Självfakturering (self-billing) innebär att en köpare upprättar sin egen inköpsfaktura och därmed även sitt underlag för avdragsrätt för ingående moms. Självfakturering är tillåtet i momslagen men har förenats med diverse krav och det ska även påpekas att säljaren fortfarande har ansvaret för att fakturan är korrekt utformad. För självfakturering krävs:

att säljare och köpare har träffat avtal om självfakturering i förväg och att det finns ett förfarande enligt vilket säljaren godkänner varje faktura.

Vidare ska det i själva fakturan anges uppgiften ”självfakturering”.

Lagrum

17 kap. 15 och 24 §§ mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023

11 kap. 4 och 8 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023

Faktura

Beskrivning av de olika uppgifterna som ska återfinnas i en faktura återfinns i ordet faktura. Nedan återfinns ett exempel.

Sjalvfaktura_01

Kommentar

Självfakturan har samma innehållskrav som en faktura. Det lämnas till köparen och säljaren att bestämma om avtalet avseende självfakturering ska vara skriftligt eller muntligt. Parterna får också själva komma överens om hur säljaren ska godkänna fakturorna. Det finns inte något krav på att förfarandet för säljarens godkännande av varje faktura ska vara skriftligt. Skatteverket anser att det kan ske genom ett konkludent handlande genom att säljaren inte agerar med anledning av den faktura som köparen utfärdat. Det är alltså tillräckligt att säljaren tar in fakturan i sin bokföring. Det är här viktigt att påtala att fakturorna avser ju säljarens försäljning och utgående moms och även utgör del av säljarens bokföringsmaterial. Det är därför i båda parters intresse att villkoren klargörs i en överenskommelse om självfakturering. Säljaren har alltid ansvaret för faktureringen även om denne överlåter uppgiften på köparen. Om köparen utfärdar en felaktig faktura, har alltså säljaren ansvaret för att en korrekt faktura utfärdas. Ovanstående regler om självfakturering gäller endast för omsättningar inom Sverige. Vid självfakturering av gemenskapsinterna varuförsäljningar gäller omsättningslandets regler för självfakturering.

Skatteverket uttalar i skrivelser (040402, dnr: 130 255556-04/113 och 230626, dnr: 8-2362095) att vid självfakturering och när faktureringen läggs ut på en tredje person (outsourcing) ska separata löpande nummerserier användas för respektive säljares räkning.

Detta är ett problem vid fakturor som innehåller såväl en försäljning som ett inköp vilket är vanligt avseende inbytesvaror. Problem med löpnummer uppkommer även i en samlingsfaktura där flera säljare utfärdar en gemensam handling. I Skatteverkets ändring av föreskrifter om förenklad faktura enligt mervärdesskattelagen” (SKVFS 2018:11) framgår att kravet på löpnummer kan frångås i en fullständig faktura i följande fall:

  • när omsättning av elektrisk kraft och upplåtelse av elnät utfärdas i samma handling och

  • när en återförsäljare utfärdar faktura avseende inbyte av en säljares investeringsvara och denna faktura utfärdas i samma handling som faktura avseende återförsäljarens egen omsättning av motsvarande vara.

Observera att i andra fall med gemensam faktura för flera olika säljares försäljning gäller de vanliga reglerna. Detta innebär att om reglerna om förenklad faktura kan användas krävs inte separata löpnummer för respektive säljare. Om däremot en fullständig faktura måste utfärdas måste löpnummer för respektive säljare återfinnas i samfakturan.

Självfaktura kan förekomma när exempelvis en leverantör lägger upp ett avropslager (call-off-stock) hos en kund som denne plockar varor från. I stället för att säljaren fakturerar kan det förekomma att kunden utfärdar en självfaktura. Vidare när företag gör inköp från privatpersoner, exempelvis överskottsel från solpaneler, kan det förekomma att självfaktura utfärdas.