Rätt Skatt 2019 - Urban Kardvik & Lars Samuelsson

Periodiseringsfrågan  "the matter of allocation; determining if an income is to be taxed or a cost deducted"

Definition

Avgör när en inkomst eller utgift ska tas upp till beskattning eller dras av.

Lagrum

14 kap. 2 § IL

Kommentar

När man har avgjort om en händelse är skattepliktig respektive avdragsgill, omfångsfrågan, måste man ta ställning till när en inkomst ska tas upp och när en utgift ska dras av.

God redovisningssed styr när en inkomst ska tas upp eller en utgift ska dras av om det inte finns några särskilda regler i inkomstskattelagen. Detsamma gäller när en kapitalvinst eller kapitalförlust ska påverka beskattningen.

I Sverige har vi ett relativt starkt samband mellan god redovisningssed och beskattning. Det innebär att ett årsbokslut till stora delar går att lägga till grund för deklarationen. Det finns tre olika kopplingar mellan ett årsbokslut och ett beskattningsbart resultat:

  1. Kopplat område. God redovisningssed styr periodiseringsfrågan. Till exempel intäkter, avsättningar och kundfordringar.
  2. Formellt kopplat område. För att kunna tillämpa en skatteregel krävs att utgiften finns bokförd och motsvarar den skattemässiga hanteringen. Till exempel räkenskapsenlig avskrivning, periodiseringsfonder, ersättningsfonder och koncernbidrag.
  3. Frikopplat område. Här är det skattereglerna som styr när en utgift ska dras av som kostnad. Till exempel fastigheter, avyttring av kapitaltillgångar och pensioner.

Tänk på

Vissa transaktioner har en uppskjuten avdragsrätt, det är därför viktigt att se om det råder ett definitivt avdragsförbud eller om avdrag kan bli aktuellt i ett senare skede. Det gäller till exempel fastighetsfållan och aktiefållan.

Deklaration

Följande kostnader och intäkter är exempel på justeringar i deklarationen på grund av periodiseringsfrågan:

En nedskrivning av en kapitaltillgång återläggs i INK2 ruta 4.3 b och INK4 ruta 4.3 a.

Om det bokförda resultatet skiljer sig från det skattepliktiga justeras det i INK2 och INK4 ruta 4.9. Gäller både avskrivning av inventarier och fastigheter.

 

avsatt till pensioner

byggnad

ersättningsfond

fastigheter

koncernbidrag

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%