SVENSKA KYRKANS REDOVISNINGSKOMMITTÉ

KRED 2016:5 Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och pastorat – K3

2016 års branschanpassning

1 Inledning

Detta dokument är framtaget i syfte att utgöra ett stöd vid upprättandet av årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) för de församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan som definieras som större enheter enligt reglerna i 1:3 årsredovisningslagen (ÅRL).

I det fortsatta dokumentet menas med församling såväl församling som pastorat. Pastorat har använts i ett fåtal fall där upplysningskraven är avvikande för de organisatoriska delarna.

Dokumentet behandlar enbart årsredovisningen i juridisk person. Branschanpassningen utgår från de vanligast förekommande posterna i församlingens årsredovisning vilket innebär att församlingen i vissa fall måste ta in andra poster än de som presenteras i publikationen.

För den församling som innehar andelar i koncern-, intresse- och/eller övriga företag med ägarintresse i finns utökade krav på information i årsredovisningen och hänvisning sker här till gällande regler i K3 och ÅRL. Detsamma gäller för mindre församling som frivilligt väljer att tillämpa K3.

I bilaga 4 presenteras de speciella noter och hjälpdokument som ska användas första gången en församling tillämpar K3. Exempel på omräkningsförutsättningar presenteras i bilaga 3. Observera att dessa enbart får användas en gång och aldrig mer.

Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) ska alla organisationer som upprättar en årsredovisning enligt K3 tillämpa det allmänna rådet fullt ut. De lagrum och rekommendationer som ska följas måste dock anpassas till Svenska kyrkans särskilda verksamhet. Den anpassning av årsredovisningen till Svenska kyrkans verksamhet som presenteras i denna publikation ska följas av alla större församlingar, se även KRED 2016:1 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan.

Nyheter i 2016 års branschanpassning för K3-årsredovisningar

Under 2016 har årsredovisningslagen uppdaterats och därmed har många hänvisningar ändrats och det har medfört några ändringar. Men det har inte inneburit några materiella förändringar.

  1. Innehållet i vissa rader i resultat- och balansräkningen har ändrats.
  2. Not 4 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har flyttats från förvaltningsberättelsen till not.
  3. Raden Ansvarsförbindelser utgår ur balansräkningen och som redovisningsprincip.
  4. Uppgift om eventualförpliktelse tillkommer i not.
  5. Eget kapital redovisas i egen räkning.
  6. Ställda panter redovisas inte längre inom linjen under balansräkningen.

I övrigt har branschanpassningen för 2016 endast genomgått redaktionella förändringar vilket innebär att belopp, år och begrepp har uppdaterats.

Förändringar, förutom års- och beloppsuppdateringar, är markerade med streck i kanten.

Enheter som för första gången upprättar årsredovisning enligt K3

Några enheter kommer att för första gången upprätta en årsredovisning enligt K3-regelverket och nedan följer en sammanställning över de väsentligaste förändringarna.

Vid övergång till K3

Årsredovisning enligt K3 skiljer sig på flera punkter från tidigare årsredovisningar. Grunden för hela årsredovisningen har förändrats till följd av ikraftträdandet av BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). För att åskådliggöra förändringarna har ett exempel på en årsredovisning för ett pastorat inom Svenska kyrkan, Testberga pastorat, som tillämpar K3, tagits fram.

Huvudsakliga förändringar vid övergången till K3

De största förändringarna föranledda av övergången till K3 som torde omfatta de flesta av Svenska kyrkans större enheter gäller K3s regler kring materiella anläggningstillgångar samt redovisning av gåvor och bidrag. Dessa förändringar behandlas särskilt i KREDs rekommendationer 2014:2 Gåvor och bidrag enligt K3 samt 2014:3 Materiella anläggningstillgångar enligt K3.

Andra väsentliga förändringar är bland annat följande:

  1. Raden Förändring av ändamålsbestämda medel utgår ur resultaträkningen.
  2. Ny rad i balansräkningen för Villkorade bidrag.
  3. Raden Ändamålsbestämda medel utgår ur balansräkningen.
  4. Redovisnings- och värderingsprinciper ska redovisas i not 1.
  5. Gåvor och bidrag redovisas på separata rader i resultaträkningen.
  6. Uppskattningar och bedömningar som har betydande effekt på redovisade belopp ska redovisas i not 2.
  7. Ekonomiska arrangemang med betydande risker eller fördelar, som inte redovisats i balansräkningen, ska redovisas i not 3.
  8. Ny definition av begreppet Ändamålsbestämda medel.
  9. Ny definition av gåvor, bidrag och offentliga bidrag samt utökade upplysningskrav.
  10. Upplysningskravet i noten om leasing har utökats och omfattar både de fall där församlingen själv leasar men också uppgifter om när församlingen är leasegivare, exempelvis hyr ut bostäder och lokaler.
  11. Ny grund för beräkning av löner och andra ersättningar i personalnoten.
  12. Obligatorisk not avseende skatt på resultat i skattepliktig verksamhet.
  13. Krav på upplysningar om förvaltningsfastigheter.
  14. Ny not om anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen.
  15. Obligatorisk not avseende förändringen av eget kapital.
  16. Utökade upplysningskrav avseende avsättningar.

2 Årsredovisningen

I detta avsnitt redogörs för regelverket och formalia i och kring årsredovisningen för Svenska kyrkans församlingar.

2.1 Regelverket

Lagstiftning och kyrkoordningen

Svenska kyrkans församlingar ska följa bokföringslagens (1999:1078), BFL, och årsredovisningslagens (1995:1554), ÅRL, bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige.

Allmänna råd och god redovisningssed i övrigt

Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed (2:2 ÅRL). BFN har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. Vid sidan av BFN finns även föreningen FAR som utfärdar olika typer av redovisningsrelaterade rekommendationer.

Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED ska informera om hur god redovisningssed ska tillämpas inom Svenska kyrkan. Kommitténs verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. Kommittén svarar under kyrkostyrelsen som också utser ledamöterna. Minst en ledamot ska vara eller ha varit auktoriserad revisor.

Information från KRED samt annan information med koppling till redovisningsområdet finns tillgänglig på KREDs webbplats.

2.2 Årsredovisningens syfte och målgrupp

Syftet med en årsredovisning är att ge en rättvisande bild av organisationens resultat och ställning. Med detta förstås att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder ska beskrivas så att läsaren får en god uppfattning om det gångna årets ekonomiska utfall, men även om de ekonomiska förutsättningarna för framtiden.

Årsredovisningen vänder sig till olika målgrupper, t.ex. anställda, massmedia, andra församlingar, begravningsombud och kreditgivare. Eftersom olika intressenter har olika kunskap om Svenska kyrkan är det viktigt att informationen presenteras på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig innehållet i årsredovisningen. Årsredovisningen har en viktig roll att informera intressenter om hur kyrkoavgiften och andra medel används i verksamheten.

2.3 Årsredovisningens delar enligt K3

Årsredovisningens form och innehåll regleras i ÅRL. Årsredovisningen består av:

  1. Förvaltningsberättelse
  2. Resultaträkning
  3. Balansräkning
  4. Kassaflödesanalys
  5. Noter

I enlighet med K3 (p. 3.10) ska årsredovisningens delar komma i samma ordning som ovan.

Enligt ÅRL ska årsredovisningen vara överskådlig (2:2 ÅRL). Exempelvis bör posterna i resultaträkning och balansräkning avrundas till tusentals kronor så att läsaren lätt ska kunna se trender i materialet. Ett annat exempel på överskådlighet är att årsredovisningen inte ska innehålla allt för mycket ”bra att ha”-information. Det väsentliga ska framgå. I normalfallet bör därför inte mer information lämnas än vad som framgår av denna branschanpassning.

Av årsredovisningen ska församlingens namn och organisationsnummer framgå. Det är även lämpligt att årsredovisningen har en innehållsförteckning.

2.4 Upprättande och undertecknande

Årsredovisningen är kyrkorådets ekonomiska beskrivning över det gångna året där de informerar kyrkofullmäktige och intressenter om hur ekonomi och verksamhet har utvecklats under året.

Samtliga ordinarie kyrkorådsledamöter ska underteckna årsredovisningen oavsett om de är närvarande vid sammanträdet när årsredovisningen behandlas eller inte. Om någon ledamot inte kan vara närvarande vid sammanträdet ska undertecknandet ske i nära anslutning till sammanträdet och senast 30 april.

En ledamot kan inte vägra att underteckna årsredovisningen. Ledamöter som ifrågasätter årsredovisningens riktighet har istället möjlighet att anmäla en avvikande mening. Utnyttjandet av denna rättighet ska ses som en extraordinär åtgärd. Den avvikande meningen utgör en del av årsredovisningsdokumentet (2:7 ÅRL).

Årsredovisningen ska överlämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (8:2 ÅRL). Årsredovisningen ska därmed vara färdigbehandlad och undertecknad av kyrkorådet senast 30 april året efter räkenskapsåret. Uppgift ska lämnas om vilken dag årsredovisningen undertecknades (2:7 ÅRL).

2.5 Fastställande

Kyrkofullmäktige är det organ som fastställer resultat- och balansräkningen (KO 3:6). Detta ska ske senast 30 juni året efter räkenskapsåret (8:3 ÅRL). På kyrkofullmäktiges sammanträde är en god ordning att ärendena föredras i nedan angiven ordning:

  1. Behandling av verksamhetsuppföljningen
  2. Kyrkorådets genomgång av årsredovisningen
  3. Uppläsning av revisionsberättelsen
  4. Fastställelse av årsredovisningens resultat- och balansräkning
  5. Beslut om ansvarsfrihet

2.6 Publicering av årsredovisningen

När årsredovisningen publiceras ska det göras i den form och med det innehåll som legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen ska alltid bifogas årsredovisningen.

2.7 Revision

Bestämmelser om revision inom Svenska kyrkans finns i revisionslagen (2001:1079) och i kyrkoordningens kapitel 48. Revisorernas uppgifter är att granska årsredovisning och bokföring samt ledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver (5 § revisionslagen).

Revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed vilket för den auktoriserade revisorn innebär att den ska utföras enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Revisorerna ska lämna sin revisionsberättelse till kyrkofullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med ÅRL samt ett uttalande huruvida resultat- och balansräkningarna bör fastställas. Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande angående ansvarsfrihet. Om revisorerna vid granskningen har funnit att en ledamot i kyrkorådet företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska detta anges i revisionsberättelsen (29 § revisionslagen). Revisorerna ska på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen.

Vid sidan av revisionsberättelsen är det vanligt att revisorerna lämnar en revisionsrapport till kyrkorådet där de presenterar iakttagelser som gjorts i samband med revisionen.

I de fall revisorerna lämnar en revisionsberättelse som innehåller anmärkning, ett modifierat uttalande eller upplysningar av särskild betydelse ska kopia av revisionsberättelsen överlämnas till stiftet (KO 48:6).

2.8 Verksamhetsuppföljning

Årsredovisningens innehåll regleras i lag och syftar primärt till att ge information till organisationens olika externa intressenter. Inom Svenska kyrkan finns behov av mer verksamhetsnära och detaljerad information än vad som framgår av årsredovisningen. Genom kyrkoordningens krav på att församlingar i budgeten ska upprätta en plan för verksamhet och ekonomi förutsätts även att planen följs upp, det vill säga att det sker en verksamhetsuppföljning. Den verksamhetsplanering som kommer till uttryck i budgeten och den uppföljning som sker under och efter budgetårets utgång, utgör kärnan i Svenska kyrkans verksamhetsstyrning. Verksamhetsuppföljningen är således ett självständigt dokument, vid sidan av årsredovisningen, med syfte att utvärdera det gångna året utifrån de intentioner som funnits i budgeten. KRED har i januari 2001 publicerat skriften KRED informerar: Årsredovisning och verksamhetsuppföljning där innehållen i de två dokumenten beskrivs.

2.9 Ekonomisk redogörelse

De sista stegen i den ekonomiska uppföljningen av föregående räkenskapsår är den årliga inrapporteringen av ekonomisk redogörelse till kyrkostyrelsen, via Statistiska Centralbyrån (SCB), samt inkomstdeklaration och eventuell mervärdesskattedeklaration till Skatteverket.

3 Branschanpassning av årsredovisningen

I detta avsnitt redogörs för innehållet i förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter.

3.1 Förvaltningsberättelsen (6:1–4 ÅRL, K3 3 kap.)

Förvaltningsberättelsen avges av kyrkorådet och ska utformas så att den kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning och i noter. Målet är att den ska spegla församlingens verkliga förhållanden och tillsammans med övrig information i årsredovisningen ge en så rättvisande och allsidig bild som möjligt. Nedan beskrivs de områden som ska behandlas i förvaltningsberättelsen.

K3 innehåller inga föreskrifter om förvaltningsberättelsens disposition, såsom rubriker, ordningsföljd eller liknande. Varje församling måste göra en egen bedömning av hur innehållet i förvaltningsberättelsen bör presenteras för att ge tydlig och överskådlig information till läsaren.

Samtliga rubriker i föreslagen förvaltningsberättelsen nedan ska kommenteras. Om exempelvis inga väsentliga händelser har skett efter räkenskapsårets utgång ska det anges under rubriken.

Särskilt om namnbyte

Vid namnbyte bör följande princip följas. Vid upprättandet av årsredovisningen benämns enheten med sitt nya namn med det gamla namnet inom parentes, t.ex. Z pastorat (f.d. X församling och Y församling). Samma sak gäller om ett pastorat ombildats till församling.

Information om verksamheten (K3 p. 3.7, 3.9, 37.2)

I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkning, balansräkning eller noter, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska t.ex. lämnas om verksamhetens art och inriktning. Det är även lämpligt att i inledning upplysa om att uppgifterna lämnas i tusentals kronor (tkr) där ej särskilt anges.

Här ska upplysningar lämnas om verksamheten och dess inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. Församlingens organisationsnummer ska anges i förvaltningsberättelsen.

I punkterna nedan ges exempel på uppgifter som ska finnas med.

  1. Organisationsnummer: Organisationsnummer ska alltid framgå – även för de församlingar som ingår i ett pastorat.
  2. Uppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar.

Exempel

Uppgift och verksamhet

Exempel för församling: X församlings (xxxxx-xxxx) grundläggande uppgift är, enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan, att ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Förutom denna grundläggande uppgift ansvarar församlingen för begravningsverksamheten enligt begravningslagen.

I församlingens årsredovisning anges belopp i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.

Exempel för pastorat: I X pastorat (xxxxxx-xxxx) samverkar Y församling (yyyyyy-yyyy) och Z församling (zzzzzz-zzzz) och utgör en kyrklig samfällighet enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Pastoratet ansvarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning, service samt begravningsverksamheten enligt begravningslagen. Församlingarnas grundläggande uppgift är ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Varje församling har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen.

I pastoratets årsredovisning anges belopp i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.

  1. Den kyrkliga indelningen: I pastorat beskrivs t.ex. rollfördelning pastorat kontra församling samt en beskrivning av pastoratets respektive församlingens uppgifter enligt kyrkoordningen.

Exempel – särskilt för pastorat

Den kyrkliga indelningen

Pastoratet har som pastoralt område det övergripande lokala ansvaret för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift, och

  1. har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter,
  2. ska anställa och avlöna den personal som behövs,
  3. anskaffar och underhåller den egendom som behövs,
  4. får lämna bidrag till internationell diakoni och mission,
  5. får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften, och
  6. har ansvar för begravningsverksamheten i enlighet med begravningslagen.

  1. Organisation: I församlingar beskrivs kyrkorådets arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella utskott. I pastorat beskrivs både kyrkorådets och församlingsrådens arbetssätt samt arbetsfördelning. Här redovisas även kyrkospecifika styrdokument och andra verktyg väsentliga för styrning.

Exempel

Organisation

Exempel för församling: Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är församlingens verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott som förbereder kyrkorådets sammanträde och ärenden till kyrkorådet. Kyrkorådet sammanträder XX gånger per år.

Utöver gällande lagstiftning och förordningar etc., tillämpar församlingen inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), KRED, församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar församlingen Svenska kyrkans kollektivavtal. Församlingen har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet.

Exempel för pastorat: Kyrkofullmäktige är pastoratets högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är pastoratets verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott som förbereder kyrkorådets sammanträde och ärenden till kyrkorådet. Kyrkorådet sammanträder XX gånger per år. I respektive församling inom pastoratet finns ett församlingsråd vars huvudsakliga uppgifter avser gudstjänstlivet och församlingens kristna gemenskap.

Utöver gällande lagstiftning och förordningar etc., tillämpar pastoratet inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), KRED, församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar pastoratet Svenska kyrkans kollektivavtal. Pastoratet har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet.

  1. Främjande av ändamål: I K3 ges inte någon närmare vägledning om hur man tänker sig att redovisningen av ”hur föreningens ändamål har främjats” ska se ut. Ett exempel är att församlingen beskriver sin verksamhet och sina prioriterade satsningar/utvecklingsområden eftersom detta generellt sett inte återspeglas i resultaträkningen.

    Observera att uppgifterna i förvaltningsberättelsen ska vara kortfattade och möjliga för revisorn att kontrollera och revidera.

    Två frågor som kan vara en hjälp i sambandet med redovisningen av hur församlingens syfte uppfyllts:

    1. Vad vill församlingen uppnå?
    2. Vad har församlingen uppnått?

Jämförelsetalen ska i normalfallet omfatta en femårsperiod. Om jämförelsetalen är tidskrävande att sammanställa är det, vid övergången, möjligt att starta med de senaste tre åren för att under kommande år utöka till fem år.

Exempel att fylla på med eget innehåll, relevanta nyckeltal och/eller exempel på verksamhet

Verksamhetsinformation

Ändamålet främjas genom att det i församlingen firas gudstjänst minst en gång i veckan. Därutöver bedrivs ett stort antal aktiviteter exempelvis konfirmandundervisning, barn- och ungdomsgrupper, leva vidare-grupper, besöksverksamhet och själavårdssamtal, för att uppfylla den grundläggande uppgiften. Begravningsverksamheten bedrivs enligt begravningslagen.

20162015201420132012
Antal gudstjänstbesökare
Antal besökare i kyrkliga handlingar
Antal döpta
Antal konfirmander
Antal begravningsgudstjänster
Antal vigselgudstjänster
Antal aktiva inträden
Antal aktiva utträden
Fasta grupper
 Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet
 Antal deltagare i vuxenverksamhet
Öppen verksamhet
 Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet
 Antal deltagare i vuxenverksamhet

Resultat och ställning (K3 p. 3.6)

För att ge läsaren en god inblick i församlingen och dess utveckling ska förvaltningsberättelsen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Behovet av hänvisningar och ytterligare upplysningar bedöms från fall till fall. Kompletterande uppgifter ska lämnas när det krävs för att innebörden av en beloppsuppgift som lämnas i räkningarna eller noterna ska kunna förstås fullt ut.

Även om tyngdpunkten läggs vid det gångna räkenskapsåret, bör det också finnas översiktsinformation som, i text och/eller med hjälp av nyckeltal, visar utvecklingen över en längre period, normalt fyra till fem år.

I kommentarerna om resultatet bör uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade och väsentliga avvikelser ska kommenteras. Exempelvis ska större avvikelser mellan budgeterade och faktiska kostnader för fastighetsunderhåll, personalkostnader etc. kommenteras. Även avvikelser mot ett eventuellt åtgärdsprogram, med syfte att uppnå målsatt kapital, bör kortfattat kommenteras.

Målkapital

Kyrkoordningen innehåller regler om målkapital (KO 47:5). Uppgift ska lämnas om fastställt mål för det egna kapitalets storlek och hur målet förhåller sig till eget kapital. Se exempel nedan.

Exempel

Målsatt kapital

Församlingens mål för det egna kapitalets storlek har fastställts till xx tkr (yy tkr). Eget kapital överstiger fastställt målkapital med xx tkr (yy tkr).

I de fall församlingens egna kapital understiger målsatt kapital ska uppgift lämnas om att fullmäktige har fastställt ett, av kyrkorådet utarbetat, åtgärdsprogram (KO 47:5). Åtgärdsprogrammet ska även innehålla en tidsplan. Se exempel nedan.

Exempel

Målsatt kapital

Församlingens mål för det egna kapitalet har fastställts till xx tkr (yy tkr). Eget kapital understiger fastställt målkapital med xx tkr (yy tkr). Fullmäktige har därför fastställt ett åtgärdsprogram som syftar till att målet ska vara uppnått 20XX.

Flerårsöversikt

Beskrivningen över resultat och ställning ska även innehålla en ekonomisk flerårsöversikt. Följande exempel beskriver den information som ska ingå i den ekonomiska flerårsöversikten.

Den ekonomiska flerårsöversikten kan behöva kommenteras även i de delar som inte är direkt ekonomi, t.ex. uppgifterna om tillhöriga både i fasta tal och i procent av befolkningen.

Exempel

20162015201420132012
Allmänna förutsättningar
Tillhöriga per den 31 december ­(antal)92.86193.64293.35393.02493.205
Tillhöriga per den 31 december ­(andel av invånarna, %)89,790,190,089,889,9
Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (%)1,201,201,201,201,50
Begravningsavgift (%)0,200,230,230,230,23
Medelantalet anställda 145144143142141
Resultat (tkr)****
Verksamhetens intäkter137.966133.297136.018130.789125.750
Verksamhetens resultat1.6809398.7687.8573.276
Resultat från finansiella investe­ringar7662.1051.104303212
Årets resultat2.4413.0329.8638.1543.485
Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (tkr) 101.056107.537100.178106.679102.190
– varav slutavräkning (tkr)5.860− 3.1411.232− 2.5831.794
Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%)61,059,055,061,062,0
Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%)11,310,011,711,311,0
Ekonomisk ställning
Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr)100.000120.000120.000120.000 120.000
Eget kapital (tkr)153.743151.804148.775139.516131.367
Soliditet (%)94,895,394,489,185,2
Värdesäkring av eget kapital (%)1,32,06,66,23,0
Likviditet (%)349,6403,3401,0395,4380,1

*Församlingen har, i enlighet med reglerna i K3, valt att inte räkna om Resultatet för år 2012.

Definitioner

  1. Kyrko- och begravningsavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.
  2. Varav slutavräkning – För förklaring, se redovisningsprinciper.
  3. Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.
  4. Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.
  5. Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen).
  6. Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.
  7. Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret (K3 p. 3.7)

I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska lämnas om sådana händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under eller efter räkenskapsåret.

Förvaltningsberättelsen ska bl.a. innehålla upplysningar om:

  1. Viktiga förändringar i verksamheten.
  2. Speciella omständigheter som i särskild grad berör församlingen (t.ex. leasing av anläggningstillgångar och/eller offentliga bidrag).

Bedömning av vad som är ”väsentlig händelse” görs i huvudsak utifrån händelsernas betydelse för församlingens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning ska vara motiverad.

Beskrivning av väsentliga händelser är t.ex.:

  1. Indelningsändringar.
  2. Större verksamhetsförändringar (nya verksamheter, nedläggning av verksamheter).
  3. Större genomförda eller beslutade organisationsförändringar.
  4. Större genomförda eller beslutade investeringar eller försäljningar.
  5. Större gåvor och bidrag.
  6. Större samverkansprojekt med stift, andra församlingar, t.ex. gemensam IT-plattform (GIP) eller gemensamt administrativt stöd (GAS).
  7. Andra viktiga händelser som intressenterna bör få kännedom om.

Finansiella instrument (6:1 ÅRL, K3 p. 3.9)

Om det är väsentligt för bedömningen av församlingens ställning och resultat ska följande upplysningar om användningen av finansiella instrument lämnas i förvaltningsberättelsen:

  1. Mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning.
  2. Tillämpade principer för säkring, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används.
  3. Exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker.

I församlingar är det i huvudsak punkt 1 som är aktuell. Punkterna 2 och 3 är i de flesta fall inte av väsentlig betydelse då dessa delar avser en liten del av församlingens resultat och ställning.

Enligt kyrkoordningen (KO 47:2) ska fullmäktige utfärda bestämmelser om hur församlingens medel ska förvaltas i ett så kallat medelsförvaltningsreglemente. Uppgift om detta lämnas för att uppfylla punkt 1.

Exempel

Finansiella instrument

Församlingens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under år xx och innehåller bland annat etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. Vid utgången av 2016 hade församlingens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om xx tkr (yy tkr) och marknadsvärdet på de kortfristiga placeringarna uppgick till xx tkr (yy tkr), totalt xx tkr (yy tkr). Församlingen gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument.

Framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer (6:1 ÅRL, K3 p. 3.8)

Upplysningarna ska beskriva både sådant som är faktiskt känt om framtiden och de förväntningar som finns och som är baserade på konkreta, kända förhållanden som berör församlingen direkt eller indirekt.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som församlingen står inför ska beskrivas.

Ett exempel på information som, vid tiden för upprättandet av årsredovisningen, är känd är den huvudsakliga intäkten, kyrkoavgiften samt den ekonomiska utjämningen för kommande år. Dessa uppgifter ska därför lämnas under denna rubrik. Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan vara stora framtida kostnader enligt upprättade vård- och underhållsplaner eller minskande framtida intäkter på grund av en negativ utveckling av avgiftsunderlaget eller kraftig ökning/minskning av medlemsantalet.

Faktorer som har varit centrala vid bedömningen av församlingens förväntade utveckling ska alltid beskrivas.

Nedan följer ett exempel. Fyll i de prognostiserade intäkterna tre år framåt. Uppgifterna bör vid behov kommenteras av kyrkorådet och kompletteras med övrig information enligt ovan.

Exempel

(tkr)Plan 2019Plan 2018Beslutad för 2017Utfall 2016Förändring mellan 2016 och 2017 (%)
Kyrkoavgiftxxxxxxxxxx
Ekonomisk ­utjämningxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxx

Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

  1. Under de närmaste tre åren kommer två av församlingens kyrkor att genomgå totalrenoveringar beräknade till xx tkr. På grund av kyrkornas ålder finns risk för att oförutsedda kostnader kan tillkomma.
  2. Antalet personer som lämnat församlingen har under de senaste åren ökat och förväntas fortsätta så. Utträdena innebär att kyrkoavgiften årligen bedöms minska med xx tkr.
  3. Församlingen har en stor andel äldre medlemmar och därtill låga födelsetal. Generationsväxlingen i församlingen gör att antalet medlemmar och kyrkoavgiften minskar över tiden.
  4. Församlingen verkar i en utflyttningsbygd och befolkningen minskar årligen och därmed minskar kyrkoavgiftsintäkterna över tiden.

Miljöinformation (K3 p. 3.12–13)

Församlingar som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig, ska lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Upplysningarna får begränsas till i detta hänseende viktiga tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter.

Utöver ovanstående ställs i K3 (p. 3.12–13) ytterligare krav på upplysningar om tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

En juridisk person som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska upplysa om:

  1. att sådan verksamhet bedrivs,
  2. vilken verksamhet som avses,
  3. tillstånd eller godkänd anmälan ännu inte finns och anledningen till det, och
  4. hur beroende företaget är av den tillstånds- respektive anmälningspliktiga verksamheten.

Förelägganden enligt miljöbalken som är väsentliga för företaget ska kommenteras.

En juridisk person som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska lämna upplysningar om:

  1. om påverkan på miljön i huvudsak sker genom utsläpp till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller, och
  2. tillstånd som är väsentliga för företaget behöver förnyas eller revideras det kommande räkenskapsåret och anledningen till det.

Krematorieverksamheten är ett av de ytterst få exempel på sådana verksamheter inom Svenska kyrkan. De församlingar som inte har krematorieverksamhet eller annan starkt miljöpåverkande verksamhet ska ange detta (se exempel nedan).

Exempel: Församling med krematorium

Församlingen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser krematorieverksamhet. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar xx % (yy) av församlingens intäkter.

Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av rökgaser och stoft i luften. Under år 20XX kommer tillståndet att behöva förnyas eftersom rökgasrening installeras.

Exempel: Församling utan anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet

Församlingen bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

I Bokföringsnämndens uttalande (BFN U 98:2) Miljöinformation i förvaltningsberättelsen finns ytterligare information om hur miljöinformationen kan redovisas.

Kollekter

Kollekter är viktiga för Svenska kyrkans verksamhet. Därför ska uppgift lämnas om upptagna kollekter fördelat enligt nedan.

Exempel

Kollekter (tkr)20162015201420132012
Förmedlade rikskollekterxxxxxxxxxx
Förmedlade stiftskollekterxxxxxxxxxx
Förmedlade församlingskollekterxxxxxxxxxx
Församlingskollekter till egen ­verksamhetxxxxxxxxxx
Summa kollekterxxxxxxxxxx

Kollekter tas upp i samband med offentlig gudstjänst eller andaktsstund. En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/hela stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av kyrkostyrelsen respektive domkapitlet.

Församlingskollekter beslutas i församlingen. Församlingskollekt kan tas upp till förmån för en annan juridisk person. Sådana förmedlade kollekter tas inte upp i församlingens resultaträkning.

Förvaltade stiftelser (K3 p. 37.2)

Församlingen ska lämna uppgifter om förvaltade stiftelser. Uppgifterna ska avse antalet stiftelser och stiftelsernas totala egna kapital vid räkenskapsårets utgång för innevarande och föregående år. Under rubriken ska även kommenteras om stiftelser saknas.

Exempel

Församlingen förvaltar x (y) stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om xx tkr (yy tkr).

3.2 Resultaträkning

(Belopp i tkr)Not20162015BAS-konto [1]
Verksamhetens intäkter
Kyrkoavgiftxxxx3110
Begravningsavgift4xxxx3120, 3129
Ekonomisk utjämning5xxxx3130
Utdelning från prästlönetillgångar6xxxx3140
Erhållna gåvor7xxxx3230–3249
Erhållna bidrag8xxxx3210–3219, 3250–3299
Nettoomsättning9, 10xxxx3400–3899
Övriga verksamhetsintäkterxxxx3900–3999
Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbetexxxx49xx
Summa verksamhetens intäkterxxxx
Verksamhetens kostnader
Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster9xxxx4000–4699
Övriga externa kostnader10, 11xxxx5000–6999
Personalkostnader12xxxx7000–7699
Av- och nedskrivning av materiella ­anläggningstillgångar13xxxx7700–7899
Övriga verksamhetskostnaderxxxx7970–7979
Summa verksamhetens kostnaderxxxx
Verksamhetens resultatxxxx
Resultat från finansiella investeringar14
Resultat från andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse ixxxx80xx–81xx
Resultat från finansiella anläggnings­tillgångarxxxx82xx
Övriga ränteintäkter och liknande ­intäkterxxxx83xx
Räntekostnader och liknande kostnaderxxxx84xx
Resultat efter finansiella posterxxxx
Bokslutsdispositioner15xxxx881x
Skatt på näringsverksamhet16xxxx8910
ÅRETS RESULTATxxxx8999

3.3 Balansräkning

TILLGÅNGAR (tkr)Not2016-12-312015-12-31BAS-konto [1]
Anläggningstillgångar17
Materiella anläggningstillgångar
 Byggnader och mark13, 18, 19xxxx1100–1179, 1190–1199
 Inventarier, verktyg och ­installationer13, 20xxxx1200–1279, 1290–1299
 Pågående nyanläggning och ­förskott avseende materiella ­anläggningstillgångar21xxxx1180–1189, 1280–1289
xxxx
Finansiella anläggningstillgångar
 Andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i22xxxx1310–1339
 Fordringar hos koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i22xxxx134x
 Långfristiga värdepappers­innehav14, 24xxxx1350–1369
 Långfristiga fordringar14, 16, 24xxxx1370–1389
xxxx
Summa anläggningstillgångarxxxx
Omsättningstillgångar
Varulager25xxxx1400–1499
Kortfristiga fordringar
 Kundfordringarxxxx15xx
 Fordringar hos koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse ixxxx168x–169x
 Fordran på begravnings­verksamheten4xxxx1670
 Övriga fordringarxxxx1600–1669, 1680–1699
 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter26xxxx17xx
xxxx
Kortfristiga placeringar23xxxx18xx
Kassa och bank27xxxx19xx
Summa omsättningstillgångarxxxx
Summa tillgångarxxxx
EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr)Not2016-12-312015-12-31BAS-konto [1]
Eget kapital
Balanserat resultatxxxx2067
Församlingskyrkas ­fastighetsfond28xxxx2064
Årets resultatxxxx2069
Summa eget kapitalxxxx
Obeskattade reserver29xxxx2100–2199
Avsättningar30xxxx22xx
Långfristiga skulder31
Skulder till kreditinstitutxxxx2300–2329, 2350–2359
Checkräkningskredit32xxxx2330–2349
Gravskötselskuld33xxxx238x
Övriga skulderxxxx239x
Summa långfristiga skulderxxxx
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitutxxxx2400–2419
Skuld till begravnings­verksamheten4xxxx2880
Leverantörsskulderxxxx244x
Gravskötselskuld33xxxx248x
Skulder till koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i22xxxx286x–287x
Skatteskulderxxxx25xx
Övriga skulder34xxxx242x, 249x, 26xx–2869, 289x
Villkorade bidrag35xxxx2975
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
36xxxx29xx
Summa kortfristiga skulderxxxx
Summa eget kapital och skulderxxxx

3.4 Eget kapital (K3 p. 6.2–3)

Församlingen ska lämna en specifikation som ska visa dels räkenskapsårets förändringar i varje post i eget kapital, dels följande uppgifter:

  1. Räkenskapsårets resultat.
  2. Effekterna av retroaktiv tillämpning och effekten av rättelse av fel enligt K3 kapitel 10.
  3. Förändringar i redovisade värden på tillgångar och skulder som redovisats direkt mot Eget kapital med varje slag av förändring separat specificerad.
  4. Omföringar mellan poster inom Eget kapital.

Församlingskyrkas fastighetsfond är en stiftelselik förmögenhetsmassa med ändamål att tillgodose församlingskyrkas behov. Fastighetsfonden består i regel av medel från försäljning av församlingskyrkas fastighet. Församlingskyrkas fastighet är fast egendom eller tomträtt vars avkastning tidigare var avsedd för bestämd församlingskyrkas behov.

Exempel

Balanserat resultatFörsamlingskyrkas fastighetsfondÅrets resultatSumma Eget kapital
Eget kapital 2015-12-31   xx xx xx   xx
Omföring av föregående års ­resultat  +xx−xx
Rättelse av fel före räkenskapsårets början+/−xx+/−xx
Ianspråktagande av församlingskyrkas fastighetsfond  +xx−xx   xx
Årets resultat xx   xx
Eget kapital 2016-12-31   xx xx xx   xx

Församlingskyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestämt Eget kapital. Kapitalet ska användas till xxx kyrkas behov, t.ex. underhåll. Under året har xx tkr (yy tkr) ianspråktagits ur fonden för xxx (exempelvis drift och underhåll av kyrkan). Kostnaderna har belastat resultaträkningen.

För förslag till nottext vid upprättande av den första årsredovisningen enligt K3, se bila­ga 4.

3.5 Kassaflödesanalys

Församlingar som är skyldiga att tillämpa K3 ska upprätta kassaflödesanalys. Kassaflödesanalysen utgör en branschanpassning av kassaflödesanalysen i K3, kapitel 7. Kommentarer till kassaflödesanalysen finns i bilaga 1.

Belopp i tkr20162015***
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella posterxxxx+/−a
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödeta
 Av- och nedskrivningarxxxx+/−2 a
 Ökning/minskning av avsättningarxxxx+/−2 b
 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångarxxxx+/−2 c
 Övriga poster som inte ingår i kassaflödetxxxx+/−
xxxx=/−
Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhetxxxx/−a
Kassaflöde från den löpande verksamheten före ­förändringar av rörelsekapitaletxxxx=/−
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och långfristig gravskötselskuld­
 Minskning/ökning av kortfristiga fordringarxxxx+/−a
 Ökning/minskning av kortfristiga skulderxxxx+/−a
 Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuldxxxx+/−a
Kassaflöde från den löpande verksamhetenxxxx=/−
Investeringsverksamheten
Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångarxxxx/−a
Försäljning av materiella anläggningstillgångarxxxx+/−a
Förvärv av finansiella anläggningstillgångarxxxx/−a
Försäljning av finansiella anläggningstillgångarxxxx+/−10 a
Kassaflöde från investeringsverksamhetenxxxx=/−
Finansieringsverksamheten
Upptagna lånxxxx+/−11 a
Amortering av lånxxxx/−12 a
Kassaflöde från finansieringsverksamhetenxxxx=/−
Årets kassaflödexxxx=/−
Likvida medel vid årets börjanxxxx+/−13 a
Likvida medel vid årets slut…38xxxx=/−14 a

  * Hjälpkolumn vid upprättande av kassaflödesanalysen.

** Hänvisning till anvisningar i bilaga1.

3.6 Upplysningar i not

Upplysningar i not i årsredovisningen syftar till att skapa en tydlig och korrekt bild av det ekonomiska resultatet och ställningen. Upplysningar ska lämnas i not, med hänvisning vid de poster i resultat- och balansräkningarna som upplysningarna hänför sig till.

I vissa fall utgör noten en specifikation av en resultat- eller balanspost, och i andra fall ger den kompletterande information. Upplysningarna ska presenteras som noter till resultat- och balansräkning. Noterna ska innehålla jämförelsetal med föregående räkenskapsår. De noter som anges i denna branschanpassning är obligatoriska enligt god redovisningssed, K3 och KREDs Branschanpassning av årsredovisningen enligt K3. I det fall det som behandlas i en not saknas i församlingen ska noten utelämnas.

Enligt reglerna i K3, kapitel 8, ska noterna normalt presenteras i följande ordning:

  1. Redovisnings- och värderingsprinciper
  2. Uppskattningar och bedömningar
  3. Noter till poster i den ordning respektive post redovisas
  4. Övriga upplysningar

För att ge en överskådlig och rättvisande bild görs det i två fall avsteg från denna princip eftersom två noter är kopplade både till resultat- och till balansräkningen.

  1. Begravningsverksamheten
  2. Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Nedan följer kommentarer till noterna, med tillhörande exempel.

Rättvisande bild – poster som stör jämförelsen mellan åren

Exceptionella intäkter och kostnader/jämförelsestörande poster

Exceptionella intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i församlingen. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter och kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek. Upplysningar ska lämnas om enskilda intäkter och kostnader och får inte lämnas på aggregerad nivå.

Exempel på när upplysning kan behöva lämnas är vid:

  1. stora nedskrivningar av anläggningstillgångar eller återföring av tidigare nedskrivningar,
  2. avveckling av en verksamhet, eller
  3. uppgörelse i en tvist.

Kraven på att en intäkt eller kostnad ska anses vara exceptionell är högre än kravet på att något är extraordinärt. Därmed torde det vara mycket ovanligt att det förekommer exceptionella intäkter och kostnader i en församling.

Upplysningar om exceptionella poster ska lämnas i not till berörd rad i resultaträkningen. Om raden redan har en obligatorisk not ska informationen infogas och lämnas i denna not. Detta innebär t.ex. att återföring av stora nedskrivningar ska beskrivas i noten Resultat från finansiella investeringar.

Exempel

Not 14 Resultat från finansiella investeringar

Exceptionell intäkt20162015
Återföring av nedskrivningxxxx
xxxx

Nedan ges exempel på not om raden saknar obligatorisk not.

Exempel

Not X Exceptionella intäkter

Exceptionell intäkt20162015
Återföring av nedskrivningxxxx
xxxx

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper (5:4 ÅRL, K3 p. 1.4, 8.3)

K3 ska tillämpas i sin helhet (K3 p. 1.4). Den finansiella rapporten får inte anges vara upprättad enligt K3 om inte det allmänna rådet tillämpas i sin helhet (K3 p. 1.6).

Som första not ska församlingens redovisningsprinciper redovisas. Uppgifterna ska beskriva de tillämpade principerna vid värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Nedan ges först ett exempel med de vanligast förekommande principerna och därefter följer exempel på principer som kan vara tillämpliga i vissa församlingar. Om församlingen har andra poster än de som ingår i exemplen ska även redovisningsprinciperna för dessa poster redovisas.

Exempel

Redovisnings- och värderingsprinciperKommentar
Församlingens årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).OBS!
Används från och med andra årsredovisningen enligt K3.
 Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.
 Från och med räkenskapsåret 2016 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av KRED. Övergången från tidigare regelverk har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2015 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys och noter. Förändringarna och effekterna i samband med övergången visas i not XZ.Används vid upprättande av den första årsredovisningen enligt K3.


Se bilaga 3 och 4.
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Kyrkoavgift och begravningsavgift
Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt.
Erhållna gåvor, bidrag och offentliga bidrag
Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.
Leasing
All leasing, både när församlingen är leasetagare och leasegivare, redovisas som operationell leasing dvs. leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som intäkt/kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.
Inkomstskatt
Församlingens inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
 I den mån församlingen bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig.
 Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50 % används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet.
 Församlingen är befriad från inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen.
Materiella anläggningstillgångar
I församlingen finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner i K3:
 Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde).
 För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld.
 De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då församlingens ändamål är religiös verksamhet.
 Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definieras som materiella anläggningstillgångar.
 Inventarier med ett anskaffningsvärde under X% av prisbasbeloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad.
 Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
 Bidrag och offentliga bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde.
 En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod.
 När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponentens bokförda värde och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.
 Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.
 Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.
 Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgång redovisas som Övriga verksamhetsintäkter respektive Övriga verksamhetskostnader.
 Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används.
 Mark, med undantag av begravningsplatsens mark har, obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Begravningsplatsens mark skrivs av på 50 år.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Kyrkogårdsmark50 år
MarkanläggningX–Y år
ByggnaderX–Y år
BilarX–Y år
DatautrustningX–Y år
Övriga inventarier, installationer och ­verktygX–Y år
Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar
När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
 Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3, kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37, där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i not i förekommande fall.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när församlingen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.
 Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och församlingen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
 Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.
Långfristiga värdepappersinnehav
Se Redovisningsprinciper – att användas vid behov, välj tillämplig text.
Kundfordringar och övriga fordringar
Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.
Kortfristiga placeringar
Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Låneskulder och leverantörsskulder
Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.
Avsättningar
Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar församlingens in- och utbetalningar uppdelade på löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.
 Som likvida medel klassificerar församlingen, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats.
Redovisnings- och värderingsprinciper – att användas vid behovKommentar
Skattepliktig näringsverksamhet
Församlingen bedriver, förutom sin ideella verksamhet, näringsverksamhet som är skattepliktig.
 Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.
Används när församlingen, förutom sin ideella verksamhet, bedriver näringsverksamhet som är skattepliktig.
 Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
 Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning.
 Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital, då skatteeffekten redovisas där.
Materiella anläggningstillgångar
I samband med övergången till K3 delades vissa av församlingens materiella anläggningstillgångar upp i komponenter.
 Församlingen har använt den förenklingsmodell som KRED tagit fram, KRED 2014:3 Materiella anläggningstillgångar enligt K3, för kyrkobyggnader, uppförda före år 2000 och med ett redovisat värde per 31 december 2013 som understiger 5 miljoner kronor.
 Förenklingsmodellen innebär kortfattat att ingående redovisat värde per 1 januari 2013 har fastställts som Övergångspost. (Årtal anpassas vid senare inträden.) Övergångsposten skrivs av med 4 % per år med en linjär avskrivning dvs. den är helt avskriven efter 25 år. Tillkommande komponenter på kyrkobyggnaden aktiveras och skrivs av utifrån bedömd nyttjandetid.
Tas med när förenklingsmodellen använts helt eller delvis på kyrkbyggnaderna. I de fall båda metoderna använts bör det anges på hur många som respektive metod använts.

OBS!
Förenklingsmodellen får bara användas i samband med övergången till K3.
Finansiella instrument
Långfristiga värdepappersinnehav – post för postvärdering
Innehaven i posten innehas på lång sikt och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten fortsatt till anskaffningsvärde, dock med avdrag för nedskrivning när värdenedgången bedöms vara bestående och av väsentligt belopp.
Används vid värdering av varje post för sig – grundregel.
 Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från finansiella anläggningstillgångar.
 Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga.
 Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, t.ex. så kallade nollkupongsobligationer, beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av ledningens uppskattning av de framtida kassaflödena, diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskonteringsränta.
Långfristiga värdepappersinnehav – post för postvärdering
Innehaven i posten innehas på lång sikt och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten fortsatt i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärdet på balansdagen. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde.
Används vid värdering av varje post för sig –lägsta värdets princip.
 Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från finansiella anläggningstillgångar.
 Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga.
Långfristiga värdepappersinnehav – portföljvärdering
Församlingen har definierat en värdepappersportfölj. Portföljen ingår i posten Andra långfristiga värdepappersinnehav i balansräkningen. För de instrument som ingår i tillämpas värderingsprincipen på portföljen som helhet. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip/prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen.
Används vid portföljredovisning av värdepapper i kombination med redovisningsprincipen enligt grundregeln eller lägsta värdets princip ovan.
Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar
När det finns en indikation på att en finansiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i not i förekommande fall.
Används när nedskrivningar har gjorts.
Varulager
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Används i de fall lagerredovisning finns.
 Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-, först-ut-metoden (FIFU). För varulagret ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet.
Offentligt bidrag till omsättningstillgångar
Offentligt bidrag till omsättningstillgång har minskat tillgångens anskaffningsvärde.
Används när offentligt bidrag erhållits för förvärv av omsättningstillgång.
Omräkning av utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är växelkursen på balansdagen.
Används när omräkning av utländsk valuta har gjorts.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar (K3 p. 8.4–5)

Upplysning ska lämnas om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten.

Upplysning ska lämnas om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska upplysning lämnas om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen.

Not 3 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen (5:17 ÅRL)

Om församlingen har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande ska uppgift lämnas om

  1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och
  2. den ekonomiska inverkan arrangemangen har på församlingen.

Arrangemang som församlingen ska upplysa om kan, i de fall risker eller fördelar är betydande, exempelvis avse avtal om risk- och vinstdelning vid samarbetsprojekt.

Exempel

Församlingen tecknade 2016 ett avtal med stiftet om samverkan i projekt Läger för unga i kyrkan. Lägret ska genomföras om tre år och finansieras av deltagaravgifter från de förväntade ca 1.000 deltagarna. Avtalet medför att i det fall kostnaderna blir större än intäkterna kommer underskottet att delas mellan församlingen och stiftet.

Not 4 Begravningsverksamhet (Begravningslagen, K3 p. 2.8)

Av begravningslagen framgår att begravningsavgiften endast får användas till den i lagen definierade begravningsverksamheten. Användningen redovisas i en särskild resultatsammanställning. Särredovisningen beskrivs i publikationen KRED 2015:1 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader.

Begravningsverksamhetens över- eller underskott för året ska elimineras från församlingens resultaträkning. Elimineringsposten redovisas som en intäktsjustering av erhållen begravningsavgift. Effekten av detta blir att den i resultaträkningen redovisade begravningsavgiften är den summa som erfordrats för att bedriva årets begravningsverksamhet. I begravningsverksamhetens resultatsammanställning redovisas som tidigare den under året erhållna begravningsavgiften.

Huvudprincipen är att begravningsverksamhetens intäkter ska täcka kostnaderna. Större avvikelser både mot denna princip och mot budget ska kommenteras under Resultat och ställning. Noten är kopplad både till resultat- och balansräkningen.

I noten ska kyrkorådet kommentera begravningsverksamhetens över-/underskott. I förvaltningsberättelsen kommenteras begravningsverksamhetens över-/underskott och ställning på en mer övergripande nivå än i noten.

Exempel

Begravningsverksamheten

X församling är huvudman för begravningsverksamheten inom församlingens geografiska område. Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen.

Begravningsverksamhetens särredovisning

20162015BAS-konto [1]
Verksamhetens intäkter
Begravningsavgift – erhållet under åretxxxx3120
Övriga intäkterxxxx32xx–3999, 9210, 9310, 9710
Summa verksamhetens intäkterxxxx
Verksamhetens kostnader
Personalkostnaderxxxx7000–7699, 9220
Övriga kostnaderxxxx5000–6990, 7970, 9120, 9320, 9720
Av- och nedskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
xxxx7700–7899
Summa verksamhetens kostnaderxxxx
Finansiella poster
Ränteintäkterxxxx9812, 9813
Räntekostnaderxxxx9821, 9823
Begravningsverksamhetens överskott/underskott­xxxx3129

Begravningsavgift redovisad i resultaträkningen

20162015
Begravningsavgift – erhållet under åretxxxx
Avgående överskott/tillkommande underskott enligt resultatsammanställningenxxxx
Summa begravningsavgift redovisad i resultaträkningen­xxxx

Kommentarer till årets verksamhet

Väsentliga avvikelser i jämförelse mellan åren respektive mot budgeten kommenteras här.

Församlingens fordran på/skuld till begravningsverksamheten

20162015
Ingående fordran/skuld+/– yy+/– zz
Begravningsverksamhetens överskott/underskott+/– xx+/– xx
Utgående fordran/skuld+/– ww+/– yy

Not 5 Ekonomisk utjämning (K3 p. 2.8, KO 44 kap.)

I noten ges en kort beskrivning av utjämningssystemet.

Exempel

Alla församlingar och pastorat omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen.

Not 6 Utdelning från prästlönetillgångar (K3 p. 2.8, 10 § lag om införande av lagen om Svenska kyrkan)

I noten anges det antal andelar som församlingen har i prästlönetillgångarnas avkastning. Det är även lämpligt att ge en kort beskrivning av prästlönetillgångarna.

Exempel

Församlingen har x (y) andelar i avkastningen från de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50 % av avkastningen går till församlingar och pastorat som har andelar i avkastningen och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta.

Not 7 Erhållna gåvor (K3 p. 37.29–30)

I K3 regleras vilka uppgifter avseende gåvor som ska redovisas i not. För ytterligare information om gåvor se KRED 2014:2 Gåvor och bidrag enligt K3.

Noten ska innehålla tre olika upplysningar om under året erhållna gåvor

  1. En specifikation av karaktären och omfattningen av gåvor som redovisats i resultaträkningen.

Gåvor redovisade i resultaträkningen

Exempel

20162015
Församlingskollekter till egen verksamhetxxxx
Gåva till församlingens verksamhetxxxx
xxxx

  • b)Upplysningar ska lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen.

Gåvor som inte redovisats i resultat- och balansräkningen

Exempel på gåvor som ska redovisas i denna del av noten är sådana som inte väntas ge ekonomiska fördelar och värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Ett exempel på detta är att församlingen får en tavla föreställande församlingens kyrka utförd av en okänd konstnär.

Exempel

Församlingen har under året erhållit en gåva i form av xxxx.

  • c)Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete ska omfattningen av ideellt arbete framgå.

Gåvor i form av tjänster

Exempel

Församlingens verksamhet bygger till viss del på ideella arbetsinsatser. Totalt har ca xx (yy) personer varit engagerade i olika delar av verksamheten på ideell basis. Församlingen har under året fått en gåva från X företag i form av att de har xxxx. Enligt församlingens uppskattning omfattar gåvan ca xx timmars arbete under räkenskapsåret. Föregående år erhölls gåvor motsvarande xx timmars arbete.

Observera att det inte finns något generellt undantag från att redovisa jämförelsevärden i noterna. I samband med övergången till K3 kan det i vissa fall vara förknippat med stora svårigheter eller rent av omöjligt att ta fram jämförelsevärdena. I sådana fall är det lämpligt att upplysa om detta i noten.

Exempel

Jämförelsevärden för 2015 har ej tagits med eftersom det inte är möjligt att återskapa uppgifterna i efterhand.

Församlingen kan välja att lägga in ytterligare uppgifter t.ex. kring ideella arbetsinsatser: ”Tillsammans har de arbetat i församlingens verksamhet ca xx (yy) timmar under året.”

Not 8 Erhållna bidrag (K3 p. 37.29, 37.31, 24 kap.)

I K3 finns tre olika begrepp avseende bidrag

  1. Bidrag
  2. Offentligt bidrag
  3. Vidareförmedlat bidrag

För ytterligare information om bidrag, se KRED 2014:2 Gåvor och bidrag enligt K3.

Upplysningar ska lämnas om karaktären på och omfattningen av erhållna bidrag som har redovisats i resultaträkningen.

Vidareförmedlade bidrag avser inkomna bidrag till annan juridisk person och redovisas som skuld i balansräkningen.

Bidrag och offentliga bidrag redovisade i resultaträkningen

Exempel20162015
Kyrkoantikvarisk ersättningxxxx
Kyrkobyggnadsbidragxxxx
Övriga bidrag från stiftetxxxx
Driftbidrag till kyrkans förskolaxxxx
Arbetsmarknadsbidragxxxx
Övriga bidragxxxx
Summaxxxx

Not 9 Nettoomsättning (5:47 ÅRL)

De intäkter som redovisas på raden Nettoomsättning motsvarar de intäkter som intäktsförs på baskonto 3400–3899 såsom exempelvis hyresintäkter, gravskötselintäkter, deltagaravgifter och skattepliktiga intäkter. De mest väsentliga posterna ska specificeras i not.

Exempel

20162015
Gravskötselintäkterxxxx
Hyresintäkterxxxx
Deltagaravgifterxxxx
Intäkter från näringsverksamhetxxxx
Övriga intäkterxxxx
Summaxxxx

Not 10 Operationella leasingavtal (K3 p. 20.14, 20.25)

Upplysningskravet avseende leasing har utökats i K3. Numera omfattas även lokal- och bostadshyror. Innebörden av detta ger två effekter för församlingar:

  1. Beloppen i noten ska även innehålla uppgifter som avser hyra av lokal eller bostad.
  2. Församlingen kommer även att vara leasegivare i de fall när exempelvis tjänstebostad hyrs ut till kyrkoherde eller komminister eller när lokal hyrs ut.

I K3 ska alla leasingavtal klassificeras som finansiell eller operationell leasing. I regelverket finns ett undantag för juridisk person (K3 p. 20.29) som innebär att all leasing får redovisas som operationell leasing.

Upplysningar ska lämnas om operationella leasingavtal redovisat dels som leasetagare, dels som leasegivare:

  1. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal
    1. inom ett år,
    2. senare än ett år men inom fem år, och
    3. senare än fem år.
  2. Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.
  3. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Den allmänna beskrivningen kan t.ex. innehålla uppgift om variabla avgifter, villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet, förekomsten av indexklausuler i avtalet, vidareuthyrning och eventuella restriktioner enligt avtalet. För församlingens del är det viktigt att poängtera de specifika förhållanden som gäller för tjänstebostäder med uppsägningstidens koppling till tjänstens uppsägningstid.

Det framgår inte i K3 om det är nominella värden eller nuvärden som ska anges utan det förefaller finnas ett fritt val. Det är av vikt att i noten ange om det är nominellt eller nuvärdesberäknat belopp. I de flesta fall är leasing inte någon väsentlig intäkt eller kostnad i församlingar varför det kan vara lämpligt att använda sig av nominella belopp.

Not avseende uppgifter som leasetagare

20162015
Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:
Förfaller till betalning inom ett årxxxx
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem årxxxx
Förfaller till betalning senare än fem årxxxx
Under perioden kostnadsförda leasingavgifterxxxx

Exempel på text för den allmänna beskrivningen

Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda inventarier och lokaler. Avtalet om hyra av lokalerna för församlingshemmet löper på fem år med möjlighet till förlängning. Storleken på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp. Variabla avgifter förekommer inte. Inventarier leasas på fem år med möjlighet till utköp. Bilar leasas på tre år med möjlighet till utköp.

Not avseende uppgifter som leasegivare

20162015
Framtida minimileaseavgifter som kommer att erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:
Förfaller till betalning inom ett årxxxx
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem 5 årxxxx
Förfaller till betalning senare än fem årxxxx
Under perioden erhållna leasingavgifterxxxx

Exempel på text för den allmänna beskrivningen

Församlingen har en fastighet som hyrs ut som tjänstebostad för kyrkoherden. Hyresförhållandet är reglerat enligt kyrkoordningen och kollektivavtal som innebär att när kyrkoherden lämnar sin tjänst ska bostaden frånträdas.

Observera att det är hyresavtalets uppsägningstid som avgör hur hyresavtalen sorteras i ovanstående noter.

Not 11 Arvode och kostnadsersättning till revisorer (5:48 ÅRL, K3 p. 8.19A)

I noten ska uppges den sammanlagda kostnaden för revisorerna och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Dessutom ska uppgift lämnas om hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Revisionsuppdraget innefattar ersättning för granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning, ersättning för övriga arbetsuppgifter som det ankommer på församlingens revisor att utföra samt ersättning för rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Notera att noten kopplas till raden Övriga externa kostnader.

Exempel

20162015
Auktoriserade revisorer
ABC revisionsbyrå AB
Revisionsuppdragxxxx
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdragetxxxx
Skatterådgivningxxxx
Övriga tjänsterxxxx
Övriga valda revisorer
Revisionsuppdragxxxx
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdragetxxxx
Övriga tjänsterxxxx
xxxx

Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankommer på församlingens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter.

Not 12 Personal (5:20, 5:37–41, 5:44 ÅRL, K3 p. 8.6 b, 8.7, 8.9–16, 37.33, BFNAR 2006:11)

Noten innehåller samtliga upplysningar som ska lämnas avseende personal.

  1. Medelantalet anställda beräknas utifrån regelverket i BFNAR 2006:11 Gränsvärden. Av dessa regler framgår bl.a. att sådana anställda som under året uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken inte ska räknas med.

    Gränsdragning mot uppdragstagare

    Uppdraget är begränsat till en viss eller vissa bestämda arbetsuppgifter och är av tillfällig natur. En anställd omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd, vilket en uppdragstagare inte gör.

  2. Könsfördelning i kyrkorådet

    I K3 har tagits in två förtydliganden avseende könsfördelningen i kyrkorådet:

    1. En verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelseledamöter och i gruppen övriga befattningshavare när uppgift om fördelning mellan kvinnor och män lämnas (K3 p. 8.9).
    2. Vid tillämpningen av punkten ovan ska med verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses sådan anställd i en förening som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag (K3 p. 37.33).

    Innebörden av detta är att kyrkoherden ska räknas med i uppgiften både avseende styrelsen/kyrkorådet samt verkställande direktör och andra ledande befattningshavare/kyrkoherden. Kyrkoherden är att jämställa med verkställande direktör enligt kyrkoordningens regel (KO 2:9) att ”kyrkoherden leder all verksamhet”.

  3. Löner, arvoden och andra ersättningar fördelat mellan ledamöter i verkställande organ och anställda (5:39–40 ÅRL).

    Uppgiften om löner och andra ersättningar ska i K3 redovisas enligt reglerna i punkterna 8.10 och 8.13.

    Med löner och andra ersättningar (5:39 p. 1 ÅRL) avses:

    1. skattepliktiga ersättningar till samtliga anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och
    2. årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

    Upplysningen avser de löner och ersättningar som kostnadsförts under räkenskapsåret. I begreppet ersättning ingår lön och arvode men också provision, bonus, semesterersättning och liknande.

    Uppgifterna om löner och andra ersättningar ska enligt 5:40 ÅRL delas upp på:

    1. ledamöter i kyrkoråd och verkställande direktör/motsvarande, samt
    2. anställda som inte omfattas av punkt 1.

    Kyrkoherden ska i detta sammanhang räknas in i raden Ledamöter i kyrkoråd samt kyrkoherde.

    Ersättning till övriga förtroendevalda såsom till exempel fullmäktige ska inte ingå.

  4. Enligt Kyrk-BAS 2016 ska arvoden till förtroendevalda bokföras i kontogrupp 7, Personalkostnader. Upplysning ska lämnas om att arvoden redovisas som personalkostnad.
  5. Uppgift ska lämnas om lön, arvode och andra ersättningar till ordföranden i den ekonomiska enhetens verkställande organ, dvs. kyrkorådets ordförande. Beloppet kan hämtas från kontrolluppgiften. Vid behov kan uppgiften kompletteras med beskrivning av uppdragets omfattning eller liknande.
  6. Pensionskostnader och andra sociala avgifter ska redovisas i noten uppdelat på två rader. Uppgifterna ska enligt K3 p. 8.11 innehålla följande uppgifter

    Med sociala kostnader (5:39 p. 2 ÅRL) avses

    1. årets kostnad för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),
    2. allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
    3. årets sociala avgifter till följd av avtal,
    4. pensionskostnader, samt
    5. årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel.

    Punkt a–c och e redovisas som Andra sociala avgifter enligt lag och avtal och punkt d redovisas som Pensionskostnader. Observera att löneskatt ska ingå i specifikationen för Andra sociala avgifter enligt lag och avtal. Har församlingen valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen får den särskilda löneskatten ingå i förändringen av avsättningar för pensionsförpliktelser.

    I de fall fakturan på förmånsbestämd ålderspension intjänad t.o.m. 31 december för aktuellt år erhållits innan årsredovisningen är färdigställd, och skillnaden mellan fakturerat och beräknat belopp är väsentlig och årets pensionskostnad därmed är betydligt högre eller lägre än ett normalår, bör detta kommenteras i noten.

  7. I de fall församlingen har avtalat med personer i ledningsgruppen om avgångsvederlag som kompensation för förtida avgång från en befattning ska upplysning lämnas om detta.
  8. I församlingen kan finnas en eller flera medarbetare som församlingen erhåller olika typer av arbetsmarknadsbidrag för. Arbetsmarknadsbidrag redovisas som intäkt under Erhållna bidrag. I de fall det rör sig om väsentligt belopp är det lämpligt att ta in en uppgift om storleken på erhållna arbetsmarknadsbidrag i noten.

Exempel

Medelantalet anställda20162015
Kvinnorxxxx
Mänxxxx
Totalt medelantal anställdaxxxx

I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 22.150 kr (22.250 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11.

Könsfördelningen i kyrkorådet och bland ledande befattningshavare2016
Antal på balansdagen
2015
Antal på balansdagen
KvinnorMänTotaltKvinnorMänTotalt
Totalt Kyrkorådsledamöterxxxxxxxxxxxx
Ledande befattningshavarexxxxxxxxxxxx
Löner, arvoden och andra ersättningar20162015
Ledamöter i kyrkoråd samt kyrkoherdexxxx
Anställdaxxxx
xxxx

Arvoden till förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkoråd, församlingsråd m.fl. organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader.

Arbetsmarknadsbidrag(uppgiften lämnas endast om det är väsentligt belopp)20162015
Under året erhållet arbetsmarknadsbidragxxxx
Ersättning till ordföranden i kyrkoråd20162015
Till ordföranden i kyrkorådet har ersättning utgått medxxxx
Pensionskostnader och andra sociala avgifter20162015
Pensionskostnader exkl. särskild löneskattxxxx
Andra sociala avgifter enligt lag och avtalxxxx
xxxx

Exempel på text(uppgift ska alltid finnas med)

Alt 1. Församlingen har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.

Alt 2. Församlingen har träffat avtal med kyrkoherden/kanslichefen om en uppsägningstid utan arbetsplikt på sex månader vid uppsägning från arbetsgivarens sida.

Not 13 Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar (K3 27 kap., p. 37.22–27)

När församlingen har gjort nedskrivningar på sina materiella anläggningstillgångar ska det i not beskrivas vilken metod som använts för beräkning av nedskrivningsbehovet då det finns tre olika regler att tillämpa beroende på vilken typ av materiell anläggningstillgång som skrivits ned.

Materiella anläggningstillgångar som används för att generera kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3 kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37 där det finns en grund- och en förenklingsregel.

I noten anges det om det rör sig om materiella tillgångar som används i näringsverksamheten eller för det ideella ändamålet samt regeln för hur nedskrivningen beräknats.

Exempel

  1. Nedskrivningar har gjorts av materiella anläggningstillgångar vars syfte är att generera kassaflöde (bedriva näringsverksamhet). Nedskrivning har gjorts när återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet.
  2. Nedskrivningar har gjorts på materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet. Nedskrivning har gjorts när förlustvärdet är lägre än det redovisade värdet.
  3. Nedskrivningar har gjorts på materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet. Vid beräkning av förlustvärdet har K3s förenklingsregel använts vilket innebär att det högsta värde som det går att försäkra anläggningstillgången för har använts som förlustvärde.

Not 14 Resultat från finansiella investeringar (RedR 1 p. 4.8 [10] och [11])

I not ska väsentliga delposter specificeras. Summan av nedskrivningar och återföring av nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar ska alltid anges.

Exempel

Resultat från finansiella anläggningstillgångar20162015
Räntorxxxx
Utdelningxxxx
Realisationsresultat vid försäljningxxxx
Nedskrivningxxxx
Återföring av nedskrivningxxxx
xxxx
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter20162015
Räntorxxxx
Utdelningxxxx
Realisationsresultat vid försäljningxxxx
Nedskrivningxxxx
Återföring av nedskrivningxxxx
xxxx

Not 15 Bokslutsdispositioner (RedR 1 p. 4.8 [14])

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten till skattemässiga bokslutsdispositioner ska specificera dessa i not.

Exempel

20162015
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt planxxxx
Förändring av periodiseringsfondxxxx
xxxx

Not 16 Skatt på näringsverksamhet (5:36 ÅRL, K3 p. 29.35, RedR 1 p. 4.8 [15])

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet ska lämna upplysningar om aktuell skatt och uppskjuten skatt avseende den skattepliktiga näringsverksamheten. För att kunna upprätta noten krävs det en resultatrapport för den skattepliktiga näringsverksamheten. Noten ska enbart avse den skattepliktiga näringsverksamheten.

Upplysningskravet avser endast skatt som redovisas i resultaträkningen.

Upplysning ska lämnas om hur stor del av skatten i resultaträkningen som är aktuell respektive uppskjuten.

Sambandet mellan redovisat resultat, för den skattepliktiga näringsverksamheten, före skatt och årets skattekostnad/-intäkt ska visas (K3 p. 29.36). Denna avstämning kan göras enligt ett av eller båda följande alternativ:

  1. En avstämning mellan redovisat resultat för den skattepliktiga näringsverksamheten före skatt, multiplicerat med gällande skattesatser och räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt.
  2. En avstämning mellan den gällande skattesatsen och den genomsnittliga effektiva skattesatsen.

Exempel

20162015
Aktuell skattxxxx
Uppskjuten skattxxxx
Skatt på årets resultatxxxx
Redovisat resultat, i skattepliktig verksamhet, före skattxxxx
Skatt beräknad enligt gällande skattesats (x %)xxxx
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader i den skattepliktiga näringsverksamhetenxxxx
Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat i skattepliktig verksamhet (näringsverksamhet)xxxx
Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfondxxxx
Redovisad skattekostnadxxxx

I de fall församlingen har en deklarerad uppskjuten skattefordran som inte kommer att kunna utnyttjas under överskådlig tid och därför inte redovisats i balansräkningen ska följande text tas med i noten.

Exempel

Församlingen har enligt upprättad deklaration en uppskjuten skattefordran på xx tkr som inte tagits upp som en fordran i balansräkningen eftersom den sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas inom överskådlig tid.

Not 17 Anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen (K3 p. 2:18, 37.28)

I de fall församlingen har tillgångar som enligt K3 p. 2.18 inte får redovisas i balansräkningen ska upplysningar lämnas om detta.

Följande krävs för att tillgångar ska få redovisas i balansräkningen

  1. de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt
  2. postens anskaffningsvärde eller värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. (K3 p. 2.18)

I församlingar finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla inventarier som skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som inte kan redovisas i balansräkningen då de inte uppfyller ovanstående villkor. Dessa tillgångar är inte direkt förknippade med ekonomiska fördelar i framtiden, de genererar inte några intäkter och det är svårt eller omöjligt att mäta deras värde på ett tillförlitligt sätt, det finns ingen marknad för denna typ av tillgångar.

Noten ska redovisa

  1. vad för slag av tillgångar som inte redovisats, och
  2. skälen till detta.

Exempel på text i noten

Församlingen innehar tillgångar som enligt 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) ska bevaras, förtecknas och vårdas enligt lagens regler. Tillgångarna finns upptagna i särskild förteckning. Det går inte att koppla tillgångarna till mätbara ekonomiska fördelar i framtiden och postens anskaffningsvärde eller värde kan inte mätas på ett tillförlitligt sätt.

Not 18 Byggnader och mark (4:3–5, 5:8 ÅRL, K3 p. 17.23, 20.12, 24.2, 24.8, 25.6–7, 37.9)

I not ska anges nedanstående uppgifter om byggnader och mark.

Exempel

20162015
Ingående anskaffningsvärde+xxxx
Inköp+xxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Försäljningar och utrangeringarxxxx
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden=xxxx
Ingående bidrag och offentliga bidragxxxx
Årets bidrag och offentliga bidragxxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Försäljningar och utrangeringar+xxxx
Utgående ackumulerade bidrag och offentliga ­bidrag=xxxx
Netto anskaffningsvärde=xxxx
Ingående avskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringar+xxxx
Årets avskrivningarxxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Utgående ackumulerade avskrivningar=xxxx
Ingående nedskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringar+xxxx
Årets nedskrivningarxxxx
Återföringar av nedskrivningar+xxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Utgående ackumulerade nedskrivningar=xxxx
Utgående redovisat värde=xxxx

I de fall församlingen erhållit bidrag och/eller offentliga bidrag för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet bidrag ska upplysningar om erhållet bidrag lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen. Anskaffningsåret redovisas bruttoanskaffningen, dvs. anskaffningsvärdet före avdrag för bidrag och/eller offentliga bidrag. Bidraget och/eller det offentliga bidraget redovisas som en reduktion på egen rad i uppställningen.

Enligt KRED bör inte församlingen utnyttja möjligheten att låta ränteutgifter för lånat kapital, som är hänförligt till tillverkningsperioden, inräknas i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar.

Not 19 Förvaltningsfastigheter (K3 p. 16.2–4)

En förvaltningsfastighet är en fastighet som innehas av en ägare eller en leasetagare enligt ett leasingavtal i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring. En fastighet som delvis är förvaltningsfastighet (blandad användning) ska delas upp på förvaltningsfastighet respektive byggnad och mark.

Upplysningar för förvaltningsfastigheter ska lämnas enligt följande:

  1. Redovisat värde.
  2. Verkligt värde.
  3. Metoder och betydande antaganden som använts för att fastställa verkligt värde.
  4. I vilken utsträckning verkligt värde baserats på en värdering utförd av en oberoende värderingsman. Ska göras regelbundet.
  5. Om det finns begränsningar i rätten att avyttra förvaltningsfastigheterna eller att disponera hyresinkomst eller försäljningslikvid.
  6. Väsentliga åtaganden att köpa, uppföra, reparera, underhålla eller förbättra förvaltningsfastigheterna.

Upplysningar för förvaltningsfastigheter ska, förutom att de finns redovisade i noten Byggnader och mark, lämnas åtminstone på aggregerad nivå, vilket kan vara hela församlingen.

OBS! Fastighet som används/hyrs av anställda är aldrig en förvaltningsfastighet även om marknadshyra erläggs.

Exempel

20162015
Redovisat värdexx
Verkligt värdexx

Exempel på text

En av församlingens fastigheter är en bostadsfastighet och används för uthyrning. Inför 2015 års bokslut gjordes en extern värdering för att bedöma fastighetens verkliga värde. Det verkliga värdet utgörs av ett marknadsvärde baserat på priser på en aktiv marknad, justerade, om så krävs, för eventuella avvikelser avseende den aktuella tillgångens typ, läge eller skick. Extern värdering görs när förutsättningarna har förändrats på ett sätt som kan antas väsentligt påverka fastighetens verkliga värde, dock minst var tredje år.

De år då extern värdering inte skett har verkligt värde räknats upp med utgångspunkt i SCB-statistik för prisutvecklingen på orten, avseende fastighetstypen.

Enligt K3-regelverket behöver jämförelsevärde inte lämnas första året K3 tillämpas.

Exempel

Används bara vid övergången till K3

Enligt K3 behöver jämförelsevärde inte lämnas första året K3 tillämpas. Församlingen har valt att inte lämna jämförelsevärde 2015.

Not 20 Inventarier, verktyg och installationer (4:3, 5:8 ÅRL, K3 p. 17.23, 20.12, 24.2, 24.8, 25.6–7, 37.9)

I not ska anges nedanstående uppgifter om inventarier, verktyg och installationer.

Exempel

20162015
Ingående anskaffningsvärde+xxxx
Inköp+xxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Försäljningar och utrangeringarxxxx
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden=xxxx
Ingående bidrag och offentliga bidragxxxx
Årets bidrag och offentliga bidragxxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Försäljningar och utrangeringar+xxxx
Utgående ackumulerade bidrag och offentliga ­bidrag=xxxx
Netto anskaffningsvärde=xxxx
Ingående avskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringar+xxxx
Årets avskrivningarxxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Utgående ackumulerade avskrivningar=xxxx
Ingående nedskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringar+xxxx
Årets nedskrivningarxxxx
Återföringar av nedskrivningar+xxxx
Omklassificeringar+/−xxxx
Utgående ackumulerade nedskrivningar=xxxx
Utgående redovisat värde=xxxx

I de fall församlingen erhållit bidrag och/eller offentliga bidrag för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet bidrag ska upplysningar om erhållet bidrag lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen. Anskaffningsåret redovisas bruttoanskaffningen, dvs. anskaffningsvärdet före avdrag för bidrag och/eller offentliga bidrag. Bidraget och/eller det offentliga bidraget redovisas som en reduktion på egen rad i uppställningen.

Not 21 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar (5:8 ÅRL)

I not ska anges nedanstående uppgifter om pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar.

Exempel

20162015
Ingående balansxxxx
Utgifter under åretxxxx
Under året erhållna bidrag och/eller offentliga bidrag− xx− xx
Under året färdigställda tillgångar− xx− xx
Utgående balansxxxx

Exempel

Pågående nyanläggning avser xx (t.ex. tillbyggnad av begravningskapell) och beräknas vara färdigställd under 20XX. Under året har xx färdigställts.

Not 22 Andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i samt fordringar på/skulder till koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i (5:8, 5:29 ÅRL, K3 p. 33.2)

Innehav av andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i medför utökade krav på information i resultaträkning, balansräkning och årsredovisning. Där församling är moderföretag i en koncern ska också, i normalfallet, en koncernredovisning upprättas.

Innehav av andelar i koncern-, intresse- och/eller övriga företag med ägarintresse i är sällan förekommande för församlingar inom Svenska kyrkan. Av den anledningen behandlar denna branschanpassning inte upplysningskrav och redovisningsregler kring sådana innehav. Hänvisning sker i stället till gällande regler i K3 och ÅRL.

Not 23 Värdepappersinnehav (5:8 ÅRL, KO 47:10)

Noten utgör en specifikation av långfristiga värdepappersinnehav och kortfristiga placeringar. Börsnoterade värdepapper ska redovisas som antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper. I de fall församlingen har värdepapper som utgör en blandning av både aktier och räntebärande värdepapper ska en huvudsaklighetsbedömning göras och därefter ska hela värdepappersinnehavet hänföras till antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper.

Värdepapper som är onoterade anges på egen rad (exempelvis aktier i Kyrkans Försäkring AB, bostadsrättsinnehav och/eller andelar i vindkraftspark).

Exempel

Värdepappersinnehav (tkr)AnskaffningsvärdeBokfört ­värdeMarknadsvärde på bok­sluts­dagen
Långfristiga värdepappersinnehav
Noterade aktierxx (yy)xx (yy)xx (yy)
Noterade aktiefonderxx (yy)xx (yy)xx (yy)
Noterade räntebärande värdepapperxx (yy)xx (yy)xx (yy)
Onoterade långfristiga placeringarxx (yy)xx (yy)
Övriga långfristiga placeringarxx (yy)xx (yy)
xx (yy)xx (yy)
Kortfristiga placeringar
Noterade aktierxx (yy)xx (yy)xx (yy)
Noterade aktiefonderxx (yy)xx (yy)xx (yy)
Noterade räntebärande värdepapperxx (yy)xx (yy)xx (yy)
Onoterade kortfristiga placeringarxx (yy)xx (yy)
Övriga kortfristiga placeringarxx (yy)xx (yy)
xx (yy)xx (yy)
Summa värdepappersinnehavxx (yy)xx (yy)

Ideella placeringar

Församlingen har en ideell placering med ett bokfört värde på x tkr (y tkr) i xx (exempelvis Oikocredit). Med detta förstås att församlingen avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission. Placeringen klassificeras som xx (ett långfristigt värdepappersinnehav/en kortfristig placering). Avkastningen på den ideella placeringen var x tkr för räkenskapsåret (y tkr).

Förändring av långfristiga värdepappersinnehav20162015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärdenxxxx
Investeringar under åretxxxx
Omklassificeringxxxx
Försäljningar/avyttringarxxxx
Utgående ackumulerade anskaffningsvärdenxxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Försäljningar/avyttringarxxxx
Återföring nedskrivningarxxxx
Omklassificeringxxxx
Årets nedskrivningarxxxx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående bokfört värdexxxx

Långfristiga värdepappersinnehav får skrivas ned om värdet på balansdagen är lägre än bokfört värde även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående (lägsta värdets princip) (4:5 ÅRL). Är värdenedgången bestående ska den skrivas ned. KRED rekommenderar att nedskrivning sker om värdenedgången är väsentlig även om nedgången inte kan antas vara bestående.

I det fall en sådan nedskrivning inte görs, och det bokförda värdet därmed är högre än det verkliga värdet, ska upplysningar lämnas om skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Återföring av tidigare nedskrivning ska ske om marknadsvärdet, på balansdagen, överstiger det bokförda värdet. Värdet får dock aldrig överstiga anskaffningsvärdet.

Finansiella instrument får i vissa fall tas upp till sitt verkliga värde (4:14 a ÅRL) i stället för till anskaffningsvärdet, dvs. värderas över anskaffningsvärdet (4:14 ÅRL). Enligt KRED bör församlingen inte utnyttja denna möjlighet till verkligt värde-värdering.

Not 24 Långfristiga fordringar (5:8 ÅRL)

I not ska anges nedanstående uppgifter om långfristiga fordringar.

Exempel

20162015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärdenxxxx
Tillkommande fordringarxxxx
Amorteringar, avgående fordringarxxxx
Omklassificeringxxxx
Utgående ackumulerade anskaffningsvärdenxxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Amorteringar, avgående fordringarxxxx
Återföring nedskrivningarxxxx
Omklassificeringxxxx
Årets nedskrivningarxxxx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående bokfört värdexxxx

I de fall församlingen har fordringar på koncern- eller intresseföretag ska dessa redovisas på egen rad i balansräkningen med specifikation i not enligt ovan.

Not 25 Offentliga bidrag till omsättningstillgångar (K3 p. 37.32, 37.36)

I juridisk person får ett offentligt bidrag som avser förvärv av en omsättningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde.

Har tillgångar anskaffats med erhållna offentliga bidrag ska not lämnas med följande uppgifter:

  1. Anskaffningsvärde (5:8 p. 1 ÅRL).
  2. Uppgift om bidragets storlek under samtliga år som församlingen nyttjar tillgången.

Exempel

20162015
Ingående ackumulerat värde på lagret*xxxx
Årets bidragxxxx
Inköpxxxx
Försäljningarxxxx
Nedskrivning för inkuransxxxx
Valutakursdifferenserxxxx
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde på lagerxxxx

*Ingående ackumulerat anskaffningsvärde har reducerats med xx kr (yy kr) (ackumulerat) för offentliga bidrag på kvarvarande lager.

Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (3:8 ÅRL, K3 p. 8.6)

Specifikation ska lämnas för större poster som ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Exempel

20162015
Förutbetalda hyrorxxxx
Försäkringspremierxxxx
Upplupna ränteintäkterxxxx
Övriga posterxxxx
xxxx

Not 27 Kassa och bank (2:3 ÅRL)

KRED rekommenderar att behållningen på kyrkkontot redovisas som bankmedel i årsredovisningen. I not ska anges att behållningen i juridisk mening utgör en fordran.

Exempel

Av behållningen på kassa och bank utgör x tkr (y tkr) behållning på det s.k. kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå. De regelverk som styr kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande.

Församlingar som har en beviljad men helt outnyttjad checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som utnyttjar krediten ska ange kreditens storlek i not till posten Checkräkningskredit (not 33). Gäller även kredit på kyrkkontot.

Exempel

Församlingen har en beviljad checkräkningskredit på x tkr (y tkr).

Not 28 Församlingskyrkas fastighetsfond

Församlingskyrkas fastighetsfond är en stiftelselik förmögenhetsmassa med ändamål att tillgodose församlingskyrkas behov. Fastighetsfonden består i regel av medel från försäljning av församlingskyrkas fastighet. Församlingskyrkas fastighet är fast egendom eller tomträtt vars avkastning är avsedd för en bestämd församlingskyrkas behov.

Exempel

Församlingskyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestämt eget kapital. Kapitalet ska användas till xxx kyrkas behov, t.ex. underhåll. Under året har x tkr (y tkr) ianspråktagits ur fonden för xxx (exempelvis drift och underhåll av kyrkan). Kostnaderna har belastat resultaträkningen.

Not 29 Obeskattade reserver

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten att skapa obeskattade reserver ska specificera dessa i not.

Exempel

20162015
Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt planxxxx
Periodiseringsfondxxxx
xxxx

Not 30 Avsättningar (3:9–10 ÅRL, K3 p. 21.16)

Församlingen ska specificera större avsättningar i not.

En väsentlig avsättning är ofta avsättning för förmånsbestämd ålderspension (inkl. särskild löneskatt).

Om fakturan för årets förmånsbestämda tjänstepension har inkommit före upprättandet av årsredovisningen ska kostnaderna istället redovisas som Kortfristig skuld och inte som Avsättning (K3 p. 32.3).

I de fall församlingen även har avsättningar för skatter (uppskjuten skatt) ska Uppskjuten skatt och Övriga avsättningar framgå av egna rader i balansräkningen under Avsättningar. Rubriken på noten ska i detta fall vara Övriga avsättningar.

Exempel

Förmånsbestämd ålderspension20162015
Avsättning vid årets börjanxxxx
Nya avsättningarxxxx
Justeringar till följd av förändringar av nuvärdenxxxx
Ianspråktaget beloppxxxx
Återfört outnyttjat beloppxxxx
Avsättning vid årets slutxxxx

Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 37 tkr (2016) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna årsredovisning är premiekostnaden inte känd för 2016 varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisas som en avsättning. Även särskild löneskatt ingår i beloppet.

Not 31 Långfristig skuld (5:13 ÅRL)

För varje långfristig skuldpost ska anges den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. I de fall gravskötselskulden är den enda långfristiga skulden kan uppgiften istället lämnas i not 33 Gravskötselskuld.

Exempel

Andel av långfristiga skulder som förfaller senare
än 5 år efter ­balansdagen
20162015
Skulder till kreditinstitutxxxx
Gravskötselskuldxxxx
Övriga skulderxxxx
xxxx

Not 32 Checkräkningskredit

Församlingar som använder checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som har en beviljad men helt outnyttjad kredit ska ange kreditens storlek i not till posten Kassa och bank (not 27).

Exempel

Församlingen har en beviljad checkräkningskredit på x tkr (y tkr).

Not 33 Gravskötselskuld (begravningslagen, 2:3 ÅRL, K3 p. 2.8)

Gravskötselskuldens sammansättning ska anges i not uppdelad mellan begravningsverksamhetens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats före år 2000) och församlingens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats från och med år 2000). Den del av gravskötselskulden som förfaller senare än fem år efter balansdagen ska anges särskilt.

Exempel

20162015
Långfristig gravskötselskuld
Begravningsverksamhetens åtagandenxxxx
Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)xxxx
xxxx
Kortfristig gravskötselskuld
Begravningsverksamhetens åtagandenxxxx
Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)xxxx
xxxx
Andel av gravskötselskulden som förfaller senare
än 5 år efter balansdagen
Begravningsverksamhetens åtagandenxxxx
Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)xxxx
xxxx

Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör kyrklig verksamhet (serviceverksamhet).

Not 34 Vidareförmedlade bidrag (K3 p. 37:31)

Här redovisas omfattningen på de kollekter, bidrag och offentliga bidrag som under året har mottagits med uppdraget att vidareförmedla dem och hur mycket som har förmedlats. Dessa bidrag bokförs enbart i balansräkningen under kortfristiga skulder i avvaktan på att de ska förmedlas.

Exempel

20162015
Ingående skuldxxxx
Under året mottagna bidragxxxx
Under året förmedlade bidrag−xx−xx
Under året mottagna offentliga bidragxxxx
Under året förmedlade offentliga bidrag−xx−xx
Utgående skuldxxxx

Not 35 Villkorade bidrag (K3 p. 37.29, 37.31)

I K3 finns två olika begrepp avseende bidrag till egen verksamhet:

  1. Bidrag
  2. Offentligt bidrag

För ytterligare information om bidrag se KRED 2014:2 Gåvor och bidrag enligt K3.

Noten ska innehålla olika upplysningar avseende bidrag och offentliga bidrag.

Upplysningar ska lämnas om

  1. karaktären på och omfattningen av erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen,
  2. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt
  3. ansvarsförbindelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

Bidrag och offentliga bidrag redovisade i balansräkningen – villkorade bidrag

I balansposten Villkorade bidrag redovisas värdet av ännu ej använda bidrag och offentliga bidrag. I not till dessa poster lämnas upplysningar enligt tabellen nedan. Enskilda ändamål ska specificeras om de uppgår till väsentliga belopp.

Exempel

20162015
Ingående balansxxxx
Erhållet under åretxxxx
Ianspråktaget under åretxxxx
Summa utgående balansxxxx

Exempel

Specifikation av utgående balans20162015
Bidrag till anläggningstillgångarxxxx
Offentliga bidrag till anläggningstillgångarxxxx
Offentliga bidrag till omsättningstillgångarxxxx
Skuldförda bidrag till verksamhetenxxxx
Skuldförda offentliga bidrag till verksamhetenxxxx
Summaxxxx

Exempel på text i noten

Följande villkor har ännu inte uppfyllts avseende skuldförda offentliga bidrag: XXX.

Avseende bidrag som inte intäktsförts finns följande ansvarsförbindelser och eventualtillgångar knutna: XXX.

Not 36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (3:8 ÅRL)

Specifikation ska lämnas för större poster som ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Exempel

20162015
Upplupna semesterlönerxxxx
Upplupna sociala avgifterxxxx
Upplupna pensionskostnaderxxxx
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkterxxxx
xxxx

Not 37 Ställda säkerheter (5:14 ÅRL, K3 p. 4.13)

I de fall säkerhet har ställts för skuldposter ska uppgift lämnas om säkerhetens omfattning, art och form.

Exempel

Ställda säkerheter för skuld till kreditinstitut:20162015
Fastighetsinteckningarxxxx
xxxx

Fastighetsinteckningen avser församlingshemmet Liljan (Liljan 3:3).

Not 38 Likvida medel (K3 p. 7.18–19)

Upplysning ska lämnas om sammansättningen av likvida medel. Upplysning ska också lämnas om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användningen för organisationens räkning samt skälen för detta.

Exempel

Specifikation av likvida medel vid årets slut20162015
Kassaxxxx
Bankxxxx
Kortfristiga placeringarxxxx
xxxx

Not 39 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång (5:22 ÅRL, K3 p. 32.4)

Det är viktigt att årsredovisningen är så aktuell som möjligt när den fastställs. Därför finns krav på att även väsentliga händelser som inträffar efter räkenskapsårets utgång ska beskrivas.

Not 40 Eventualförpliktelser (5:15 ÅRL, K3 p. 21.17, 21.20)

Om församlingen har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelse) ska det lämnas en upplysning om summan av dessa.

För varje slag av förpliktelse ska upplysning lämnas om förpliktelsens finansiella effekt, bedömning av osäkerheten beträffande belopp eller tidpunkt samt möjligheten att eventuell gottgörelse erhålls.

I de fall församlingen har fattat beslut om att lämna bidrag men det är villkorat till att det ska lämnas från kommande års avkastning, t.ex. att det i verksamhetsplan och budget framgår till vilka organisationer och med vilka belopp som bidrag ska betalas ut nästa räkenskapsår, ska bidraget redovisas i årsredovisningen som en eventualförpliktelse.

I de fall det budgeterats ett belopp för hjälp till behövande men det inte framgår vem som ska få bidraget eller hur mycket, omfattas inte det budgeterade beloppet av upplysningskravet.

Exempel

20162015
Borgensåtagandexxxx
Tvistxxxx
I budgeten beslutade bidrag till utomståendexxxx
Summaxxxx

Not 41 Eventualtillgångar (K3 p. 21.15, 21.18–20)

En eventualtillgång definieras som en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

Upplysning ska lämnas om karaktären på eventualtillgångar om ett inflöde av resurser är sannolikt. Den finansiella effekten av eventualtillgångar ska anges om detta kan göras utan oskälig kostnad.

Exempel

Församlingen har erhållit ett legat i ett testamente där församlingen står som ensam arvinge. Testamentet har inte godkänts av släktingar till den avlidne och ärendet ligger hos domstol. Församlingens aktuella bedömning är att arvet kommer att uppgå till mellan x och y tkr.

Not 42 Transaktioner med närstående (5:23–24 ÅRL, K3 p. 33.1)

Upplysningar ska lämnas om betydande transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har genomförts med motparter som tillhör någon av de tolv kategorier av närstående som lagen identifierar. Närståendetransaktioner är inte lika vanliga i församlingar som inom den privata sektorn men kan i sällsynta fall förekomma.

ÅRL (1:8–9 ÅRL) anger vilka fysiska och juridiska personer som betraktas som närstående och därmed omfattas av upplysningskraven.

De närstående som oftast kan förekomma för församlingar, med undantag för punkterna 1–5 koncern- och intresseföretag, är

  • 6.en fysisk person som utövar ett betydande inflytande över företaget,
  • 7.en styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag eller i ett motsvarande utländskt rättssubjekt,
  • 8.den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 6 eller 7,
  • 9.annan person som ingår i samma familj som en person som avses i 6 eller 7 och som kan förväntas påverka den senare personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller som kan förväntas påverkas av en person som avses i 6 eller 7 i sina egna kontakter med företaget,
  • 10.en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 6 eller 7 eller dennes make eller sambo,
  • 11.en juridisk person över vilken en person som avses i 6, 7, 8, 9 eller 10 har ett betydande inflytande, eller
  • 12.en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar som företaget har avsatt för ersättningar till personer som avslutat sin anställning i företaget eller i en sådan juridisk person som avses i 1, 2, 3, 4, 5 eller 11.

Transaktioner med närstående som genomförts på andra än marknadsmässiga villkor

Upplysningarna ska omfatta:

  1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som de omfattar,
  2. uppgift om vilket slags närståendeförhållande som föreligger, och
  3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Lån, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för ledande befattningshavare

Upplysningar ska lämnas om lån, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare.

Exempel

Transaktioner med närstående

Under året har församlingen sålt prästgården till kyrkoherden för x tkr. Köpeskillingen utgör 90 % av ett bedömt marknadsvärde för fastigheten. Konsekvenser av underprisöverlåtelsen har beaktats.

Undertecknande (2:7 ÅRL, K3 p. 3.4)

Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga ordinarie ledamöter i kyrkorådet. Har en avvikande mening om årsredovisningen antecknats i kyrkorådets protokoll, ska yttrandet fogas till redovisningen. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

Exempel

Ort 2017-XX-XX

Svanhild Pettersson,
kyrkorådets ordförande
Bertil Bertilsson
Ceasar CeasarssonDavid Davidsson
Elsa ElsasdotterFredrika Fredriksson
Berit Blid,
kyrkoherde

Revisorspåteckning (27 § 2 st revisionslagen)

Revisorn ska på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen.

Exempel

Vår revisionsberättelse har lämnats 2017-XX-XX

Arvid ArvidssonBodil Bengtsson
Agneta Ask,
auktoriserad revisor

Bilaga 1 Anvisningar till kassaflödesanalysen

Den löpande verksamheten

1 Resultat efter finansiella poster

Utgångspunkten för kassaflödesanalysen är resultaträkningens Resultat efter finansiella poster. Med denna utgångspunkt kommer justeringar göras för att identifiera kassaflödet från den löpande verksamheten.

2 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Kassaflödesanalysen mäter likviditetsflöden och därför måste alla poster som inte innebär in- eller utbetalning rensas bort från årets resultat. Exempel på poster som ska justeras är:

  1. Av- och nedskrivningar

    Av- och nedskrivningar ska återföras (läggas till) eftersom de inte innebär någon utbetalning, trots att de påverkat resultatet.

  2. Ökning/minskning av avsättningar (balansräkningen)

    En ökning av avsättningarna (t.ex. avsättningar för pensioner) ska återföras (läggas till) eftersom detta är en kostnad i resultatet, men inte innebär någon utbetalning. En minskning av avsättningarna innebär att kassaflödet blir mindre.

  3. Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar

    Resultat vid försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar ska justeras. Hela försäljningsbeloppet (överenskommen betalning) ska följaktligen redovisas under rubriken Investeringsverksamhet, posterna Försäljning av materiella anläggningstillgångar eller Försäljning av finansiella anläggningstillgångar.

En förlust innebär att kassaflödet ska ökas i den löpande verksamheten, genom en uppjustering. Detta beror på att förlusten dragit ner resultatet, men ökat kassaflödet i Investeringsverksamheten. Motsatsvis innebär en vinst en nedjustering av kassaflödet i den löpande verksamheten.

Justeringspost+/−
Av- och nedskrivningar+
Ökning av avsättningarna+
Minskning av avsättningarna
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar+

3 Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet

Här dras under året utbetald inkomstskatt avseende näringsverksamhet av från kassaflödet.

4 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar

Här redovisas förändringen av kortfristiga fordringar inklusive förändringen av varulager. Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En minskning av kortfristiga fordringar innebär att man frigjort likvida medel. En ökning av kortfristiga fordringar innebär att församlingen bundit likvida medel.

5 Ökning/minskning av kortfristiga skulder

Här redovisas förändringen av kortfristiga skulder inklusive förändring av kortfristig gravskötselskuld och villkorade bidrag.

Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av kortfristiga skulder innebär en ökad likviditet. En minskning av kortfristiga skulder innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

6 Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld

Här redovisas förändringen av den långfristiga gravskötselskulden.

Raden kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av gravskötselskulden innebär ökad likviditet medan en minskning av gravskötselskulden innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

Investeringsverksamhet

7 Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar

Här redovisas kassaflödet från förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar med avdrag för eventuella bidrag och offentliga bidrag till anläggningstillgångar.

8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Här redovisas den totala försäljningssumman från försäljning av materiella anläggningstillgångar. I posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet har realisationsresultatet från försäljning av anläggningstillgångar eliminerats, eftersom detta inte påverkar kassaflödet i den löpande verksamheten.

9 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

Här redovisas kassaflödet från förvärv av finansiella anläggningstillgångar.

10 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Här redovisas den totala försäljningssumman från försäljning av finansiella anläggningstillgångar. I posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet har realisationsresultatet från försäljning av anläggningstillgångar eliminerats, eftersom detta inte har påverkat kassaflödet i den löpande verksamheten.

Finansieringsverksamhet

11 Upptagna lån

Här redovisas de lån som tagits under räkenskapsåret.

12 Amortering av lån

Här redovisas årets amorteringar på lån.

13 Likvida medel vid årets början

Likvida medel vid årets början avser årets ingående balans för kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

14 Likvida medel vid årets slut

Likvida medel vid årets slut avser årets utgående balans för kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

Observera att specifikation av likvida medel nu redovisas i not till kassaflödesanalysen.

Bilaga 2 Inrapportering till Bolagsverket

Större församlingar ska utan uppmaning sända in årsredovisningen till Bolagsverket senast 30 juni året efter räkenskapsåret. Ett elektroniskt original jämställs vid tillämpningen av årsredovisningslagen med en bestyrkt kopia (8:3 ÅRL). Bolagsverket har beslutat att elektroniska årsredovisningar och revisionsberättelser ska upprättas i den internationella rapporteringsstandarden XBRL. För att kunna skicka in dessa krävs en giltig e-legitimation. Information finns tillgänglig på webbplatsen www.e-legitimation.se.

Ingen rapportering sker till Kammarkollegiet. Utöver eventuell extern rapportering till Bolagsverket krävs ingen ytterligare distribution av årsredovisningen mer än till den ekonomiska redogörelsen.

Viktigt att tänka på vid rapportering till Bolagsverket

  1. Räkenskapsperioden bör tydligt framgå (2016-01-01–2016-12-31).
  2. Tydligt vilken enhet som används (kr, tkr etc.).
  3. Församlingens fulla namn, postadress samt organisationsnummer i sidhuvudets högra sida.
  4. Undvik färg, tonade eller skuggade fält då Bolagsverket skannar samtliga dokument. Av samma anledning föredras lösa ark framför bundet exemplar.

[Bilagorna 3–4 berör övergången till K3 och återges ej här; red.anm.]

  • [1]

    Kontonummer avser Kyrk-BAS 2016.

  • [2]

    Större församlingar enligt 1:3 ÅRL.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer