Definition
Tvångsinlösen innebär att en majoritetsaktieägare kan tvinga minoriteten att sälja sina aktier till majoritetsägaren, vilket uttrycks som att majoritetsaktieägaren har rätt att lösa in resterande aktier som han eller hon inte redan äger.
Inlösen av aktier kan även ske genom att minoritetsaktieägarna tvingar majoriteten att köpa deras aktier, Inlösen på begäran av minoriteten.
Motivet för tvångsinlösensregeln är att en aktieägare som har ett mycket dominerande aktieinnehav kan bestämma hur företaget ska utvecklas, förvaltas och avkasta utan att behöva lyssna på ägare till mindre innehav. Minoritetsaktieägarna är således utlämnade till aktieägarens godtycke. Då är det bättre att parternas relation upplöses så att minoriteten kan få ut värdet av sina aktier och majoritetsaktieägaren kan fortsätta utveckla företaget helt enligt sina egna preferenser utan hänsyn till andra.
Vid publika företagsförvärv på basis av Offentligt uppköpserbjudande förekommer tvångsinlösen regelmässigt, eftersom det är sällan alla aktieägare accepterar eller nås av ett bud. Tvångsinlösen kan då involvera ett stort antal aktieägare och röra väsentliga belopp. Tvångsinlösensregeln är skälet till att många offentliga erbjudanden på börsen är villkorade av att budgivaren får in mer än 90 % eftersom tvångsinlösen då kan inledas.
Tvångsinlösen är dock ett kostsamt och långdraget förfarande. Det förekom tidigare att Kontantfusion användes som ett sätt att kringgå tvångsinlösen, men nu är denna möjlighet stoppad och Fusion av börsbolag omgärdad av motsvarande minoritetsskydd.
Förutsättningar för tvångsinlösen
Tvångsinlösen av aktier kan göras gällande om en aktieägare (majoritetsaktieägaren) äger mer än 90 % av aktierna i ett aktiebolag. Majoritetsaktieägaren kan vara en fysisk eller juridisk person. I beräkningen är det alltså antalet aktier som räknas och inte antalet röster. Om majoritetsaktieägaren är ett moderbolag ska sammanräkningen av aktierna inkludera de aktier som ägs av dess dotterbolag. Regeln har en utökad koncerndefinition som inkluderar bolag med ett utländskt moderbolag (jämför Koncern).
Tvångsinlösen behöver inte innebära att samtliga minoritetsaktier blir inlösta. Majoritetsaktieägaren har rätt att välja vilka aktier som ska begäras att bli inlösta. Av kostnadsskäl bör dock det normala vara att samtliga minoritetsaktier omfattas av en inlösningsprocess.
Tvångsinlösen är en mycket ingripande regel som kan liknas vid en privat expropriation av annans egendom. Det är därför viktigt att förfarandet är rättssäkert och rättvist. Reglerna etablerar en särskild process för att avgöra tvister mellan majoritetsaktieägaren och minoritetsaktieägarna (se nedan).
Om det inte råder enighet kan tvångsinlösen ta lång tid att genomföra. Förfarandet kan ta två år eller mer. Innan processen är avslutad måste därför majoritetsaktieägaren under relativt lång tid ta hänsyn till minoritetsaktieägarnas rättigheter, även om aktierna kan överföras till majoritetsaktieägaren redan tidigare.
Rätten till tvångsinlösen kan inte begränsas genom bolagsordningen eller genom aktieägaravtal.
Rättspraxis
En majoritetsaktieägare hade rätt att vid en talan om tvångsinlösen enligt aktiebolagslagen lösa in återstående aktier i bolaget, även om majoritetsaktieägaren genom avtal på förhand hade avstått från en sådan rätt (NJA 2011 s. 429).
Processen vid tvångsinlösen
En majoritetsaktieägare som vill lösa in minoritetens aktier kan först försöka få till stånd en frivillig överenskommelse om överlåtelse, som i så fall genomförs som ett vanligt aktieköp. Det är dock vanligt att det finns olika åsikter om vilket värde minoritetsaktierna har. Om en överenskommelse inte kan komma till stånd anvisar inlösenreglerna en särskild process för att lösa tvisten. Skiljedomarna och skiljenämnden kan utses på annat sätt än enligt lagens ordning om samtliga aktieägare är överens.
