FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR

RedR 2 Kontrollbalansräkning

(senast ändrad genom RedP 2016:2)

Denna RedR är avsedd att tillämpas av aktiebolag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) eller BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

1 Syfte

1.1Syftet med denna rekommendation är att ge vägledning vid upprättande av en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL. Rekommendationen behandlar i första hand de justeringar som kan göras i en kontrollbalansräkning med stöd av 25 kap. 14 § p. 1 ABL.

1.2RedR 2 behandlar inte revision av kontrollbalansräkning. FAR har för detta ändamål gett ut RevR 1 Granskning av kontrollbalansräkning.

2 Bakgrund

2.1Enligt 25 kap. 13 § ABL åligger det styrelsen att genast upprätta och låta bolagets revisor, om sådan är utsedd, granska en kontrollbalansräkning

  1. när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt reglerna om kontrollbalansräkning i 25 kap. 14 § ABL, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller
  2. när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordran.

2.2Om styrelsen inte upprättar en kontrollbalansräkning inträder ett personligt betalningsansvar för styrelsen. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse (se 25 kap. 15 § ABL) till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (första kontrollstämman).

2.3Om den kontrollbalansräkning som läggs fram vid den första kontrollstämman visar att kapitalet understiger halva aktiekapitalet och stämman inte beslutar att bolaget ska gå i likvidation, har aktieägarna åtta månader på sig att läka kapitalbristen (den s.k. rådrumsfristen). Inom denna tid ska det hållas en ny bolagsstämman (andra kontrollstämman) och på nytt prövas om bolaget ska gå i likvidation. Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 14 § ABL och låta bolagets revisor granska den. Upprättande av kontrollbalansräkning och kallelse till andra kontrollstämma behöver inte ske om det egna kapitalet vid den första kontrollstämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet. Det räcker således inte med att det egna kapitalet endast uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet.

2.4Om någon andra kontrollstämma inte hålls inom angiven tid eller om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid denna stämma inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte beslutat att bolaget ska gå i likvidation så ska styrelsen ansöka hos rätten om beslut om likvidation. Ansökan ska göras inom två veckor från den tidpunkt när den andra kontrollstämman hölls eller skulle ha hållits. Sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor i bolaget eller en aktieägare.

3 Styrelsens ansvar

3.1Styrelsen ska enligt ABL fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Enligt rättspraxis kan inte styrelsen förhålla sig passiv till dess styrelsen fått kännedom om att den kritiska gränsen underskridits. Åtgärder måste därför vidtas redan när styrelsen borde haft kännedom om att bolagets ekonomi försämrats och misstanke finns att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

3.2Underlåter styrelsen att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning eller att, när så erfordras enligt ovan, sammankalla en första kontrollstämma eller ansöka hos rätten om att bolaget ska gå i likvidation, svarar styrelsens ledamöter och den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består.

3.3Kravet på styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning och kalla till kontrollstämma kan inträffa när som helst under året, inte bara per den ordinarie balansdagen.

3.4Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet, ska styrelsen kalla till bolagsstämma så snart som möjligt (första kontrollstämman). För att någon tid inte ska gå förlorad, bör styrelsen kalla till stämma, även om revisorn ännu inte hunnit avsluta sin granskning av kontrollbalansräkningen. Om inte en ordinarie stämma är nära förestående, gäller kallelsen en extra stämma. Stämman ska pröva om bolaget ska gå i likvidation.

4 Kontrollbalansräkningen

4.1Reglerna för att upprätta en kontrollbalansräkning finns i 25 kap. 14 § ABL. Syftet med kontrollbalansräkningen är att klarlägga bolagets ställning och därmed underlätta bedömningen av förutsättningarna för att driva verksamheten vidare. I vissa fall medger därför lagstiftningen att bolaget gör avsteg från de principer som tillämpas i den ordinarie redovisningen. Detta leder till en mindre konsekvent tillämpning av försiktighetsprincipen till förmån för en redovisning av ställningen som i större utsträckning baseras på försäljningsvärden.

4.2En kontrollbalansräkning ska upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning. Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek får följande justeringar göras:

  1. Tillgångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed. Redovisade pensionsåtaganden i enlighet med lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen) under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser får dock inte tas upp till lägre belopp än som är tillåtet enligt tryggandelagen.
  2. Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet.
  3. Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, ska betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.
  4. Obeskattade reserver ska delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld.

4.3ABL ställer inte upp några andra formkrav på kontrollbalansräkningen än att justeringar enligt ovan ska redovisas särskilt, att den ska undertecknas av styrelsen och att den ska granskas av bolagets revisor då sådan är utsedd. Den bör kunna tas fram och presenteras på det sätt som redovisas i bilaga.

4.4Först tas en balansräkning fram, per dagen för upprättande av kontrollbalansräkningen, enligt företagets ordinarie redovisningsprinciper. Värdering sker normalt utifrån förutsättningen om fortsatt drift, dvs. enligt fortlevnadsprincipen. En anläggning skrivs t.ex. ned, om det hade varit motiverat i en ordinarie årsredovisning. Någon avsättning för avvecklingskostnader eller andra reserveringar, som skulle bli aktuella vid ett beslut om likvidation, ska inte tas med. Denna balansräkning ligger sedan till grund för de justeringar som kan göras i kontrollbalansräkningen enligt ovan. Det bör framgå i anslutning till denna balansräkning vilka redovisningsprinciper som tillämpats.

4.5Därefter går bolaget igenom posterna i balansräkningen för att fastställa om det baserat på justeringspunkterna i 25 kap. 14 § ABL finns några tillgångar som kan få ett högre värde eller några skulder som kan få ett lägre värde i kontrollbalansräkningen. Justeringarna kan normalt bara förbättra ställningen i förhållande till den ordinarie balansräkningen. Av en not till kontrollbalansräkningen ska det framgå vad de gjorda justeringarna har grundats på.

4.6I bilagan visas ett exempel på hur en kontrollbalansräkning kan utformas. Först redovisas balansräkningen enligt reglerna för årsredovisning, därefter justeringarna och i den sista kolumnen själva kontrollbalansräkningen. ABL anger att kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen. Detta innebär att balansräkningen måste undertecknas av minst hälften av styrelsens ledamöter. Samma regler om att upprätta kontrollbalansräkning gäller, såväl vid den första tidpunkt då frågan är om det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet som vid den senare tidpunkt inom åtta månader då kontrollbalansräkning upprättas inför den andra kontrollstämman.

5 Justeringar enligt 25 kap. 14 § p. 1 ABL

5.1Enligt 25 kap. 14 § p. 1 ABL får tillgångar tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed.

Olika principer inom ett regelverk

5.225 kap. 14 § p. 1 ABL innebär att ett företag i en kontrollbalansräkning kan välja en annan redovisningsprincip än den som tillämpas i den ordinarie redovisningen, om den nya principen ryms inom det regelverk som den ordinarie redovisningen upprättas enligt.

5.3Inom K3 finns ett relativt stort antal situationer där olika redovisningsprinciper är möjliga att tillämpa. Exempelvis kan K3-företag välja att aktivera eller inte aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar.

5.4I K2 är möjligheterna att välja olika principer mer begränsade. Det finns dock ett flertal valmöjligheter även inom ramen för K2. Exempelvis kan företag välja att redovisa intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris baserat på färdigställandegraden eller när uppdraget är fullgjort.

Valt regelverk måste tillämpas konsekvent vid upprättande av en kontrollbalansräkning

5.5De alternativa redovisningsprinciper som tillämpas i en kontrollbalansräkning måste vara förenliga med god redovisningssed och således vara möjliga att tillämpa även i en ordinarie årsredovisning. I en ordinarie årsredovisning tillämpas BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2), BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) eller RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Det är inte förenligt med god redovisningssed att blanda regler från olika regelverk vid upprättandet av en årsredovisning. Konsekvensen av detta är att det inte heller är möjligt att, med stöd av 25 kap. 14 § p. 1 ABL blanda värderingsprinciper från flera regelverk vid upprättande av en kontrollbalansräkning.

(RedP 2016:2)

5.6I kommentarerna till ABL anges att tillgångar inte behöver värderas lägre i en kontrollbalansräkning jämfört med ordinarie redovisning (och skulder inte högre). Detta synsätt kan dock inte tillämpas ”post-för-post” eftersom regelverken måsta tillämpas i sin helhet. Om t.ex. ett mindre företag följer K3 i den ordinarie redovisningen och väljer att följa K2 i en kontrollbalansräkning för att undvika nedskrivningsreglerna i K3 så måste K2 tillämpas i sin helhet vilket exempelvis kan innebära att aktiverade utvecklingsutgifter måste bokas bort eller att redovisat värde på en skuld som är diskonterad till nuvärde måste ökas till det nominella värdet.

5.7Ett annat exempel är att ett företag som tillämpar K2 i den ordinarie redovisningen, men i en kontrollbalansräkning vill tillämpa reglerna i K3 att aktivera egenupparbetade utvecklingsutgifter. Eftersom företaget måste tillämpa K3 i sin helhet i kontrollbalansräkningen kan det innebära att immateriella tillgångar visserligen värderas högre i kontrollbalansräkningen men att exempelvis materiella anläggningstillgångar kommer att värderas lägre på grund av tillämpning av komponentavskrivningar och andra nedskrivningsregler i K3 jämfört med K2. Det valda regelverket måste alltså tillämpas i sin helhet.

Endast de regler företaget kan tillämpa i den ordinarie redovisningen får användas

5.8Endast de regelverk som kan tillämpas i den ordinarie redovisningen kan tillämpas i en kontrollbalansräkning.

5.9FAR anser att korrigeringar enligt 25 kap. 14 § p. 1 ABL endast kan ske om de nya principerna skulle kunnat tillämpas i en ordinarie redovisning. Större företag kan därför inte tillämpa K2 i en kontrollbalansräkning. Företag som i den ordinarie redovisningen kan välja mellan K2 och K3 kan göra samma val även i en kontrollbalansräkning. Något byte av redovisningsregelverk behöver dock inte ske i den ordinarie redovisningen.

5.10Endast företag som ingår i en koncern där koncernredovisningen upprättas enligt IFRS får tillämpa RFR 2 i en kontrollbalansräkning.

BFNAR 2012:4 om byte mellan K-regelverk är inte tillämplig

5.11BFNAR 2012:4 innehåller vissa begränsningar för företag att byta mellan K-regelverk vid upprättande av årsredovisning och koncernredovisning. Här tar reglerna i 25 kap. 14 § p. 1 ABL över eftersom dessa regler specifikt anger att det är tillåtet att tillämpa alternativa värderingsprinciper i en kontrollbalansräkning.

5.12Detta innebär exempelvis att ett mindre företag som tillämpar K3 i den ordinarie redovisningen, kan välja att tillämpa K2 i flera kontrollbalansräkningar som upprättas vid olika tillfällen.

De särskilda övergångsregler som gäller första gången ett regelverk tillämpas ska inte beaktas

5.13Om ett företag upprättar kontrollbalansräkning enligt ett annat regelverk än det som tillämpas i ordinarie redovisning ska de särskilda övergångsreglerna i K2 kapitel 20, K3 kapitel 35 respektive IFRS 1 enligt RFR 2 inte tillämpas. När ett alternativt regelverk tillämpas i en kontrollbalansräkning tillämpas värderingsprinciperna fullt ut som om regelverket alltid tillämpats (full retroaktiv tillämpning).

(RedP 2016:2)

5.14Om ett K2-företag tillämpar K3 i en kontrollbalansräkning får tidigare kostnadsförda utvecklingsutgifter aktiveras med full retroaktivitet (om utgifterna uppfyller övriga krav för aktivering). Full retroaktivitet ska tillämpas på samtliga poster vilket exempelvis också innebär att ackumulerade avskrivningar och anskaffningsvärden ska anpassas som om komponentsynsätt enligt K3 alltid tillämpats.

5.15Den särskilda regeln i 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, om vissa lättnader för mindre företag från retroaktiv tillämpning vid principbyte, gäller inte vid upprättande av kontrollbalansräkning. Detta eftersom syftet med regeln i 25 kap. 14 § p. 1 ABL är att företag ska kunna använda en alternativ värderingsregel med tillämpning av full retroaktiv omräkning.

6 Justeringar enligt 25 kap. 14 § p. 2 ABL

6.1Oberoende av vika redovisningsprinciper som tillämpas i den ordinarie redovisningen, och oberoende av eventuella justeringar enligt 25 kap. 14 § p. 1 ABL, får tillgångarna i en kontrollbalansräkning, enligt 25 kap. 14 § p. 2 ABL, värderas till nettoförsäljningsvärdet (försäljningsvärdet med avdrag för direkta försäljningskostnader). Försäljningsvärdet bestäms med utgångspunkt i det pris som bolaget beräknar kunna uppnå vid normal försäljning i den löpande verksamheten. Bedömningen grundas på förutsättningen att bolaget fortsätter sin verksamhet. Denna fortlevnadsprincip bör emellertid inte tillämpas om det saknas vilja eller ekonomiska förutsättningar att fortsätta verksamheten, såsom när det finns beslut om att bolaget ska lägga ned eller när det står klart att bolagets ekonomiska situation är sådan att verksamheten måste läggas ned. Hänsyn ska tas till sådan information som blivit tillgänglig efter balansdagen och som undanröjer osäkerhet om förhållanden som rådde på balansdagen. Tillgångarna ska värderas var för sig på samma sätt som i den ordinarie redovisningen. Kollektiv värdering görs enligt samma grunder som i den ordinarie redovisningen.

7 Justeringar enligt 25 kap. 14 § p. 3 ABL

7.1Enligt 25 kap. 14 § p. 3 ABL behöver inte skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation ska betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.

Ändringsförteckning

Bilaga Exempel på uppställning

RedR 2 exempel

X-KÖPINGS MEKANISKA AB

Kontrollbalansräkning 201X-03-31

Balansräkning enl. ordinarie principer, Not 1Juste­ringarKontrollbalansräkning
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark  1.000  1.000
Inventarier, verktyg och installationer  1.500+   900Not 2  2.400
Summa anläggningstillgångar  2.500  3.400
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.  2.000+   600Not 3  2.600
Kortfristiga fordringar  2.400  2.400
Kassa och bank    100    100
Summa omsättningstillgångar  4.500  5.100
Summa tillgångar  7.000+ 1.500  8.500
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital1.500
Reservfond150
Balanserad vinst eller förlust50
Periodens resultat− 1.700
Summa eget kapital      0+ 1.500  1.500
Avsättningar500500
Långfristiga skulder1.6001.600
Kortfristiga skulder  4.900  4.900
Summa skulder  6.900  6.900
Summa skulder och eget kapital  7.000+ 1.500  8.500
Not 1 Den ordinarie redovisningen upprättas enligt K2 och i enlighet med de redovisningsprinciperna som anges i den senast upprättade årsredovisningen per 201X-12-31.
Not 2 Ackumulerade avskrivningar beräknade på faktisk nyttjandeperiod, vilken uppgår till 7–10 år, istället för 5 år som tillämpas som förenkling i den ordinarie redovisningen.
Not 3 Varor har tagits upp till nettoförsäljningsvärdet.
X-köping 201X-04-15
AA-son…BB-son…CC-son 
…VD 

(RedP 2016:2)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer