Nämnden för svensk redovisningstillsyn (”Nämnden”) har granskat den finansiella informationen i Bolaget AB:s (”bolaget”) årsredovisning för 2019 och har med anledning av detta ställt frågor till bolaget den 19 maj och den 8 juli 2020. Nämnden har tagit del av bolagets svar den 18 juni respektive den 10 juli 2020. Baserat på den skriftliga korrespondensen och övrig kommunikation i ärendet bedömer Nämnden att bolaget i vissa avseenden avviker från tillämpliga bestämmelser i IFRS-regelverket på ett sätt som kan påverka bedömningen av den finansiella informationen. Nämndens bedömning och beslut i ärendet framgår nedan. Bolaget har getts möjlighet att kommentera Nämndens preliminära bedömning i en avstämningsskrivelse den 8 september 2020.

1. Värdering av goodwill – upplysningar om prognos som avviker från tidigare erfarenheter (IAS 36)

Av bolagets årsredovisning och kompletterande information som inkommit under vår granskning framgår att kassagenererande enhet (CGU) [kassagenererande enhet A] respektive CGU [kassagenererande enhet B], i DCF-beräkningar som underlag för nedskrivningstest, uppvisar en väsentlig resultatförbättring i budget för 2020 och fortsatt förbättring under prognosperioden till och med 2024.

För [kassagenererande enhet A] överstiger tillväxten 30 % för vissa år under prognosperioden samtidigt som EBITDA-marginalen förbättras från strax under 23 % till 30 % vid slutet av prognosperioden. För [kassagenererande enhet B] omfattar prognosperioden en årlig tillväxt på över 15 % för åren 2020–2023 samtidigt som EBITDA-marginalen förväntas utvecklas från under 15 % för åren 2018–2019 till över 23 % år 2024.

Av erhållna underlag avseende nedskrivningsprövning för [kassagenererande enhet A] och [kassagenererande enhet B] framgår att tillväxttakt och utveckling av EBITDA-marginal under prognosperioden väsentligt avviker från historiken.

IAS 36, punkt 134, anger de upplysningar som skall lämnas för kassagenererande enheter för vilken det redovisade värdet är betydande i jämförelse med företagets totala redovisade värde på goodwill. Redovisat värde på goodwill hänförlig till [kassagenererande enhet B] uppgår till 308,8 Mkr och [kassagenererande enhet A] till 107,4 Mkr vilket av Nämnden anses vara betydande i jämförelse med total goodwill, 1 xxx,x Mkr.

Bolaget har i not x angivit de mest väsentliga antaganden på vilka företagsledningen har baserat sina kassaflödesprognoser på; tillväxt i omsättning, tillväxt i EBITDA och diskonteringsränta.

Av IAS 36, punkt 134 d) ii, skall upplysningar lämnas i de fall antaganden i nedskrivningstestet skiljer sig från tidigare erfarenheter. Bolaget har enligt Nämnden, i sina notupplysningar, inte tydligt beskrivit hur antaganden om tillväxt i omsättning och rörelseresultat (EBITDA) under prognosperioden i segment [kassagenererande enhet A] respektive [kassagenererande enhet B] väsentligt skiljer sig från tidigare erfarenheter i form av utfall 2017–2019.

Nämnden anser mot bakgrund av ovanstående att bolaget inte lämnat tillräckliga upplysningar enligt IAS 36 punkt 134. Nämnden bedömer att den identifierade avvikelsen är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar därför bolaget att i kommande finansiella rapporter lämna kompletterande information.

2. Värdering av goodwill – metod för nedskrivningstest (IAS 36)

Bolaget har vid beräkning av redovisade värden i [kassagenererande enhet A] reducerat dessa med ca 88 Mkr (518 M xxx) i koncernintern skuld. Av bolagets svar framgår att av denna skuld har 42 Mkr uppkommit för att finansiera utbyggnad av xx och uppstart av verksamheten. Bolaget bekräftar också i svar till Nämnden att denna del borde omdefinierats till finansiell skuld.

Resterande skuld, 46 Mkr, har enligt bolaget uppkommit genom att moderbolaget täckt löpande rörelsekostnader under åren 2016–2019 och skall enligt bolaget fortsatt avräknas från bokförda värden på tillgångar i [kassagenererande enhet A].

Nämnden noterar att det utöver den koncerninterna skulden också beaktats rörelsebetingade skulder vid beräkning av redovisat värde på tillgångar i CGU. Vidare noterar Nämnden att det inte förutses någon ökning av rörelsekapital för [kassagenererande enhet A] under prognosperioden fram till 2024, trots en årlig tillväxt på ca 30 % vilket indikerar ett begränsat underliggande rörelsekapitalbehov i verksamheten.

Enligt IAS 36 punkt 78, kan det vara nödvändigt att beakta vissa skulder när återvinningsvärdet skall fastställas. Så kan vara fallet om en avyttring av en enhet förutsätter att köparen tar över en skuld.

Praxis vid nedskrivningsprövning av bokförda värden är enligt Nämnden att tillgångar i CGU prövas på skuldfri basis – dock bör skulder som uppkommer i den normala rörelsen, såsom leverantörsskulder och personalrelaterade skulder, beaktas vid beräkning av en CGU:s bokförda värden.

Enligt Nämndens uppfattning utgör skuld som uppkommer för att finansiera kostnader och underskott i verksamheten och som inte kan amorteras i den löpande verksamheten, en finansiell skuld. Enligt Nämndens bedömning utgör därmed den koncerninterna skulden på 88 Mkr i allt väsentligt en finansiell skuld, vilken inte skall beaktas vid beräkning av bokförda tillgångar i CGU som är föremål för nedskrivningstest.

Utan avdrag för den koncerninterna skulden uppgår bolagets bokförda tillgångar i CGU till ca 138 Mkr, att jämföras med ett nyttjandevärde motsvarande 116 Mkr, varvid ett nedskrivningsbehov om ca 22 Mkr uppkommer.

Bolagets metod att beräkna redovisat värde på nettotillgångar i [kassagenererande enhet A] är enligt Nämnden felaktig och vid en klassificering av koncernintern skuld som finansiell, föreligger ett nedskrivningsbehov på ca 22 Mkr.

Den felaktigt tillämpade metoden för beräkning av redovisade värden vid nedskrivningsprövning utgör enligt Nämnden en avvikelse från IAS 36 och utgör en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18), varför Nämnden uppmanar bolaget att i kommande finansiella rapporter rätta sin tillämpning av IAS 36.

3. Värdering av goodwill – upplysningar om en rimlig möjlig förändring i ett viktigt antagande i nyttjandevärdeberäkningen skulle medföra ett nedskrivningsbehov (IAS 36)

Nyttjandevärde i [kassagenererande enhet A] har beräknats till 116 Mkr. Av bolagets svar uppges redovisade värden för tillgångar i CGU till 50 Mkr vilket ger ett s k ”headroom” mot redovisade värden uppgående till 66 Mkr.

Som framgår av punkt 2 ovan har bolaget enligt Nämndens uppfattning tillämpat en felaktig metod för beräkning av redovisat värde i [kassagenererande enhet A], där en korrekt beräkning hade medfört ett nedskrivningsbehov.

Bolaget har i årsredovisning not x upplyst om att effekter av möjliga ändringar i antaganden för prognosperioden i form av en utebliven tillväxt i omsättning, försvagning av EBITDA-marginal och ökning av diskonteringsränta, inte påvisat något nedskrivningsbehov.

Beaktat konsekvensen av korrigering av koncernintern skuld, mot bakgrund av historisk utveckling samt den starka tillväxtplanen i prognosperioden kan det enligt Nämnden inte anses osannolikt att rimliga ändringar i antaganden om tillväxt, resultat och kassaflöde skulle få en väsentlig påverkan på beräknat nyttjandevärde för [kassagenererande enhet A] och i vissa scenarion skulle sannolikt ytterligare nedskrivningsbehov uppstå.

I IAS 36, punkt 134 f) iii, anges att om en rimlig möjlig förändring i ett viktigt antagande, på vilket företagsledningen har baserat sitt fastställande av återvinningsvärde, skulle innebära att redovisat värde överstiger dess återvinningsvärde, skall det belopp anges med vilket redovisat värdet måste ändras.

Bolaget har enligt Nämndens uppfattning inte lämnat upplysningar om påverkan på bokförda värden vid rimligt möjliga förändringar i antaganden, exempelvis lägre tillväxt eller lägre kassaflöde.

Nämndens bedömning är att den utelämnade informationen enligt ovan är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar därför bolaget att i kommande årsredovisning lämna den aktuella informationen.

4. Inkomstskatt (IAS 12)

I förvaltningsberättelsen sid x anges att den redovisade inkomstskatten inkluderar en skatteeffekt om y Mkr avseende skattepliktiga, ej intäktsförda valutakursvinster som redovisats över eget kapital.

Bolaget har i svar uppgett att den angivna skatten är hänförlig till en skattepliktig orealiserad valutavinst vilket är intäktsredovisad i moderbolaget, men inte redovisas i koncernen, där valutavinsten omförts till eget kapital, då den utgör en omräkning hänförlig till utvidgad investering i dotterbolag.

Enligt IAS 12, punkt 61A, skall uppskjuten skatt på poster som redovisas utanför resultaträkning redovisas i övrigt totalresultat eller eget kapital.

Enligt Nämndens uppfattning borde skattekostnaden förts mot eget kapital på samma sätt som omräkningsvinsten. Posten uppgår till x Mkr, vilket är ca 12 % av skattekostnaden och 43 % av resultat före skatt vilket bedöms vara väsentligt.

Den felaktiga redovisningen i rapport över totalresultat utgör enligt Nämnden en avvikelse från regelverket enligt IAS 12. Nämndens bedömning är att den felaktiga redovisningen enligt ovan är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar därför bolaget att i kommande finansiella rapporter rätta den aktuella informationen.

5. Alternativa Nyckeltal (ESMA Guidelines)

Bolaget anger på sidan x ett antal nyckeltal för verksamheten, vilka definieras på sidan y, däribland ”Räntebärande skulder”.

Av Esmas Riktlinjer om Alternativa nyckeltal (ESMA Guidelines) punkt 26–28 skall det finnas en avstämning eller brygga i nära anslutning till alternativa nyckeltal till berörda rader i de finansiella rapporterna. För nyckeltalet ”Z” lämnas inte någon avstämning, vilket enligt Nämndens uppfattning är en avvikelse från Esmas Riktlinjer om Alternativa nyckeltal (ESMA Guidelines p 26–28).

Nämndens bedömning är att den utelämnade informationen är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och avslutar med en uppmaning till bolaget att i kommande finansiella rapporter lämna den aktuella informationen.

Beträffande övriga frågeställningar som har förekommit i utredningen så har Nämnden inget ytterligare att anföra.