Definition
En metod för beräkning av skattemässiga värdeminskningsavdrag på inventarier.
Kommentar
Det finns två olika metoder för att beräkna värdeminskningsavdrag på inventarier: räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning. Skatteverket anser (ställningstagande 041015, dnr: 130 584347-04/111) att en och samma metod ska användas för samtliga inventarier i verksamheten. Man kan alltså inte tillämpa räkenskapsenlig avskrivning på materiella anläggningstillgångar och restvärdesavskrivning på immateriella anläggningstillgångar.
Vid räkenskapsenlig avskrivning finns två olika metoder: huvudregeln, även kallad 30-regeln och kompletteringsregeln, även kallad 20-regeln. Metoderna kan kombineras så att den ena metoden används på maskiner och inventarier och den andra på immateriella rättigheter.
Huvudregeln (30-regeln)
Avskrivning medges, enligt huvudregeln, med högst 30 procent av avskrivningsunderlaget. Om räkenskapsåret är längre eller kortare än tolv månader ska avdraget proportioneras. En enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut får, om avskrivningsunderlaget uppgår till högst 5 000 kr, göra avdrag med hela avskrivningsunderlaget.
Vid räkenskapsenlig avskrivning utgörs avskrivningsunderlaget av det bokförda värdet (inventariernas redovisade värde - ackumulerade avskrivningar) vid årets ingång ökat med anskaffningsvärdet på inventarier som anskaffats under året och som finns kvar vid beskattningsårets utgång, minskat med ett särskilt avdrag.
Det särskilda avdraget utgörs av ersättning för avyttrade inventarier som anskaffats före beskattningsårets ingång eller av försäkringsersättning för sådana inventarier som gått förlorade under året. Med avyttring likställs uttag av inventarier. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget före avdraget.
Det lägsta tillåtna skattemässiga värdet enligt huvudregeln uppgår till 70 procent av avskrivningsunderlaget.
Kompletteringsregeln (20-regeln)
Kompletteringsregeln innebär en årlig avskrivning med 20 procent av inventariernas anskaffningsvärde. Det skattemässiga värdet beräknas enligt följande:
Inventarier som finns kvar vid året slut och har anskaffats under detta år tas upp till | 80 % av anskaffningsvärdet |
året före detta år tas upp till | 60 % av anskaffningsvärdet |
andra året före detta år tas upp till | 40 % av anskaffningsvärdet |
tredje året före detta år tas upp till | 20 % av anskaffningsvärdet |
Räkenskapsenlig avskrivning får bara användas om den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut och om de skattemässiga avskrivningarna överensstämmer med avskrivningarna i räkenskaperna. Dessutom ska värdet på inventarierna i balansräkningen stämma överens med det skattemässiga värdet. Om så inte är fallet kan rätten till räkenskapsenlig avskrivning gå förlorad.
Skatteverket anser att rätten till räkenskapsenlig avskrivning inte går förlorad om man gör ett oavsiktligt fel ett enstaka år. Däremot förloras rätten när man systematiskt gör större avdrag i räkenskaperna än vad som är tillåtet skattemässigt (ställningstagande 031024, dnr: 9110-03/100). I det senare fallet blir man tvungen att använda restvärdesavskrivning.
Om ett fel görs ett enstaka år och avskrivningen inte ryms inom avdragsutrymmet (skattemässig överavskrivning) ska resultatet justeras med motsvarande belopp. Detta belopp får sedan dras av med 20 procent per år från och med beskattningsåret efter det år då överavskrivningen gjordes. Avskrivningsunderlaget ska inte justeras för kommande år.
Övergång från restvärdesavskrivning till räkenskapsenlig avskrivning
Om det skattemässiga värdet överstiger det bokförda värdet ska ett särskilt avdrag göras med mellanskillnaden. Avdraget ska göras med 20 procent per år från och med det första beskattningsåret som räkenskapsenlig avskrivning tillämpas.
Om det bokförda värdet överstiger det skattemässiga värdet ska mellanskillnaden tas upp till beskattning. Beloppet ska tas upp det första beskattningsåret som räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Om den skattskyldige begär det får beloppet i stället fördelas med lika belopp på detta år och de två efterföljande beskattningsåren.
Rättspraxis
RÅ 2001 ref. 8
Upplösning av samtliga överavskrivningar i räkenskaperna ledde till att det skattemässiga avdraget inte motsvarade avdraget i räkenskaperna, vilket innebar att rätten till räkenskapsenlig avskrivning förlorades.
HFD 2019 ref. 15
Vid fusion mellan två bolag som tillämpade skilda metoder för avskrivning kan övertagande företag behålla räkenskapsenlig avskrivning. Då det skattemässiga värdet var högre krävs det att skillnaden skrivs av under fem år i enlighet med regeln i 18 kap. 21 § IL.