FARS UTTALANDEN I REVISIONSFRÅGOR

RevU 17 Gemensam revision

(senast ändrat genom FAR N 2018:13)

I detta uttalande behandlas de överväganden som behöver göras vid gemensam revision utförd av två eller flera revisorer. I kapitel 1 behandlas överväganden vid gemensam revision utförd av kvalificerade revisorer och i kapitel 2 överväganden vid gemensam revision utförd av kvalificerade och icke-kvalificerade revisorer. [1]

FARs långsiktiga ambition är att verka för att revisionsberättelser upprättade enligt FARs rekommendationer om revisionsberättelsen lämnas av kvalificerade revisorer medan icke-kvalificerade revisorer lämnar en annan form av revisionsberättelse/revisors rapport. FAR anser att detta förtydligar de två revisorskategoriernas olika förutsättningar.

1 Gemensam revision utförd av kvalificerade revisorer

1.1Ibland utses mer än en revisor i ett företag. Detta kapitel av RevU 17 är skrivet för revision av ett aktiebolag. Viss vägledning kan även hämtas för gemensam revision av andra kategorier av företag. Revisorerna ska vid gemensam revision snarast träffa en överenskommelse om arbetsfördelningen. Det är en fördel om överenskommelsen är skriftlig.

Oavsett hur arbetet fördelas används fortsättningsvis benämningen medrevisor för den revisor/de revisorer som uppdraget delas med.

(RevP 2018:1)

1.2Aktiebolagslagen (2005:551) innehåller inga bestämmelser om arbetsfördelningen mellan flera revisorer och den därav följande fördelningen av ansvaret mellan dem. Uttryckliga direktiv om uppdelningen av granskningsarbetet lämnas i regel inte heller av bolagsstämman.

Varje revisor ska under eget ansvar göra en självständig bedömning av hela den granskning som behövs.

1.3Revisorerna ska även komma överens om löpande information sinsemellan. Det är nödvändigt att den löpande informationen sker på ett sådant sätt att medrevisorn snabbt får vetskap om väsentliga iakttagelser, särskilt sådana som kan bli av betydelse för årsredovisningen och bedömningen av denna samt för bedömningen av förvaltningen. Gemensamt uppträdande i principfrågor ska alltid eftersträvas. Givetvis kan skilda uppfattningar förekomma, och dessa ska naturligtvis redovisas, om de kvarstår efter överläggningar mellan revisorerna.

1.4Vid gemensam revision måste revisorn från fall till fall bedöma förutsättningarna för att tillsammans med medrevisorn utföra en revision i överensstämmelse med god revisionssed. Vid fördelningen av arbetsuppgifterna bör revisorernas olika inriktning och tidigare erfarenheter beaktas.

1.5Den enskilda revisorns granskning, som kan variera från fall till fall, innefattar minst att han eller hon

  1. deltar i planeringen av granskningen och godkänner planer för granskningens inriktning och omfattning,
  2. går igenom medrevisorns rapporter och viktigare arbetspapper och dokumenterar detta genom sammanfattande anteckningar och kopior av exempelvis rapporter och ifyllda arbetsprogram,
  3. bedömer resultatet av utförd granskning i samband med genomgången av årsredovisningen och koncernredovisningen,
  4. sammanställer egen grunddokumentation om företaget i form av bl.a. beskrivning av verksamheten, bolagsordning, organisationsplan, attestinstruktion och redovisningsinstruktioner, samt
  5. följer bolagets verksamhet, bl.a. genom att ta del av styrelseprotokoll, budgetar, kortperiodiska bokslut och delårsrapporter.

(FAR N 2018:13)

1.6Om enighet om granskningens inriktning, omfattning eller utförande inte kan uppnås måste revisorn utföra den kompletterande granskning som han eller hon anser krävs.

Om revisorerna i någon väsentlig fråga har olika mening ska det anges i den gemensamma revisionsberättelsen genom att respektive revisor avger ett separat uttalande och anger skälen till oenigheten. [8]

Det är ofta lämpligt att revisorn lämnar en skriftlig rapport över omfattningen och resultatet av granskningen till medrevisorn. Genom sådan rapportering kan behovet av att gå igenom arbetspapper minska.

(RevP 2016:21)

1.7För revisorer från samma revisionsbyrå finns det som regel förutsättningar för löpande kontakter dem emellan i sådan omfattning att det inte är nödvändigt med någon precisering av god revisionssed vid denna form av gemensam revision. Det är ändå nödvändigt att revisionen dokumenteras avseende genomfört arbete och att det där går att utläsa de enskilda revisorernas respektive arbetsinsats och slutsats.

2 Gemensam revision utförd av kvalificerad och icke-kvalificerad revisor

2.1I vissa ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelser, trossamfund m.m. utses i enlighet med stadgar, andra styrande dokument eller pga. förväntningar och tradition såväl kvalificerad som icke-kvalificerad revisor att gemensamt utföra revision av finansiella rapporter och förvaltning. I det likalydande och gemensamma uppdraget kan ingå att lämna en gemensam revisionsberättelse.

2.2I denna del av RevU 17 behandlas de särskilda överväganden som behöver göras vid en sådan gemensam revision utöver de som beskrivs i uttalandets kapitel 1. Uttalandet är avsett för kvalificerade revisorer och behandlar därför bara de överväganden som krävs av den kvalificerade revisorn.

2.3Utgångspunkten för en kvalificerad revisor i Sverige är att revision ska utföras enligt god revisionssed. Detta begrepp utvecklas i inledningsdokumentet Inledning till regler om revision och andra granskningsuppdrag till FARs Samlingsvolym – revision.

2.4De särskilda överväganden en kvalificerad revisor ska göra vid en gemensam revision med en icke-kvalificerad revisor är följande:

  1. Om en kvalificerad revisor avser att förlita sig på den icke-kvalificerade revisorns arbete, så måste den kvalificerade revisorn [2]
    1. gå igenom den icke-kvalificerade revisorns arbetspapper i en omfattning som avgörs bl.a. av den kvalificerade revisorns bedömning av den icke-kvalificerade revisorns kännedom om god revisionsed samt väsentlighet och risk i den icke-kvalificerade revisorns granskningsområde(n),
    2. utvärdera den icke-kvalificerade revisorns opartiskhet och självständighet i enlighet med förutsättningarna i god revisorssed. Vid denna prövning ska beaktas de skillnader i opartiskhet och självständighet som gäller för en kvalificerad respektive icke-kvalificerad revisor. Särskilt kan nämnas jävsregeln i 8 kap. 19 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar som inte ställer upp något hinder för en revisor att vara medlem i en sådan förening (t.ex. en bostadsrättsförening), ett medlemskap som ofta innebär ett väsentligt vinstintresse i föreningen. För kvalificerade revisorer är dock prövningen av opartiskhet och självständighet strängare pga. att kvalificerade revisorer även ska tillämpa revisorslagen (2001:883). I enlighet med revisorslagen, 21–21 a §§, ska en kvalificerad revisor alltid beakta direkt eller indirekt vinstintresse samt ägande av finansiella instrument i revisionskunden. Motsvarande krav ställs inte på den icke-kvalificerade revisorn.
  2. Om den kvalificerade revisorn efter utvärdering enligt a ovan, eller på något annat sätt i samband med revisionsarbetet, finner att den icke-kvalificerade revisorn är jävig i enlighet med jävsreglerna i tillämplig lagstiftning, ska någon gemensam revisionsberättelse inte lämnas. I stället ska den kvalificerade revisorn själv lämna en egen revisionsberättelse samt omedelbart informera företagsledningen om att den icke-kvalificerade revisorn är förhindrad att utföra sitt uppdrag pga. jäv. Revisorn ska även informera företagsledningen om att den bör vidta de åtgärder som krävs för att en ojävig revisor tillsätts.
  3. En förutsättning för att en gemensamt utförd revision i sin helhet ska anses utförd enligt ISA är bl.a. att samtliga påskrivande revisorer tillhör en organisation som tillämpar International Standard on Quality Control ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster. Om den icke-kvalificerade revisorn inte uppfyller detta krav, så ska texten i den gemensamma revisionsberättelsen anpassas. Den kvalificerade revisorn utför dock alltid sin revision enligt ISA i sin helhet.
  4. Bilaga 1 innehåller ett generellt exempel på en anpassad gemensam revisionsberättelse i en ideell förening där båda revisorernas uppdrag baseras på god revisionssed enligt revisionslagen (1999:1079), exempel 1.
  5. Bilaga 1 innehåller även ett exempel på revisionsberättelse för trossamfundet Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, exempel 2. Övrig vägledning om revision av trossamfund finns i punkterna 100–103 i RevR 700.

