Enligt 3 kap. 2 § ÅRL ska resultaträkningen i sammandrag visa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Detta innebär att företaget i samband med bokslutsarbetet både måste ta hänsyn till utgifter och inkomster som inträffat före balansdagen, respektive kommer att inträffa efter balansdagen. I bokslutet ska en periodisering, fördelning, göras så att den del av inkomsterna respektive utgifterna som hör till det räkenskapsår för bokslutet tas med i bokslutet som intäkter och kostnader, se 5 kap. 3 § BFL. Dessa transaktioner kallas för bokslutstransaktioner. Företagets balansräkning påverkas ofta av dessa periodiseringar eftersom de ger upphov till interimsfordringar respektive interimsskulder. Interimsfordringar består av per balansdagen förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Interimsskulderna består av per balansdagen upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Löpande bokföring

När det gäller interimsfordringar, dvs. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, debiteras något av kontona i kontogrupp 17 i BAS och motsvarande utgifts- respektive inkomstkonto krediteras med det periodiserade beloppet.

När det gäller interimsskulder, dvs. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, krediteras något av kontona i kontogrupp 29 i BAS och motsvarande utgifts- respektive inkomstkonto debiteras med det periodiserade beloppet.

När bokslutet är klart kan gjorda interimstransaktioner återföras i det nya räkenskapsårets bokföring, alternativt kan motbokning ske när posterna regleras. Den faktiska kostnaden kan också bokföras direkt mot interimskontot. Om det är en återkommande periodisering kan det i stället vara lämpligt att låta posten ligga kvar under året och i bokslutsarbetet justera med årets förändring.

K3-regler

Företag som tillämpar K3 ska ställa upp balansräkningen enligt kapitel 4, balansräkning K3, och resultaträkningen enligt kapitel 5, resultaträkning, allmänna regler enligt K3.

K2-regler

Företag som tillämpar K2 ska ställa upp balansräkningen enligt punkt 4.7 och resultaträkningen enligt punkt 4.4. Enligt punkt 2.4 behöver inte inkomster och utgifter som understiger 5 000 kronor periodiseras. Inte heller återkommande kostnader, såsom exempelvis försäkringspremier avseende företagets egna försäkring, behöver periodiseras om inte kostnaden varierar med än 20 % mellan åren och varje år belastas med en årskostnad, se punkt 7.9.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Företag som tillämpar K ÅB ska ställa upp balansräkningen enligt punkt 4.6 och resultaträkningen enligt punkt 4.3. Enligt punkt 2.4 behöver inte inkomster och utgifter som understiger 5 000 kronor periodiseras. Inte heller återkommande kostnader, såsom exempelvis försäkringspremier avseende företagets egna försäkring, behöver periodiseras om inte kostnaden varierar med än 20 % mellan åren och varje år belastas med en årskostnad, se punkt 6.9.

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS i koncernredovisningen ska vid upprättande av koncernredovisning tillämpa IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Balansräkningen, eller egentligen ”Rapporten över finansiell ställning”, ska ställas upp enligt punkterna 54-59 i IAS 1, balansräkning. Rapporten över totalresultat, dvs. resultaträkningen och rapporten över övrigt totalresultat, ska ställas upp enligt punkterna 82-87 i IAS 1, resultaträkning. Enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer ska uppställningsformerna ÅRL tillämpas i moderföretaget.

K1-regler

Enligt K1 för enskilda näringsidkare gäller att förskott bara behöver periodiseras om de uppgår till mer än 5 000 kr. Ränteinkomster ska periodiseras om de uppgår till mer än 5 000 kr. Enligt K1 (se kommentaren till punkterna 6.59-6.64 i K1 för enskilda näringsidkare) gäller följande för posten Övriga fordringar:

  • Förskott till leverantör omfattar både betalningar som avser en framtida leverans av en vara eller tjänst och s.k. förutbetalda kostnader. En första förhöjd leasinghyra är ett förskott som ska fördelas över avtalsperioden.

  • En betald premie för en försäkring som berör två räkenskapsår är inte ett förskott utan ska kostnadsföras i sin helhet även om en del av premien avser påföljande år.

I posten Övriga fordringar ska följande tas upp efter värdering enligt punkterna 6.63 och 6.64:

  • Förskott till leverantör, exklusive avdragsgill mervärdesskatt, överstigande 5 000 kronor, där leverans, delleverans eller utförande av tjänst inte påbörjats (förskottsutbetald).

  • Första förhöjd leasinghyra, exklusive avdragsgill mervärdesskatt, överstigande 5 000 kr (förskottsutbetald).

  • Ränteinkomster, sammanlagt överstigande 5 000 kronor, som är hänförliga till räkenskapsåret men som företagaren får först nästa år (efterskottsinbetalas).

  • Ränteutgifter, sammanlagt överstigande 5 000 kronor, som företaget har betalat under räkenskapsåret men som är hänförliga till nästa år (förskottsutbetald).

  • Inkomster av offentliga stöd, skadeståndsersättningar, försäkringsersättningar som beslutats under räkenskapsåret men ännu inte utbetalats (efterskottsinbetalas).

  • Fordringar (samt fordringar på grund av avyttring) på kooperativa föreningar.

  • Fordran avseende mervärdesskatt samt för mycket inbetald arbetsgivaravgift och preliminärskatt för anställda.

Bedömningen av om ett förskott uppgår till 5 000 kr eller mer ska göras utifrån hur normala affärsmässiga transaktioner redovisas. Att konstruera faktureringen med enda avsikt att understiga gränsvärdet för förskott är inte förenligt med god redovisningssed. Delas faktureringen eller betalningen av en varuleverans eller tjänst upp på flera fakturor eller delbetalningar ska delbeloppen summeras när 5 000-kronorsgränsen bedöms.

För K1 ideella föreningar och registrerade trossamfund, se kommentaren till punkterna 6.51-6.56.

I posten Övriga skulder ska enligt kommentaren till punkterna 6.72-6.75 i K1 för enskilda näringsidkare följande tas upp efter värdering enligt punkt 6.71.

  • Förskott från kund överstigande 5 000 kronor, där leverans, delleverans eller utförande av tjänst inte påbörjats (förskottsinbetald).

  • Ränteutgifter, sammanlagt överstigande 5 000 kr som är hänförliga till räkenskapsåret men som betalas nästa år (efterskottsutbetalas).

  • Övriga utgifter (främst skadeståndsersättning) som beslutats under räkenskapsåret men ännu inte utbetalts (efterskottsutbetalas).

  • Ränteinkomster, sammanlagt överstigande 5 000 kronor, som företaget fått utbetalt men som är hänförliga till nästa år (förskottsinbetald).

Endast förskott över 5 000 kr exklusive mervärdesskatt behöver tas upp som förskott om företaget inte börjat utföra tjänsten eller leverera varan. Prövningen ska ske post för post, dvs. för varje inbetalning eller faktura för sig. Det är således förskott där arbetet över huvud taget inte har påbörjats eller där leverans inte skett som ska tas upp som förskott. Har företagaren påbörjat arbetet ska det inte tas upp som förskott även om någon leverans eller prestation till kunden ännu inte har skett.

Det är också ett förskott om det är uppenbart att det är fråga om betalning för en delleverans av varor som inte levererats eller deltjänster som inte påbörjats.

För varor innebär detta att det ska vara uppenbart att klart avgränsade delar kommer att levereras vid olika tidpunkter för att det ska vara fråga om delleveranser. Ersättningen för den delleveransen som ännu inte påbörjats ska uppgå till minst 5 000 kr för att ett förskott ska behöva tas upp.

Vid tjänsteuppdrag kan det t.ex. vara fråga om betalningar som avser sådana tjänster som uppenbarligen utförs i lika delar under en längre period, som t.ex. vid hyresavtal. Det kan t.ex. vara en hyra som betalas för tre månader men där endast två månader har presterats på balansdagen. Överstiger ersättningen för den månad som återstår 5 000 kr exklusive mervärdesskatt så ska den delen tas upp som ett förskott. Det ska dock vara uppenbart att det är delar av en prestation som inte har påbörjats.

Med denna definition av förskott och bestämmelsen att endast förskott på mer än 5 000 kr behöver tas upp så borde det bli ganska sällsynt att förskott behöver tas upp.

För K1 ideella föreningar och registrerade trossamfund, se kommentaren till punkterna 6.73-6.78.

Balansräkning K1