Inom EU har det sedan 1970-talet förts diskussioner om att införa regler om medinflytande för arbetstagare i företag och koncerner inom unionen. När det gäller medinflytandet i företag och företagsgrupper med verksamhet i flera EU-länder har frågan lösts genom ett direktiv från 1994 (94/45/EG) om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare.
Direktivet införlivades i svensk rätt genom lagen (1996:359) om europeiska företagsråd. Lagen trädde i kraft den 22 september 1996. Lagen (1996:359) om europeiska företagsråd ersättes av en lag (2011:427) om europeiska företagsråd den 6 juni 2011. Jämfört med den nuvarande lagen innehåller den föreslagna lagen ett antal nya bestämmelser.
Företag som omfattas
För att beteckna de företag och de företagssammanslutningar som direktivet, och den svenska lagen, är tillämplig på används begreppen gemenskapsföretag och företagsgrupper. Ett gemenskapsföretag är ett företag som har verksamhet i minst två EES-länder och en företagsgrupp är en grupp av företag som har företag i minst två EES-länder, där ett kontrollerande företag och minst ett kontrollerat företag ingår.
Med EES-länder menas staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet, dvs. Island, Norge och Liechtenstein.
För att reglerna om europeiska företagsråd ska vara tillämpliga krävs att gemenskapsföretaget respektive företagsgruppen är av viss storlek. Beträffande gemenskapsföretag gäller att företaget ska ha minst 1000 arbetstagare i EES-länderna och minst 150 arbetstagare i vart och ett av minst två EES-länder.
För att en företagsgrupp ska omfattas av lagen gäller att företagsgruppen ska ha minst 1000 arbetstagare i EES-länderna, minst två av sina företag i olika EES-länder, minst ett av sina företag med minst 150 arbetstagare i ett EES-land och minst ett annat av sina företag med minst 150 arbetstagare i ett annat EES-land.
Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska aktivt verka för att ett europeiskt företagsråd inrättas eller att ett annat förfarande för information och samråd införs.
Har ett gemenskapsföretag eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp sitt säte i Sverige vilar förpliktelserna i lagen på detta företag. Om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp inte har säte i något EES-land kan under vissa förutsättningar en filial i Sverige vara ansvarig eller ett svenskt företag i en företagsgrupp vara ansvarigt för förpliktelserna.
Förfarandet
Lagen om europeiska företagsråd anger att europeiska företagsråd, bestående av arbetstagarrepresentanter, ska inrättas eller att något annat förfarande ska införas för information till och samråd med arbetstagare i gemenskapsföretag och företagsgrupper.
För att tillskapa ett informations- och samrådsförfarande ska en förhandlingsdelegation för arbetstagarna bildas som tillsammans med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska förhandla om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller något annat samrådsförfarande. Lagen innehåller utförliga bestämmelser för när och hur en förhandlingsdelegation ska utses samt regler om beslutsförhet för förhandlingsdelegationen.
Träffas ett avtal om företagsråd ska detta innehålla vissa i lagen angivna frågor, såsom vilka företag eller verksamheter som omfattas av avtalet, företagsrådets sammansättning och mandatperiod, företagsrådets uppgifter och förfarande för information och samråd, platsen för företagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd samt de ekonomiska och materiella resurser som ska ställas till företagsrådets förfogande. Beträffande avtalets löptid och omförhandlingsförfarandet ska beaktas förändringar i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet.
Träffas avtal om något annat informations- eller samrådsförfarande än företagsråd, finns på samma sätt i lagen bestämmelser om vilka frågor ett sådant avtal ska behandla.
Såväl förhandlingsdelegationen som det europeiska företagsrådet är juridiska personer. När företagsrådet börjar verka upphör förhandlingsdelegationen att finnas till. Företagsrådet tar då över förhandlingsdelegationens samtliga rättigheter och skyldigheter.
Om något avtal om företagsråd eller något annat samrådsförfarande inte träffas träder vissa detaljerade tilläggsbestämmelser (s.k. stupstocksregler) i lagen i kraft. Dessa anger att ett företagsråd ska inrättas, hur företagsrådet ska vara sammansatt samt vilka rättigheter i fråga om information och samråd som företagsrådet har. Det europeiska företagsrådets kostnader ska bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp i den utsträckning kostnaderna är skäliga.
Lagen innehåller vidare regler om skadeståndspåföljd för den som bryter mot lagen i något avseende. Detsamma gäller den som bryter mot ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat samrådsförfarande.
Dispositivitet
Det är möjligt att träffa kollektivavtal som ersätter lagen. Detta kallas att lagen är semidispositiv. Ett sådant kollektivavtal måste ha träffats eller godkänts av en central arbetstagarorganisation och det får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av EU-direktivet om företagsråd. Detta sistnämnda brukar kallas EU-spärr.
Lagen från 2011 innebär en del förändringar. Bland annat tydliggörs begreppen gränsöverskridande fråga, information och samråd. Vidare har en del nya bestämmelser om förhandlingarna om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande införts. Dessutom gäller tystnadsplikten även efter uppdraget. Som en följd av implementeringen av den nya lagen kom även lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om styrelserepresentation att ändras.