(FAR N 2018:13)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2016:21

Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas den 31 december 2016 eller senare.

2017:9

Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas den 31 december 2017 eller senare.

2018:1

Ändringarna ska tillämpas på revisionsberättelser som avges den 1 april 2018 eller senare.

2018:13

Ändringarna ska tillämpas för revision av räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

Bilaga 1 Exempel

Utöver exemplens förutsättningar i övrigt, så är en gemensam förutsättning för båda exemplen att någon lagstadgad hållbarhetsrapport enligt 6 kap. 10 § ÅRL inte har upprättats.

(RevP 2017:9)

Exempel 1

Revisionsberättelse i ideell förening som utsett en kvalificerad revisor och en icke-kvalificerad revisor att gemensamt lämna en revisionsberättelse baserad på revisionslagen. Föreningen avslutar sin bokföring med en årsredovisning [3] , och dess stadgar föreskriver att föreningsstämman ska ta ställning till ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter [4] . Den kvalificerade revisorn har bedömt att den icke-kvalificerade revisorn inte är jävig (eller har ingen information om motsatsen).

RevU 17 exempel 1

Revisionsberättelse

Till föreningsstämman [5] i ..., org.nr xxxxxx-xxxx

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för ... för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret...). [Föreningens årsredovisning ingår på sidorna x–y i detta dokument.] [9]

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december ÅÅÅÅ och av dess finansiella resultat [och kassaflöde] för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. [10]

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Det registrerade revisionsbolagets/Den auktoriserade/godkände revisorns ansvar samt Den [icke-kvalificerade] revisorns ansvar.

Vi är oberoende [19] i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag (Vi) som auktoriserad/godkänd revisor (registrerat revisionsbolag) har fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

[Annan information än årsredovisningen

Det är [styrelsen] som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av [rapport X (men innefattar inte årsredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna)].

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.]

Styrelsens [6] ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. [För K2-företag ska skrivningen lyda: ”Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten.”]

Det registrerade revisionsbolagets/Den auktoriserade/godkände revisorns ansvar

Jag (Vi) har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt (Vårt) mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder jag (vi) professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

  1. identifierar och bedömer jag (vi) riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina (våra) uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
  2. skaffar jag (vi) mig (oss) en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min (vår) revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig (oss) om effektiviteten i den interna kontrollen.
  3. utvärderar jag (vi) lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
  4. drar jag (vi) en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag (Vi) drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag (vi) drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag (vi) i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina (Våra) slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.
  5. utvärderar jag (vi) den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag (Vi) måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag (Vi) måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag (vi) identifierat.

Den [icke-kvalificerade [11] ] revisorns ansvar

Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av [föreningens] resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar [12]

Uttalande [13]

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens [18] förvaltning för ... för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret...).

Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende [19] i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag (Vi) som auktoriserad/godkänd revisor (registrerat revisionsbolag) har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. [14]

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade/godkände revisorn (det registrerade revisionsbolaget) professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade/godkände revisorns (det registrerade revisionsbolagets) professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

[Namn på revisionsföretaget] [15]

A.A.

Auktoriserad/Godkänd revisor

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

B.B.C.C.

(FAR N 2018:13)

Exempel 2

Revisionsberättelse i trossamfundet Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar som utsett en auktoriserad revisor och en icke-kvalificerad revisor att gemensamt lämna en revisionsberättelse baserad på revisionslagen och kyrkoordningen. Den auktoriserade revisorn har bedömt att den icke-kvalificerade revisorn inte är jävig (eller har ingen information om motsatsen).

RevU 17 exempel 2

Revisionsberättelse

Till kyrkofullmäktige/stiftsfullmäktige/kyrkomötet i ..., org.nr xxxxxx-xxxx

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för ... för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret...).

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av ...s finansiella ställning per den 31 december ÅÅÅÅ och av dess finansiella resultat [och kassaflöde] för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att kyrkofullmäktige (stiftsfullmäktige, kyrkomötet) fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Det registrerade revisionsbolagets/Den auktoriserade revisorns ansvar samt Den [icke-kvalificerade] revisorns ansvar.

Vi är oberoende [19] i förhållande till församlingen (pastoratet, stiftet, Svenska kyrkans nationella nivå) enligt god revisorssed i Sverige. Jag (Vi) som auktoriserad revisor (registrerat revisionsbolag) har fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

[Annan information än årsredovisningen

Det är kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av [rapport X (men innefattar inte årsredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna)].

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.]

Kyrkorådets (Stiftsstyrelsens, Kyrkostyrelsens) ansvar

Det är kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) ansvarar även för den interna kontroll som det bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) för bedömningen av församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) förmåga att fortsätta verksamheten. Det upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om [tillämpligt organ] avser att upplösa församlingen (pastoratet, stiftet, Svenska kyrkans nationella nivå), upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. [16]

Det registrerade revisionsbolagets/Den auktoriserade revisorns ansvar

Jag (Vi) har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt (Vårt) mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder jag (vi) professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

  1. identifierar och bedömer jag (vi) riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina (våra) uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
  2. skaffar jag (vi) mig (oss) en förståelse av den del av församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) interna kontroll som har betydelse för min (vår) revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig (oss) om effektiviteten i den interna kontrollen.
  3. utvärderar jag (vi) lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i kyrkorådets (stiftsstyrelsens, kyrkostyrelsens) uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
  4. drar jag (vi) en slutsats om lämpligheten i att kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag (Vi) drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag (vi) drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag (vi) i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina (Våra) slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en församling (pastorat, stift, Svenska kyrkans nationella nivå) inte längre kan fortsätta verksamheten.
  5. utvärderar jag (vi) den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag (Vi) måste informera kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag (Vi) måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag (vi) identifierat.

Den [icke-kvalificerade [11] ] revisorns ansvar

Jag har att utföra en revision enligt kyrkoordningen och revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av [föreningens] resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt kyrkoordningen

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av kyrkorådets (stiftsstyrelsens, kyrkostyrelsens) förvaltning för ... för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret...).

Vi tillstyrker att kyrkofullmäktige (stiftsfullmäktige, kyrkomötet) beviljar kyrkorådets (stiftsstyrelsens, kyrkostyrelsens) ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende [19] i förhållande till församlingen (pastoratet, stiftet, Svenska kyrkans nationella nivå) enligt god revisorssed i Sverige. Jag (Vi) som auktoriserad revisor (registrerat revisionsbolag) har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Kyrkorådets (Stiftsstyrelsens, Kyrkostyrelsens) ansvar [17]

Kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) ansvarar för församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) organisation och förvaltningen av församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) angelägenheter enligt kyrkoordningen. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) ekonomiska situation och att tillse att församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon ledamot av kyrkorådet (stiftsstyrelsen, kyrkostyrelsen) i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot församlingen (pastoratet, stiftet, Svenska kyrkans nationella nivå).

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot församlingen (pastoratet, stiftet, Svenska kyrkans nationella nivå).

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn (det registrerade revisionsbolaget) professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns (det registrerade revisionsbolagets) professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för församlingens (pastoratets, stiftets, Svenska kyrkans nationella nivås) situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

[Namn på revisionsföretaget] [15]

A.A.

Auktoriserad revisor

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

B.B.C.C.

(FAR N 2018:13)

  • [1]

    Med kvalificerad revisor avses person som är auktoriserad eller godkänd revisor i enlighet med revisorslagen (2001:883) eller ett revisionsföretag som är registrerat enligt samma lag. Annan revisor benämns här icke-kvalificerad revisor.

  • [2]

    Kraven i punkt a i och ii gäller oavsett om revisorerna lämnar en gemensam revisionsberättelse eller separata rapporter.

  • [3]

    Om föreningen inte är skyldig att upprätta årsredovisning och väljer att upprätta årsbokslut istället, ska exemplet anpassas.

  • [4]

    Exemplet baseras på exempel 11 i RevR 700. Anpassning av exemplet vid gemensam revision med icke-kvalificerad revisor görs i revisionsberättelsens båda delar i avsnitten om grund för uttalanden och revisorernas ansvar.

  • [5]

    I exemplet ställs revisionsberättelsen till föreningsstämman. Om något annat framgår av stadgarna så ska anpassning ske, vilket även ska framgå av uppdragsbrevet.

  • [6]

    I exemplet ansvarar styrelsen för årsredovisningens upprättande. Om något annat framgår av stadgarna så ska anpassning ske, vilket även ska framgå av uppdragsbrevet.

  • [7]

    I exemplet ansvarar styrelsen för föreningens förvaltning. Om något annat framgår av uppdragsbrevet så ska anpassning ske.

  • [8]

    Prop. 2015/16:162 s. 122. Propositionstexten anger att separata uttalanden ska lämnas i revisionsberättelsen om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämplig lag om årsredovisning. FARs policygrupp anser att samma förfarande ska tillämpas vid oenighet om övriga uttalanden, upplysningar och anmärkningar i revisionsberättelsen.

  • [9]

    Om årsredovisningen ingår i ett dokument som innehåller annan information än årsredovisningen.

  • [10]

    Om revisorn enligt stadgar eller uppdragsbrev ska uttala sig om andra förhållanden ska anpassning göras.

  • [11]

    Titeln på den revisor som inte är kvalificerad revisor ska bestämmas i varje enskilt fall (t.ex. förtroendevald revisor).

  • [12]

    I de fall andra rapporteringskrav framgår av föreningens stadgar, kan tillägget ”samt stadgar” göras i rubriken.

  • [13]

    När revisionsuppdraget, som i detta fall, innehåller ett uttalande om ansvarsfrihet ska ingen anmärkning enligt det generiska exemplet 9 i RevR 700 lämnas.

  • [14]

    I de fall ansvaret för förvaltningen beskrivs i föreningens stadgar, kan tillägget ”enligt stadgarna” göras till denna mening.

  • [15]

    Texten inom hakparentes ska ingå vid byråval.

  • [16]

    Utformningen av kyrkorådets (stiftsstyrelsens, kyrkostyrelsens) ansvar vad gäller stycket om fortsatt drift avviker från det generiska exemplet, beroende på särskilda förhållanden för kyrkans organisatoriska delar.

  • [17]

    Exemplet behandlar inte nämnder inom Svenska kyrkan.

  • [18]

    I exemplet ansvarar styrelsen för föreningen förvaltning. Om något annat framgår av stadgarna så ska anpassning ske, vilket även ska framgå av uppdragsbrevet.

  • [19]

    I uttalandets punkt 2.4 a ii behandlas den skillnad som föreligger avseende oberoendet mellan kvalificerade revisorer och icke-kvalificerade revisorer.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%