Definition
Styrelseledamotens ställning, rättigheter, arbetsuppgifter och skyldigheter är reglerade i aktiebolagslagen och till viss del i omgivande regelverk. Det har dock vuxit fram en debatt om vilken form ledamotens uppdrag kan få. Debatten har väckts av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (dom den 20 juni 2017, mål 278-17) som omkullkastar tidigare skatterättslig praxis. Frågan har dock tagits upp igen.
Innan konsekvenserna av denna dom presenteras behöver styrelseledamotens uppdrag kopplas till sitt aktiebolagsrättsliga sammanhang.
Styrelseledamöter är en särskild typ av företrädare och rådgivare för bolaget. Det brukar sägas att styrelseledamoten har en sysslomannaliknande ställning. Syssloman är en äldre beteckning för en person som intar en viss befattning eller har ett visst ansvarsområde. I modern tappning är en syssloman helt enkelt en uppdragstagare. Styrelseledamotens ställning i förhållande till företaget liknar en uppdragstagares men är det inte till fullo.
Sedan en tid har så kallade professionella styrelseledamöter (styrelseproffs) samlat sina uppdrag i egna aktiebolag och slutit avtal mellan sitt bolag och de bolag där de är ledamöter. Detta i syfte att få möjlighet att fakturera styrelsearvodet och därmed kunna beskatta styrelsearvodet som näringsinkomst samt för att göra avdrag för kostnader kopplade till verksamheten. Denna praxis har tidigare varit godkänd av Skatteverket givet vissa förutsättningar (bland annat minst tre styrelseuppdrag och helägt bolag). I och med domen från Högsta förvaltningsdomstolen som kom i juni 2017 har denna praxis stoppats. Domen innebär att styrelse normalt sett ska beskattas som inkomst av tjänst. Undantag görs endast i vissa fall av specifika och tillfälliga uppdrag (baserat på en annan dom, RÅ 1993 ref. 55).
På grund av domen har Skatteverket uttalat att vid ingående av avtal efter HFD:s dom den 20 juni 2017 kan tidigare praxis gällande fakturerade styrelsearvoden inte tillämpas.
Även om de flesta professionella styrelseledamöter har opponerat sig mot domen har den ifrågavarande praktiken att fakturera styrelsearvode inte blivit utförligt analyserad ur ett bolagsrättsligt perspektiv. Genom att formalisera relationen mellan bolaget och styrelseledamoten på detta sätt förändras ställningen från en uppdragsliknande relation till en formell uppdragsrelation. Det har långtgående konsekvenser för ledamotens ansvar, istället för det ganska mjuka aktiebolagsrättsliga ansvaret som styrelseledamot uppstår ett relativt strikt kontraktuellt ansvar som rådgivare.
Lagar och regler
13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)