Definition

Ett generationsskifte är en succession av kontroll i ett företag, där kontrollen övergår från den tidigare företagsledaren och majoritetsaktieägaren till någon inom samma familj eller släkt. När dessutom andra alternativ för företagsöverlåtelse än ägarens släkt övervägs används ibland uttrycket ägarskifte istället för generationsskifte.

Generationsskifte är en naturlig del av ett företags utveckling, i något skede vill fysiska personer som äger och leder företag varva ner och gå i pension. Det sägs att cirka 100 000 svenska företag kommer genomgå ett generationsskifte inom de närmast kommande åren. Samtidigt är det en trend att företagsledare driver verksamheten vidare högre upp i åldrarna än tidigare generationer.

För att ett generationsskifte ska bli framgångsrikt är det viktig att planeringen påbörjas i tid. Det är både företaget och ägarna som behöver förberedas. Ett generationsskifte kan innebära stora förändringar för företagets och dess medarbetare, men kan också vara relativt obemärkt. Allt förändringsarbete kräver tid och planering. Ett oförberett ägarskifte kan skapa försämrad prestationsförmåga hos företaget och förlorat värde.

Valmöjligheter

En företagare har ofta flera valmöjligheter inför ett generationsskifte, under förutsättning att han eller hon inleder processen i god tid inför beslutet. Alternativen blir färre om en företagare blir för gammal eller hinner avlida. Valmöjligheterna kan beskrivas i två dimensioner: Ägande och Ledning. Företagaren kan välja mellan att låta familjen helt avstå från ägande eller låta den behålla en andel. Företagaren kan också välja mellan att helt frånträda ledning av företaget eller att vara kvar i någon form i ledningen, detta fall gäller även familjemedlemmar vid en övergång till externa ägare. Valet i ytterligheterna i dessa båda dimensioner är i stort sett fritt och det finns en mängd variationer.

Mot bakgrund av dessa dimensioner kan bland andra följande vägar för generations- och ägarskifte vara möjliga:

  • Överlåta till släkting som fortsätter driften.

  • Överlåta den löpande förvaltningen inom släkten men behålla andelar eller styrelseroll.

  • Överlåta företaget helt eller delvis till företagets medarbetare.

  • Företagsförsäljning till industriell eller finansiell köpare.

  • Överlåta andel till investerare som tillför kapital och kompetens.

  • Notering av företaget på en handelsplats för aktier.

Förberedelse

Förberedelsen börjar egentligen med insikten av att nuläget i ägar- och ledningsbilden inte kommer att bestå för evigt, ibland kan tidshorisonten bli kortare än tänkt på grund av exempelvis sjukdom eller dödsfall. Utifrån denna insikt kan företagsledaren med sin familj och sin företagsledning börja analysera företagets vidareutveckling på lång sikt och planera vilken ägarstruktur som understöder denna utveckling.

Flera generella frågor inleder förberedelsen, bland andra:

  • Vilka utmaningar står företagets affärsverksamhet inför på lång sikt?

  • Vilka är företagsledarens egna långsiktiga målsättningar?

  • Vilken kompetens, erfarenhet och övriga egenskaper krävs av en person som ska leda företaget?

  • Vill någon inom släkten fortsätta äga eller driva verksamheten?

  • Kan företaget överhuvudtaget överlåtas eller är det för beroende av företagsledaren?

  • Finns finansiella resurser och underlag för att göra en framtida övergång till marknadsvärde?

Utifrån analysen av de övergripande frågeställningarna kan företagaren i tid börja förbereda generationsskiftet genom att, bland annat:

  • Ordna och renodla företagets affärsverksamhet.

  • Värdera företaget och styra mot ökat företagsvärde.

  • Undersöka olika alternativ för generationsskifte.

  • Skola in personer som ska överta eller fortsätta driva verksamheten.

  • Undersöka skatteeffekter och skapa en lämplig legal struktur.

  • Underhålla nätverket av ledare, intressenter och finansiärer.

Förarbetet till förberedelsen inför generationsskiftet görs underförstått redan vid den grundläggande bolagsstyrningen och affärsplaneringen för företaget. Vid bildandet av företaget tänker grundarna ofta på flera scenarier vad som ska hända med företaget på lång sikt. Dessa tankar kommer till uttryck i flera dokument: Bolagsordningen eller Bolagsavtalet, Aktieägaravtalet och kanske Ägardirektivet. Dessa dokument sätter därför de bolagsrättsliga och avtalsrättsliga ramarna för ett generationsskifte. Bolagets strategi, affärsmodell och affärsplaner är också aktiviteter och handlingar som påverkar hur och när ett generationsskifte kan genomföras. Ifall något av dessa dokument inte understödjer det mest troliga generationsskiftet så behöver de ändras, kanske efter omförhandling.

När det börjar närma sig tiden för att generationsskiftet faktiskt ska äga rum är processen lik den vid Företagsöverlåtelse. Även om affären genomförs inom familjen finns det många gånger skäl att använda de verktyg - bland annat företagsvärdering, företagsbesiktning och avtalsskrivning - och den professionella kompetens som används vid helt kommersiella affärer. Vid generationsskiften uppkommer ofta rättvisefrågor för olika personer inom familjen. Det kan därför underlätta med ett marknadsmässigt förhållningssätt, både rörande värde och process. Det är inte ovanligt att problem uppkommer liknande de vid Kompanjonkonflikter, men än mer infekterade eftersom konflikterna vid generationsskiften kan inrymma så mycket mer historia och relationsproblematik.