Lag
När en anställd har fått sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 dagarna, sjuklöneperioden, betalar Försäkringskassan sjukpenning till den anställde.
Det är arbetsgivaren som är ansvarig för anmälan till Försäkringskassan när en anställd är sjuk fr.o.m. dag 15. Anmälan kan göras skriftligt på en särskild blankett. Här fyller man i den anställdes namn, personnummer samt sjukperiodens första dag. Blanketten finns att hämta på Försäkringskassans hemsida,www.forsakringskassan.se. Man kan också ringa till Försäkringskassan och meddela att den anställde är fortsatt sjuk. Anmälan ska ske inom sju kalenderdagar från dag 15. Tyvärr kan inte anmälan göras förrän efter dag 15 även om man vet genom läkarintyg tidigare att den anställde kommer att vara sjuk längre tid än 14
Hur sjukpenningen ska beräknas regleras i socialförsäkringsbalk (2010:110). Underlaget för beräkningen är den anställdes beräknade lön inklusive fasta tillägg, se ovan. Det är bara lön upp till 10 prisbasbelopp som är sjukpenninggrundande. Högsta sjukpenninggrundande inkomst under 2024 = 10 × 57 300 = 573 000 per år eller 47 750 kronor per månad.
När en anställd varit sjuk under en längre tid kan Försäkringskassan besluta om byte av sjukpenningen mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska inom ett år från sjukanmälningsdagen utreda om sjukpenningen ska bytas mot sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Sjukersättning
Den som är mellan 30-64 år kan få sjukersättning om arbetsförmågan är nedsatt till minst en fjärdedel. Innan beslut om sjukersättning fattas ska alla möjligheter att återgå i arbete ha undersökts.
Den som uppbär sjukersättning är också skyldig att delta i de rehabiliteringsåtgärder som Försäkringskassan föreslår.
Sjukersättningen kan vara tidsbegränsad, vanligen ett eller två år. Man kan också besluta att sjukersättningen ska betalas ut tills vidare.
Sjukersättningen betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Detta beror på graden av nedsättningen av arbetsförmågan.
Storleken på sjukersättningen beror dels på tidigare inkomster dels en garantiersättning.
Sjukersättningen räknas om från den 1 januari varje år.
Aktivitetsersättning
Den som är mellan 19-29 år kan om arbetsförmågan på grund av fysisk eller psykisk sjukdom har varit helt nedsatt eller delvis nedsatt under en längre tid (minst ett år), få aktivitetsersättning. Nedsättningen av arbetsförmågan måste vara minst en fjärdedel. Den som på grund av funktionshinder behöver förlängd skolgång kan också få aktivitetsersättning.
Den som ska få eller redan har aktivitetsersättning är skyldig att ställa upp på de rehabiliteringsåtgärder som Försäkringskassan föreslår, annars kan aktivitetsersättningen dras in.
Aktivitetsersättningen består av en inkomstrelaterad ersättning som grundas på tidigare inkomster. Den som inte haft några inkomster kan få garantiersättning. Aktivitetsersättningen är tidsbegränsad och beviljas under längst tre år i taget.
Aktivitetsersättningen betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning beroende på arbetsförmågan. Storleken på aktivitetsersättningen beror på tidigare inkomster och garantiersättning. Det är Försäkringskassan som räknar ut aktivitetsersättningen storlek.
Under tiden som aktivitetsersättning betalas ut finns möjligheter att delta i olika aktiviteter för att förbättra arbetsförmågan.
Information om aktivitetsersättning finns på Försäkringskassans hemsida,www.forsakringskassan.se.
Sjukpenningen begränsas till vad man kallar ramtid och innebär att sjukpenning kan betalas ut högst 364 dagar under en period på 450 dagar. Sjukpenningen under ramtiden är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multiplicerad med 0,97. Högsta sjukpenninggrundande inkomst är 10 prisbasbelopp.
Sjukpenning på normalnivå
Om en person har en mycket allvarlig sjukdom kan han ansöka om fortsatt sjukpenning efter dag 364. Med allvarlig sjukdom menas t.ex. tumörsjukdomar, muskelsjukdomar o.dyl. Ansökan om fortsatt sjukpenning görs på särskild blankett som kan hämtas från Försäkringskassans hemsida, www.forsakringskassan.se. Sjukpenning på normalnivån är 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst multiplicerat med 0,97. Det finns ingen tidsgräns för hur lång tid den fortsatta sjukpenningen betalas ut.
Rehabiliteringskedja
Rätten till sjukpenning bedöms enligt det som kallas rehabiliteringskedjan. Här bedöms arbetsförmågan vid vissa bestämda tidpunkter.
Dag 1 - 90
Försäkringskassan ska bedöma om den sjuke kan klara av sitt vanliga arbete hos nuvarande arbetsgivare. Arbetsgivare ska tillsammans med den anställde undersöka om arbetsplatsen kan förändras och anpassas eller om det finns andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen som kan utföras tillfälligt. Man har bara rätt till sjukpenning om man på grund av sjukdom inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda.
Dag 91-180
Efter dag 90 har den anställde bara rätt till sjukpenning om han inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Om det bedöms att den anställde inte kan komma tillbaka till sitt arbete före dag 181 kan Försäkringskassan hjälpa till med kontakt med Arbetsförmedlingen för att söka ett nytt jobb samtidigt som man kan ha kvar sin sjukpenning och sin anställning.
Dag 181 - 364
Försäkringskassan ska bedöma om den sjuke kan få ett arbete utanför den egna arbetsplatsen. Om det finns särskilda skäl, t.ex. i väntan på operation, kan den här prövningen skjutas fram. Visar det sig att det finns andra arbetsuppgifter som den anställde kan utföra, utanför den egna arbetsplatsen, har man inte rätt till sjukpenning längre. Om det visar sig att den anställde i framtiden kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete, kan prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp.
Sjukpenning ska betalas ut med 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst multiplicerad med 0,97 i 364 dagar.
Från dag 365
Från och med dag 365 ska arbetsförmågan alltid bedömas i förhållande till hela arbetsmarknaden. Om man tror att den anställde kan börja arbeta hos sin ordinarie arbetsgivare före dag 364 kan prövningen skjutas upp.
Den bortre gränsen
Från och med den 1 februari 2016 är den bortre gränsen i sjukförsäkringen borttagen. Detta innebär att en sjukskriven person inte längre kan bli utförsäkrad efter 2,5 år. Ändringen innebär att den sjuke inte längre genomgår arbetslivsintroduktionen på tre månader hos Arbetsförmedlingen. I övrigt gäller den så kallade rehabiliteringskedjan som infördes den 1 januari 2008.
Beskattning
Sjukersättning och aktivitetsersättning är skattepliktiga ersättningar och Försäkringskassan gör avdrag för preliminärskatt. Om den anställde har sin huvudsakliga inkomst som sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan dras preliminärskatt enligt skattetabell och arbetsgivaren gör preliminärskatteavdrag enligt reglerna för sidoarbetsgivare, d.v.s. minst 30 %.
Om förvärvsinkomsterna överstiger sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska Försäkringskassan göra avdrag med minst 30 % och arbetsgivaren gör preliminärskatteavdrag enligt tabell.
Försäkringskassan redovisar månatligen uppgifter på individnivå om utbetalningar av sjuk- och aktivitetsersättningar samt avdragen skatt till Skatteverket.