Rätt Arbetsrätt 2020 – Louise D'Oliwa & Stefan Flemström

Tystnadsplikt

 

Anställda har i olika utsträckning en skyldighet att iaktta tystnadsplikt beträffande omständigheter som de får kännedom om i anställningen. Reglerna är delvis olika för offentligt anställda och privatanställda.

Offentligt anställda

Offentliganställda har genom den grundlagfästa yttrandefriheten en rätt att offentliggöra information som berör anställningen. Genom 2009 års offentlighets- och sekretesslag finns dock förhållandevis omfattande undantag från denna yttrandefrihet. Med sekretess menas förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. Offentlighets- och sekretesslagen ålägger således i princip offentliganställda en lagfäst tystnadsplikt i det allmännas verksamhet. Denna tystnadsplikt kan inte inskränkas genom avtal. Brott mot tystnadsplikt enligt lagen är straffbelagt.

Rättspraxis

AD 2018 nr 48. En tandhygienist har avskedats efter att han flera gånger i mejl till Migrationsverket lämnat uppgifter om patienter som han behandlat, vilka var asylsökande, och ifrågasatt deras till vården uppgivna ålder. Såväl tingsrätten som Arbetsdomstolen har funnit att han därmed brutit mot tystnadsplikten och sekretessen enligt bl.a. offentlighets- och sekretesslagen. Grund för avskedande förelåg.

Privatanställda

För privatanställda finns förhållandevis få lagregler om tystnadsplikt. Där de förekommer gäller de särskilda kategorier av anställda.

För privatanställda gäller i stället en omfattande tystnadsplikt som följer av anställningsavtalet och i många fall också kollektivavtal. Ett anställningsavtal grundar en skyldighet att visa lojalitet mot arbetsgivaren. I denna lojalitetsskyldighet ingår bl.a. att iaktta tystnadsplikt om sådana omständigheter som skulle kunna skada arbetsgivaren om de blev kända för andra personer. I många kollektivavtal finns också, ofta utförliga, regler om tystnadsplikt.

Ett brott mot tystnadsplikten enligt anställningsavtalet kan i allvarliga fall ge arbetsgivaren rätt att säga upp eller avskeda arbetstagaren. Avgörande för om arbetsgivaren har rätt att vidta sådana åtgärder är bl.a. arten av information som den anställde lämnar ut och arbetstagarens ställning och ansvar i organisationen. Ett brott mot en kollektivavtalsregel om tystnadsplikt kan medföra en skyldighet att betala skadestånd till arbetsgivaren.

Särskilda lagregler om tystnadsplikt

Medbestämmandelagen

Den arbetsrättsliga lagstiftningen innehåller många regler om medinflytande för de anställda genom sina fackliga organisationer. Den viktigaste lagen när det gäller medinflytande är medbestämmandelagen. Vid utövandet av lagens olika former för medinflytande kan den fackliga organisationens företrädare få del av information som kan skada arbetsgivaren om den sprids till obehöriga.

Enligt medbestämmandelagen gäller att part som ska lämna information har rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som ska lämnas. Om parterna inte enas vid förhandlingen kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan ska väckas inom tio dagar efter det att förhandlingen har avslutats. Domstolen ska förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan. Till dess att frågan om tystnadsplikt har blivit avgjord gäller tystnadsplikt i den omfattning som parten kräver, såvida inte kravet är obefogat och parten har insett, eller borde ha insett, detta.

En facklig förtroendeman kan vara utsedd att arbeta fackligt på andra arbetsplatser än sin egen, en s.k. regional facklig förtroendeman. En arbetsgivare är i förekommande fall skyldig att ge en sådan förtroendeman tillträde till arbetsplatsen och låta förtroendemannen vara verksam där. Arbetsgivaren har därvid rätt att begära förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt, varvid reglerna i medbestämmandelagen ska tillämpas. Den information som den fackliga förtroendemannen fått kännedom om med tystnadsplikt får denne trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

Lagen om europeiska företagsråd

Enligt lagen om europeiska företagsråd får gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp föreskriva tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som under tystnadsplikt har fått information för ett europeiskt företagsråds räkning, får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till de andra ledamöterna av företagsrådet och till företagsrådets experter. En förutsättning för denna rätt att föra informationen vidare är att uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.

Lagen om arbetstagarinflytande i europabolag

Enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag får de deltagande bolagen eller europabolaget besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen eller arbetstagarrådet samt för de experter som biträder dessa organ, om det är nödvändigt med hänsyn till bolagets bästa. Under samma förutsättning får europabolaget besluta om tystnadsplikt även för övriga arbetstagarrepresentanter som fullgör uppgifter inom ett informations- och samrådsförfarande enligt lagen.

Den som har fått information under tystnadsplikt får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra ledamöter i samma förhandlingsdelegation eller arbetstagarråd och deras experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren. (Motsvarande regler om tystnadsplikt finns enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.)

Sjuklönelagen

Sjuklönelagen ålägger arbetsgivaren att betala ut sjuklön till anställda under vissa förutsättningar. Av lagen följer att den som arbetar i den personaladministrativa verksamheten hos arbetsgivaren och som genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av lagen, eller genom sjukförsäkran från en anställd fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon därigenom fått veta. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället liknande föreskrifter i offentlighets- och sekretesslagen.

Lagen om företagshemligheter

Slutligen kan här nämnas att lagen om företagshemligheter förbjuder vad som i dagligt tal benämns industrispionage. Förbudet är förenat med straff och skadestånd och gäller även anställda. Därmed kan lagen sägas ålägga arbetstagare en tystnadsplikt avseende företagshemligheter. Om det finns synnerliga skäl kan en anställd drabbas av skadestånd som påföljd även om denne röjer eller utnyttjar företagshemligheten efter det att anställningen upphört.

Brottsbalken

Vissa brott mot tystnadsplikten är även reglerade i brottsbalken. Om någon röjer eller utnyttjar en uppgift som han eller hon är skyldig att hålla hemlig enligt lag eller annan författning döms denne för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år (om inte gärningen annars är särskilt straffbelagd). Den som av oaktsamhet begår en sådan brottslig gärning döms till böter. I ringa fall ska dock inte någon påföljd utdömas.

Tänk på

Alla anställda omfattas av regler om tystnadsplikt, antingen i lag och/eller genom avtal. Dessa regler är viktiga och det kan bli dyra efterräkningar för den anställde som bryter mot sin tystnadsplikt.

Lagrum

3 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567)

66 § lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag38 § lagen (2011:427) om europeiska företagsråd3 och 9 a §§ lagen (1974:13) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter21 och 22 §§ medbestämmandelagen (1976:580)1 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)18 § sjuklönelagen (1991:1047)20 kap. 3 § brottsbalken (1962:700)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%