FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR

RedR 3 Redovisning av ställda säkerheter

(senast ändrad genom RedP 2016:3)

Denna RedR är avsedd att tillämpas av företag som tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

1 Inledning

1.1I 5 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, anges vilka upplysningskrav som ställs rörande ställda säkerheter för både större och mindre företag. Det anges att om ett företag har ställt säkerheter ska företaget lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

(RedP 2016:3)

1.2I 5 kap. 16 § ÅRL anges att om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämnas särskilda upplysningar om det, detta upplysningskrav gäller större och mindre företag.

(RedP 2016:3)

1.3I tillägg till ovanstående anges i 5 kap. 46 § ÅRL att större företag också ska ange vilka poster i balansräkningen eller i noter, enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, som säkerheterna avser.

I fråga om säkerheter som inte motsvaras av en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

(RedP 2016:3)

2 Överväganden

2.1En säkerhet kan vara ställd för en skuld, en avsättning eller för en sådan förbindelse av annat slag som senare kommer att resultera i en skuld eller eventuellt kan komma att göra det, t.ex. ett borgensåtagande. För en viss förbindelse från företagets sida kan såväl den ställda säkerheten som eventualförpliktelsen behöva redovisas. Även äganderättsförbehåll kan ses som en ställd säkerhet och så som den tidigare lagstiftningen tolkats bör redovisningen också omfatta sådana fall där en säkerhet ställs utan att det leder till att panträtt uppstår i strikt juridisk mening. Företaget ska lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form. För större företag ska det framgå vilka poster i balansräkningen som säkerheterna avser. I det fall balansposten består av sammanslagna poster som specificeras i not ska det anges vilka poster i noten som säkerheterna avser.

(RedP 2016:3)

2.2Ytterligare exempel på ställda säkerheter är sådana som ställts för eventualförpliktelser eller för terminsaffärer, swappar och liknande åtaganden utanför balansräkningen i den mån dessa ej redovisats i balansräkningen, liksom också en pant som ställts för någon annans skuld.

(RedP 2016:3)

2.2AVarje slag av ställd säkerhet ska redovisas för sig där säkerheternas omfattning, art och form framgår.

(RedP 2016:3)

2.3När företaget intecknar fast egendom, tomträtt, skepp eller egendom som omfattas av företagshypotek, utfärdas ett pantbrev respektive ett företagshypoteksbrev, som utgör säkerhetshandling vid belåning. När säkerheten inte utgörs av inteckningar utan av en tillgång, som specifikt ställts som pant (exempelvis pantsatta bankmedel, aktier), anges redovisat värde på den ställda säkerheten.

(RedP 2016:3)

2.4För inteckningar ska beloppet för ställda säkerheter avse det nominella beloppet av de överlämnade säkerheterna. Undantag bör endast göras för en sådan del av en pant (viss eller vissa av flera pantbrev respektive inteckningar) som gäldenären enligt särskild överenskommelse har rätt att när som helst få tillbaka eller som ännu ej återlämnats till gäldenären. För andra säkerheter än inteckningar anges det redovisade värdet för den tillgång som utgör säkerhet.

(RedP 2016:3)

2.5har upphävts genom RedP 2016:3.

2.6Den skuld eller eventualförpliktelse som företaget ställt säkerhet för kan avse ett annat belopp än det nominella värdet av de inteckningar som överlämnats eller det redovisade värdet av den tillgång som utgör säkerhet. Vidare kan en säkerhet ha ställts för någon annan gäldenärs (t.ex. ett dotterföretags, moderföretags eller en leverantörs) skuld eller eventualförpliktelse, utan att företaget utfärdat någon egen eventualförpliktelse. Inte heller ett större företag är skyldigt att ange de skuldbelopp m.m. för vilka det ställt säkerhet för annans räkning utan redovisar enbart ställd säkerhet. Inget hindrar att företaget upplyser om detta när upplysningen är av intresse för att en mer informativ bild av ställningen ska uppnås. Enligt 5 kap. 46 § ÅRL ska större företag lämna uppgift om säkerheter som ställts för skuldposter som specificerats i balansräkningen eller i not. Säkerhetens omfattning, art och form ska anges. (Se även RedR 1 punkt 7.87.)

(RedP 2016:3)

2.7Om företaget enbart har träffat avtal om att ställa pant eller annan säkerhet, är detta inte skäl för att redovisa åtagandet bland ställda säkerheter. Detta eftersom någon pant ännu inte har ställts. Om företaget lämnat över inteckningsbara men ännu inte inskrivna säkerhetshandlingar och det uteslutande ligger på den andra parten att vidta de åtgärder som behövs för inskrivning, ska dessa ännu inte inskrivna säkerhetshandlingar redovisas bland ställda säkerheter.

(RedP 2016:3)

2.7AOm ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om det, enligt 5 kap. 16 § ÅRL.

(RedP 2016:3)

2.8Om ett moderföretag ställt aktier i dotterföretag som pant, ska upplysning om detta ges i moderföretagets noter i noten ställda säkerheter med uppgift om aktiernas redovisade värde. Upplysning om en sådan pant ska också lämnas i koncernens noter i noten ställda säkerheter, förslagsvis med följande formulering: ”Aktier i dotterföretag X kr”. Det belopp som då ska redovisas är inte aktiernas redovisade värde i moderföretaget utan det koncernmässiga värdet. Det koncernmässiga värdet utgörs av det redovisade värdet av dotterföretagets nettotillgångar i koncernbalansräkningen justerade för koncernmässiga över- och undervärden i dotterföretaget. I det fall en underkoncern inte upprättar koncernredovisning (i enlighet med 7 kap. ÅRL) krävs ändå att underkoncernens koncernmässiga värde beräknas och anges för denna underkoncern i koncernredovisningen för det eller de överordnade företag som upprättar koncernredovisning.

(RedP 2016:3)

2.9Frågan om ställda säkerheter berörs också i RedR 1.

(RedP 2016:3)

3 Rekommendation

3.1Som ställda säkerheter redovisas vad ett företag har ställt som säkerhet för företagets egna skulder eller förpliktelser och som motsvaras av skuld- eller avsättningsposter i företagets balansräkning. Uppgiften ska avse säkerhetens redovisade värde eller, för inteckningar, det nominella beloppet av de överlämnade säkerheterna.

(RedP 2016:3)

3.2Som ställda säkerheter redovisas även sådana säkerheter som ett företag har ställt för en skuld eller förpliktelse som inte finns med i företagets balansräkning, t.ex. en säkerhet som ställts för en eventualförpliktelse eller för terminsaffärer, swapkontrakt eller liknande åtaganden utanför balansräkningen. Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden, till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om det.

(RedP 2016:3)

3.3Uppgift om säkerheternas omfattning (belopp), art och form ska anges. Om säkerheternas belopp väsentligt överstiger de skulder, avsättningar eller förbindelser som säkerheterna ställts för, kan det vara lämpligt att också ange det sistnämnda beloppet om detta inte klart framgår ändå. För större företag ska uppgift lämnas om vilka poster i balansräkningen eller i not som säkerheterna avser.

När ett större företag har ställt säkerhet till förmån för någon annan, t.ex. ett koncernföretag, ska detta redovisas för sig.

(RedP 2016:3)

3.4Om ett moderföretag ställt aktier i dotterföretag som säkerhet, ska dessa tas upp bland koncernens ställda säkerheter med ett belopp som motsvarar det redovisade värdet av de nettotillgångar som dotterföretaget representerar i koncernbalansräkningen. Hänsyn ska härvid tas till de koncernmässiga övervärden/undervärden som koncernföretaget representerar i koncernbalansräkningen.

Vidare bör iakttas vad som anges om ställda säkerheter m.m. i RedR 1.

3.5Ett krav för att en säkerhet ska anses ”ställd” är att panträtten antingen har uppstått eller åtminstone kunnat uppstå genom en åtgärd som kan vidtas av fordringsägaren ensam.

(RedP 2016:3)

Kapitel 4 har upphävts.

Ändringsförteckning

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer