Redovisa Rätt 2019 - Eva Törning & Caisa Drefeldt

Byte av redovisningsprincip change in accounting policy

Ett företag kan ibland behöva byta en redovisnings- eller värderingsprincip som företaget tillämpar. Orsakerna till detta kan vara en ändring av lagstiftningen, en ändrad koncerntillhörighet eller att företagsledningen anser att den nya redovisningsprincipen ger en bättre bild av företaget. Enligt 3 kap. 5 § andra-fjärde styckena ÅRL framgår följande:

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse göras från andra stycket.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

Löpande bokföring

Ett byte av redovisningsprincip sker i normalfallet alltid på den första dagen på det räkenskapsår som företaget tillämpar redovisningsprincipen, dvs bokföringen ska ske enligt den nya principen. Om retroaktiv omräkning ska ske av tidigare år, ska effekten av denna bokföras det år då bytet sker och inte det år som rättelsen avser.

K3-regler

Byte av redovisningsprincip regleras i kapitel 10 Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel. Enligt punkt 10.2 får ett företag byta redovisningsprincip endast om

  1. det krävs på grund av en ändring i lag eller i K3,
  2. det leder till att den finansiella rapporten kommer att innehålla mer tillförlitlig och relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser eller förhållanden på företagets finansiella ställning, resultat eller kassaflöden,
  3. företaget byter koncerntillhörighet eller
  4. företagets verksamhet har minskat väsentligt i omfattning.

Huvudregeln vid byte av redovisningsprincip är att den ska tillämpas retroaktivt. Detta innebär att tidigare år måste räknas om som om företaget alltid hade tillämpat denna princip. I årsredovisningen kommer bytet att innebära att jämförelseåret räknas om och om bytet har effekt på tidigare år ska denna effekt redovisas mot ingående fritt eget kapital på jämförelseåret.

Dessutom måste i årsredovisningen en upplysning lämnas under rubriken Redovisnings- och värderingsprinciper att ett byte har skett samt vilken princip som bytts och vad som tillämpats tidigare samt de justeringsbelopp för varje post som påverkat post i resultat- och balansräkningen för innevarande år och föregående räkenskapsår, se punkt 10.6. Om bytet skett för att bytet leder till en mer tillförlitlig och relevant information i årsredovisningen ska företaget beskriva varför denna nya princip ger en mer tillförlitlig och relevant information.

Exempel

Ett företag byter redovisningsprincip avseende redovisning av pågående arbeten till fast pris från redovisning enligt färdigställandemetoden till successiv vinstavräkning. Bytet sker år 20X5.

Företaget räknar om effekten av bytet för åren innan jämförelseåret 20X4 och räknar då fram en ökad vinst på 100 000. Den uppskjutna skatten på denna omräkning är 30 % (av förenklingsskäl används en fast procentsats).

Effekten på jämförelseåret 20X4 före skatt uppgår till 200 000.

Jämförelseåret 20X4, som har fastställts på föregående årsstämma, visar en ingående balans av eget kapital enligt följande:

Aktiekapital 500 000
Balanserade vinstmedel850 000
Summa1 350 000

Utgående balans för jämförelseåret 20X4 uppgick till:

Aktiekapital 500 000
Balanserade vinstmedel 750 000
Årets vinst 300 000
Summa1 550 000

En notupplysning behövs då lämnas som förklara förändringen i ingående eget kapital för jämförelseåret samt hur effekten av bytet av princip har förändrat jämförelseårets utgående eget kapital. Noten kan utformas enligt följande:

AktiekapitalBalanserade vinstmedelSumma
Eget kapital enligt fastställd balansräkning per 20X3-12-31500 000850 0001 350 000
Byte av redovisningsprincip+100 000+ 100 000
Skatteeffekt vid byte av redovisningsprincip-30 000-30 000
Ny omräknad eget kapital per 20X4-01-01500 000920 0001 420 000
Utdelning enligt årsstämma -100 000-100 000
Årets resultat enligt fastställd balansräkning+300 000+300 000
Effekt av byte av redovisningsprincip +200 000+200 000
Skatteeffekt av byte av redovisningsprincip-60 000-60 000
Utgående eget kapital per 20X4-12-31500 0001 260 0001 760 000

Bokföring av bytet bokförs i huvudboken för 20X5 enligt följande:

Konto 1620 Upparbetad ej fakturerad intäkt debiteras med 300 000. Konto 2091 Balanserad vinst eller förlust krediteras med 210 000 och konto 2240 Avsättning för uppskjuten skatt krediteras med 90 000.

Mindre företag som tillämpar K3 behöver inte räkna om jämförelseåret enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL men under förutsättningen att upplysning lämnas om den bristande jämförbarheten lämnas i not. Enligt förarbeten till ÅRL, (Prop 2005/06:116) framgår att av de lämnade upplysningarna bör i vart fall framgå att principerna för värdering, klassificering respektive indelning i poster har ändrats, vilka principer som har tillämpats tidigare och vilka som tillämpas nu, vilken effekt ändringen har på företagets resultat och ställning samt anledningen till att företaget har bytt principer.

K2-regler

Enligt punkt 2.3 får ett företag ändra princip för värdering till någon av de metoder som anges i K2. Den nya metoden ska tillämpas framåt i tiden. Den nya metoden får enbart tillämpas på nya transaktioner med undantag för punkt 6.15.

Skrivningen innebär att huvudregeln är att ingen omräkning ska ske retroaktivt. Inte heller ska jämförelseåret räknas om. Att metoden enbart ska tillämpas på nya transaktioner innebär som exempel att om ett företag inte har tillämpat avskrivning ner till ett beräknat restvärde på sina anläggningstillgångar som har ett betydande restvärde efter nyttjandeperiodens slut och att företaget nu vill tillämpa denna metod kan den enkom användas på nya anskaffningar av anläggningstillgångar.

Enda undantaget från principen om retroaktiv tillämpning är om ett företag byter metod för redovisning av pågående arbeten till fastpris från färdigställandemetoden till successiv vinstavräkning. Ett exempel på detta kan vara om ett företag har ett pågående arbete som påbörjades året innan bytet av metod skedde och som fortfarande är pågående vid bokslutet året då byte sker, ska detta arbete räknas om enligt successiv vinstavräkning i bokslutet.

K4-regler

Enligt IAS 8 punkt 14 ska ett företag byta redovisningsprincip endast om bytet

  1. krävs av en IFRS, eller
  2. leder till finansiella rapporter som innehåller tillförlitlig och mer relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser eller förhållanden på företagets finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden.

I punkt 16 ges exempel på vad som inte är byte av redovisningsprincip:

  1. tillämpning av en redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser eller förhållanden som till sin innebörd skiljer sig från dem som tidigare inträffat, och
  2. tillämpning av en ny redovisningsprincip på transaktioner, händelser eller förhållanden som inte inträffat tidigare eller som var oväsentliga.

Om ett företag väljer att omvärdera tillgångar i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar eller IAS 38 Immateriella tillgångar utgör det ett byte av redovisningsprincip men här ska IAS 16 respektive IAS 38 tillämpas och inte IAS 8. Detta framgår av IAS 8 punkt 17-18.

Enligt punkt 19 gäller som huvudregel att

  1. a ett företag ska redovisa ett byte av redovisningsprincip som är följden av att IFRS tillämpats första gången, i enlighet med de särskilda övergångsbestämmelserna, om det finns några, i IFRS:en i fråga, och
  2. b ska, när ett företag byter redovisningsprincip i det fall IFRS tillämpas första gången och IFRS:en i fråga inte innehåller några särskilda övergångsbestämmelser som gäller detta byte, eller frivilligt byter redovisningsprincip, företaget tillämpa bytet retroaktivt.

Ytterligare vägledning om redovisning av byte av redovisningsprinciper återfinns i punkterna 20-27. Upplysningar om byte av redovisningsprinciper ska lämnas enligt punkterna 28-31.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt punkt 2.3 får ett företag ändra princip för värdering till någon av de metoder som anges i K2. Den nya metoden ska tillämpas framåt i tiden. Den nya metoden får enbart tillämpas på nya transaktioner med undantag för punkt 5.15.

Skrivningen innebär att huvudregeln är att ingen omräkning retroaktivt ska ske. Inte heller ska jämförelseåret räknas om. Att metoden enbart ska tillämpas på nya transaktioner innebär som exempel att om ett företag inte har tillämpat avskrivning ner till ett beräknat restvärde på sina anläggningstillgångar som har ett betydande restvärde efter nyttjandeperiodens slut och att företaget nu vill tillämpa denna metod kan den enkom användas på nya anskaffningar av anläggningstillgångar. Enda undantaget från detta är om ett företag byter metod för redovisning av pågående arbeten till fastpris från färdigställandemetoden till successiv vinstavräkning. Ett exempel på detta kan vara om ett företag har ett pågående arbete som påbörjades året innan bytet av metod skedde och som fortfarande är pågående vid bokslutet året då byte sker, ska detta arbete räknas om enligt successiv vinstavräkning i bokslutet.

 

K-årsbokslut

Redovisningsprincip, tillämpning av

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer