer av gravskötselavtal ska hanteras i redovisningen. Rutinerna är anpassade till bokföringslagen (1999:1078), årsredovisningslagen (1995:1554), Bokföringsnämndens uttalanden och allmänna råd samt god redovisningssed. Utgångspunkten vid beskrivningen av olika avtalstyper är det standardavtal (FOR8019) som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Arbetsgivarorganisationen) har utarbetat. För fördjupning kring standardavtalen hänvisas till BEDA, Arbetsgivarorganisationens webbverktyg för begravningsfrågor.

Rekommendationen är disponerad så att inledningsvis beskrivs innebörden i begreppet gravskötsel samt olika typer av gravskötselavtal. Därefter beskrivs hur de olika avtalstyperna ska hanteras redovisningsmässigt eftersom det finns skillnader i redovisningen mellan avtal som tillhör begravningsverksamheten och de avtal som hör till församlingens serviceverksamhet.

4 Gravskötsel och gravskötselavgift

4.1 Gravskötsel och blomstersmyckning

Enligt 7 kap. 3 § i begravningslagen (1990:1144) ska en gravrättsinnehavare ”hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick”. I en del fall fullgör gravrättsinnehavaren sin skyldighet genom att köpa en gravskötseltjänst av församlingen. Enligt Arbetsgivarorganisationens standardavtal för gravskötsel åtar sig församlingen just att gravplatsen ”hålls i ordnat och värdigt skick”. Gravskötseln ska enligt standardavtalet utföras i den omfattning som behövs med avseende på gravplatsens utformning och storlek. Standardavtalet innehåller två olika skötselalternativ:

  1. Vårstädning, klippning av gräsyta alternativt ogräsrensning i grusytor och riktning av gravvård, och/eller
  2. Klippning av häck, beskärning av växter inom gravplatsen och ogräsrensning inklusive puts av blommor i gravrabatt.

Ofta kompletteras skötselavtalet med ett avtal om blomstersmyckning av gravplatsen. I den fortsatta framställningen benämns samtliga dessa åtaganden, oavsett om de innehåller bestämmelser om blomstersmyckning eller ej, för gravskötselavtal.

I de fall församlingen säljer gravskötseltjänster tecknas ett avtal med gravrättsinnehavaren. Alla avtal och förändringar av avtal ska vara skriftliga. Detta är av särskild vikt inom gravskötselområdet eftersom många avtal avser långa avtalsperioder. Över tid kan villkoren förändras inom samma typ av avtal vilket också understryker vikten av skriftlig dokumentation av villkor och eventuella förändringar.

4.2 Gravskötselavgift

Fastställande av gravskötselavgifter är en principiell fråga som kyrkofullmäktige beslutar om. Avgifterna fastställs årligen, vanligtvis i samband med budgeten.

Beräkningen av avgift för gravskötsel och blomstersmyckning är en viktig uppgift som ska föregås av en noggrann kalkyl. I prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden påpekar regeringen att kostnaden för skötsel av enskilda gravplatser som församlingen tar på sig efter relationsändringen inte får belasta de medel som tas in genom den obligatoriska begravningsavgiften. Regeringen konstaterar mot bakgrund av detta att avgifter för gravskötseltjänster därför måste baseras på ”en noggrann kalkyl så att de särskilda avgifterna som tas ut ger full kostnadstäckning” (prop. 1998/99:38, s. 115). Full kostnadstäckning innebär att kostnadskalkylen innehåller samtliga kostnader, både direkta och indirekta, för exempelvis arbetskraft, material, administration och kapitalkostnader. I de fall församlingen har en för låg prissättning som innebär förluster kommer dessa förluster att drabba församlingsverksamheten. [1]

För att kalkylen ska bli så korrekt som möjligt så att full kostnadstäckning uppnås är det nödvändigt att ha satt sig in i det regelverk som behandlar gränsdragningen mellan vad som är gravrättsinnehavarens ansvar och vad som kan anses ingå i den allmänna skötseln av begravningsplatsen. Här hänvisas till dokumentation och anvisningar från Arbetsgivarorganisationen. Det är också väsentligt att, vid kalkylering av flerårsavtal samt avräkningsavtal, ta höjd för kommande kostnadsökningar så att inte kostnaderna i slutet av avtalsperioden överstiger kvarvarande medel och bokföringslagens krav på skulduppräkning träder i kraft, se avsnitt 8.3.

Om medel för gravskötsel finns kvar vid gravrättens upphörande används dessa för fortsatt skötsel så länge medel finns kvar.

I de fall gravrättsinnehavaren väljer att återlämna gravrätten och det samtidigt finns inbetalda medel för gravskötsel har gravrättsinnehavaren ingen rätt att få dessa medel utbetalda om detta inte skrivits in i avtalet. [2]

Det finns inga hinder för att serviceverksamheten går med vinst. Verksamheten är både moms- och skattebefriad, men vinsten tillfaller församlingsverksamheten. Eventuell förlust inom serviceverksamheten finansieras, enligt samma princip, av kyrkoavgiften.

4.3 Tecknandetidpunkt för nya avtal

Huvudregeln för tecknande av nya avtal är att avtalet tecknas i nära anslutning till att tjänsten ska börja levereras. Det förekommer dock att gravrättsinnehavare vill teckna avtal långt före skötseln ska påbörjas. Varje församling måste därför ta ställning till vilka regler som ska tillämpas för avtalstecknande, exempelvis om det är möjligt att i oktober år 1 teckna ett avtal som ska gälla från och med skötselsäsongen år 2 eller till och med ännu längre fram i tiden.

5 Avtalstyper

Det finns två huvudtyper av gravskötselavtal: fasttidsavtal och avräkningsavtal. Tidigare tecknades även en tredje avtalstyp, allframtidsavtal. Samtliga tre avtalstyper beskrivs nedan.

Att undvika

Det förekommer att församlingar, före relationsändringen, tecknat vilande fasttids- eller avräkningsavtal. Ett vilande avtal är ett avtal där tidpunkten för när tjänsten ska börja levereras inte har fastställts eller där gravskötseln ska börja utföras vid en given tidpunkt i framtiden.

Det är inte lämpligt att tillåta vilande gravskötselavtal eftersom det inte går att förutse vilka kostnadsförhållanden som råder när tjänsten ska börja levereras.

5.1 Fasttidsavtal

Fasttidsavtal delas ofta in i ettårsavtal och flerårsavtal.

5.1.1 Ettårsavtal

Ettårsavtal är, precis som framgår av namnet, ett gravskötselavtal som gäller ett år. Gravskötselavgiften faktureras i förskott.

Arbetsgivarorganisationens standardvillkor för ettårsavtal har en förlängningsklausul. Detta innebär att avtalet förlängs med ett år i taget om det inte sägs upp. Rätten till förlängning bortfaller vid gravrättstidens utgång samt vid utebliven betalning.

5.1.2 Flerårsavtal

Flerårsavtal är avtal om gravskötsel för ett i avtalet bestämt antal år. Avgiften för hela avtalsperioden faktureras i förskott. Avtalskonstruktionen bygger på antagandet att räntan på inbetalda medel motsvarar kostnadsökningen under avtalsperioden.

Arbetsgivarorganisationens flerårsavtal gäller för tre eller fem år. För längre avtal hänvisas istället till avräkningsavtal (se avsnitt 5.2). Motivet till detta är den osäkerhet som uppstår rörande kostnads- och ränteutvecklingen under längre avtalsperioder. Treårsgränsen påverkar även hur nya gravskötselavtal ska redovisas i bokföringen (se avsnitt 8.1).

I samband med upplåtelse av gravrätter med begränsad gravrätt, exempelvis askgravplatser, tecknas vanligtvis gravskötselavtal som avser hela perioden för gravrättsupplåtelsen, 25 år. Denna gravskötselavgift ska periodiseras under hela avtalsperioden.

5.2 Avräkningsavtal – så länge kapitalet räcker

Avtal om gravskötsel så länge inbetalda medel räcker benämns som avräkningsavtal. Församlingen fastställer för denna avtalstyp ett maximibelopp som får inbetalas av gravrättsinnehavaren. Avräkningsbeloppet faktureras i förskott.

Varje år avräknas årets skötselavgift (avgiften för ettårsavtal) från de inbetalda medlen. Avräkningsavtal ingår i Arbetsgivarorganisationens standardavtal.

Vid avräkningsavtal gäller avtalet så länge medel för skötsel finns kvar. Någon garanterad minimitid anges inte. Avtalet gäller alltid, enligt standardavtalet, längst till och med gravrättstidens utgång.

Enligt standardavtalet ska inte ränta beräknas på avräkningsavtal. Tidigare avtal innehöll ofta bestämmelse om ränteberäkning. Befintliga avtal som innehåller räntebestämmelser ska även fortsättningsvis ränteberäknas.

Äldre avräkningsavtal kan innehålla en överenskommen minimitid. Om medel för dessa avtal inte täcker den avtalade garantitiden, måste det förväntade underskottet beräknas och reserveras genom att den kvarvarande skulden uppräknas med motsvarande belopp (se avsnitt 8.3).

Gravrättsinnehavaren har, enligt standardavtalet, rätt att säga upp gravskötselavtalet och har då även rätt att återfå återstående del av de medel som avsatts för gravskötsel. Rätt till återbetalning gäller dock inte när gravrätten samtidigt återlämnas.

5.3 Allframtidsavtal

Fram till en bit in på 1960-talet tecknade många församlingar gravskötselavtal för ”evinnerlig tid”. Avtalet innebär att gravplatsen sköts till dess att gravrättsinnehavaren säger upp avtalet eller så länge gravrätten består. När gravrättsinnehavare saknas upphör gravrätten. [3] Allframtidsavtal tecknas inte längre.

5.4 Särskilt om banksamverkan och stiftelser

5.4.1 Gävle-modellen

Den så kallade ”Gävle-modellen” bygger på en överenskommelse mellan en gravrättsinnehavare och en bank. Det avser alltså en service som banken tillhandahåller gravrättsinnehavaren. Gävle-modellen ger därför heller aldrig upphov till någon gravskötselskuld i församlingens redovisning.

Banken förbinder sig att för gravrättsinnehavarnas räkning förvalta medel för betalning av gravskötseltjänster. Banken kommer sedan överens med församlingen om hur exempelvis fakturering och redovisning av gravskötselkonton ska ske.

Den praktiska hanteringen innebär att banken öppnar ett räntebärande bankkonto i gravrättsinnehavarens namn och personnummer (ej i församlingens namn). Församlingen fakturerar banken gravskötselavgiften och banken belastar kontot med fakturerat belopp enligt sitt avtal med gravrättsinnehavaren.

Sett ur församlingens perspektiv faktureras vanliga ettårsavtal till banken istället för direkt till gravrättsinnehavaren. Ettårsavtalen faktureras så länge det finns pengar på bankkontot.

Det förekommer att bankerna felaktigt har registrerat församlingens organisationsnummer på de särskilda bankkonton som ska användas för betalning av gravskötseltjänster. Om så har skett måste församlingen kontakta banken och begära rättelse av uppgifterna så att gravrättsinnehavarna åter blir innehavare av bankkontot.

5.4.2 Stiftelser

Många församlingar förvaltar stiftelser som helt eller delvis har till ändamål att finansiera underhåll och/eller utsmyckning av en eller flera gravplatser. Sådana förvaltade stiftelser är egna juridiska personer med egen ekonomi. Stiftelser kan som ombud för en gravrättsinnehavare teckna ett gravskötselavtal med församlingen. Församlingen ska då upprätta ett avtal med stiftelsen på samma sätt som med övriga gravskötselkunder.

Från och med 2016 ska alla stiftelser vara registrerade hos länsstyrelsen, vilket bland annat medför kostnader för avgifter. Tillsammans med andra kostnader för exempelvis förvaltning och revision kan detta medföra att mindre stiftelser med ett litet kapital inte längre ger tillräcklig avkastning för att kunna uppfylla ändamålet. Mindre stiftelser kan med stöd av 6 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220), under vissa givna förutsättningar, få förbruka även sitt kapital för det avsedda ändamålet. Om stiftelsen har gravskötsel som enda ändamål kan ett avräkningsavtal för gravskötsel som motsvarar hela kapitalet tecknas med församlingen och stiftelsen kan därmed upplösas utan att ändamålet inskränks. Tillstånd till detta kan medges av tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen).

6 Till vilken verksamhet hör åtagandet?

Årsredovisning och bokföring ska ge en rättvisande beskrivning av församlingens ställning och resultat. För att få en korrekt bild av årets gravskötselintäkter och utestående gravskötselåtaganden (gravskötselskulden) ska inbetalda avgifter därför periodiseras över avtalsperioden. Beroende på om gravskötselåtagandet tillhör begravningsverksamheten eller serviceverksamheten gäller delvis olika redovisningsmetoder.

I begravningslagens förarbeten [4] konstateras att skötselåtagandena som tecknats före relationsändringen har gjorts under en tid ”då andra förutsättningar gällde för församlingarnas ekonomi”. Vad som åsyftades var att Svenska kyrkans församlingar före år 2000 haft beskattningsrätt, vilket garanterade nödvändiga verksamhetsintäkter. Tack vare denna ekonomiska trygghet fanns det, enligt den kyrkokommunala redovisningsseden, inget behov av att periodisera intäkter. Rent praktiskt innebar detta att många församlingar valde att bokföra alla gravskötselavgifter som intäkter det år som de inbetalades, oavsett om avgiften avsåg ett- eller flerårsavtal. Regeringen ansåg att denna kyrkokommunala redovisningssed varit försvarbar mot bakgrund av de förhållanden som rådde på den kyrkokommunala tiden. Riksdagen fastslog därför att kostnader för alla äldre skötselåtaganden som inte täcktes av en, vid relationsändringen, bokförd gravskötselskuld ska betraktas som verksamhetskostnader i begravningsverksamheten. Genom detta beslut garanteras finansieringen av gamla gravskötselåtaganden genom begravningsavgiften.

Med utgångspunkt från ovanstående uppstår två typer av gravskötselåtaganden. Den ena typen av åtaganden utgör begravningsverksamhet och den andra utgör församlingsverksamhet, så kallad serviceverksamhet. Gränsdragningen mellan vilka åtaganden som tillhör vilken verksamhet går vid relationsändringen. Alla gravskötselavtal som är tecknade och påbörjade före 1 januari 2000 definieras, av förenklingsskäl, såsom begravningsverksamhet medan åtaganden som avtalats eller påbörjats senare utgör den frivilliga serviceverksamheten som församlingen svarar för. Kostnaden för åtaganden i form av skötsel av enskilda gravplatser som församlingen åtagit sig efter relationsändringen får därmed inte belasta de medel som tas in genom den obligatoriska begravningsavgiften. Dessa åtaganden måste baseras på en noggrann kalkyl så att de gravskötselavgifter som tas ut ger full kostnadstäckning.

7 Redovisning – begravningsverksamheten

Avtal ingångna och påbörjade för 1 januari 2000 tillhör begravningsverksamheten. [5] Som en konsekvens av att alla nytecknade avtal utgör serviceverksamhet kommer begravningsverksamhetens gravskuld fortlöpande att minska. Efter en period kommer skulden enbart att bestå av åtaganden för all framtid (se figur 1 nedan).

Figur 1: Exempel på utvecklingen av begravningsverksamhetens gravskötselskuld under 20 år.

7.1 Fasttidsavtal inom begravningsverksamheten

För begravningsverksamhetens fasttidsavtal har det varit god redovisningssed sedan 1993 att periodisera inbetalda medel över avtalets löptid. Periodiseringen är linjär, det vill säga att inbetalda avgifter fördelas över avtalstiden med lika stora belopp varje år. Kostnaderna för skötseln är en del av verksamhetskostnaderna inom begravningsverksamheten (verksamhetskod 820).

Årets gravskötselavgift (årets minskning av gravskötselskulden) redovisas som intäkt i begravningsverksamheten. Detta innebär att gravskötselskulden för fasttidsavtal fortlöpande kommer att minska för att efter ett antal år helt försvinna.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Årets skötselavgift 23813651 82X

I de fall församlingen inte har gjort någon intäktsperiodisering (det finns ingen bokförd gravskötselskuld) ska ingen åtgärd vidtas.

Kostnaden för gravskötseln ingår som en verksamhetskostnad i begravningsverksamheten och finansieringen av skötsel sker via begravningsavgiften.

7.2 Avräkningsavtal inom begravningsverksamheten

Avräkningsavtal innebär att gravskötselskulden minskar varje år med årets skötselavgift (och ökar med eventuell avtalad ränta). Med tiden kommer gravskötselskulden för avräkningsavtal att helt försvinna ur begravningsverksamheten. Metoden med avräkningsavtal ger en automatisk periodisering av inbetalda medel. (Metoden är densamma, oavsett om avräkningsavtalen tillhör begravnings- eller serviceverksamheten.)

Årets avgift redovisas som intäkt i begravningsverksamheten och skulden minskar med motsvarande belopp. Därefter beräknas eventuell ränta enligt avtal och skulden ökar med motsvarande belopp.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Årets skötselavgift2382365282X
Ev. ränta enligt avtal603282X2382

7.3 Allframtidsavtal – endast inom begravningsverksamheten

Enligt begravningslagen får inte inbetalda medel för allframtidsavtal före 1964 förbrukas. Medlen ska istället blida en ”gravfond”. Numera benämns detta åtagande för ”gravskötselskuld för allframtidsavtal”.

För dessa åtaganden förekommer normalt inga bokföringstransaktioner, varken under året eller i samband med bokslut.

I de fall ett allframtidsavtal upphör genom att gravrätten upphör ska dock gravskötselskulden för den berörda gravplatsen intäktsföras i begravningsverksamheten och gravskötselskulden minskar med motsvarande belopp.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Upphört åtagande2383365382X

Om gravskötselskulden inte kan hänföras till enskilda gravplatser kan församlingen välja att intäktsföra en så stor andel av gravskötselskulden som gravplatsen motsvarar.

Exempel: En gravplats återtas under året. Gravplatsen är en av 50 med gravskötselåtaganden för all framtid. Det innebär att 2 % (1/50) av gravskötselskulden ska intäktsföras.

8 Redovisning – serviceverksamhet

Avtal ingångna och påbörjade från och med 1 januari 2000 tillhör församlingens serviceverksamhet: Denna verksamhet ska i sin helhet finansieras med gravskötselavgifter. Serviceverksamhetens gravskötselskuld var i inledningsskedet år 2000 blygsam eller noll. Skulden växer därefter årligen med årets nytecknade avtal och minskar med under året utförda tjänster (se figur 2 nedan).

Figur 2: Exempel på utvecklingen av serviceverksamhetens gravskötselskuld under 20 år.

8.1 Fasttidsavtal upp till tre år inom serviceverksamheten

8.1.1 Ettårsavtal

Intäkterna som faktureras årligen redovisas i serviceverksamheten som intäkt under aktuellt redovisningsår.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Årets skötselavgift19XX3658360

8.1.2 Fasttidsavtal tre år

I de fall gravskötselavtal tecknats på tre år periodiseras den inbetalda avgiften linjärt över avtalets period, det vill säga med lika stort belopp varje år. [6] Ett treårsavtal periodiseras i inbetalningsårets bokföring så att 1/3 redovisas som intäkt, 1/3 som kortfristig skuld och 1/3 som långfristig skuld. Avgiftsmodellen bygger på att kostnadsökningen under avtalsperioden motsvaras av ränteeffekten på inbetald avgift. Redovisningsmodellen kan endast användas på avtal om högst tre år. I annat fall kräver god redovisningssed att åtagandet uppräknas (se avsnitt 8.1.3).

Det finns ingen koppling mellan den för året fastställda gravskötselavgiften utan intäkten avspeglar endast den linjära minskningen av kvarvarande skuld.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Fördelning intäkt treårsavtal19XX3654360
2384
2484

8.1.3 Fasttidsavtal över tre år

I de fall fasttidsavtal för en längre period, mer än tre år, har tecknats efter 2000 krävs en uppräkning av gravskötselskulden för att erhålla en rättvisande bild av aktuell gravskötselskuld. Det är troligare att kostnaderna är högre i slutet av avtalsperioden än lika varje år. En linjär periodisering ger därför inte en rättvisande bild av skulden och intäkten.

Det finns ingen koppling mellan den för året fastställda gravskötselavgiften utan intäkten avspeglar endast årets minskning av kvarvarande skuld.

Redovisningsmetoden innebär att gravskötselskulden och skötselavgift årligen räknas upp för att möta kostnadsökningen. Beräkningen sker i tre steg:

  1. Beräkning av årets gravskötselavgift sker genom att ingående gravskötselskuld divideras med kvarvarande antal skötselår.
  2. Avräkning av årets skötselavgift sker från ingående skuld (beräkning av kvarvarande skuld).
  3. Fastställande av utgående gravskötselskuld sker genom att den kvarvarande gravskötselskulden uppräknas med uppräkningsfaktorn.

Uppräkning och fastställande av skötselavgiften för respektive år måste göras separat för varje inbetalningsår och löptid per avtal.

Uppräkningsfaktorn meddelas årligen av Kyrklig ekonomi, kyrkokansliet i Uppsala.

Kostnadsökningen som uppstår vid uppräkningen kompenseras av att skulden ökar och därmed kan en högre intäkt bokföras. Totalt sett när avtalet avlutats har dock endast det belopp som inbetalats varit resultatpåverkande eftersom kostnads- och intäktsökningen är lika stora.

Exempel
10-årigt avtal för 20.000 kr. Uppräkningsfaktorn är 1 % för både år 1 och 2.
Hantering år 1
1. Beräkning av årets skötselavgift
   20.000 ÷ 10 år = 2.000
2. Avräkning av årets skötselavgift från ingående skuld
   20.000 – 2.000 = 18.000
3. Fastställande av utgående gravskötselskuld
   18.000 + 1 % = 18.180 (18.000 + 180)
KonteringDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Inbetalning (20.000 kr)19XX…20.000 2386…20.000 
Årets skötselavgift (2.000 kr)2386…2.000 3656…2.000 360
Uppräkning av skuld (180 kr)6031…180 3602386…180 
Hantering år 2
1. Beräkning av årets skötselavgift
   18.180 ÷ 9 år = 2.020
2. Avräkning av årets skötselavgift från ingående skuld
   18.180 – 2.020 = 16.160
3. Fastställande av utgående gravskötselskuld
   16.160 + 1 % = 16.322 (16.160 + 162)
KonteringDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Årets skötselavgift (2.020 kr)2386…2.020 3656…2.020 360
Uppräkning av skuld (162 kr)6031…162 3602386…162 

8.1.4 Vilande fasttidsavtal

Om församlingen har gamla vilande fasttidsavtal eller tillåter att sådana nytecknas måste dessa avtal uppräknas med uppräkningsfaktorn fram till dess att tjänsten börjar levereras oavsett om avtalsperioden är kortare eller längre än tre år. Därefter behandlas avtalet på samma sätt som ett vanligt fasttidsavtal.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Årlig skulduppräkning60313602384/2386

8.2 Avräkningsavtal

Avräkningsavtal innebär att gravskötselskulden varje år minskar med aktuellt års fastställda gravskötselavgift och ökar med eventuell avtalad ränta samt nytecknade avtal. Metoden med avräkningsavtal ger automatiskt en periodisering av inbetalda medel. (Metoden är lika oavsett om avtalen tillhör service- eller begravningsverksamheten.)

Årets avgift redovisas som intäkt i serviceverksamheten och skulden minskar med motsvarande belopp. Därefter beräknas eventuell ränta enligt avtal och skulden ökar med motsvarande belopp.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Nytt avtal19XX2385
Årliga transaktioner
Årets skötselavgift23853655360

8.2.1 Ränteberäkning av gravskötselavtal

För nytecknade gravskötselavtal är rekommendationen att inte avtala om att ränta ska tillfalla gravrättsinnehavaren eftersom huvudmannen då utbetalar en ränteintäkt till en fysisk person och har därmed skyldighet att lämna kontrolluppgift om räntan överstiger visst belopp.

För gällande avtal där ränteutbetalning är avtalad gäller principen att dessa avtal gäller så länge inget annat avtalas mellan parterna.

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Ränta enligt avtal60323602385

8.2.2 När avräkningsavtalets inbetalda belopp inte täcker avtalad garantitid

Enligt tidigare standardavtal för avräkningsavtal kunde församlingen garantera en viss minimiperiod för vilken avräkningsavtalet skulle gälla. Om församlingen underskattat kostnadsökningarna vid tecknande av dessa tidigare avräkningsavtal och det därmed inte kommer att finnas medel för att täcka gravskötselavgifterna för den garanterade perioden av avräkningsavtalet måste församlingen, enligt bokföringslagen, göra en skulduppräkning av avtalet. Detta gäller endast avräkningsavtal inom serviceverksamheten.

När församlingen bedömer att kvarvarande belopp inte täcker den garanterade tiden gör församlingen en beräkning av den förlust som förväntas uppstå på grund av avtalet. Denna förlust blir då en kostnad som bokas på konto 6330 Förluster i pågående arbete.

Denna skulduppräkning ska inte förväxlas med den skulduppräkning som görs av serviceverksamhetens långa fasttidsavtal (se avsnitt 8.1.3).

ExempelDebetVerksamhetKreditVerksamhet
Skulduppräkning avräkningsavtal63303602382/2385
63303602482/2485

9 Årsredovisning och bokslut

9.1 Årsredovisning

Gravskötselskulden ska i årsredovisningen delas upp i dels en långfristig och dels en kortfristig skuld (6 kap. 10 § ÅRL). Detta görs på samma sätt som för övriga skulder i årsredovisningen. Förutom denna uppdelning ska årsredovisningen även innehålla följande noter om församlingens gravskötselskuld:

  1. Begravningsverksamhetens respektive serviceverksamhetens gravskötselskuld.
  2. Hur stor del av gravskötselskulden som förfaller senare än fem år efter räkenskapsårets utgång (5 kap. 10 § ÅRL).

Församlingen ska inte redovisa någon del av gravskötselskulden som ansvarsförbindelse i årsredovisningen.

För ytterligare information om årsredovisningen hänvisas till den årliga utgåvan av Branschanpassning av årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och pastorat för mindre enheter samt till Branschanpassning av årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och pastorat för större enheter, enligt reglerna i K3.

9.2 Särskild förteckning över gravskötselskulden

Enligt bokföringslagen ska alla sammansatta poster som ingår i årsredovisningens balansräkning, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt, specificeras i en särskild förteckning (6 kap. 11 § BFL). För gravskötselskulden innebär detta att det ska finnas förteckningar över vilka avtal som ingår i gravskötselskulden och respektive avtals del av gravskötselskulden.

I de fall gravskötselskulden för allframtidsavtal inte går att specificera per avtal förtecknas gällande avtal utan belopp.

För att den särskilda förteckningen ska vara aktuell krävs löpande inventeringar av gravskötselskulden.

Förteckning över vilka avtal som ingår i gravskötselskulden är en del av bokslutsdokumentationen.

  • [1]

    För de åtaganden som tecknades och påbörjades före Svenska kyrkans relationsändring med staten år 2000, svarar dock begravningsverksamheten för eventuella underskott.

  • [2]

    Allmänna reklamationsnämnden, ARN, beslut 2013-01430.

  • [3]

    Se Handbok för begravningsverksamheten 2013, avsnitt 9.10 Gravrättens avslut, utgiven av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

  • [4]

    Prop. 1998/99:38, s. 115.

  • [5]

    Avtal som var vilande vid relationsändringen, dvs. som ännu inte var påbörjade, utgör genom denna beskrivning serviceverksamhet eftersom de påbörjats först efter relationsändringen.

  • [6]

    Jämför Bokföringsnämndens upphävda uttalande BFN U 89:10 Resultatavräkning av fleråriga serviceavtal.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%