En avtalsturlista är en kollektivavtalsöverenskommelse som helt eller delvis ersätter turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren tillämpa turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen om inte en avtalsturlista har upprättats.

Turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen är med andra ord möjliga att göra avvikelser från både genom centrala kollektivavtal och lokala kollektivavtal. Detta innebär att arbetsgivaren och fackklubben på arbetsplatsen kan träffa överenskommelse om en annan turordning än den som anges i 22 § anställningsskyddslagen.

Saknas facklubb på företaget kan avtal träffas med den fackliga organisationens avdelning på orten. Är det fråga om ett rent lokalt avtal som inte slutits eller godkänts av den centrala arbetstagarorganisationen krävs dock att det i andra frågor gäller ett kollektivavtal mellan parterna som har slutits eller godkänts av den centrala organisationen. Det innebär i praktiken att en arbetsgivare som inte från början är bunden av något kollektivavtal inte heller kan träffa överenskommelse om avvikelse från turordningsreglerna.

Det är förhållandevis vanligt att det träffas överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen om en särskild turordning på arbetsplatsen, en s.k. avtalsturlista. En sådan överenskommelse träffas med den fackliga organisation som svarar för det kollektivavtalsområde som berörs av uppsägningarna. En avtalsturlista skiljer sig från lagens turordning i 22 § anställningsskyddslagen genom att andra faktorer än anställningstid och tillräckliga kvalifikationer vägs in i bedömningen.

Turordningsregler

Turordning enligt en avtalsturlista kan grundas på arbetstagarens samlade kvalifikationer för fortsatt arbete med beaktande av såväl yrkesskicklighet som personlig kompetens och rent personliga egenskaper. Förmåga till samarbete, vilja att ta på sig nya arbetsuppgifter, ansvarskännande, serviceinställning i förhållande till kunder kan också komma att beaktas.

Även sociala förhållanden som försörjningsbörda kan användas som rangordnande faktor. Dessa utgår i första hand från anställningstidens längd. Den som har längre anställningstid har enligt huvudregeln företräde framför den som har kortare anställningstid. Det talas i bland om principen sist in - först ut. Anställningstidens längd är dock inte ensamt avgörande för turordningen.

Turordningsregler anger hur valet ska göras mellan de arbetstagare som ska sägas upp och de som ska få behålla sin anställning. Detta innebär att turordningsreglerna inte får någon betydelse om hela verksamheten ska läggas ned. Turordningsreglerna gäller endast uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Otillåtna grunder

Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen har stor frihet att bestämma efter vilka kriterier avtalsturlistan ska utformas. Det går normalt inte att angripa en avtalsturlista på rättslig väg. Avtalsfriheten är dock inte helt obegränsad. Diskriminerande faktorer eller faktorer som strider mot god sed på arbetsmarknaden eller annars upplevs som stötande får inte läggas till grund för en avtalsturlista.

Det är exempelvis inte tillåtet att avtala om att oorganiserade arbetstagare ska sägas upp före fackligt organiserade eller att använda någon annan urvalsprincip som över huvudtaget inte är relevant för de arbetsuppgifter som ska utföras.

Omfattning

En tillåten avtalsturlista binder även arbetstagare som inte är medlemmar i den fackliga organisation som träffat överenskommelsen. Det kan vara arbetstagare som är oorganiserade eller som är medlemmar i en annan facklig organisation. En förutsättning är att de utför sådana arbetsuppgifter som omfattas av kollektivavtalet om löner och allmänna anställningsvillkor.