Rätt Arbetsrätt 2019 - Louise D'Oliwa & Stefan Flemström

Styrelserepresentation board representation

Den arbetsrättsliga lagstiftningen innehåller olika former av medinflytande för de fackliga organisationerna. Detta inflytande kan bestå i en rätt till förhandling, en rätt att få information eller en rätt att vara representerad i något beslutande organ.

Ett exempel på det sistnämnda är rätten att vara representerad i bolagsstyrelser. Reglerna finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Syftet med lagen är att ge de anställda insyn i och inflytande över företagets verksamhet.

Vilka företag omfattas?

Lagen gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, banker, hypoteksinstitut och försäkringsbolag. Lagen är således inte tillämplig på andra företagsformer såsom enskild firma, handelsbolag eller ideella föreningar.

Lagen är heller inte tillämplig på bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller på vissa europakooperativ som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar).

För att lagen ska vara tillämplig på de företag för vilka den gäller måste två krav vara uppfyllda.

  1. Företaget ska under det senaste räkenskapsåret ha sysselsatt i genomsnitt minst 25 anställda i Sverige.
  2. Företaget ska vara bundet av kollektivavtal.

Lagen är tillämplig också i koncerner. En koncern består av juridiska personer som står i ett visst ägarförhållande till varandra. Begreppet koncern har samma innebörd som i de lagar som gäller för de bolag som lagen är tillämplig på, exempelvis aktiebolagslagen.

Enligt aktiebolagslagen består en koncern av moderbolag och dotterföretag. Ägandet kan vara konstruerat på olika sätt. Lagen anger exempelvis att ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen eller äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Det finns ytterligare ägarkonstruktioner för en koncern angivna i lagen.

Inrättande av styrelserepresentation

De anställda i företaget har rätt att utse två styrelseledamöter och två suppleanter. Detta gäller oavsett hur många ledamöter valda av bolagsstämman som finns i styrelsen. De anställdas representanter kan dock inte komma i majoritet. Om företagets styrelse bara har en ledamot vald av bolagsstämman, har de anställda rätt att utse endast en ledamot och en suppleant. Har de anställda lika många ledamöter som de som utsetts av bolagsstämman, har ordföranden utslagsröst. Det förutsätts att ordföranden är utsedd av stämman.

I företag med minst 1.000 anställda och med verksamhet i skilda branscher har de anställda rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter.

Lagen gäller som nämnts också i koncerner. I fråga om representation i moderbolagets styrelse kan man säga att hela koncernen ses som ett företag. Om det således i hela koncernen finns minst 25 anställda har de anställda i koncernen rätt att vara representerade i moderbolagets styrelse. Denna representation gäller vid sidan av den rätt till representation som kan finnas i de enskilda dotterbolagen. I ett dotterbolag med minst 25 anställda kan dessa således ha rätt att vara representerade såväl i det egna företagets styrelse som i moderbolagets styrelse.

Hur arbetstagarledamöterna utses

Det är en lokal arbetstagarorganisation som fattar beslut om att inrätta styrelserepresentation i företaget. Organisationen måste vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Gäller det styrelserepresentation i ett moderföretag är det en lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till något företag inom koncernen som har rätt att fatta beslutet.

Lagen kräver inte att de anställdas representanter ska vara anställda vid företaget eller inom koncernen. Det är dock vanligt att de är det.

Det kan hända att det finns flera fackliga organisationer som har rätt att utse arbetstagarledamöter. Om dessa organisationer inte kan komma överens om att utse styrelserepresentanterna finns vissa hjälpregler i lagen som anger hur beslutet i sådana situationer ska fattas.

Den eller de fackliga organisationer som utser arbetstagarrepresentanterna bestämmer också hur länge de ska sitta i styrelsen. Mandatperioden får dock inte vara längre än fyra räkenskapsår och den ska bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av en ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas.

När representanterna har utsetts, ska företagets styrelse underrättas skriftligen om vilka som utsetts. Om inte företaget medger annat får de anställdas representanter inte tillträda sina styrelseuppdrag tidigare än tre månader efter underrättelsen.

Arbetet i styrelsen

I lagarna som reglerar de olika företagsformerna finns regler för hur styrelsearbetet ska gå till. Aktiebolagslagen innehåller således regler för hur arbetet i ett aktiebolags styrelse ska gå till och lagen om ekonomiska föreningar innehåller på motsvarande sätt regler om styrelsearbetet i sådana föreningar. Allmänt gäller att dessa regler är tillämpliga också på de styrelseledamöter som utsetts av fackliga organisationer. Arbetstagarledamöterna har således i princip ingen särställning i fråga om inflytande och ansvar jämfört med de ledamöter som valts av stämman.

I vissa avseenden finns det dock särskilda regler för arbetstagarledamöterna. Således gäller att en suppleant för en arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden även om den ordinarie ledamoten är närvarande. Suppleanten har dock inte rösträtt i denna situation.

Om det finns ett arbetsutskott inom styrelsen eller ett beredningsorgan utanför styrelsen som förbereder de ärenden som ska behandlas i styrelsen, har en av de anställdas representanter rätt att närvara och delta i överläggningarna i utskottet eller beredningsorganet.

Särskilda jävsregler

Aktiebolagslagen innehåller regler om jäv, som innebär att en styrelseledamot inte får delta i vissa beslut. Så är exempelvis fallet om beslutet gäller ett avtal mellan styrelseledamoten och bolaget eller ett avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets. Dessa jävsregler gäller också för arbetstagarledamöterna i styrelsen.

Det förhållandet att arbetstagarledamöterna utsetts av de fackliga organisationerna vid företaget eller i koncernen har nödvändiggjort särskilda jävsregler som gäller för arbetstagarledamöterna. En arbetstagarledamot får således inte delta när styrelsen behandlar frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder eller andra frågor där de fackliga organisationerna har ett väsentligt intresse som kan strida mot arbetsgivarens.

Om ett företags verksamhet är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål, har arbetstagarrepresentanterna inte heller rätt att delta i ett beslut som gäller verksamhetens mål eller inriktning.

Ledighet och ersättning

Arbetstagarledamöter är fackliga förtroendemän och har därmed rätt till ledighet för styrelsearbetet och också rätt till ersättning för utebliven lön enligt reglerna i förtroendemannalagen.

Lagrum

1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

1, 2, 4, 6, 7 och 9-14 §§ lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

 

arbetstagarorganisation

facklig förtroendeman

förhandling

information

juridisk person

kollektivavtal

medinflytande

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%