Ett företag kan ibland behöva byta en redovisnings- eller värderingsprincip som företaget tillämpar. Orsakerna till detta kan vara en ändring av lagstiftningen, en ändrad koncerntillhörighet eller att företagsledningen anser att den nya redovisningsprincipen ger en bättre bild av företaget. Enligt 3 kap. 5 § andra-fjärde styckena ÅRL framgår följande:

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse göras från andra stycket.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

Löpande bokföring

Ett byte av redovisningsprincip sker i normalfallet alltid på den första dagen på det räkenskapsår som företaget tillämpar redovisningsprincipen, dvs. bokföringen ska ske enligt den nya principen. Om retroaktiv omräkning ska ske av tidigare år, ska effekten av denna bokföras i huvudboken det år då bytet sker och inte det år som rättelsen avser.

K3-regler

Byte av redovisningsprincip regleras i kapitel 10 Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel. Enligt punkt 10.2 får ett företag byta redovisningsprincip endast om

  • det krävs på grund av en ändring i lag eller i K3,

  • det leder till att den finansiella rapporten kommer att innehålla mer tillförlitlig och relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser eller förhållanden på företagets finansiella ställning, resultat eller kassaflöden,

  • företaget byter koncerntillhörighet eller

  • företagets verksamhet har minskat väsentligt i omfattning.

Enligt kommentaren till punkt 10.2 är följande inte byte av redovisningsprincip:

  • Tillämpning av en redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser eller förhållanden som till sin innebörd skiljer sig från dem som tidigare inträffat.

  • Tillämpning av en ny redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser eller förhållanden som inte inträffat tidigare eller som var oväsentliga.

  • Byte från värderingsgrunden verkligt värde till anskaffningsvärde när det inte längre är möjligt att värdera en tillgång till verkligt värde (eller byte från anskaffningsvärde till verkligt värde när det åter är möjligt) även om K3 kräver eller tillåter en sådan värdering.

BFN förtydligar också i samma kommentar att det är ett byte av redovisningsprincip när K3 tillåter ett val vid redovisning, inklusive val av värderingsgrund, av en specifik transaktion, annan händelse eller förhållande och företaget ändrar sitt tidigare val.

Är det svårt att skilja byte av redovisningsprincip från ändrad uppskattning och bedömning, ska bytet eller ändringen enligt punkt 10.3 anses som ändrad uppskattning och bedömning.

Gränsdragningen mellan byte av redovisningsprincip och ändrad uppskattning och bedömning åskådliggörs i kommentaren till punkten med följande exempel:

Om ett företag tidigare tillämpat färdigställandemetoden men övergår till successiv vinstavräkning vid intäktsredovisning är det ett byte av redovisningsprincip. En ändrad metod för att mäta färdigställandegraden är däremot en ändrad uppskattning och bedömning.

Ett företag ska enligt punkt 10.4 redovisa byte av redovisningsprincip enligt följande:

  1. Byte till följd av ändring av lag eller K3 ska redovisas enligt övergångsbestämmelserna till ändringen.

  2. Andra byten ska redovisas med retroaktiv tillämpning.

Ett företag som redovisar byte av redovisningsprincip med retroaktiv tillämpning (se punkten b) i föregående stycke), ska enligt punkt 10.5 räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår som om den nya redovisningsprincipen alltid hade tillämpats. Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett byte av redovisningsprincip för det föregående räkenskapsåret ska företaget tillämpa den nya redovisningsprincipen på tillgångar och skulder från och med början av det innevarande räkenskapsåret.

I kommentaren till punkt 10.5 förklarar BFN att retroaktiv tillämpning är tillämpning av en ny redovisningsprincip på transaktioner samt andra händelser och förhållanden som om denna princip alltid hade tillämpats. Enligt punkt 6.3 ska specifikationen av förändringar i eget kapital innehålla uppgift om effekterna av retroaktiv tillämpning.

Den retroaktiva tillämpningen innebär således att företaget räknar om jämförelseåret enligt den nya principen när årsredovisningen upprättas. Om bytet har effekt på tidigare år ska denna effekt redovisas mot ingående fritt eget kapital på jämförelseåret.

Huvudregeln vid byte av redovisningsprincip är att den ska tillämpas retroaktivt. Detta innebär att tidigare år måste räknas om som om företaget alltid hade tillämpat denna princip. I årsredovisningen kommer bytet att innebära att jämförelseåret räknas om och om bytet har effekt på tidigare år ska denna effekt redovisas mot ingående fritt eget kapital på jämförelseåret.

Exempel

Ett företag byter redovisningsprincip avseende redovisning av pågående arbeten till fast pris från redovisning enligt färdigställandemetoden till successiv vinstavräkning. Bytet sker år 20X5.

Företaget räknar om effekten av bytet för åren innan jämförelseåret 20X4 och räknar då fram en ökad vinst på 100 000. Den uppskjutna skatten på denna omräkning är 30 % (av förenklingsskäl används en fast procentsats). Denna justering görs i ingående eget kapital för jämförelseåret.

Effekten på jämförelseåret 20X4 före skatt uppgår till 200 000.

Jämförelseåret 20X4, som har fastställts på föregående årsstämma, visar en ingående balans av eget kapital enligt följande:

Aktiekapital

500 000

Balanserade vinstmedel

850 000

Summa

1 350 000

Utgående balans för jämförelseåret 20X4 uppgick till:

Aktiekapital

500 000

Balanserade vinstmedel

750 000

Årets vinst

300 000

Summa

1 550 000

En notupplysning behövs då lämnas som förklara förändringen i ingående eget kapital för jämförelseåret samt hur effekten av bytet av princip har förändrat jämförelseårets utgående eget kapital. Noten kan utformas enligt följande:

 

Aktiekapital

Balanserade vinstmedel

Summa

Eget kapital enligt fastställd balansräkning per 20X3-12-31

500 000

850 000

1 350 000

Byte av redovisningsprincip

 

+100 000

+ 100 000

Skatteeffekt vid byte av redovisningsprincip

 

-30 000

-30 000

Ny omräknad eget kapital per 20X4-01-01

500 000

920 000

1 420 000

Utdelning enligt årsstämma

 

-100 000

-100 000

Årets resultat enligt fastställd balansräkning

 

+300 000

+300 000

Effekt av byte av redovisningsprincip

 

+200 000

+200 000

Skatteeffekt av byte av redovisningsprincip

 

-60 000

-60 000

Utgående eget kapital per 20X4-12-31

500 000

1 260 000

1 760 000

Bokföring av bytet bokförs i huvudboken för 20X5 enligt följande:

Konto 1620 Upparbetad ej fakturerad intäkt debiteras med 300 000. Konto 2091 Balanserad vinst eller förlust krediteras med 210 000 och konto 2240 Avsättning för uppskjuten skatt krediteras med 90 000.

Mindre företag som tillämpar K3 behöver inte räkna om jämförelseåret enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL men under förutsättningen att upplysning lämnas om den bristande jämförbarheten lämnas i not. Av förarbeten till bestämmelsen framgår att av de lämnade upplysningarna bör i vart fall framgå att principerna för värdering, klassificering respektive indelning i poster har ändrats, vilka principer som har tillämpats tidigare och vilka som tillämpas nu, vilken effekt ändringen har på företagets resultat och ställning samt anledningen till att företaget har bytt principer.

Upplysningar

Vid byte av redovisningsprincip ska enligt punkt 10.6 följande upplysningar lämnas:

  1. Karaktären på bytet av redovisningsprincip.

  2. Justeringsbelopp för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen för innevarande och föregående räkenskapsår, om det är praktiskt genomförbart. Är det praktiskt ogenomförbart att beräkna detta justeringsbelopp, ska en upplysning lämnas om skälen för det.

Ett företag som inte räknar om uppgifter i en flerårsöversikt I förvaltningsberättelsen ska enligt punkt 10.6 lämna upplysning om detta.

Vid ett frivilligt byte av redovisningsprincip för att det leder till den finansiella rapporten innehåller mer tillförlitlig och relevant information (se ovan) ska upplysning enligt punkt 10.7 lämnas om varför tillämpningen av den nya redovisningsprincipen leder till mer tillförlitlig och relevant information.

Enligt kommentaren till punkt 10.7 ska mindre företag som med stöd av 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL inte räknar om jämförelsetalen ska lämna upplysning om den bristande jämförbarheten. Upplysningen kan lämnas på en övergripande nivå och beskriva hur principerna har ändrats samt vilken effekt (positiv eller negativ) de ändrade principerna har på företagets resultat och ställning.

K2-regler

Enligt punkt 2.3 får ett företag ändra princip för värdering till någon av de metoder som anges i K2. Den nya metoden ska tillämpas framåt i tiden. Den nya metoden får enbart tillämpas på nya transaktioner med undantag för punkt 6.15.

Skrivningen innebär att huvudregeln är att ingen omräkning ska ske retroaktivt. Inte heller ska jämförelseåret räknas om. Att metoden enbart ska tillämpas på nya transaktioner innebär som exempel att om ett företag inte har tillämpat avskrivning ner till ett beräknat restvärde på sina anläggningstillgångar som har ett betydande restvärde efter nyttjandeperiodens slut och att företaget nu vill tillämpa denna metod kan den enkom användas på nya anskaffningar av anläggningstillgångar.

Enda undantaget från principen om retroaktiv tillämpning är om ett företag byter metod för redovisning av pågående arbeten till fastpris från färdigställandemetoden till successiv vinstavräkning. Ett exempel på detta kan vara om ett företag har ett pågående uppdrag som påbörjades året innan bytet av metod skedde och som fortfarande är pågående vid bokslutet året då byte sker, ska detta arbete räknas om enligt successiv vinstavräkning i bokslutet.

Ett företag som ändrat princip för värdering enligt K2 ska inte räkna om det föregående året, se punkt 2.5.

K4-regler

Enligt IAS 8 punkt 14 ska ett företag byta redovisningsprincip endast om bytet

  1. krävs av en IFRS, eller

  2. leder till finansiella rapporter som innehåller tillförlitlig och mer relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser eller förhållanden på företagets finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden.

I punkt 16 ges exempel på vad som inte är byte av redovisningsprincip:

  1. tillämpning av en redovisningsprincip på transaktioner, andra händelser eller förhållanden som till sin innebörd skiljer sig från dem som tidigare inträffat, och

  2. tillämpning av en ny redovisningsprincip på transaktioner, händelser eller förhållanden som inte inträffat tidigare eller som var oväsentliga.

Om ett företag väljer att omvärdera tillgångar i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar eller IAS 38 Immateriella tillgångar utgör det ett byte av redovisningsprincip men här ska IAS 16 respektive IAS 38 tillämpas och inte IAS 8. Detta framgår av IAS 8 punkt 17-18.

Enligt punkt 19 gäller som huvudregel att ett företag ska

  1. redovisa ett byte av redovisningsprincip som är följden av att IFRS tillämpats första gången, i enlighet med de särskilda övergångsbestämmelserna, om det finns några, i IFRS:en i fråga, och

  2. när ett företag byter redovisningsprincip i det fall IFRS tillämpas första gången och IFRS:en i fråga inte innehåller några särskilda övergångsbestämmelser som gäller detta byte, eller frivilligt byter redovisningsprincip, företaget tillämpa bytet retroaktivt.

Ytterligare vägledning om redovisning av byte av redovisningsprinciper återfinns i punkterna 20-27. Upplysningar om byte av redovisningsprinciper ska lämnas enligt punkterna 28-31.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt punkt 2.3 får ett företag ändra princip för värdering till någon av de metoder som anges i K-årsbokslut. Den nya metoden ska tillämpas framåt i tiden. Den nya metoden får enbart tillämpas på nya transaktioner med undantag för punkt 5.15.

Skrivningen innebär att huvudregeln är att ingen omräkning retroaktivt ska ske. Inte heller ska jämförelseåret räknas om. Att metoden enbart ska tillämpas på nya transaktioner innebär som exempel att om ett företag inte har tillämpat avskrivning ner till ett beräknat restvärde på sina anläggningstillgångar som har ett betydande restvärde efter nyttjandeperiodens slut och att företaget nu vill tillämpa denna metod kan den enkom användas på nya anskaffningar av anläggningstillgångar. Enda undantaget från detta är om ett företag byter metod för redovisning av pågående uppdrag till fastpris från färdigställandemetoden till successiv vinstavräkning. Ett exempel på detta kan vara om ett företag har ett pågående arbete som påbörjades året innan bytet av metod skedde och som fortfarande är pågående vid bokslutet året då byte sker, ska detta arbete räknas om enligt successiv vinstavräkning i bokslutet.