FARS REKOMMENDATIONER I REVISIONSFRÅGOR

RevR 8 Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag

(senast ändrad genom RevP 2016:13)

1 Inledning

1.1Syftet med rekommendationen är dels att ge vägledning om god revisionssed vid granskning av efterlevnad av årsstämmans beslutade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning, dels att behandla utformningen av det yttrande som revisorn skall lämna till styrelsen över sin granskning.

1.2Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag är ett tillkommande lagreglerat uppdrag utöver revisionsuppdraget. I normalfallet behöver inget särskilt uppdragsbrev upprättas (s.k. lagstadgat tilläggsuppdrag i FARs Uppdragsbrev och allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag).

1.3I rekommendationen hänvisas till aktiebolagslagen (ABL) och årsredovisningslagen (ÅRL). Motsvarande regler finns i försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

1.4Reglerna omfattar endast aktiemarknadsbolag, med vilket menas aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknadsplats i Sverige.

Revisorn ska i tillämpliga delar beakta ISA under sin granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag, bland annat i fråga om planering, väsentlighet, risk, dokumentation och rapportering.

1.5Den speciella beslutsordning som gäller i många företag i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare gör att det kan finnas anledning för revisorn att begära ett särskilt uttalande om den information och de upplysningar som revisorn fått i samband med granskningen. Ett sådant uttalande bör vara undertecknat av de personer som deltar i beredningen av och beslutsfattandet i ersättningsfrågor, t.ex. styrelsens ordförande, ordföranden i en eventuell ersättningskommitté och personalchefen. Ett exempel på ett sådant uttalande framgår av bilaga 1.

2 Bakgrund

2.1Förändringarna i ABL och ÅRL i fråga om ledande befattningshavares ersättningar trädde i kraft den 1 juli 2006 med syftet att stärka och tydliggöra ägarnas inflytande i ersättningsfrågor samt att öka öppenheten och förbättra informationen. Den nya lagstiftningen innefattar dels att årsstämman alltid ska fatta beslut om arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna, dels att årsstämman ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Undantaget är de ersättningar som faller under den särskilda regleringen om vissa riktade emissioner m.m. (f.d. Leo-lagen). Efterlevnaden av de fastställda riktlinjerna ska granskas av bolagets revisor. Därutöver infördes med lagförändringarna nya upplysningskrav i ÅRL.

Riktlinjer

2.2Vid årsstämman ska det enligt 7 kap. 61 § ABL fattas beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Av 6 kap. 1 a § ÅRL framgår att förslaget till riktlinjer ska tas in i förvaltningsberättelsen och på så sätt komma ägarna tillhanda inför beslutet på årsstämman. Riktlinjerna är framåtriktade, vilket innebär att de inte får någon betydelse för åtaganden som bolaget redan har mot de ledande befattningshavarna. Det finns dock en skyldighet att lämna information om ersättningar, enligt tidigare riktlinjer, som inte har förfallit till betalning vid tiden för årsstämman. Informationen behöver inte avse enskilda individer.

2.3Bestämmelserna om riktlinjerna finns i 8 kap. 51–53 §§ ABL. Riktlinjerna ska upprättas varje år, vilket inte betyder att de måste förändras. De kan fastställas i oförändrat skick av stämman. Med riktlinjer avses enligt prop. 2005/06:186 Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet (propositionen) de principer som bolaget ska tillämpa för att bestämma lön och annan ersättning till de personer som anges i lagen. Riktlinjerna behöver inte ange lön och andra slag av fasta ersättningar i absoluta tal. Inte heller behöver riktlinjerna innehålla något beloppstak för den totala ersättningen. Det väsentliga är att aktieägarna ges en bild av vad förmånerna kan komma att kosta bolaget. När det gäller rörliga ersättningar, t.ex. aktiekursrelaterade sådana, ska riktlinjerna ge besked om vilka typer av avtalsvillkor mellan bolaget och de ledande befattningshavarna som bolaget anser vara acceptabla. Av riktlinjerna ska framgå ersättningens art och under vilka förutsättningar som ersättningen ska lämnas eller kunna göras gällande. I 8 kap. 52 § ABL finns även reglerat att det till förslaget om riktlinjer ska fogas en uppgift om vad bolagets åtagande gentemot de personer som omfattas sammanlagt kan beräknas kosta bolaget vid olika tänkbara utfall, dvs. en form av känslighetsanalys. I detta fall poängteras i propositionen att det självfallet inte går att ange vad kostnaderna kan uppgå till vid alla tänkbara utfall, utan det väsentliga är att aktieägarna på ett enkelt sätt kan få en överblick över bolagets förpliktelser gentemot bolagets ledning.

2.4I 8 kap. 53 § ABL framgår att riktlinjerna får innehålla bestämmelser om att styrelsen kan frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses undantagssituationer. I de fall styrelsen har utnyttjat möjligheten att frångå de fastställda riktlinjerna, ska information om detta och om skälet till avvikelsen fogas till förslaget om riktlinjer till nästa årsstämma.

Ersättningar

2.5Enligt 8 kap. 51 § ABL ska riktlinjerna avse lön och annan ersättning. Med detta avses enligt propositionen alla typer av ersättningar och förmåner såsom lön, tantiem, provision, avgångsvederlag, bonus, andel i vinst och naturaförmåner. Även ersättningsprogram som baseras på aktier, konvertibler och optioner av olika slag omfattas, oavsett om det framtida ekonomiska utfallet av värdepapperen är ovisst eller ej. Undantaget är rena kostnadsersättningar och i sammanhanget oväsentliga poster av vedertaget slag, t.ex. sedvanliga traktamenten, naturaförmåner av begränsat värde samt förmåner som erbjuds en större grupp anställda, t.ex. bilförmåner. Att definitionen av ersättningar även innefattar aktier, konvertibler och optioner undantar inte bolaget från de krav som finns i ABLs 16 kap. (f.d. Leo-lagen).

2.6Ersättningar till styrelseledamöter är undantagna i den mån de omfattas av årsstämmans beslut om ersättning. Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, ska dock ersättningar som han eller hon får i denna egenskap omfattas av riktlinjerna. Även konsultarvoden omfattas av bestämmelserna.

Ledande befattningshavare

2.7De personer som omfattas av riktlinjerna är enligt 8 kap. 51 § ABL den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning. I propositionen anges att den krets som avses är personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt underställda den verkställande direktören, t.ex. ekonomidirektör, finansdirektör, affärsområdeschef och personalchef. Är bolaget ett moderbolag, är det naturligt att riktlinjerna omfattar i vart fall personer som är anställda av moderbolaget och ingår i koncernledningen.

Upplysningar

2.8I samband med att förändringar gjorts i ABL har även upplysningskraven i ÅRL ändrats. I publika aktiebolag ska numera lämnas upplysningar om löner och andra ersättningar för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Uppgifter för övriga personer i bolagets ledning kan lämnas sammanlagt, med angivande av antalet personer i gruppen. Se vidare 5 kap. 20 och 22 §§ samt 7 kap. 14 § ÅRL.

3 Revisorns granskning

Granskningsuppgift

3.1Revisorns granskningsuppgift framgår av 8 kap. 54 § ABL: ”Bolagets revisor ska senast tre veckor före årsstämman lämna ett skriftligt undertecknat yttrande till styrelsen om huruvida de riktlinjer som avses i 51 § och som har gällt sedan föregående årsstämma har följts. Om riktlinjerna enligt revisorns mening inte har följts, ska skälen för denna bedömning framgå.” Av detta följer att revisorns granskningsuppgift inte innefattar att bedöma om riktlinjerna i sig är i överensstämmelse med ABL.

3.2I propositionen anges att omfattningen av granskningen får avgöras inom ramen för god revisionssed. Som hållpunkter anges dock att en utgångspunkt är att granskningen bör ta sikte på om styrelsens och den verkställande direktörens beslut om ersättningar står i överensstämmelse med riktlinjerna. Därutöver bör revisorn översiktligt granska att utbetalda ersättningar står i överensstämmelse med riktlinjerna. Fel och avvikelser som inte är av väsentlig betydelse behöver inte rapporteras.

3.3I de fall styrelsen och verkställande direktören inte har följt de beslutade riktlinjerna, kan det leda till ersättningsskyldighet enligt ABLs 29 kap. Revisorn måste beakta kopplingen mellan denna granskning av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare och revisorns uttalande i revisionsberättelsen om ansvarsfrihet.

Inriktning och omfattning

Granskning av bolagets organisation för och dokumentation av ersättningsfrågor

3.4För att kunna bedöma bolagets tillämpning av årsstämmans riktlinjer ska revisorn skaffa sig en förståelse av hur bolagets hantering av ersättningsfrågor är organiserad. Detta innebär att revisorn dels tar del av hur beslutsprocessen organiserats, dels granskar hur dokumentationen av organisation och beslut ser ut.

3.5Hanteringen av ersättningsfrågor inom olika bolag varierar, men vissa minimikrav måste ställas på att de specifika processerna är kommunicerade och dokumenterade, för att revisorn ska kunna genomföra en granskning och avlämna ett yttrande.

3.6Revisorn tar del av hur bolaget tolkat och konkretiserat de riktlinjer som angivits av årsstämman. Denna process kan t.ex. starta med en ersättningspolicy från styrelsen till en ersättningskommitté, som fastställer detaljerade ramar till ledningen som underlag för upprättande av anställnings- och löneavtal. Målet med revisorns granskning är att förstå hur riktlinjerna från årsstämman inom bolaget bryts ned till en operativ nivå och hur årsstämmans riktlinjer slutligen behandlas i avtalen med de ledande befattningshavarna. I denna fas måste revisorn utvärdera om den tolkning som gjorts av riktlinjerna är relevant och ändamålsenlig. Exempel på frågeställningar kan vara:

  1. Vilka ersättningsformer är tillåtna?
  2. Hur fastställs att en ersättning är ”marknadsmässig”/”konkurrenskraftig”?
  3. Hur fastställs rörliga ersättningar?
  4. Hur görs den känslighetsanalys som presenteras för årsstämman?
  5. Hur hanteras pensioner?
  6. Vilka godkännandeprocedurer finns och är de acceptabla, dvs. säkerställer de en ändamålsenlig intern kontroll?
  7. Vilka kontroller finns för att säkerställa att riktlinjerna följs?
  8. Hur följer styrelsen upp efterlevnaden?

3.7Dokumentationen av både processer och beslut är avgörande för att bolaget ska kunna genomföra en egen uppföljning av efterlevnaden och för att revisorn ska kunna genomföra en granskning. Revisorn ska därför även granska kvaliteten på bolagets dokumentation. Brister i detta avseende kan föranleda en kommentar i yttrandet till årsstämman.

Granskning av beslut om och utbetalning av ersättningar

3.8Efter det att revisorn kartlagt och bedömt bolagets organisation för och dokumentation av ersättningsfrågorna, ska han eller hon förvissa sig om att de nya avtal som träffats och de beslut som fattas om ersättningar till de ledande befattningshavarna är i överensstämmelse med årsstämmans riktlinjer. Därutöver ska revisorn genom stickprov granska att de utbetalade ersättningarna under räkenskapsåret står i överensstämmelse med riktlinjerna.

3.9Då kretsen av ledande befattningshavare inte är alltför omfattande, ska revisorn granska samtliga väsentliga beslut om ersättningar till de ledande befattningshavarna. Granskningen av utbetalningarna bör innefatta betalningar från samtliga bolag i koncernen. I samband med denna granskning ska även efterlevnaden av kontrollsystem verifieras genom t.ex. en kontroll av att godkännandet av avtal och utbetalningar följer attestordningen. För att identifiera utbetalningar från andra bolag i koncernen än moderbolaget bör revisorn i instruktionerna till revisorerna i dotterbolagen ställa explicita kontrollfrågor om utbetalningar till den krets som identifierats som ledande befattningshavare.

3.10Enligt propositionen ska frågan om vilka fel och avvikelser som revisorn ska rapportera i yttrandet till årsstämman avgöras inom ramen för god revisionssed. Det omnämns att normalt bör revisorn inte behöva rapportera fel och avvikelser som inte är av väsentlig betydelse. Revisorn ska i detta avseende beakta felets eller avvikelsens art samt omständigheterna kring felet eller avvikelsen samt vilka förväntningar som mottagaren, dvs. årsstämman, har på revisorns rapportering. Om revisorn påträffar väsentliga fel eller avvikelser i efterlevnaden av årsstämmans riktlinjer, ska detta tydligt framgå i yttrandet till årsstämman. Avvikelser som revisorn bedömer som mindre ska avrapporteras muntligen eller skriftligen till bolagets ledning.

Granskning av presentationen i årsredovisningen

3.11I och med att ett syfte med den nya lagstiftningen är att förbättra informationen om ledande befattningshavares ersättningar, ska revisorn även förvissa sig om att bolaget har en tillfredsställande process för att säkerställa att rätt uppgifter presenteras i årsredovisningen. Granskningen av presentationen ingår, till skillnad från den granskning RevR 8 omfattar, i revisionen av årsredovisningen och avrapporteras i revisionsberättelsen.

4 Utformning av yttrandet

4.1I ABL finns inga anvisningar om hur yttrandet ska vara utformat, utan det framgår bara att det ska vara skriftligt och undertecknat samt behandla om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. I propositionen framgår att det ska vara ett särskilt yttrande vid sidan av revisionsberättelsen.

4.2För att revisorn ska kunna lämna yttrandet ska ett antal granskningsåtgärder genomföras, vilka beskrivits i denna rekommendation. Granskningsinsatserna ska vara så omfattande att revisorn ska kunna göra ett uttalande med rimlig säkerhet. Yttrandet ges därför i positiv form, där revisorn uttalar sin uppfattning om huruvida styrelsen och verkställande direktören följt årsstämmans riktlinjer.

4.3I och med att en avvikelse från riktlinjerna kan leda till ersättningsskyldighet enligt 29 kap. ABL, är efterlevnaden av riktlinjerna kopplad till revisorns uttalande om ansvarsfrihet. Det är därför naturligt att yttrandet omfattar samma period som revisionsberättelsen, dvs. räkenskapsåret. Detta innebär att det är riktlinjer antagna vid två årsstämmor som varit i kraft under den period som yttrandet omfattar. I bilaga 2 finns det exempel på ett revisorsyttrande i det fall årsstämman inte antagit riktlinjer under perioden från räkenskapsårets början till dess att årsstämman antagit riktlinjer.

4.4Nedan ges ett förslag till yttrande i det fall revisorn vid granskningen inte uppmärksammat några avvikelser. Om revisorns granskning visar att årsstämmans riktlinjer, enligt revisorns mening, inte följts ska skälen till revisorns bedömning klart framgå av yttrandet.

Förslag till revisorsyttrande om inga avvikelser har framkommit

RevR 8 exempel 1

Revisorsyttrande enligt 8 kap. 54 § aktiebolagslagen (2005:551) om huruvida årsstämmans riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare har följts

Till årsstämman i ABC AB (publ.), org.nr 556xxx-xxxx

Jag (Vi) har granskat om styrelsen och verkställande direktören för ABC AB (publ.) under år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret ...) har följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställts på årsstämman den DD månad ÅÅÅÅ respektive årsstämman den DD månad ÅÅÅÅ.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att riktlinjerna följs och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att tillse att riktlinjerna följs.

Revisorns ansvar

Mitt (Vårt) ansvar är att lämna ett yttrande, grundat på min (vår) granskning, till årsstämman om huruvida riktlinjerna har följts. Jag (Vi) har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 8 Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Denna rekommendation kräver att jag (vi) följer yrkesetiska krav samt planerar och utför granskningen för att uppnå rimlig säkerhet att årsstämmans riktlinjer i allt väsentligt följts. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Jag (Vi) är oberoende i förhållande till ABC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen har omfattat bolagets organisation för och dokumentation av ersättningsfrågor för ledande befattningshavare, de nya beslut om ersättningar som fattats samt ett urval av de utbetalningar som gjorts under räkenskapsåret till de ledande befattningshavarna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska genomföras, bland annat genom att bedöma risken för att riktlinjerna inte i allt väsentligt följts. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevant för riklinjernas efterlevnad i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll.

Jag (Vi) anser att min (vår) granskning ger mig (oss) rimlig grund för mitt (vårt) uttalande nedan.

Uttalande

Jag (Vi) anser att styrelsen och den verkställande direktören för ABC AB (publ.) under ÅÅÅÅ (räkenskapsåret ...) följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes på årsstämman den DD månad ÅÅÅÅ respektive årsstämman den DD månad ÅÅÅÅ.

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

A.A.

Auktoriserad/Godkänd revisor

(RevP 2016:13)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2016:13

Ändringarna ska tillämpas från och med räkenskapsår som avslutas den 31 december 2016 eller senare.

Ändringsförteckning

Bilaga 1 Exempel på uttalande till revisorn avseende ersättningar till ledande befattningshavare

Följande brev är ett exempel och inte avsett som en mall för ett standardbrev. Uttalandet kan variera från företag till företag och från period till period. Att revisorn begär uttalanden om en rad olika frågor kan tjäna syftet att rikta uppgiftslämnarens uppmärksamhet på just dessa frågor och på så sätt leda till att de uppmärksammas mera i detalj än vad som annars skulle vara fallet. Trots detta behöver revisorn vara uppmärksam på att uttalanden har ett begränsat värde som revisionsbevis enligt vad som framhålls i ISA. Detta exempel berör endast hanteringen av ersättningar till ledande befattningshavare och ska användas i de fall uttalanden inhämtas från personer som inte skriver under det övergripande uttalandet från företagsledningen i samband med revisionen av årsredovisningen, som t.ex. styrelsens ordförande, ordföranden i en er­sätt­nings­kom­mitté och personalchefen.

(Företagets brevhuvud)

(Till revisor)…(Datum)…

Detta uttalande lämnas i anslutning till er granskning av ersättningar till ledande befattningshavare för det räkenskapsår som avslutas den DD månad ÅÅÅÅ och syftar till att ge uttryck för vår uppfattning om huruvida vi följt de riktlinjer som årsstämman fastställt och som vid var tid gällt för ersättningar till ledande befattningshavare.

Vi bekräftar, utifrån vår bästa kunskap och övertygelse, följande:

  1. Vi har givit er tillgång till alla protokoll och allt relevant material som avser möten i ersättningskommittén (från möte nr xx 200X-XX-XX till möte nr yy 200Y-YY-YY).
  2. Det finns inga muntliga avtal om ersättningar till våra ledande befattningshavare som ni inte skriftligt fått information om.
  3. Vi har följt de av årsstämman antagna och vid var tid gällande riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare.

 …  …  … 
Styrelsens ordförandeOrdförande i ersättnings­kommitténPersonalchef

Bilaga 2 Förslag till revisorsyttrande i det fall årsstämman inte antagit några riktlinjer under perioden från räkenskapsårets början till dess att årsstämman antagit riktlinjer

Det yttrande som lämnas första gången lagen tillämpas kan avse en period som är kortare än ett helt räkenskapsår. I yttrandet hänvisas till att andra interna riktlinjer gällt under tiden fram till årsstämmans beslut. När det gäller nya beslut i ersättningsfrågor samt utbetalningar omfattas hela räkenskapsåret. Detta ger revisorn möjlighet att i yttrandet lämna upplysning om väsentliga avtalsförändringar eller utbetalningar som skett under perioden från räkenskapsårets början till dess att riktlinjerna börjar gälla.

RevR 8 exempel 2

Revisorsyttrande enligt 8 kap. 54 § aktiebolagslagen (2005:551) om huruvida årsstämmans riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare har följts

Till årsstämman i ABC AB (publ.), org.nr 556xxx-xxxx

Jag (Vi) har granskat om styrelsen och verkställande direktören för ABC AB (publ.) under perioden ÅÅÅÅ-MM-DD–ÅÅÅÅ-MM-DD (den del av räkenskapsåret då riktlinjerna gällt) följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställts på årsstämman den DD månad ÅÅÅÅ. För perioden ÅÅÅÅ-MM-DD–ÅÅÅÅ-MM-DD (från räkenskapsårets ingång till årsstämman) har bolagets interna riktlinjer gällt.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att riktlinjerna följs och för den interna kontroll som styrelsen och den verkställande direktören bedömer är nödvändig för att tillse att riktlinjerna följs.

Revisorns ansvar

Mitt (Vårt) ansvar är att lämna ett yttrande, grundat på min (vår) granskning, till årsstämman om huruvida de riktlinjer som årsstämman beslutat har följts. Jag (Vi) har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 8 Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Denna rekommendation kräver att jag (vi) följer yrkesetiska krav samt planerar och utför granskningen för att uppnå rimlig säkerhet att årsstämmans riktlinjer i allt väsentligt följts. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Jag (Vi) är oberoende i förhållande till ABC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen har omfattat bolagets organisation för och dokumentation av ersättningsfrågor för ledande befattningshavare, de nya beslut om ersättningar som fattats samt ett urval av de utbetalningar som gjorts under räkenskapsåret till de ledande befattningshavarna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska genomföras, bland annat genom att bedöma risken för att riktlinjerna inte i allt väsentligt följts. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevant för riktlinjernas efterlevnad i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll.

Jag (Vi) anser att min (vår) granskning ger mig (oss) rimlig grund för mitt (vårt) uttalande nedan.

Uttalande

Jag (Vi) anser att styrelsen och den verkställande direktören för ABC AB (publ.) under perioden ÅÅÅÅ-MM-DD–ÅÅÅÅ-MM-DD (den del av räkenskapsåret då riktlinjerna gällt) följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes på årsstämman den DD månad ÅÅÅÅ.

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

A.A.

Auktoriserad/Godkänd revisor

(RevP 2016:13)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%