Innehåll
Denna rekommendation redogör för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas.
Rekommendationens bindande verkan
Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. Om avvikelse från rekommendationen görs ska enligt 1 kap. 3 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning i årsredovisningen anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta.
Definitioner
Slutavräkning – skillnaden mellan preliminärt uppburna skatteintäkter och den slutliga skatten.
Värdering
Skatten ska periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga.
Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december räkenskapsåret ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter.
Redovisning
Periodiserad slutavräkning redovisas som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet.
Upplysningar
Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not.
Redovisad skatteintäkt består av tre olika delar:
Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen eller landstinget tillgodo under året.
Prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall.
Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår.
Ikraftträdande
Denna rekommendation gäller från räkenskapsåret 2007.
Bakgrund
Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av kommunalskattemedel. Kommuner och landsting erhåller preliminära kommunalskattemedel under pågående inkomstår. Utbetalningarna baseras på det definitiva taxeringsutfallet två år före det aktuella inkomståret för respektive kommun eller landsting, uppräknat med en s.k. uppräkningsfaktor för varje år i enlighet med lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Uppräkningsfaktorerna uttrycker den prognostiserade förändringen av det kommunala skatteunderlaget.
Normalt fastställer regeringen uppräkningsfaktorer för inkomståret respektive året före inkomståret i september varje år. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta ska ske senast en vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen.
I november/december året efter inkomståret fastställer Skatteverket det slutliga skatteutfallet för inkomståret baserat på den slutliga taxeringen. Slutavräkningen, dvs. differensen mellan de preliminära skattemedlen och den slutliga skatten, regleras likviditetsmässigt i januari andra året efter inkomståret. Slutavräkningen görs kollektivt, vilket innebär att samtliga kommuner respektive landsting erhåller ett enhetligt slutavräkningsbelopp i kronor per invånare. Anledningen till att en kollektiv slutavräkning tillämpas är det samband som finns mellan skatteintäkter och inkomstutjämningen i enlighet med lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Inkomstutjämningen, dvs. den del av det kommunala utjämningssystemet som syftar till att jämna ut skillnader i skatteunderlag mellan kommuner respektive landsting, baseras på samma skatteunderlag som de preliminära skattemedlen och avräknas ej.
Eftersom de preliminära skatteintäkterna utgår från en prognos baserad på antaganden om skatteunderlagets utveckling innebär det att de preliminära kommunalskattemedlen och den slutliga skatten endast i undantagsfall överensstämmer. För att kunna redovisa en rättvisande bild av skatteintäkterna i enlighet med kravet på god redovisningssed måste en bedömning av den s.k. slutavräkningen, dvs. differensen mellan slutlig skatt och preliminär skatt, göras när bokslutet upprättas för inkomståret.
Förutsättningarna för beräkning av årets skatteintäkter förbättras successivt från det att regeringen året innan fastställt uppräkningsfaktorn för inkomståret (dvs. preliminärskatteunderlaget) fram till bokslutsdagen. De prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra prognosinstitut löpande redovisar, är underlag som successivt förbättrar möjligheten till en rättvisande bedömning av årets skatteintäkter.
Enligt den tidigare rekommendationen RKR 4.1 skulle den av Ekonomistyrningsverket (ESV) i december upprättade prognosen användas. Sedan införandet av RKR 4.1 har detta ställningstagande diskuterats i kommuner och landsting. Anledningarna till detta har framför allt varit att man i prognoser under löpande år använt SKLs (tidigare Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets) prognoser. De olägenheter som uppstår vid användande av olika prognosinstitut vid löpande prognoser och i årsredovisningen är skälet till att Rådet nu rekommenderar att SKLs prognos i fortsättningen ska användas.