Om det vid köpet, före faktureringen, avtalats om en viss procent i dröjsmålsränta vid för sen betalning, har säljaren rätt att av köparen ta ut denna från förfallodagen enligt 71 § köplagen (1990:931). Se även betalningsföreläggande och inkasso.

Om det inte har avtalats om någon dröjsmålsränta har säljaren ändå rätt att ta ut dröjsmålsränta med referensräntan (www.riksbanken.se) plus åtta procentenheter enligt bestämmelserna i 3, 4, 6 §§ räntelagen (1975:635) - men denna ränta får inte tas ut förrän 30 dagar efter fakturaavsändandet.

Löpande bokföring

Hos säljaren:

Erhållen dröjsmålsränta, som tas ut på grund av att kunderna betalat för sent, krediteras lämpligen konto 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar.

Hos köparen:

Erlagd dröjsmålsränta, som påförts på grund av att man betalat sina leverantörsskulder för sent, debiteras lämpligen konto 8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder.

Bokslut

Hos säljaren:

Den per balansdagen upplupna dröjsmålsränteintäkten kan redovisas som en interimsfordran om denna bedöms som säker. Den upplupna dröjsmålsräntan krediteras använt konto, t.ex. konto 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar och debiteras konto 1760 Upplupna ränteintäkter, alternativt konto 1700 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Hos köparen:

Den per balansdagen upplupna dröjsmålsräntekostnaden kan redovisas som en interimsskuld. Den upplupna dröjsmålsräntan debiteras använt konto, t.ex. konto 8400 Räntekostnader (gruppkonto) och krediteras konto 2960 Upplupna räntekostnader.

K3-regler

Företag som redovisar enligt K3 ska enligt punkt 23.28 redovisa ersättning i form av ränta som intäkt enligt effektivräntemetoden. Även räntekostnader (punkt 25.2) ska beräknas enligt denna metod.

Effektivräntemetoden är enligt punkt 11.12 en metod för beräkning enligt vilken ränteintäkten eller räntekostnaden för ett räkenskapsår är lika med den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens redovisade värde vid räkenskapsårets början multiplicerat med effektivräntan. Enligt punkt 11.11 definieras effektivränta som ”den räntesats som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid till instrumentets redovisade värde”.

K2-regler

För företag som tillämpar K2 ska ränta redovisas i resultaträkning med utgångspunkt i vilken period den avser. Utgör dröjsmålsränta obetydliga belopp får de enligt punkt 8.8 redovisas som rörelseintäkter eller rörelsekostnader. Annars redovisas intäkt i form av dröjsmålsräntor på kundfordringar under rubriken Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter. I balansräkning K2 redovisas interimsfordringar under Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Kostnader i form av dröjsmålsräntor redovisas som Räntekostnader och liknande resultatposter. I balansräkningen redovisas interimsskulder under Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut. Bestämmelserna i K ÅB överensstämmer med K2-reglerna, se ovan.

K4-regler

Företag som redovisar enligt IFRS i koncernredovisningen ska tillämpa IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder när det gäller ränteintäkter och IAS 23 Låneutgifter när det gäller dröjsmålsräntor. Både ränteintäkter och räntekostnader ska beräknas med hjälp av effektivräntemetoden som anges i IFRS 9 Finansiella instrument.

K1-regler

Företag som redovisar enligt K1 ska i posten Övriga fordringar i det förenklade årsbokslutet tas upp ränteinkomster som sammanlagt uppgår till minst 5 000 kr, och som hänför sig till räkenskapsåret men som företaget får först nästa år. I posten Övriga skulder redovisas räntekostnader.

I det förenklade årsbokslutet behöver ränteintäkter och räntekostnader bara periodiseras om de uppgår till mer än 5 000 kr, i så fall debiteras konto 8410 och krediteras konto 2900. Återföringen i det nya räkenskapsårets bokföring sker genom att samma konton bokförs omvänt.