Tillgångar och avsättningar eller skulder får enligt 2 kap. 4 § ÅRL inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. Enligt förarbeten till ÅRL, prop. 1995/96:10, finns det dock en möjlighet att kvitta om det föreligger en legal eller avtalsenlig kvittningsrätt. Skulle företag utnyttja denna möjlighet att kvitta måste bruttobeloppen enligt 5 kap. 5 § ÅRL anges i not. Se även kvittning pågående uppdrag.
K3-regler
Enligt punkterna 2.5 och 2.6 får tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader endast kvittas mot varandra om det krävs eller tillåts enligt K3 och det finns en kvittningsrätt enligt lag eller avtal.
K2-regler
Enligt punkt 2.1 får ett företag enbart avvika från 2 kap. 4 § ÅRL endast om detta anges i det allmänna rådet.
Följande tillåtna kvittningar finns i K2:
1. kvittning av fakturerade belopp mot nedlagda kostnader vid värdering av uppdrag till fast pris (se punkt 6.24),2. nettoredovisning av årets nedskrivningar och återföring av tidigare års nedskrivningar (se punkt 4.4),3. nettoredovisning av intäkter och kostnader i respektive post under rubriken Finansiella poster (se punkt 4.4), och4. nettoredovisning av intäkter och kostnader vid beräkning av realisationsvinst enligt punkt 6.32 och realisationsförlust enligt punkt 7.13.
K4-regler
Ett företag ska enligt IAS 1 punkt 32 inte kvitta tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS.
Ett företag redovisar enligt IAS 1 punkt 33 såväl tillgångar och skulder som intäkter och kostnader var för sig. Kvittning i rapporterna över totalresultat eller finansiell ställning eller i den separata resultaträkningen (om sådan lämnas) minskar användarnas möjligheter både att förstå transaktionerna, andra händelser och förhållanden som har inträffat och att bedöma företagets framtida kassaflöden, utom när kvittning återspeglar den ekonomiska innebörden av transaktionen eller annan händelse. Värdering av tillgångar netto efter avdrag för värdereglering - exempelvis för inkurans i varulager eller för osäkra fordringar - är inte kvittning.
Se även IAS 1 punkterna 34-35.
K-årsbokslut
K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.
Enligt punkt 2.1 får ett företag enbart avvika från 2 kap. 4 § ÅRL endast om detta anges i det allmänna rådet.
Följande tillåtna kvittningar finns i K ÅB:
kvittning av fakturerade belopp mot nedlagda kostnader vid värdering av uppdrag till fast pris (se punkt 5.24),
nettoredovisning av årets nedskrivningar och återföring av tidigare års nedskrivningar (se punkt 4.3-4),
nettoredovisning av intäkter och kostnader i respektive post under rubriken Finansiella poster (se punkt 4.3-4), och
nettoredovisning av intäkter och kostnader vid beräkning av realisationsvinst enligt punkt 5.32 och realisationsförlust enligt punkt 6.13.