Rätt Bolagsrätt 2020 – Robert Sevenius

Företagskonkurs

 

corporate bankruptcy

Definition

En företagskonkurs är ett rättsligt förfarande där företagets samtliga tillgångar tas över i en tvångsförvaltning för att omvandla dem till pengar för att betala företagets fordringsägare. Ett företag kan sättas i konkurs när det inte kan betala sina skulder i rätt tid och denna situation inte bara är tillfällig.

Konkursen är generell. Den omfattar samtliga tillgångar och samtliga fordringar, det vill säga gäldenärens (företagets) hela förmögenhet och alla borgenärers (fordringsägares) krav. Den skiljer mot sätt att säkra eller ta i anspråk vissa tillgångar för viss fordran, som exempelvis panträtt och utmätning. Konkursen förhindrar en kapplöpning mellan olika borgenärer för att säkra sina intressen. Konkurs skiljer sig mot en företagsrekonstruktion bland annat på det sättet att konkursen leder till avveckling och uppläsning av företaget medan rekonstruktionen syftar till att verksamheten ska fortsätta.

Aktörerna i konkursförfarandet

Gäldenären och konkursboet

Företaget som satts i konkurs kallas konkursgäldenären. När ett företag sätts i konkurs övertas förvaltningen av verksamheten av konkursförvaltaren, vilket innebär att styrelse och verkställande direktör mister sin rätt att företräda företaget och sin rådighet över företagets tillgångar. Ett aktiebolag som är konkursgäldenär företräds av den styrelse, verkställande direktör eller likvidator som fanns vid konkursens början. En sådan företrädare kan dock avgå eller avsättas enligt normala aktiebolagsrättsliga regler.

Konkursgäldenären har omfattande skyldigheter i konkursen, bland annat närvaroplikt vid bouppteckningsförättning och förlikningssammanträden. Gäldenären har också långtgående upplysningsplikt och ska bland annat avlägga en bouppteckningsed. Finns det flera ställföreträdare för företaget kan konkursförvaltaren avgöra vem eller vilka som ska uppfylla dessa skyldigheter.

Ett konkursbo är en Juridisk person. Boet förvaltas och företräds av konkursförvaltaren. Även om huvudprincipen är att konkursboet ska avvecklas så snart som möjligt kan konkursboet och den tidigare verksamheten drivas vidare av konkursförvaltaren.

Borgenärer

Konkursboets fordringsägare kallas konkursborgenärer. En konkurs påverkar de ekonomiska och legala grundförutsättningarna för företagets relationer med sina fordringsägare och affärspartner. Deras affärsrelation är mer eller mindre till ända. De kommersiella prestationer som planerats eller genomförts kommer inte ersättas till fullo. Även om en konkurs syftar till att tillvarata alla borgenärers berättigade fordringar bör borgenärerna aktivera sig för att bevaka sina rättigheter i konkursen och eventuellt också få utdelning.

En konkursborgenär har flera möjligheter att skaffa information genom kontakt med tingsrätten och konkursförvaltaren. Hos tingsrätten kan beslut, handlingar och inlagor erhållas som ger bakgrunden till konkursen. Tingsrättens handlingar ger även namn och kontaktuppgifter till konkursförvaltaren. Den som har en fordran på ett konkursbo bör snarast vända sig till förvaltaren för att säkerställa att fordran finns upptagen bland företagets skulder eller i annat fall anmäla sin fordran. Borgenären ska se till att de får en bekräftelse på att fordringarna finns upptagna med namn och adress i förvaltarens konkursbouppteckning eftersom det är en förutsättning för att de ska få information från tingsrätten om konkursens utveckling och eventuellt bevakningsförfarande.

En borgenär kan ha anledning, om det tycks helt utsiktslöst att få betalt från företaget efter avslutad konkurs, att undersöka ifall det finns andra som kan göras betalningsansvariga, till exempel styrelseledamöter, bolagsmän eller konkursförvaltare.

Vissa typer av konkursborgenärer har särskilda rättigheter i konkursen, det gäller till exempel hyresvärd (12 kap. 31 § jordabalken (1970:994)) och anställda (lönegarantilagen (1992:487)). Men de flesta leverantörer har bara det allmänna skyddet och rättigheterna i konkurslagstiftningen.

Konkursförvaltaren

När ett företag sätt i konkurs utser domstol en konkursförvaltare. Han eller hon ska ha den särskilda insikten och erfarenheten som uppdraget kräver samt ha en opartisk ställning i förhållande till företaget och dess företrädare. Det kan finnas fler än en förvaltare. Konkursförvaltarens roll ersätter i princip styrelse och verkställande direktör. Det innebär dock inte att företaget och dess ledning är friställda från arbetsuppgifter, ansvar och inflytande. Det är exempelvis företagets företrädare som ansvarar för att lämna in inkomstdeklarationen, inte konkursförvaltaren.

Förvaltarens huvuduppgift är att genomföra en skyndsam avveckling av konkursboet. Förvaltaren ska i detta arbete ta tillvara samtliga konkursborgenärers gemensamma rätt och bästa. Förvaltaren är skyldig att avrapportera sin förvaltning och lämna information på begäran till bland andra borgenärerna. Förvaltaren ska bland annat ta fram en konkursbouppteckning, förvaltarberättelse, halvårsberättelser och slutrapportering.

En konkursförvaltare kan begära att avgå i förtid och också avsättas av domstol. Avsättning kan ske om förvaltaren inte anses vara lämplig eller av annan orsak. Begäran om avsättning kan göras av borgenärer, gäldenären, annan granskningsman och tillsynsmyndigheten. Innan en avsättning ska tillsynsmyndigheten höras.

Beslutsfattande och tillsyn

Konkursförvaltarens arbete kontrolleras av Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM). TSM är en självständig verksamhet inom Kronofogdemyndigheten. I en enskild konkurs har TSM närmast rollen av revisor för konkursförvaltarens hantering av konkursen, men den kan i hög utsträckning välja sina granskningsåtgärder och engagemang.

Konkursen inleds genom beslut av tingsrätten där företagets styrelse har sitt säte, vilket anges i bolagsordningen. Det är även domstolen som avslutar konkursen genom att fastställa konkursförvaltarens slutredovisning och utdelningsförslag. Under handläggningen av konkursen har domstolen en övervakande roll, tillsammans med TSM, och kan lösa tvister som uppkommer under konkursen. Domstolen är även mottagare till konkursförvaltarens rapporter.

Borgenärer som behöver information eller har frågor om en konkurs kan alltså utöver konkursförvaltaren även vända sig till TSM och tingsrätten.

Förfarandet vid företagskonkurs

En konkurs är inte avsedd att vara en långdragen process utan inriktad mot att så snart som möjligt realisera företagets tillgångar och i möjligaste mån återbetala skulderna till borgenärerna. Vid komplicerade och stora konkurser kan dock förfarandet dra ut på tiden. För en ordnad avveckling eller försäljning av verksamheten i sin helhet kan konkursförvaltaren välja att fortsätta driva verksamheten. Ett konkursbo som blir indraget i ett tvistemål kan existera i många år.

Oavsett processens längd innehåller processen vid konkurs följande delar:

Steg

Beskrivning

Konkurslagen

1. Ansökan

Konkursansökan lämnas in antingen av företrädare för företaget eller av någon fordringsägare. Ansökan lämnas till tingsrätten på den ort där styrelsen har sitt sätes (se vidare nedan om konkursansökan).

2 kap. 1 - 10 §§

2. Beslut

Det är tingsrätten som beslutar om att sätta ett företag i konkurs och förutsättningen för att rätten ska fatta beslutet är att företaget är insolvent.

Är det företagets företrädare som ansöker om konkurs kan beslutet ofta ske samma dag - gäldenären anses ha tillräcklig insyn i sin ekonomiska situation. Är det en borgenär som ansöker om konkurs, och konkursansökan inte medges av gäldenären, så håller domstolen en konkursförhandling med parterna där bland annat insolvensfrågan utreds. Borgenären har bevisbördan men det finns presumtionsregler som underlättar avgörandet om obestånd. Därefter fattar tingsrätten konkursbeslutet som också kan överklagas.

Domstolens konkursbeslut ska innehålla tidpunkt för edgångssammanträde, val av konkursförvaltare och kallelse för gäldenär, ansökande borgenär, konkursförvaltare och TSM till edgångssammanträdet. Tingsrätten ska genast offentliggöra beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikestidningar.

1 kap. 2 §, 2 kap. 14 och 24 §§

3. Bouppteckning

Konkursförvaltaren ska upprätta en konkursbouppteckning, som uppger företagets tillgångar och skulder på konkursdagen. Syftet med bouppteckningen är att fungera som information till borgenärer och TSM om förutsättningarna för konkursen. Bouppteckningen är också ett underlag för den ed som gäldenären ska avlägga vid edgångssammanträdet.

Det är konkursförvaltaren som är ansvarig för boutredningen och innehållet i bouppteckningen, men gäldenären är skyldig att lämna den information som behövs. Förutom tillgångar och skulder ska bouppteckningen även innehålla upplysning om vilket räkenskapsmaterial som finns i konkursboet. Bouppteckningen ska ges in till tingsrätten och TSM senast en vecka före edgångssammanträdet.

6 kap. 2 § och 7 kap. 13 §

Steg

Beskrivning

Konkurslagen

4. Edgångssammanträde

Inom tidigast en och senast två månader från konkursbeslutet hålls ett edgångssammanträde. Vid mötet ska företrädarna för konkursföretaget avlägga en bouppteckningsed.

Bouppteckningsed innebär att gäldenären ska intyga att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga (inklusive räkenskapsmaterialet) och att det inte utelämnats eller lagts till någon tillgång eller skuld. Det är företagets företrädare på konkursdagen som ska avlägga eden. Konkursförvaltaren kan meddela domstolen att han eller hon avstår från att begära ed från någon företrädare. Förvaltaren kan även begära att andra än företrädarna ska avlägga ed (till exempel en tidigare företrädare).

Borgenärer har rätt att närvara vid edgångssammanträdet, men endast borgenärer som gjort konkursansökan får en individuell kallelse. Konkursbeslutet, där tingsrätten sätter tidpunkten för mötet, publiceras genom en kungörelse i -> Post- och Inrikes Tidningar. Genom offentliggörandet anses borgenärerna ha kallats till mötet. På mötet har borgenärerna inte rätt att få svar direkt från gäldenären, men kan ställa frågor till konkursförvaltaren och TSM, som har upplysningsplikt gentemot borgenärerna.

6 kap. 3 - 4 §§ och 7 kap.

Steg

Beskrivning

Konkurslagen

5. Återvinning, avyttring och drift

Det är vanligt att konkursföretag gynnar några borgenärer framför andra eller sina ägare och företrädare inför konkursbeslutet. Genom så kallad återvinning kan rättshandlingar som ägt rum före beslutet återställas. Rättshandlingar som skett upp till tre månader före dagen för konkursansökan (fristdagen) är lättare att återvinna, men rättshandlingar tidigare än fem år före konkursen kan inte återvinnas om det inte rör sig om närstående till gäldenären. Det är inte möjligt att återvinna skatter och avgifter till Skatteverket.

Konkursboets egendom ska säljas så snart det är möjligt. Försäljning kan ske på olika sätt beroende på vilken typ av egendom som är ifråga. Det är dock vanligt med någon form av anbudsförfarande.

Konkursförvaltaren kan göra bedömningen att det är fördelaktigt för avvecklingen att fortsätta driften av företagets verksamhet. I det fallet ska en resultat- och likviditetsbudget upprättas och lämnas till TSM. Leverantörer som fortsätter sina affärer med konkursboet i den fortsatta driften blir så kallade massaborgenärer, vilka får betalt för sina fordringar innan borgenärer vid konkursbeslutet.

4 kap. 1 och 5 §§, 8 kap. 1 - 2 §§

6. Bevaknings- och anmärkningsförfarande

Om förvaltaren gör bedömningen att det kan bli utdelning från konkursen till oprioriterade fordringsägare kan han eller hon begära att tingsrätten beslutar om ett tidsbegränsat så kallat bevaknings- och anmärkningsförfarande.

För att delta i förfarandet måste fordringsägare anmäla till tingsrätten att man önskar bevaka sin fordran, med uppgifter om belopp och grund för fordran. Detta måste ske även om man tidigare anmält sin fordran till konkursförvaltaren. Förvaltaren kommer sedan göra en bedömning av bevakningen och eventuellt anmärka på denna. I så fall kallas förvaltaren och borgenärer med anmärka fordringar till ett förlikningssammanträde.

Tiden för bevakning ska vara minst fyra och högst tio veckor från dagen för tingsrättens beslut. Det är möjligt att göra en efterbevakning av en fordran efter tidsfristen, men då tas en avgift för att täcka kostnaderna för olika offentliggöranden.

9 kap 1 - 12 §§

Steg

Beskrivning

Konkurslagen

7. Konkursförvaltarens rapportering

Konkursförvaltaren ska snarast och senast sex månader efter konkursbeslutet upprätta en förvaltarberättelse. Förvaltarberättelsen ska redogöra för konkursboets tillstånd och orsakerna till företagets insolvens och om möjligt tidpunkten för när insolvens inträtt. Berättelsen ska skickas till tingsrätten, TSM och borgenär som begär det.

Förvaltaren ska också varje sex månader från edgångssammanträdet upprätta en halvårsberättelse där varje åtgärd som gjorts för att avsluta konkursen anges samt en sammanställning av boets affärshändelser.

Förvaltarens slutrapportering ska innehålla en arbetsredogörelse (en detaljerad beskrivning av det arbete förvaltaren utfört), en slutredovisning (en redovisning över förvaltningen av boets medel), en redogörelse för efterforskning av gäldenärens eventuella brott, en förvaltningsredogörelse (redovisning av resultat från egendom som genererat utdelning) samt ett utdelningsförslag (om det finns tillgängliga medel).

7 kap 15, 17 och 20 §§, 11 kap. 4 §, 13 kap. 1 -3 §§

8. Avslutande av konkurs

En konkurs avslutas genom att tingsrätten avskriver konkursen, beslutar om utdelning eller fastställer ett ackord.

• Avskrivning ska ske på begäran av konkursförvaltaren om konkursboets tillgångar inte räcker till att betala kostnaderna som uppkommer i konkursen.

• Utdelning sker om det finns medel från konkursboet att dela ut till borgenärerna. Ett utdelningsförslag från konkursförvaltaren fastställs av tingsrätten och verkställs därefter av förvaltaren.

• I undantagsfall kan konkursen avslutas med att gäldenären betalar en del av sina skulder och får resten av sina skulder avskrivna.

10 kap. 1 § och 11 kap. 7 §

Ansökan om konkurs

Ansökan om konkurs görs till den tingsrätt där ett aktiebolags styrelse har sitt säte. Sätet är föreskrivet i bolagsordningen. Är företaget ett handelsbolag eller kommanditbolag är det tingsrätten där företaget har sin förvaltning.

Om det är gäldenären (företaget) själv som ansöker, genom en företrädare, om konkurs så behövs ingen bevisning om att företaget är insolvent utan påståendet accepteras av rätten. Sökanden måste lämna in följande handlingar:

  • Konkursansökan (blankett finns på //www.domstol.se/tjanster-och-blanketter/konkurs)

  • Undertecknad förteckning över tillgångar och skulder

  • Varje borgenärs namn och adress

  • Räkenskapsmaterial

  • Andra handlingar som rör boet, bland annat ett registreringsbevis.

Om det är borgenär som ansöker så krävs bevisning av dels att sökanden har en fordran på företaget, dels att företaget inte kan betala skulden. Det kan vara svårt att visa att företaget är på obestånd och därför innehåller konkurslagen flera presumtioner, då ett företag kan antas vara insolvent. Exempelvis kan ett misslyckat utmätningsförsök inom sex månader före ansökan eller att gäldenärens betalningar ställts in. Borgenären kan även skapa ett bevis genom en formaliserad betalningsuppmaning, där som inte hörsammats. Ytterst är det tingsrätten som väger samman omständigheterna och avgör om ett företag ska sättas i konkurs. Sökanden måste lämna in följande handlingar:

  • konkursansökan (ingen särskild blankett finns)

  • identifiering av gäldenären (företagsnamn, organisationsnummer och adress)

  • uppgift och handlingar om fordran som ansökan grundas på och omständigheter i övrigt för yrkandet

  • eventuell åberopande om presumtionsgrund

  • eventuellt önskemål om konkursförvaltare.

Det kan föreligga hinder för tingsrätten att besluta om konkurs. Gäldenären eller tredje person kan ställa betryggande pant eller säkerhet för borgenärens fordran. Säkerheten måste dock ge full täckning från fordran och vara skyddad från återvinning. En pågående Företagsrekonstruktion innebär att konkursen förklaras vilande.

Egen konkursansökan är avgiftsfri. Att ansöka om annans konkurs kostar 2 800 kronor (2020). Ifall det inte finns några pengar i konkursboet kan den som ansöker senare få betala konkurskostnaderna upp till 10 % av ett prisbasbelopp vid konkursbeslutet (det vill säga 4 730 kronor 2020).

Lagar och regler

1 kap. 1 - 3 §§, 2 kap. 3, 4, 7, 8, 10 och 24 §, 3 kap. 1 §, 6 kap. 3 - 4 §§, 4 kap. 2 och 5 §, 7 kap. 1, 2, 5, 8, 13, 15, 17 och 20 §§, 8 kap. 1 och 2 §, 9 kap, 1, 2, 4 och 8 §§, 11 kap. 4 §, 12 kap. 1 §, 13 kap. 1 §, 15 kap. 5 § konkurslagen (1987:672)

25 kap. 48 § aktiebolagslagen (2005:551)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%