Rätt Bolagsrätt 2019 - Robert Sevenius

Tvångslikvidation  compulsory liquidation

Definition

Tvångslikvidation är en Likvidation av ett aktiebolag om det uppstår en kapitalbrist i bolaget och bolagets organ inte följer det särskilda förfarande som föreskrivs i aktiebolagslagen. Detta är formellt sett en tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, men tvångslikvidation kan även uppkomma vid Likvidationsföreläggande från Bolagsverket eller Likvidation på grund av bolagsordning och Likvidation på grund av majoritetsmissbruk.

Tvångslikvidation är en del av aktiebolagslagens kapitalskyddsregler och syftar till att hindra bolaget från att drivas vidare med för litet eget kapital. Det är bolagets aktieägares och lednings skyldighet att se till att det finns tillräckligt med riskvilligt kapital för att bedriva verksamheten till dess att den genererar vinst.

Utlösare till tvångslikvidationsreglerna

Reglerna vid tvångslikvidation vid kapitalbrist uppstår när bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, det brukar sägas att "aktiekapitalet är förbrukat". Egentligen kan aktiekapitalet inte förbrukas eftersom det endast är ett skillnadsbelopp - det är mer korrekt att aktiekapitalet saknar full täckning. Situationen uppstår när bolagets ansamlade förluster, historiska förluster och förluster under innevarande räkenskapsår medför att eget kapital totalt understiger hälften av aktiekapitalet.

Ett exempel på när det egna kapitalet uppgår till exakt hälften av aktiekapitalet:

Kapitalbristregeln kan omvandlas till ett stresstest så att bolagsledningen ska känna till hur stora förluster som bolaget maximalt får göra innan tvångslikvidation aktualiseras. Stresstestet kan beskrivas med följande formel:

För bolagsledningen är det viktigt att agera i god tid innan förlusterna blir så stora att bolaget får kapitalbrist. Stresstestet är ett enkelt tankeexperiment som utförs på basis av den senast fastställda balansräkningen för att bolagsledningen ska veta hur bolaget ligger till under det löpande räkenskapsåret.

Avstämningen av det egna kapitalets storlek, det vill säga bolagets tillgångar minus bolagets skulder, ska dock vid misstanke om kapitalbrist göras med en justerad balansräkning, en så kallad Kontrollbalansräkning. I kontrollbalansräkningen tillåts mer generösa värderingsregler än vid bolagets normala redovisning, så länge värderingen håller sig inom god redovisningssed. Det innebär att det egna kapitalet som används vid bedömningen troligen är högre än det bokförda egna kapitalet.

Tidsfrister vid tvångslikvidation

Reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist är baserade på att styrelse och aktieägare följer bestämda tidsfrister och företar bestämda aktiviteter inom dessa frister. Konsekvensen av att inte följa regelverket är att styrelseledamöter och andra beslutsfattare kan bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser.

Reglerna är kopplade till den finansiella övervakning som är en av styrelsens centrala uppgifter, Styrelsens arbetsuppgifter. I tvångslikvidationssituationen rör det sig om en särskild form av finansiell vaksamhet och skyndsamhet som måste iakttas när den finansiella ställningen försämras och bolaget riskerar obestånd.

Följande tidsfrister måste bolaget bevaka och vara aktiv inom, om det faktiskt rör sig om en kapitalbrist som inte avhjälps (se nedan).

  1. När det finns skäl att anta kapitalbrist. När det finns skäl att anta att eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet uppstår en plikt för styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning.

I praktiken finns inget gap mellan när kapitalbrist faktiskt uppstår och när det finns skäl att anta detta. Detta kräver en kontinuerlig bevakning av det egna kapitalets struktur och om eventuella förluster hotar att erodera aktiekapitalets täckning. Bedömningen ska dock göras enligt principerna för kontrollbalansräkningen.

  1. Genast upprätta kontrollbalansräkning (nummer 1). Styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning och låta revisorn granska den om bolaget har revisor (KBR1).

När styrelsens plikt uppstår måste aktiviteterna ske utan fördröjning. Det finns alltså inte skäl att invänta interna eller externa händelser (till exempel ett bokslut) innan kontrollbalansräkningen upprättas. I omfattande verksamheter kan ett par månaders fördröjning vara acceptabel, men lagens krav är att det ska ske genast utan någon form av opåkallad fördröjning. I praxis har så kort tid som 2 veckor ansetts vara en rimlig tidsgräns.

  1. Snarast möjligt hålla den första kontrollstämman. Styrelsen ska snarast möjligt kalla till en bolagsstämma för att ta ställning till om bolaget ska likvideras om kontrollbalansräkningen har visat att eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet. Har kontrollbalansräkningen däremot visat att aktiekapitalet är intakt behöver inte någon kontrollstämma hållas.

Kravet innebär att åtgärderna att kalla till bolagsstämma måste vidtas genast efter det att revisorns granskning är gjord, med beaktande av de tidsfrister som finns rörande Kallelse till bolagsstämma. Är en ordinarie stämma planerad inom samma tidsrymd kan frågan om likvidation föras in i denna kallelse.

  1. På stämman besluta om likvidation eller fortsatt drift. Stämman, som kallas "första kontrollstämman", har till uppgift att fatta beslut om bolaget ska gå i likvidation eller fortsätta driften.

Kontrollbalansräkningen är ett underlag för beslutet, men den ska inte fastställas på det sätt som en årsredovisning ska göras vid en årsstämma. Om beslutet blir att bolaget ska gå i likvidation följer processen den om Frivillig likvidation. Trots att kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet kan stämman besluta att fortsätta verksamheten. Bolaget får då en tidsfrist för att försöka avhjälpa kapitalbristen (se nedan).

  1. Inom åtta månader upprätta kontrollbalansräkning (nummer 2). Styrelsen ska inom åtta månader från den första kontrollstämman upprätta en andra kontrollbalansräkning (KBR2), som ska granskas av revisor.

Kontrollbalansräkningen ska läggas fram på en ny bolagsstämma, som kallas den andra kontrollstämman. Om kontrollbalansräkningen visar att aktiekapitalet inte återställts till fullo måste bolagsstämma besluta om att försätta bolaget i likvidation, Frivillig likvidation.

  1. Inom åtta månader hålla den andra kontrollstämman. Styrelsen ska inom åtta månader räknat från den första kontrollstämman se till att bolaget håller en andra kontrollstämma för att på nytt pröva frågan om bolaget ska likvideras. Tidsfristen för Kallelse till bolagsstämma (2-6 veckor) ska inrymmas i åttamånadersfristen.

Stämman måste alltså hållas, även om kontrollbalansräkningen visar att aktiekapitalet är återställt. Under förutsättning att bolaget inte redan beslutat om att träda i likvidation vid den första kontrollstämman ska en andra kontrollstämma alltid hållas. Vid åttamånadersgränsen uppstår annars en plikt för styrelsen att ansöka om likvidation hos domstol.

Om kontrollbalansräkning nummer två inte visar full täckning för aktiekapitalet ska stämman besluta om likvidation.

I det fall dessa tidsgränser och plikter inte följs vid en kapitalbrist kan styrelse och andra bli personligt ansvariga för de av bolagets förpliktelser som uppkommer under tiden, Personligt ansvar vid tvångslikvidation.

Att avhjälpa en tvångslikvidation

Har ett bolag väl hamnat i en situation där reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist träder in måste bolaget återställa aktiekapitalet till fullo. Det innebär att bolagets åtgärder för att bota kapitalbristen måste täcka upp hela aktiekapitalet, det räcker inte med att det egna kapitalet återigen når upp till hälften av aktiekapitalet.

Prövningen av om full täckning för aktiekapitalet uppnås görs genom att upprätta en Kontrollbalansräkning. Det är alltså de delvis generösare redovisningsreglerna som gäller vid både testet av om kapitalbristen uppstått och vid testet av att kapitalbristen reparerats.

I princip finns följande möjligheter:

  1. Nyemission till överkurs
  2. Ovillkorat aktieägartillskott
  3. Utfästelse om aktieägartillskott
  4. Tillskott från annan än aktieägare
  5. Minskning av aktiekapital

Nyemission av aktier innebär ett kapitaltillskott till bolaget, men det måste beaktas att även aktiekapitalet ökar vid en aktieemission. En nyemission där teckningskursen sätts till kvotvärdet reparerar inte aktiekapitalets brist, "det gamla" aktiekapitalet är oförändrat, nyemissionen innebär att likvida medel tillförs med samma belopp som aktiekapitalet. Det krävs att nyemissionen medför att det egna kapitalet ökar utan att aktiekapitalet ökar i lika stor utsträckning, med andra ord en nyemission med en teckningskurs som är ett högre belopp än aktiernas kvotvärde. Överkursen bokförs i en överkursfond som tillhör fritt eget kapital.

Exempel på aktiekapital återställt genom nyemission till överkurs.

Ett snabbare sätt att reparera en kapitalbrist än att genomföra en nyemission är att aktieägare tillskjuter likvida medel direkt genom ett Aktieägartillskott. För att avhjälpa bristen måste dock aktieägartillskottet vara ovillkorat, det vill säga utan att den som bidrar med kapital har rätt att få återbetalning, i annat fall uppstår samtidigt även en ansvarsförbindelse. Om det samtidigt med tillskottet uppstår en betalningsförpliktelse har aktiekapitalet inte reparerats.

Det kan även vara tillräckligt med en utfästelse om aktieägartillskott, trots att inga pengar faktiskt överförts till bolaget. Men det krävs att utfästelsen uppfyller vissa kriterier som ger den stadga. Kriterierna är att den som utställer löftet om tillskott är betalningsduglig (1), att utställaren saknar rätt att återta utfästelsen (2) och att bolaget kan kräva att utfästelsen infrias utan rätt för utställaren att ställa upp nya villkor (3).

Tillskott och utfästelse om tillskott kan även ske från annan än aktieägare, men samma principer som beskrivits gäller i dessa situationer. Det är ovanligt att en helt extern person inte skulle ha några anspråk på återbetalning - möjligtvis om det rör sig om en släkting till aktieägaren.

En kapitalbrist kan egentligen inte repareras genom att i den fortsatta verksamheten sälja varor eller tjänster. De resurser som används vid produktion och försäljning bör redan innefattas i de kontrollbalansräkningar som upprättas. Att sälja en tillgång innebär bara att ett tillgångsslag byts ut mot ett annat, till exempel att en maskin blir kontanter, utan att det egna kapitalet påverkas. En sådan försäljning kan dock avhjälpa en likviditetsbrist.

Lagar och regler

25 kap. 13-20 a §§ aktiebolagslagen (2005:551)

 

Kontrollbalansräkning

Personligt ansvar vid tvångslikvidation

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer