REKONSTRUKTÖR- OCH KONKURSFÖRVALTARKOLLEGIET – REKON

Rekommendation angående bokföring i konkurs

(2007-05-29)

Bakgrund

Konkursbon är inte bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (2 kap. 3 §). Bokföringsskyldigheten för konkursbon regleras istället i konkurslagen (7 kap. 19 §). Huvudregeln är att förvaltaren, oavsett vem som är gäldenär, löpande skall bokföra in- och utbetalningar om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Bokföringsnämnden (BFN) har i sitt uttalande BFN U 87:10 av 1987-11-27 angett riktlinjer för hur dessa regler bör tillämpas för att stå i överensstämmelse med god redovisningssed.

BFN har samtidigt överlämnat åt konkursförvaltarna att utifrån riktlinjerna i detta uttalande på lämpligt sätt verka för en utveckling av god redovisningssed.

Mot bakgrund härav har REKON ansett sig böra anföra följande till vägledning av vad som kan anses vara god redovisningssed vid bokföring i konkurs.

(Denna rekommendation ersätter tidigare rekommendation från 1988-11-21.)

Definitioner

1 Löpande bokföring

Bokföring i konkurs skall ske löpande. Grundläggande beskrivning av löpande bokföring återfinns i 5 kap. 1 § bokföringslagen.

Grundbokföring och huvudbokföring definieras sålunda: ”Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat”.

Enligt BFNs uttalande skall verifikationer åsättas nummer i löpande följd i en eller flera serier separat för varje konkursbo.

2 Bokföringsprinciper

Bokföringslagen bygger på principen om bokföringsmässiga grunder. Denna princip innebär bland annat att man för att få en löpande överblick över rörelsens ställning måste ta hänsyn till obetalda fordringar och skulder samt förändringar av lager.

Som en undantagsregel nämner bokföringslagen kontantprincipen. Enligt denna princip kan bokföring av fordringar och skulder dröja tills betalning sker. Användning av kontantprincipen förutsätter

  1. att endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar, som tillkännager anspråk på vederlag förekommer,
  2. att fordringarna eller skulderna enligt dessa verifikationer ej uppgår till avsevärda belopp,
  3. att verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem, samt
  4. att användandet av kontantprincipen är förenligt med god redovisningssed.

Kontantprincipen har i 7 kap. 19 § konkurslagen angivits som tillämplig, om inte god redovisningssed kräver att bokföring sker på annat sätt.

3 Bokföringsmetoder

3.1 Metoder för bokföring i konkursbo

Konkursboets bokföring läggs upp som en separat bokföring (särredovisning). Historiskt har förekommit att konkursboets bokföring istället utgjort en integrerad del av konkursförvaltarens egen bokföring (integrerad redovisning).

Särredovisning kan ske på olika sätt. Konkursföretagets egna bokföringssystem kan användas. Konkursförvaltaren kan anlita utomstående konsult för konkursboets redovisning och han kan sidoordnat med sin egen redovisning lägga upp en separat bokföring för konkursboet.

3.2 Metoder för bokföring av fakturor

BFN har i uttalandet ej krävt att i varje konkurs, där bokföring enligt kontantmetoden ej är tillräcklig, in- och utgående fakturor skall bokföras löpande, utan godtagit att inventering och bokföring av utestående kundfordringar sker regelbundet, dock minst vid varje tillfälle som förvaltaren har att avge redovisning till tillsynsmyndigheten. Denna metod innebär följande.

Någon löpande grundbokföring sker inte av obetalda fakturor. Däremot sker löpande bokföring av in- och utgående fakturor. Obetalda fakturor inventeras och förtecknas vid utgången av redovisningsperiod, varvid de samtidigt tillföres den systematiska bokföringen. Vid förtecknandet används särskilda listor för in- respektive utgående fakturor. Påföljande bokföringsperiod inledes med att de obetalda fakturorna bokas bort igen. Därefter sker löpande bokföring av fakturor efter hand som de betalas intill nästkommande inventeringstillfälle. Vid detta tillfälle obetalda fakturor inventeras, förtecknas och tillföres den systematiska bokföringen, varefter påföljande bokföringsperiod återigen inledes med att de bokas bort. De obetalda fakturorna skall hanteras enligt fastställda rutiner. Dessa skall omfatta alla åtgärder som behövs för lämplig förvaring av fakturorna i avvaktan på förtecknande eller betalning och bokföring. Förvaring kan därvid ske enligt fakturornas datering eller i bokstavsordning. Betalda och obetalda fakturor förvaras var för sig. Det är i kontrollhänseende lämpligt att utgående fakturor är försedda med i förväg tryckta nummer eller att de åsätts nummer i en ADB-rutin.

I mera omfattande konkurser med fortsatt drift är det oftast nödvändigt att bokföra fakturor med löpande förteckningar alternativt i en sidoordnad redovisning (reskontra).

Ställningstagande

1 Syften

Konkursförvaltaren har att i första hand verka för att konkursen ger bästa möjliga ekonomiska resultat för borgenärerna. Syftet med konkursförvaltningen är därför att snarast möjligt omvandla konkursboets tillgångar till kontanter och att tillse att utdelningsförslag blir upprättade i enlighet med förmånsrättslagen.

Bokföringen i konkurs skall ge följande underlag för kontroll att tillgångarna inte förstöres eller skingras

  1. underlag för kontinuerlig uppföljning av resultat och likviditetsflöde vid fortsatt drift,
  2. översikt över konkursens gång och ställning,
  3. underlag för förvaltarens redovisningar och utdelningsförslag.

Bokföringen skall vara ett led i den interna kontrollen. Den bör kunna ge styrinformation om huruvida driften skall fortsättas eller avvecklas.

Betalningsströmmarna skall registreras så, att de kan hänföras till de olika förmånsrättsslagen och därmed underlätta möjligheterna till förskottsutdelning. Vidare skall den vid fortsatt drift vid behov ge underlag för värdering av förkovrad egendom. Slutligen skall bokföringen vara underlag för förvaltarens redovisningar och underlätta kontroll av förvaltningen.

2 Rekommendation

En konkursförvaltare har att förvalta konkursbon, där gäldenären kan vara såväl fysisk person utan näringsverksamhet som fysisk eller juridisk person med sådan verksamhet.

Bokföring i konkurs skall ske så att den med egen nummerserie kan särredovisas från konkursförvaltarens egen bokföring.

Vid enklare konkurser där endast ett fåtal transaktioner förekommer kan bokföring ordnas enligt kontantmetoden utan särskild systematisk kontering av in- och utbetalningar.

Denna rekommendation begränsas i fortsättningen till att gälla konkursbon där gäldenären är näringsidkare och där verksamheten fortsätter samt andra konkursbon där antalet transaktioner inte uppgår till endast ett fåtal.

Bokföringen bör vara datoriserad. Konkursföretagets eget bokföringssystem kan användas endast då konkursboets bokföring kan särredovisas i egen nummerserie och då övriga krav på bokföring i konkurs uppfylls.

All löpande bokföring skall utföras såväl kronologiskt som systematiskt. En bokföring, som endast omfattar in- och utbetalningar i kronologisk ordning kan inte uppfylla syftena med bokföring i konkurs. Den mest relevanta systematiken torde kunna uppnås genom användande av en för verksamheten anpassad kontoplan. Affärshändelsen skall

  1. hänföras till konto (affärshändelsens art),
  2. debiteras alternativt krediteras, och
  3. vid behov hänföras till förmånsrättsslag.

Bokföringen skall utgöra underlag för slutredovisning och utdelningsförslag och innehållet i sluthandlingarna bör enkelt kunna härledas ur bokföringen. Upplysningar i sluthandlingarna kan också komplettera bokföringen t.ex. beträffande boets hantering av gäldenärens tillgångar i fall då dessa inte omvandlats till kontanter. Mot denna bakgrund bör bokföringen i normalfallet endast omfatta de gäldenärens medel som faktiskt inflyter till konkursboet samt intäkter och kostnader som uppkommer i konkursboets egen verksamhet. Gäldenärens utestående fordringar tas därför upp i konkursboets bokföring först då de inflyter och annan gäldenärs egendom först då egendomen försäljs eller på annat sätt disponeras av konkursboet.

I konkurser med fortsatt drift bör bokföringsmässiga grunder tillämpas för bokföringen. Den s.k. modifierade kontantprincipen bör undvikas men får ske under förutsättning att ovan under 3.2 anvisad metod för bokföring av fakturor tillämpas beträffande fakturor som utställs av eller inkommer till konkursboet.

Upprättande av periodiskt förda förteckningar bör ske med hänsyn till konkursföretagets interna kontroll och behovet av resultatuppföljning i konkurser, där driften fortsättes.

I en konkurs influtna medel skall insättas på bankräkning separat för respektive konkursgäldenär i enlighet med 7 kap. 18 § konkurslagen.

I den mån så behövs för en riktig fördelning av boets medel enligt förmånsrättslagen, skall inventeringar och värderingar av omsättningstillgångar utföras och redovisningen utformas så att den värdeförändring som uppkommit under boets fortsatta drift kan utläsas. Värdering bör om möjligt ske enligt vad som gäller för god redovisningssed i allmänhet. Detta krav kan modifieras efter uppgörelse mellan berörda borgenärer.

3 Redovisning av skatter och avgifter m.m.

Bokföringen skall i konkurs vidare vara så upplagd att erforderligt underlag finns för upprättande av skattedeklarationer och kontrolluppgifter till anställda i konkursboet. De särskilda föreskrifter om dokumentation av affärshändelser och bokföring som kan finnas i mervärdesskattelagen, annan skattelagstiftning eller speciell lagstiftning för viss verksamhet skall följas av de konkursbon som är berörda av föreskrifterna.

4 Arkivering

För arkivering gäller 7 kap. 19 och 22 §§ konkurslagen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer