Redovisa Rätt 2019 - Eva Törning & Caisa Drefeldt

Avskrivning depreciation/amortisation

Huvudregeln enligt 4 kap. 4 § ÅRL är att alla anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.

Avskrivning innebär enligt K3 punkt 17.12 och IAS 16 punkt 6 "en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod", dvs. den tid som tillgången förväntas brukas i företaget. Sådana avskrivningar benämns i dagligt tal "avskrivningar enligt plan" för att visa att det finns en plan för förslitningen och denna ligger till grund för avskrivningen. Anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar utgör i normalfallet tillgångens redovisade värde. Det redovisade värdet påverkas även av upp- och nedskrivningar. Skillnaden mellan det skattemässiga värdet enligt räkenskapsenlig avskrivning och det redovisade värdet utgör överavskrivningar (obeskattad reserv).

Maskiner och inventarier till ett värde av högst ett halvt prisbasbelopp (exklusive moms om företaget är momspliktigt) får kostnadsföras omedelbart (så kallade inventarier av mindre värde). Inventarier som har ett naturligt samband ska bedömas gemensamt. Vid köp av inventarier som utgör ett led i en större inventarieinvestering ska bedömningen göras utifrån inventarierna sammanlagda anskaffningsvärde.

Även korttidsinventarier får kostnadsföras omedelbart om nyttjandeperioden är högst tre år.

Löpande bokföring

Löpande avskrivning kan göras varje månad för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av företagets ställning och resultat, framför allt om avskrivningarna uppgår till större belopp. Vid en nyttjandeperiod på t.ex. fem år (dvs. avskrivning med 20 % årligen) kan en tolftedel (1,67 %) kostnadsföras månadsvis med en bokföringsorder eller via automatkontering. Samma konton används som nedan under Bokslut.

Bokslut

Huvudregeln enligt 4 kap. 4 § ÅRL är att alla anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period. Om nyttjandeperioden för eget utvecklingsarbete och goodwill inte kan fastställas med rimlig grad av säkerhet ska nyttjandeperioden anses uppgå till fem år. Avskrivningar redovisas vanligtvis i resultaträkningen och då i egen post i den kostnadsslagsindelade resultaträkningen. I den funktionsindelade resultaträkningen ingår avskrivningarna i respektive funktion.

Årets avskrivningar enligt plan på immateriella anläggningstillgångar debiteras något av kontona i kontogrupp 78 beroende på vilken slags tillgång det gäller och krediteras motsvarande konto i kontogrupp 10. Lämpliga konton för ackumulerade avskrivningar är de som slutar med 9, exempelvis 1029 Ackumulerade avskrivningar på koncessioner m.m.

Årets avskrivningar enligt plan på materiella anläggningstillgångar debiteras något av kontona i kontogrupp 78 beroende på vilken slags tillgång det gäller och krediteras motsvarande konto i kontogrupp 11. Lämpliga konton för ackumulerade avskrivningar är de som slutar med 9, exempelvis 1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader.

Årets avskrivningar enligt plan på maskiner och inventarier debiteras något av kontona i kontogrupp 78 beroende på vilken slags tillgång det gäller och krediteras motsvarande konto i kontogrupp 12. Lämpliga konton för ackumulerade avskrivningar är de som slutar med 9, exempelvis 1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier och verktyg.

Överavskrivningar, eller avskrivning utöver plan, utgör en bokslutsdisposition och debiteras konto 8850 Förändring av överavskrivningar och krediteras konto 2150 Ackumulerade överavskrivningar. Vid underavskrivningar bokförs tvärtom.

Angående nedskrivningar respektive återföring av nedskrivningar, nedskrivning, allmänt, och angående uppskrivningar respektive återföring av uppskrivningar, uppskrivning/uppskrivningsfond.

K3-regler

Avskrivning är enligt punkt 17.12 och punkt 18.19 en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod. Avskrivning görs per tillgång eller komponent.

Enligt punkt 17.24 får bestämmelserna om inventarier av mindre värde och korttidsinventarier enbart tillämpas i juridisk person.

K2-regler

Avskrivning ska enligt punkt 10.23 påbörjas det år som tillgången tas i bruk, dvs. företaget behöver inte börja avskrivning den dag eller månad som tillgången tas i bruk. När det gäller byggnad får avskrivning påbörjas det första året företaget redovisar byggnaden i balansräkningen även om den inte tagits i bruk. Avskrivning får göras med lika stora belopp varje år och behöver inte göras det år tillgången avyttras.

Enligt punkt 10.24 ska avskrivning göras även om tillgångens redovisade värde understiger dess verkliga värde. Avskrivning får, men behöver inte, göras ned till restvärdet, dvs detsamma som enligt K3 (avskrivningsbart belopp), se punkt 10.25.