Den standardprocess lagen föreskriver för tvistlösning vid tvångsinlösen om aktieägarna inte kommit överens om annat består av följande delar:
Majoritetsaktieägaren lämnar en skriftlig begäran till bolagets styrelse om att inlösen ska avgöras av en skiljenämnd och namnger sin skiljedomare.
Styrelsen underrättar genast skriftligen de aktieägare som styrelsen känner till. I börsbolag ska styrelsen dessutom via kungörelse offentliggöra underrättelsen i Post- och Inrikestidningar samt den rikstäckande dagstidning som angetts i bolagsordningen.
Minoritetsaktieägarna har två veckor på sig att skriftligen anmäla till styrelsen om de vill föra sin egen talan och anmäla sin skiljedomare.
Om inte minoritetsaktieägarna i tid kommer överens om en gemensam skiljedomare och skriftligen anmäler detta, ska styrelsen ansöka hos Bolagsverket om att en god man för minoritetsaktieägarna utses.
Bolagsverket ska skyndsamt utse en god man.
Den gode mannen utser i sin tur minoritetens gemensamma skiljedomare. Den gode mannen ska underrätta bolagets styrelse om vem som utsetts.
De båda skiljedomarna utser gemensamt ordförande för skiljenämnden.
Skiljedomarna uppmanar aktieägare som själv vill föra sin talan att göra det inom två veckor genom anmälan till skiljenämndens ordförande.
Skiljenämnden får på yrkande av majoritetsaktieägaren besluta att denna ska få tillträda minoritetens aktier i förhand (förhandstillträde).
Skiljenämnden avgör tvisten, eventuellt med vissa frågor i särskild skiljedom.
I kupongbolag ska minoritetsaktieägarna överlämna sina aktier till majoritetsaktieägaren med en anteckning på aktiebrevet om överlåtelsen. I avstämningsbolag ska aktierna på begäran av majoritetsaktieägaren omregistreras med henne eller honom som ägare till aktierna i avstämningsregistret.
Om aktier inte lämnats in inom en månad från dagen då skiljedomen vunnit laga kraft ska majoritetsaktieägaren låta nedsätta ej inlämnad aktie.
Särskilda regler vid tvångsinlösen
Det finns flera unika delar i reglerna om tvångsinlösen som inte förekommer i andra delar av aktiebolagslagen. Särregleringen har att göra med den speciella processen som behövs för att lösa tvister mellan majoritetsaktieägare och minoritetsaktieägare, som kan leda till det kontroversiella resultatet att en privat aktieägare tvingas sälja sina aktier till en annan privat aktieägare på grund av lagstiftning.
Regler om skiljenämnden. Tvister ska alltså prövas av en speciell skiljenämnd som sätts samman för varje enskilt ärende. Skiljenämnden ska bestå av tre ledamöter, om inte samtliga aktieägare är överens om ett annat antal. Skiljenämndens beslut kan överklagas av god man eller part i målet till Stockholms tingsrätt inom 60 dagar från det att överklaganden fick skiljedomen. Skiljeförfarandelagen är tillämplig på skiljenämnden för tvångslikvidation.
Skiljenämnden kan pröva tre frågor: fastställelse av rätt eller skyldighet till inlösen, fastställelse av lösenbeloppets storlek, och förpliktelse för majoritetsaktieägaren att betala fastställt lösenbelopp till aktieägare vars aktier löses in.
Majoritetsaktieägaren står för kostnaderna för förfarandet i skiljedom och allmän domstol om inte särskilda skäl föreligger. Om minoritetsaktieägaren helt eller delvis ska svara för rättegångskostnaderna i allmän domstol ska kostnaderna normalt sett fördelas mellan aktieägarna efter deras aktieinnehav.
Regler om god man. Minoritetsaktieägarna har rätt att utse en ledamot av skiljenämnden, men om inte minoriteten anmält en ledamot till bolagets styrelse ska denna vända sig till Bolagsverket för att få en god man utsedd. God man ska vara lämplig för uppdraget samt ha relevanta kunskaper och erfarenheter för uppgiften Den gode mannen har till uppgift att utse en för minoritetsaktieägarna gemensam ledamot i skiljenämnden och att övervaka frånvarande minoritetsaktieägares rätt.
Bolagsverket har inte tagit fram någon blankett för att ansöka om god man, istället ska ansökan göras i ett brevmeddelande till myndigheten som skickas med post. Ansökan ska skickas av styrelsen och undertecknas av en ställföreträdare för bolaget. I ansökan bör framgå följande information:
att förutsättningarna för tvångsinlösen är uppfyllda,
att styrelsen bekräftar att majoritetsaktieägaren har lämnat in en skriftlig begäran om att tvisten ska avgöras av skiljemän,
att styrelsen intygar att underrättelse till aktieägarna har gjorts, med kopior på olika åtgärder,
att något gemensamt förslag till skiljeman inte kommit in inom svarstiden och att det därför finns förutsättningar för att ansöka om att Bolagsverket ska utse en god man (eventuella inkomna förslag på god man ska bifogas ansökan).
Avgiften för ansökan om god man hos Bolagsverket är 740 kronor för år 2024 (det är inte möjligt att ansöka med e-tjänst).
Regler om förhandstillträde. Skiljenämnden får på yrkande av majoritetsaktieägaren besluta att denna ska få tillträda minoritetens aktier innan skiljeprocessen eller rättegången är avslutad, så kallat förhandstillträde. Syftet med denna möjlighet är att minoritetens aktier inte i onödan ska passiviseras eller att inlösenprocessen ska försena en värdeskapande integration av två bolag. Förhandstillträde får beslutas om:
parterna är ense om att det finns lösningsrätt eller lösningsskyldighet eller det annars står klart att en sådan rätt eller skyldighet finns, och
majoritetsaktieägaren har ställt säkerhet för kommande lösenbelopp och ränta och säkerheten har godkänts av skiljedomarna eller domstolen.
Värdering av minoritetsaktier
Den avgörande frågan är vilken ersättning minoritetsaktieägarna ska få för sina aktier, det så kallade lösenbeloppet.
Huvudregeln för att bestämma lösenbeloppet är att det ska motsvara det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, det vill säga aktiens Marknadsvärde. Marknadsvärdet för en aktie kan bedömas med hjälp av olika värderingsmetoder, bland annat avkastningsvärdering, jämförande värdering och substansvärdering. Att aktierna är minoritetsaktier utan större inflytande ska dock inte påverka värderingen.
Tidpunkten för värderingen är den tidpunkt då en begäran om prövning av skiljenämnd gjorts, om det inte finns skäl att beloppet istället bestäms med hänsyn till förhållandena vid en tidpunkt som infaller tidigare.
För börsbolag finns en annan värderingsregel. Om bolaget är ett börsbolag ska lösenbeloppet motsvara börskursen, om det inte finns skäl att värdera aktien på annat sätt. Regeln accepterar priser som är satta på börser utanför EES. Det kan dock finnas många situationer då marknadspriset inte är rättvisande, bland annat låg omsättning i aktien, tillstötande omvärldshändelser och marknadsmanipulationer. Huvudregeln är att lösenbeloppet ska motsvara priset för aktien under ”normala förhållanden” och det kan medföra svårigheter i att avgöra vad som är normalt i värderingssammanhang.
En särskild värderingsregel (särregeln) finns för det fall att tvångsinlösen är följden av ett publikt bud på ett börsbolag. Om tvångsinlösen påkallas efter ett sådant offentligt uppköpserbjudande på aktiemarknaden ska lösenbeloppet motsvara budets värde, om det inte finns skäl att värdera aktien på annat sätt. Förutsättningen för att särregeln ska kunna användas är att budgivaren ska ha riktat budet mot samtliga aktieägare och att mer än 90 % av aktieägarna accepterat erbjudandet. Det kan finnas skäl att frångå budets värde, till exempel att det gått lång tid sedan budet lagts.
Minoritetsaktieägarna har även rätt till ränta på lösenbeloppet från dagen då prövning begärdes fram till det att beloppet betalats. Räntan beräknas enligt räntelagen.