Elcertifikat och kvotplikt infördes 2003 för att stimulera ökad produktion av elektrisk energi med förnybara energikällor. Sedan 2012 är elcertifikatsmarknaden gemensam med Norge. Förnybara energikällor är exempelvis vindkraft, biokraft, solenergi och vågenergi.
Ett stoppdatum har beslutats för elcertifikatssystemet som innebär att inga nya anläggningar i Sverige som sätts i drift efter den 31 december 2021 ska kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat. Anläggningar som sätts i drift i Sverige före stoppdatum, och som uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat, kan däremot godkännas fram till och med 2035.
Utbudet av elcertifikat styrs av elproducenter av förnybar el. Dessa har rätt att få elcertifikat av staten. En MWh el ger ett elcertifikat under förutsättning att produktionsanläggningen är godkänd av Energimyndigheten för tilldelning av elcertifikat. Tilldelning av elcertifikat sker i regel under 15 år för en godkänd anläggning.
Efterfrågan av elcertifikat finns hos kvotpliktiga aktörer, exempelvis elhandelsföretag (det vill säga företag som säljer el till företag och privatpersoner där dessa är slutanvändare). Kvotplikten omfattar både ett företags försäljning av el och företagets egen användning av el. Det finns undantag från kvotplikt för elintensiv industri. Den kvotpliktiga aktören är därför skyldighet att inneha elcertifikat i förhållande till försäljningen/användningen när kvotplikten ska fullgöras. Dessa elcertifikat ska finnas i kontoföringssystemet Cesar hos Energimyndigheten. Elcertifikat har en i praktiken obegränsad livslängd och kan användas för att uppfylla kvotplikt under hela elcertifikatssystemets löptid som enligt nuvarande beslut löper till 2035.
Kvotplikt ska anmälas till Energimyndigheten av den kvotpliktiga aktören. All myndighetshantering av elcertifikat hanteras av Energimyndigheten. Det innefattar ansökan, kontoföring och tillsyn.
Lite schematiskt kan hanteringen av elcertifikat beskrivas enligt följande:
Elproducenter producerar el som berättigar till elcertifikat och rapporterar detta till Energimyndigheten (månadsvis eller med annan periodicitet).
Månaden efter sker tilldelning av elcertifikat på elproducentens Cesar-konto hos Energimyndigheten.
Elcertifikaten säljs av elproducenten på elcertifikatsmarknaden eller direkt till ett annat företag som behöver elcertifikat för att reglera sin kvotplikt. Elproducenten erhåller betalning.
Det kvotpliktiga företaget använder elcertifikat för att reglera sin kvotplikt och elcertifikaten annulleras.
Ett kvotpliktigt företag som inte fullgör kvotplikten måste betala en sanktionsavgift (kvotpliktavgift) som uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av elcertifikatspriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år.
Följande datum är viktiga vad gäller elcertifikat:
1 mars | Sista dag för att deklarera elförsäljning och elanvändning för det föregående kalenderåret. |
31 mars | Sista dag för kvotpliktiga att säkerställa att korrekt antal elcertifikat finns på Cesar-kontot. |
1 april | Elcertifikat som krävs för att uppfylla kvotplikten och som finns på Cesar-kontot annulleras. |
Elcertifikat utgör ur ett redovisningsperspektiv immateriella tillgångar och kan jämställas med en slags valuta som ska användas för att släcka ut en skuld. Dessa kan vara anläggningstillgång eller omsättningstillgång beroende på om syftet med innehavet är försäljning (elproducent) eller att reglering ska ske (kvotpliktigt företag) under det efterföljande räkenskapsåret eller om det ska göras vid ett senare tillfälle.
Tidpunkten för redovisning av elcertifikat i balansräkningen styrs av när äganderätten till rättigheten övergår till elproducenten. Här förutsätts en elproduktion som rapporteras in och först därefter redovisas rättigheterna i balansräkningen. Dessa rättigheter redovisas därför i produktionsmånaden som en upplupen intäkt. Värdering görs normalt efter det verkliga värdet för produktionsmånaden, se nedan under K3-regler, K2-regler och K4-regler. Månaden efter tilldelas elcertifikaten och återfinns på Cesar-kontot. Omklassificering görs då från upplupen intäkt till elcertifikat (eftersom tillgångsposten har ändrat karaktär). Någon omvärdering av anskaffningsvärdet görs inte eftersom elcertifikaten åsätts ett anskaffningsvärde under produktionsmånaden.
Tilldelning av dessa rättigheter resulterar i en intäkt som normalt utgör ett offentligt bidrag i det elproducerande företaget. Dessa kan antingen redovisas i någon av posterna Nettoomsättning eller Övriga rörelseintäkter beroende på om intäkten är från den primära eller sekundära verksamheten.
Elcertifikat som förvärvas av ett kvotpliktigt företag (eller ett företag som handlar med elcertifikat) redovisas till inköpspris och normalt den dag som elcertifikaten överförts till Cesar-kontot.
Elcertifikat som köps in på termin redovisas vanligtvis vid leveranstillfället och till avtalat pris.
Innehav av elcertifikat och kvotpliktsskuld kvittas inte eftersom det inte är en fordran och skuld (se K3 punkt 2.6) utan en immateriell tillgång och en skuld.
För mer information, se www.energimyndigheten.se.
Källa: Erik Thornström, Energiföretagen
Löpande bokföring
Köpare utan egen kvotplikt:
Kostnaden för elcertifikat ingår i den elkostnad som debiteras av det kvotpliktiga företaget, som normalt bokförs på konto 5020 El för belysning, 5120 El för belysning, 5310 El för drift eller på ett konto i konklass 4. Bokföringsmässigt behövs därmed inget särskilt konto för elcertifikat.
Elproducent:
Systemet med elcertifikat innebär att elproducenten både erhåller en intäkt från försäljningen av el och i form av elcertifikat för att elproducenten har en elproduktion som berättar till elcertifikat. Den sistnämnda intäkten redovisas normalt enligt bestämmelserna om offentliga stöd, se K3-regler, K2-regler och K4-regler nedan.
Transaktionerna hos elproducenten åskådliggörs enklast med ett exempel:
Antag en produktion i oktober på 100 och att elproducenten tillämpar huvudregeln att värdera tilldelade elcertifikat till verkligt värde. I oktober månads bokföring görs därmed normalt följande bokning:
Händelse | Konto | Debet | Kredit |
Intäkt från produktionen | 3000/3980 |
| 100 |
Upplupen intäkt för oktober | 1792 | 100 |
|
Vilket intäktskonto som används beror på om intäkten från elcertifikatsberättigad produktion är en primär eller sekundär intäkt i verksamheten. Konto 1792 benämns Upplupna intäkter från elcertifikat i Energi-BAS 2016.
I november tilldelas elcertifikaten och läggs in på elproducentens CESAR-konto vilket normalt föranleder följande bokningar:
Händelse | Konto | Debet | Kredit |
Omklassificering upplupen intäkt | 1792 |
| 100 |
Tilldelade elcertifikat | 1092/1492/1692 | 100 |
|
Klassificering av tillgången elcertifikat beror dels på om syftet med innehavet är att inneha elcertifikaten längre eller kortare tid, dels syftet med ett kortfristigt innehav. Ett företag som inte bara ser elproduktionen utan även elcertifikaten som primär intäkt (konto 3000 ovan), klassificerar elcertifikaten ofta som varulager eftersom syftet med dem är att de ska säljas i den löpande verksamheten. Är syftet att släcka ut en kvotplikt klassificeras elcertifikaten vanligen under rubriken Kortfristiga fordringar (och intäkten på konto 3980 ovan).
I januari påföljande år säljs elcertifikaten för 105 till ett kvotpliktigt företag.
Händelse | Konto | Debet | Kredit |
Realisationsvinst | 3xxx/3970 |
| 5 |
Sålda elcertifikat | 1092/1492/1692 |
| 100 |
Betalning | 1930 | 105 |
|
Om företaget väljer att värdera till noll (K3 punkt 24.9), skattemässigt värde (se K2-regler nedan) eller symboliskt belopp (IAS 20 punkt 23) uppstår endast en transaktion och det är en intäkt på 105 när elcertifikaten säljs.
Kvotpliktigt företag:
Det kvotpliktiga företaget behöver köpa in elcertifikat för att täcka sin kvotplikt. Anskaffningsvärdet för elcertifikat prissätter även den kvotpliktsskuld som regleras med elcertifikat den 31/3 varje år (för året innan). Kvotpliktsskulden har nedan klassificerats som en kortfristig skuld vilket (konto 2892 i Energi-BAS 2016) eftersom den till sin natur är kortfristig och det kvotpliktiga företaget i de allra flesta fall vet hur skulden ska ”prissättas” (genom innehav av elcertifikat, terminsavtal avseende elcertifikat eller genom kvotpliktsavgift).
Transaktionerna hos det kvotpliktiga företaget åskådliggörs enklast med två exempel, ett där företaget per balansdagen har köpt in elcertifikat och ett där företaget per balansdagen har köpt elcertifikat på termin för leverans under det påföljande året.
Vi antar ett köp på 105 vilket motsvarar kvotpliktsskulden.
Inköp av elcertifikat
Debiterade elcertifikat på kunder uppgår till 110. Vi bortser här från annan försäljning som hänger samman med elcertifikaten.
Per 31/12 har då normalt följande händelser bokförts:
Händelse | Konto | Debet | Kredit |
Intäkt för elcertifikat från kund | 3xxx |
| 110 |
Kundfordringar | 1510 | 110 |
|
Inköp elcertifikat | 1692 | 105 |
|
Betalning | 1930 |
| 105 |
Framräknad kvotpliktsskuld | 2892 |
| 105 |
Kostnad för kvotplikten | 4xxx | 105 |
|
Vinsten från hanteringen av elcertifikat gentemot kunden uppgår således till 5 (intäkt från kund 110 minskat med inköpet av elcertifikatet på 105).
Inköp av elcertifikat på termin
Det kvotpliktiga företaget kan också köpa in elcertifikat på termin med leverans efter balansdagen men före 31/3 då kvotplikten ska regleras. Med samma förutsättningar som enligt ovan återfinns då normalt följande transaktioner:
Händelse | Konto | Debet | Kredit |
Intäkt för elcertifikat från kund | 30xx |
| 110 |
Kundfordringar | 1510 | 110 |
|
Framräknad kvotpliktsskuld | 2892 |
| 105 |
Kostnad för kvotplikten | 4xxx | 105 |
|
Kvotpliktsskulden framräknas (prissätts) enligt terminens pris eftersom det är med de kommande inköpen av elcertifikat som kvotpliktsskulden ska regleras.
Kvotpliktsskulden regleras
När kvotplikten släcks ut den 1 april påföljande år bokförs normalt följande transaktioner:
Händelse | Konto | Debet | Kredit |
Annullerade elcertifikat | 1692 |
| 105 |
Reglerad kvotpliktsskuld | 2892 | 105 |
|
Bokslut
Elcertifikat som klassificerats som immateriell anläggningstillgång värderas enligt 4 kap. 3 § ÅRL till anskaffningsvärde minskat med nedskrivning enligt 4 kap. 5 § ÅRL. Elcertifikat har inte en begränsad nyttjandeperiod och minskas därför inte med avskrivningar, se 4 kap. 4 § ÅRL.
Elcertifikat som klassificerats som varulager eller kortfristig fordran ska enligt 4 kap. 9 § ÅRL värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Om elcertifikat och skuld för elcertifikat kvittas i balansräkningen i årsredovisningen lämnas normalt upplysning om bruttobeloppen i not eftersom det är en avvikelse från kvittningsförbudet, se 5 kap. 5 § ÅRL. (Ovan beskrivs att kvittning inte är tillåten enligt K3 eftersom det inte är en fordran och en skuld som redovisas utan en immateriell tillgång och en skuld.)
K3-regler
Elproducent:
Huvudregeln i punkt 24.6 innebär att alla offentliga bidrag värderas till verkligt värde av den tillgång som företaget fått eller kommer att få. Detta gäller även för elcertifikat. I juridisk person får dock offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en omsättningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att företag som klassificerar sina elcertifikat som omsättningstillgångar i juridisk person kan värdera dessa till noll. I koncernredovisningen måste de dock alltid värderas till verkligt värde.
Elproducent:
Huvudregeln i punkt 24.6 innebär att alla offentliga bidrag värderas till verkligt värde av den tillgång som företaget fått eller kommer att få. Detta gäller även för elcertifikat. I juridisk person får dock offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en omsättningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde, se punkt 24.9. Det innebär att företag som klassificerar sina elcertifikat som omsättningstillgångar i juridisk person kan värdera dessa till noll. I koncernredovisningen måste de dock alltid värderas till verkligt värde.
Kvotpliktigt företag:
Förvärvade elcertifikat värderas enligt kapitel 18. Tilldelade elcertifikat värderas enligt kapitel 18 efter den första redovisningen.
K2-regler
Elproducent:
Ett bidrag ska enligt punkt 6.27 redovisas som intäkt, om företaget senast på balansdagen uppfyller villkoren för att ta emot bidraget. Ett bidrag får dock enligt punkt 6.28 inte redovisas som intäkt om bidraget ska minska anskaffningsvärdet vid förvärv av en tillgång (se punkt 9.14) eller redovisas som skuld (se punkt 17.4). Ett bidrag som redovisats som skuld och som efterskänks eller av annan anledning inte ska återbetalas ska redovisas som intäkt.
De flesta offentliga bidrag erhålls i form av likvida medel och då värderas intäkten enligt punkt 6.4 till det belopp anges i avtalet/beslutet (vilket också är det belopp som i de flesta fall betalats in till företaget). Vad gäller elcertifikat så erhålls bidraget genom att företaget tilldelas en tillgång som inte är likvida medel och då är inte punkten 6.4 tillämplig. K2 har därmed ingen vägledning alls vad gäller den här typen av bidrag. En analogitolkning av punkt 6.5 om intäkter som erhålls genom gåva och testamente skulle innebära värdering får göras till verkligt värde eller till det skattemässiga värdet. I fallet med elcertifikat skulle det innebära ett val mellan det noterade priset vid produktionstillfället och det skattemässiga värdet vilket är noll. Det förefaller således som att det skulle gå att värdera till såväl verkligt värde som skattemässigt värde. Med tanke på att K2 ska innebära så få justeringar som möjligt i deklarationen måste värdering till skattemässigt värde, det vill säga noll, anses som en huvudregel.
Elproducent:
Ett bidrag ska enligt punkt 6.27 redovisas som intäkt, om företaget senast på balansdagen uppfyller villkoren för att ta emot bidraget. Ett bidrag får dock enligt punkt 6.28 inte redovisas som intäkt om bidraget ska minska anskaffningsvärdet vid förvärv av en tillgång (se punkt 9.14) eller redovisas som skuld (se punkt 17.4). Ett bidrag som redovisats som skuld och som efterskänks eller av annan anledning inte ska återbetalas ska redovisas som intäkt.
De flesta offentliga bidrag erhålls i form av likvida medel och då värderas intäkten enligt punkt 6.4 till det belopp anges i avtalet/beslutet (vilket också är det belopp som i de flesta fall betalats in till företaget). Vad gäller elcertifikat så erhålls bidraget genom att företaget tilldelas en tillgång som inte är likvida medel och då är inte punkten 6.4 tillämplig. K2 har därmed ingen vägledning alls vad gäller den här typen av bidrag. En analogitolkning av punkt 6.5 om intäkter som erhålls genom gåva och testamente skulle innebära värdering får göras till verkligt värde eller till det skattemässiga värdet. I fallet med elcertifikat skulle det innebära ett val mellan det noterade priset vid produktionstillfället och det skattemässiga värdet vilket är noll. Det förefaller således som att det skulle gå att värdera till såväl verkligt värde som skattemässigt värde. Med tanke på att K2 ska innebära så få justeringar som möjligt i deklarationen måste värdering till skattemässigt värde, det vill säga noll, anses som en huvudregel.
Kvotpliktigt företag:
Förvärvade elcertifikat värderas enligt punkt 9.8 till det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande.
K4-regler
Statliga bidrag värderas enligt IAS 20 punkt 7 som huvudregel till verkligt värde. Ett elcertifikat är ett icke-monetärt bidrag och enligt IAS 20 punkt 23 är det tillåtet att redovisa tillgången och bidraget till ett symboliskt belopp i stället för till verkligt värde.
Intäkten av elcertifikat för elproducenten är inte en intäkt från avtal med kund och omfattas därför normalt inte av IFRS 15. Det gör däremot det kvotpliktiga företagets intäkt avseende elcertifikat gentemot slutkund.
Förvärvade elcertifikat värderas enligt IAS 38. Tilldelade elcertifikat värderas enligt IAS 38 efter det första redovisningstillfället.
Se även uppslagsordet Elcertifikat i Rätt Skatt.