K2 innehåller lättnadsregler för bestämning av nyttjandeperiod. Enligt punkt 10.27 får nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar alltid bestämmas till fem år. Nyttjandeperioden för förbättringsutgifter på annans fastighet får enligt punkt 10.28 bestämmas till 10 år för täckdiken och 20 år övriga förbättringsutgifter. Enligt punkt 10.30 gäller motsvarande tider för markanläggningar. Enligt punkt 10.31 får nyttjandeperioden för byggnader bestämmas enligt Skatteverkets allmänna råd om värdeminskningsavdrag, dvs. enligt följande:

ByggnadstypProcentsats
Småhus2
Parkeringshus3
Varuhus3
Hotell3
Restaurant3
Kiosk5
Övriga hyreshus2
EkonomibyggnaderVäxthus, silor, kylhus5
Övriga4
KraftverksbyggnaderVärme4
Vatten2
IndustribyggnaderSom inte är inrättade för speciellt ändamål4
Övriga industribyggnader som endast har en begränsad användbarhet för annat ändamål, t.ex. bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk5
Specialbyggnader3
Övriga byggnader4

Mark får inte skrivas av enligt punkt 10.29.

Avskrivningen får vara linjär, degressiv och produktionsberoende samt för andra tillgångar än byggnader progressiv. Se kommentaren till punkterna 10.27 och 10.31.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Avskrivning ska enligt punkt 9.23 påbörjas det år som tillgången tas i bruk, dvs. företaget behöver inte börja avskrivning den dag eller månad som tillgången tas i bruk. När det gäller byggnad får avskrivning påbörjas det första året företaget redovisar byggnaden i balansräkningen även om den inte tagits i bruk. Avskrivning får göras med lika stora belopp varje år och behöver inte göras det år tillgången avyttras.

Enligt punkt 9.24 ska avskrivning göras även om tillgångens redovisade värde understiger dess verkliga värde.

K ÅB innehåller lättnadsregler för bestämning av nyttjandeperiod. Enligt punkt 9.27 får nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar alltid bestämmas till fem år. Nyttjandeperiodens för förbättringsutgifter på annans fastighet får enligt punkt 9.28 bestämmas till 10 år för täckdiken och 20 år för öv-riga förbättringsutgifter. Enligt punkt 9.30 gäller motsvarande tider för markanläggningar. Enligt punkt 9.31 får nyttjandeperioden för byggnader bestämmas enligt Skatteverkets allmänna råd om värdeminskningsavdrag, se procentsatser under K2-regler ovan.

Mark får inte skrivas av enligt punkt 9.29.

Avskrivningen får vara linjär, degressiv och produktionsberoende samt för andra tillgångar än byggnader progressiv. Se kommentaren till punkterna 9.27 och 9.31.

K4-regler

Enligt IAS 16 punkt 60 och IAS 38 punkt 98 ska den avskrivningsmetod använda som återspeglar hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget. I IAS 16 punkt 62 beskrivs olika avskrivningsmetoder som kan använda för en systematisk fördelning av det avskrivningsbara beloppet över tillgångens nyttjandetid. Dessa är:

  1. - linjär avskrivning, dvs ett fast avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden om inte tillgångens restvärde ändras
  2. - degressiv avskrivning, dvs ett sjunkande avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden
  3. - produktionsberoende avskrivning, dvs att avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion.

Om ett förbrukningsmönster för en immateriell tillgång inte kan fastställas ska avskrivning göras linjärt, se IAS 38 punkt 97.

Nyttjandeperioden för mark är normalt obestämbar varför mark inte skrivs av, se IAS 16 punkt 58. Endast immateriella tillgångar med bestämbar skrivs av enligt IAS 38 punkt 97. Det innebär att exempelvis goodwill inte skrivs av enligt IFRS.

K1-regler

Observera att för den som upprättar förenklat årsbokslut redovisas ackumulerade avskrivningar och planenlig avskrivning endast för byggnader (fastigheter - inköp och byggnation) och markanläggningar (mark/markanläggning/markinventarier) - för maskiner och inventarier (maskiner och inventarier - inköp) redovisas bara årets avskrivning.

I det förenklade årsbokslutet får det inte finnas några obeskattade reserver vilket innebär att man inte får göra några överavskrivningar (eller underavskrivningar).

Se uppslagsordet Räkenskapsenlig avskrivning i Rätt Skatt.

 

Avskrivningsbart belopp

Avskrivningsenhet

Bokslutsdispositioner

Bostadsrätt

Fastigheter - inköp och byggnation

Komponentavskrivning

K-årsbokslut

Mark/markanläggning/markinventarier

Maskiner och inventarier - inköp

Nedskrivning, allmänt

Restvärdesavskrivning

Räkenskapsenlig avskrivning

Uppskrivning/uppskrivningsfond

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%