RÅDET FÖR KOMMUNAL REDOVISNING

RKR R2 Intäkter

(2019-01-01)

Innehåll

Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av intäkter från avgifter, ersättningar, försäljningar, skatter och bidrag. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR).

Intäktsredovisning vid sale-and-leasebacktransaktioner behandlas i rekommendationen om Leasing. Finansiella intäkter behandlas i rekommendationen om Finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Rekommendationens bindande verkan

Enligt 1 kap. 4 § LKBR ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Rådet för kommunal redovisning (RKR) är normgivande organ inom kommunal redovisning och har till uppgift att utveckla god redovisningssed enligt LKBR.

Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Enligt 4 kap. 3 § tredje stycket LKBR ska upplysning om skälen för avvikelse från denna rekommendation lämnas i en not.

Det är aldrig förenligt med god redovisningssed att avvika från uttryckliga lagregler (prop. 1996/97:52 s. 45).

Lagregler

Principen för när inkomster ska intäktsredovisas regleras i 4 kap. 4 § 1 st. 4 p. LKBR. Hur olika intäkter ska klassificeras framgår av 5 kap. 2 §.

Definitioner

I denna rekommendation betyder:

  1. inkomst – värdet av avgifter, bidrag, ersättningar, försäljningar, gåvor, kommunalskatt och utdelningar;
  2. intäkt – en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar, ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde;
  3. kommun – kommun, landsting och kommunalförbund;
  4. redovisningsperiod – den period som den finansiella rapporten omfattar;
  5. restriktion – dels tidpunkt för när bidraget får börja intäktsredovisas, dels tidpunkt för när bidraget ska vara intäktsredovisat;
  6. slutavräkning – skillnaden mellan preliminärt uppburna skatteintäkter och den slutliga skatten;
  7. villkor – krav på prestation från bidragsmottagaren att genomföra vissa avgränsade åtgärder för att få tillgodogöra sig bidraget.

Värdering

En inkomst ska, om inget annat framgår av denna rekommendation, redovisas till det värde kommunen erhållit eller kommer att erhålla.

Redovisning av skatteintäkter

Skatteintäkter redovisas det år som de skattskyldigas inkomst tas upp till beskattning.

Redovisning av inkomster från avgifter, ersättningar, försäljningar, gåvor och utdelningar

En inkomst ska, om inget annat följer av denna rekommendation, redovisas som intäkt först när följande förutsättningar är uppfyllda:

  1. inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt;
  2. det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen; och
  3. de eventuella utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, och villkoren för den ekonomiska uppgörelsen har i allt väsentligt fullgjorts.

Det finns följande undantag:

  1. uppdrag gentemot en fysisk eller juridisk person, som innebär ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod. Inkomsterna intäktsförs i sådana fall linjärt över den överenskomna tidsperioden. Om en aktivitet är dominerande, ska intäkten redovisas när denna aktivitet har utförts;
  2. utdelningar ska redovisas när rätten att få utdelning bedöms som säker och beslut om utdelning har fattats på bolagsstämman.

Redovisning av EU- och statsbidrag

EU- och statsbidrag ska redovisas enligt det aktuella bidragets villkor och restriktioner.

Statsbidrag kan vara generella, riktade eller ges i form av kostnadsersättningar. Kostnadsersättningar är ersättning för kostnader som kommunen har med anledning av en statligt beslutad skyldighet att utföra eller tillhandahålla något.

Periodisering av skatteintäkter

Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december under räkenskapsåret ska användas vid beräkning och periodisering av årets skatteintäkt.

Periodisering av EU- och statsbidrag

Ett bidrag eller en kostnadsersättning som är villkorat ska intäktsredovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och det bedöms vara säkert att bidraget kommer att erhållas.

Finns inga villkor och restriktioner för ett bidrag eller en kostnadsersättning, intäktsredovisas bidraget eller kostnadsersättningen så fort det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen.

Om det av restriktionerna framgår hur mycket av bidraget eller kostnadsersättningen som avser en specifik redovisningsperiod, ska bidraget eller kostnadsersättningen intäktsredovisas i enlighet med detta.

Om bidraget eller kostnadsersättningen avser två eller flera redovisningsperioder, men det inte framgår hur mycket av bidraget eller kostnadsersättningen som avser respektive period, ska bidraget periodiseras med jämn fördelning fr.o.m. den tidpunkt då bidraget enligt restriktionerna får börja intäktsredovisas t.o.m. den tidpunkt då hela bidraget ska vara intäktsredovisat.

Om det finns restriktioner avseende tidpunkten när bidraget eller kostnadsersättningen får börja intäktsredovisas, men inga restriktioner avseende när bidraget eller kostnadsersättningen ska vara intäktsredovisad, ska hela bidraget eller kostnadsersättningen intäktsredovisas den redovisningsperiod då bidraget eller kostnadsersättningen får börja användas.

Periodisering av avgift eller bidrag till en investering

I den mån en avgift eller ett offentligt bidrag är hänförbart till en investering, ska inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning.

Periodisering då kriterierna för intäkt ännu inte uppfyllts

Den del av en inkomst som inte uppfyller kriterierna för intäkt periodiseras och redovisas som skuld i balansräkningen.

Periodisering då inbetalning ej skett

Om kommunen har haft en inkomst som uppfyller intäktskriterierna, men inbetalning ännu ej skett, redovisas en fordran i balansräkningen.

Klassificering

Under postenVerksamhetens intäkterredovisas intäkter från:

  1. avgifter,
  2. ersättningar och gåvor,
  3. försäljningar av omsättningstillgångar och materiella och immateriella anläggningstillgångar,
  4. bidrag som innehåller villkor, i form av motprestationer, samt
  5. kostnadsersättningar.

Intäkter från utdelningar och från försäljning av finansiella omsättnings- och anläggningstillgångar ska redovisas i resultaträkningen under postenFinansiella intäkter.

Bidrag från staten utan villkor ska redovisas i resultaträkningen under postenGenerella statsbidrag och utjämning.

Skatteintäkter redovisas i resultaträkningen under postenSkatteintäkter.

Noter

Verksamhetens intäkter ska specificeras i not. Av noten ska det framgå hur stor del av verksamhetens intäkter som är bidrag och ersättningar från staten.

Avseende förutbetalda intäkter och andra inkomster som redovisas på balansräkningens skuldsida, ska en beskrivning av väsentliga inkomstgrupper jämfört med föregående år redovisas. Det ska anges under vilken tid och i vilken takt som de olika delposterna kommer att intäktsföras.

Bidrag som avser flera redovisningsperioder ska specificeras i not till resultaträkningen. Av noten ska bidragets storlek framgå samt hur periodiseringen har skett.

Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not, där följande uppgifter ska framgå:

  1. preliminära skatteintäkter som kommunen erhållit under året;
  2. prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald skatteintäkt redovisas, beroende på prognosens utfall;
  3. skillnaden mellan preliminärt uppburna skatteintäkter och den slutliga skatten för föregående inkomstår (slutavräkningen).

Generella statsbidrag och utjämning ska i not specificeras i väsentliga delposter.

Ikraftträdande

Denna rekommendation gäller från och med räkenskapsåret 2019.

Rekommendationen ersätter rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter (från 2007), rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (från 2009) samt information om Redovisning av statsbidrag (från 2014).

Bakgrund

Skatteintäkter

Kommuners och landstings åtaganden säkras genom rätten att beskatta sina invånare. Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av kommunalskattemedel. Kommuner och landsting erhåller preliminära kommunalskattemedel under pågående inkomstår. Utbetalningarna baseras på det definitiva taxeringsutfallet två år före det aktuella inkomståret för respektive kommun och landsting, uppräknat med en s.k. uppräkningsfaktor för varje år i enlighet med lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Uppräkningsfaktorerna uttrycker den prognostiserade förändringen av det kommunala skatteunderlaget.

Normalt fastställer regeringen uppräkningsfaktorer för inkomståret respektive året före inkomståret i september varje år. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta ska ske senast en vecka efter det att regeringen avlämnat budgetpropositionen.

I november/december året efter inkomståret fastställer Skatteverket det slutliga skatteutfallet för inkomståret baserat på den slutliga taxeringen. Slutavräkningen, dvs. differensen mellan de preliminära skattemedlen och den slutliga skatten, regleras likviditetsmässigt i januari andra året efter inkomståret. Slutavräkningen görs kollektivt, vilket innebär att samtliga kommuner respektive landsting erhåller ett enhetligt slutavräkningsbelopp i kronor per invånare. Anledningen till att en kollektiv slutavräkning tillämpas är det samband som finns mellan skatteintäkter och inkomstutjämningen i enlighet med lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Inkomstutjämningen, dvs. den del av det kommunala utjämningssystemet som syftar till att jämna ut skillnader i skatteunderlag mellan kommuner respektive landsting, baseras på samma skatteunderlag som de preliminära skattemedlen och avräknas ej.

Förutsättningarna för beräkning av årets skatteintäkter förbättras successivt från det att regeringen året innan fastställt uppräkningsfaktorn för inkomståret (dvs. preliminärskatteunderlaget) fram till bokslutsdagen. De prognoser som SKL och andra prognosinstitut löpande redovisar är underlag som successivt förbättrar möjligheten till en rättvisande bedömning av årets skatteintäkter.

Intäkter från avgifter, ersättningar, bidrag och försäljningar

Förutom intäkter från skatter spelar avgifter, ersättningar, bidrag och försäljningar en stor roll för kommunernas ekonomi. För vissa verksamheter täcks kostnaderna helt av intäkter från avgifter, medan andra verksamheter erhåller sina intäkter delvis från avgifter, delvis från skatter. I vissa kommuner och landsting ger försäljning av exempelvis tomtmark och finansiella placeringar väsentliga inkomster till verksamheten. Förutom inkomster från avgifter och försäljningar erhåller såväl kommuner som landsting olika bidrag; inte minst statsbidragen utgör en mycket viktig inkomstkälla för sektorn.

Statsbidrag till kommuner och landsting utgår som generella statsbidrag, specialdestinerade/riktade bidrag eller kostnadsersättningar. De generella statsbidragen är att anse som ett allmänt finansiellt stöd utan krav på särskilt användningsområde eller viss prestation. De specialdestinerade/riktade bidragen är frivilliga att ansöka om eller ta del av och är avsedda för viss insats, ett visst ändamål eller för att stimulera utveckling i en bestämd verksamhet. Kostnadsersättningar är ersättningar för kostnader som kommunen eller landstinget har med anledning av en statligt beslutad skyldighet att utföra eller tillhandahålla något,

Överväganden och motivering

Enligt periodiseringsprincipen ska intäkter som är hänförliga till räkenskapsåret tas med, oavsett tidpunkten för betalningen (4 kap. 4 § 1 st. 4 p. LKBR). Inkomster ska alltså periodiseras, men det är inte närmare reglerat i lag hur periodiseringen ska göras.Vad gäller klassificering av intäkter finns resultaträkningens uppställningsform i 5 kap. 2 § LKBR, men en mer detaljerad reglering saknas. För att uppnå en redovisning som ger en rättvisande bild och möjliggör jämförelser, såväl över tid som mellan olika redovisningsenheter, behövs kompletterande normering. Denna rekommendation behandlar därför redovisning av intäkter från avgifter, ersättningar, försäljningar, skatter och bidrag.

De preliminära skatteintäkterna utgår från en prognos baserad på antaganden om skatteunderlagets utveckling. Prognosen överensstämmer sällan med den slutliga skatten. En bedömning av den s.k. slutavräkningen måste därför göras när bokslutet upprättas för inkomståret. Hur denna bedömning ska ske är inte reglerat i LKBR. Detta behandlas därför också i denna rekommendation.

Bilagor

Bilagorna syftar till att underlätta tillämpningen av rekommendationen, men utgör inte en del av denna.

Bilaga 1 Periodisering av EU-bidrag och statsbidrag

Bilaga 2 Exempel på notupplysningar

KommunkoncernenKommunen
Not X Verksamhetens intäkter [mnkr]20X220X120X220X1
Försäljningsintäkter10.50110.92910.50110.929
Taxor och avgifter71.56369.60142.41839.799
Hyror och arrenden42.38740.50815.24215.498
Bidrag från staten133.548124.669133.548124.669
EU-bidrag1.0632.0121.0632.012
Övriga bidrag793693793693
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster16.07114.09616.07114.096
Försäljning av exploateringsfastigheter250350250350
Försäljning av anläggningstillgångar170162170162
Övriga verksamhetsintäkter73827382
Summa verksamhetens intäkter276.420263.102220.129208.290
KommunkoncernenKommunen
Not X Skatteintäkter20X220X120X220X1
Preliminär kommunalskatt383.192371.048383.192371.048
Preliminär slutavräkning innevarande år411− 762411− 762
Slutavräkningsdifferens föregående år− 2.017421− 2.017421
Summa skatteintäkter381.586370.707381.586370.707
KommunkoncernenKommunen
Not X Generella statsbidrag och utjämning20X220X120X220X1
Inkomstutjämningsbidrag141.704131.535141.704131.535
Kommunal fastighetsavgift16.81016.34916.81016.349
Bidrag för LSS-utjämning17.67419.80317.67419.803
Kostnadsutjämningsbidrag− 4.475− 2.927− 4.475− 2.927
Regleringsbidrag− 335− 379− 335− 379
Övriga bidrag48.07732.54448.07732.544
Summa generella statsbidrag och utjämning219.455196.925219.455196.925
varav tillfälligt stöd under 20X1–X2 med anledning av Y-händelse; totalt 19,5 mnkr.18.0421.50318.0421.503
KommunkoncernenKommunen
Not X Finansiella intäkter20X220X120X220X1
Utdelningar på aktier och andelar0000
Ränteintäkter388291225152
Övriga finansiella intäkter3.0673.0123.5823.440
Summa finansiella intäkter3.4553.3033.8073.592
KommunkoncernenKommunen
Not X Långfristiga skulder20X220X120X220X1
– – –
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Förutbetalda investeringsbidrag, ingående värde32.68733.23232.68733.232
Nya investeringsbidrag under året0000
Resultatförda investeringsbidrag− 1.239− 1.239− 1.239− 1.239
Summa förutbetalda investeringsbidrag31.44832.68731.44832.687
Återstående antal år (vägt snitt)25,426,425,426,4
Förutbetalda anslutningsavgifter VA, ingående värde411822411822
Nya anslutningsavgifter under året35303530
Resultatförda avgifter− 411− 411− 411− 411
Summa förutbetalda anslutningsavgifter353411353411
Återstående antal år (vägt snitt)5151
Summa förutbetalda intäkter31.80133.09831.80133.098
– – –
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter periodiseras och intäktsförs linjärt under den period över vilken de tillgångar som finansierats med hjälp av investeringsbidraget respektive anslutningsavgiften skrivs av.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer