Prop. 2009/10:120 Trygghetssystemen för företagare

Länk huvuddokument

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till förändringar för företagare i de sociala trygghetssystemen, dvs. arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Syftet är att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken, ökad likabehandling av företagare och anställda samt ökad valfrihet i sjukförsäkringen för företagare. Förslagen ska ses som en del av det omfattande reformarbete som regeringen genomför för att stärka incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Målet är att göra det självklart, enkelt och mer lönsamt att vara företagare. Regeringen gör bedömningen att de lämnade förslagen kommer att underlätta övergången från anställning till företagande, förbättra etablerade företagares situation samt göra det mindre riskfyllt för företag att anställa.

Förslagen inom sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar främst egenföretagare, dvs. personer som driver egen verksamhet i form av t.ex. enskild firma eller handelsbolag. Förslagen inom sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar således inte företagare i fåmansbolag. Förslagen inom arbetslöshetsförsäkringen berör däremot alla företagare oavsett företagsform.

Propositionen innehåller två förslag som kommer att underlätta övergången från anställning till företagande. Inom sjuk- och föräldraförsäkringen föreslås egenföretagare omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede på 24 månader som innebär rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SGI) motsvarande minst vad en anställd skulle få för ett liknande arbete. Inom arbetslöshetsförsäkringen föreslås företagare, som lägger ner verksamheten inom 24 månader efter start, kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning.

Propositionen innehåller också förslag som kommer att stärka tryggheten och öka valfriheten för etablerade företagare. Vid beräkning av SGI föreslås att begränsningsregeln, i form av den s.k. jämförelseinkomsten, för egenföretagare tas bort. Det får effekt inom bland annat sjuk- och föräldraförsäkringen. Inom sjukförsäkringen föreslås den grundläggande karenstiden för egenföretagare bli sju dagar, vilket föranleder en generell sänkning av egenavgifterna med 0,74 procentenheter. Regeringen föreslår även att egenföretagare ges möjlighet att välja längre karenstid, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Reglerna för allmänt högriskskydd föreslås ändras så att detta skydd inträder vid påföljande sjukfall för en egenföretagare som har haft fler än 21 karensdagar under sammantaget minst fem sjukperioder under en löpande tolvmånadersperiod. Inom föräldraförsäkringen föreslår regeringen att egenföretagare får regler som mer liknar dem som gäller för anställda vid uttag av tillfällig föräldrapenning. Det innebär att delningstalet vid beräkning av denna förmån för egenföretagare ändras från 365 till 260 dagar och kan utges i högst fem kalenderdagar under en sjudagarsperiod.

Inom arbetslöshetsförsäkringen föreslås att företagarbegreppet kopplas till inkomstskattelagen (1999:1229), vilket innebär att den verksamhet som bedrivs ska vara varaktig, självständig och drivas med vinstsyfte. Dessutom ska personen, för att betraktas som företagare, ha utfört arbete i och ha ett väsentligt inflytande över verksamheten. Vidare föreslås utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet och tydligare regler för sammanläggning av inkomster från näringsverksamhet och anställning. Den som bedrivit näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande föreslås kunna få denna sidoverksamhet bedömd som bisyssla, oavsett hur stora inkomster den genererat. Dagsförtjänsten för företagare föreslås baseras på den inkomst från verksamheten som framgår av den senaste taxeringen. Om det är mer förmånligt för företagaren, föreslås dagsförtjänsten kunna grundas på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten under de två år som föregår inkomståret i den senaste taxeringen.

Propositionen innehåller också ett förslag som kommer att göra det mindre riskfyllt för företag att anställa genom att ett generellt högkostnadsskydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare införs. Det ger arbetsgivare möjlighet att få ersättning för sjuklönekostnader som överstiger två och en halv gånger sjuklönekostnadernas genomsnittliga andel av lönekostnaderna för samtliga arbetsgivare.

Förslagen rörande arbetslöshetsförsäkringen föreslås träda i kraft den 5 juli 2010. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%