Ett leasingavtal är enligt K3 punkt 20.2 avtal enligt vilket en leasegivare på avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalning. Denna definition innebär att exempelvis hyresavtal om lokaler är ett leasingavtal. I K2 finns ingen definition av leasingavtal.

Ett leasingavtal kan vara ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal men denna uppdelning görs enbart i K3. Ett leasingavtal ska enligt punkt 20.3 redan när avtalet ingås klassificeras som antingen ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är enligt punkt 20.3 ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska riskerna och fördelarna som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal.

Många leasingavtal (operationell leasing enligt K3 och samtliga leasingavtal enligt K2 och K3 juridisk person) kostnadsförs linjärt. Med det menas att om företaget betalar en första förhöjd leasingavgift så ska denna periodiseras över hyresperioden och kan alltså inte kostnadsföras omedelbart. Detsamma gäller om leasetagaren fått en rabatt i början av hyres/leasingperioden. Därmed är leasingkostnaderna lika höga varje år oavsett vilka betalningsströmmar som skett.

K3-regler

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa bestämmelserna i kapitel 20 Leasingavtal.

Ett leasingavtal ska enligt punkt 20.3, redan när avtalet ingås, klassificeras som antingen ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal.

Klassificeringen av ett leasingavtal får enligt punkt 20.4 inte ändras under leasingperioden, om inte överenskommelse har träffats om att ändra villkoren i leasingavtalet på annat sätt än genom förnyelse av avtalet. Ändras villkoren ska klassificeringen omprövas.

Finansiellt leasingavtal

Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren (punkt 20.3).

En leasetagare ska enligt punkt 20.5, vid det första redovisningstillfället, redovisa rättigheter och skyldigheter enligt ett finansiellt leasingavtal som tillgång och skuld i balansräkningen (i koncernredovisningen). Tillgången och skulden ska redovisas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna, fastställda vid leasingavtalets ingående. Utgifter som direkt kan hänföras till ingående och upplägg av leasingavtalet ska läggas till det belopp som redovisas som en tillgång. Vid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska leasingavtalets implicita ränta användas. Kan leasingavtalets implicita ränta inte bestämmas, ska leasetagarens marginella låneränta användas.

En leasetagare ska enligt punkt 20.9 fördela minimileaseavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal på ränta och amortering av skulden enligt effektivräntemetoden. Ränta ska fördelas över leasingperioden genom att belasta varje räkenskapsår med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive räkenskapsår redovisade skulden. Variabla avgifter ska redovisas som kostnad det räkenskapsår utgifterna uppkommer.

En leasad tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal ska enligt punkt 20.11 skrivas av enligt reglerna om avskrivning av tillgångar av motsvarande slag. Kan det inte med rimlig grad av säkerhet fastställas att äganderätten kommer att övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, ska tillgången skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.

I juridisk person får enligt punkt 20.29 alla finansiella leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal hos leasetagaren. Om inte detta undantag används kan följande konton i BAS 2024 användas för redovisning av aktiverade anläggningstillgångar enligt finansiella leasingavtal:

  • 1260 Leasade tillgångar

  • 1269 Ackumulerade avskrivningar på leasade tillgångar

  • 7836 Avskrivningar på leasade tillgångar.

En leasegivare ska enligt punkt 20.15, vid det första redovisningstillfället, redovisa en tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal som fordran i balansräkningen. Det redovisade beloppet ska motsvara nettoinvesteringen i ett leasingavtal. Direkta utgifter som uppkommer i samband med att ett finansiellt leasingavtal ingås ska periodiseras över leasingperioden.

En leasegivare ska enligt punkt 20.18 fördela den finansiella intäkten enligt ett finansiellt leasingavtal så att en jämn förräntning erhålls på under varje period redovisad nettoinvestering i ett leasingavtal. Finns en indikation på att det uppskattade, ej garanterade restvärde som använts vid beräkningen av leasegivarens bruttoinvestering i ett leasingavtal har minskat väsentligt, ska de finansiella intäkterna under den återstående leasingperioden ändras och effekten redovisas i resultaträkningen.

Upplysningar

En leasetagare som är ett större företag ska enligt punkt 20.12 lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal:

  1. Redovisat värde per balansdagen för varje tillgångspost i balansräkningen.

  2. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

En leasegivare som är ett större företag ska enligt punkt 20.21 lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal:

  1. Ej intjänade finansiella intäkter.

  2. Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren.

  3. Reservering för osäkra fordringar som avser minimileaseavgifter.

  4. Variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat.

  5. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Operationellt leasingavtal

Ett operationellt leasingavtal är enligt punkt 20.3 ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. Ett mycket vanligt operationellt leasingavtal är lokalhyresavtal.

En leasetagare ska redovisa leasingavgifter enligt ett operationellt leasingavtal, inklusive första förhöjd hyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, som kostnad linjärt över leasingperioden (punkt 20.13). Trots detta får leasingavgifterna fördelas på ett annat systematiskt sätt om

  1. det bättre återspeglar leasetagarens ekonomiska nytta under perioden och detta oavsett om avgifterna fördelas på annat sätt, eller

  2. avgifterna är upplagda på ett sådant sätt att de endast ökar i takt med förväntad inflation i syfte att kompensera leasegivarens förväntade kostnadsökningar.

En leasegivare ska enligt punkt 20.22 redovisa leasingavgifter, inklusive första förhöjd hyra men exklusive inkomster för tjänster som försäkring och underhåll, från operationella leasingavtal som intäkt linjärt över leasingperioden. Trots detta får leasingavgifterna fördelas på ett annat systematiskt sätt om det bättre återspeglar hur de ekonomiska fördelar som hänförs till objektet minskar över tiden.

Det redovisade värdet på en tillgång som leasas ut ska enligt punkt 20.23 ökas med direkta utgifter som uppkommer till följd av att ett operationellt leasingavtal ingås. Utgifterna ska kostnadsföras över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten.

Ett större företag som i juridisk person väljer att redovisa finansiella leasingavtal som operationella, ska, enligt BFN:s kommentar till punkt 20.29, lämna de upplysningar som krävs i punkterna 20.14 (leasetagaren) och 20.25 (leasegivaren) för operationella leasingavtal. Följande upplysningar ska enligt K3 lämnas avseende operationella leasingavtal:

En leasetagare som är ett större företag ska enligt punkt 20.14 lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

  1. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    • inom ett år,

    • senare än ett år men inom fem år, och

    • senare än fem år.

  2. Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.

  3. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

En leasegivare som är ett större företag ska enligt punkt 20.25 lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

  1. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    • inom ett år,

    • senare än ett år men inom fem år, och

    • senare än fem år.

  2. Summan av variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat.

  3. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

K2-regler

För företag som tillämpar K2 gäller att intäkter från hyres- och leasingavtal redovisas som intäkt linjärt över perioden då det som hyrs/leasas disponeras av hyres-/leasetagaren. Detta gäller även förhöjda förstagångshyror/leasingavgifter. Se punkt 6.26.

Utgifter för hyra av tillgång eller tjänst (inklusive första förhöjd leasingavgift) ska enligt punkt 7.10 fördelas över den avtalade hyres- eller leasingperioden. Korttidshyra såsom hyra av mässplats och liknande kostnadsförs när det hyrda disponeras.

Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång som tidigare leasats utgörs enligt punkt 10.12 av:

  1. det belopp som leasetagaren betalar till leasegivaren för att lösa tillgången, och

  2. de på lösendagen kvarvarande leasingavgifter som redovisats som en tillgång i balansräkningen.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt punkt 5.26 ska inkomster från hyres- och leasingavtal intäktsredovisas linjärt över perioden så det som hyrs/leasas disponeras av hyres-/leasetagaren. Detta gäller även förhöjda förstagångshyror/leasingavgifter.

Utgifter för hyra av tillgång eller tjänst (inklusive första förhöjd leasingavgift) ska enligt punkt 6.10 fördelas över den avtalade hyres- eller leasingperioden. Korttidshyra såsom hyra av mässplats och liknande kostnadsförs när det hyrda disponeras.

Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång som tidigare leasats utgörs enligt punkt 9.12 av:

  1. det belopp som leasetagaren betalar till leasegivaren för att lösa tillgången, och

  2. de på lösendagen kvarvarande leasingavgifter som redovisats som en tillgång i balansräkningen.

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS i koncernredovisningen ska från och med 2019 tillämpa IFRS 16 Leasingavtal. Moderföretaget tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer som ger undantag för aktivering i juridisk person.

Enligt IFRS 16 ska som huvudregel alla leasingavtal resultera i en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld. Lättnadsregel finns för s.k. korttidsleasar (leasingtid på maximalt 1 år inklusive förlängningsklausuler) som tillämpas per kategori av tillgångar och s.k. leasar av mindre värde (maximalt USD 5 000) som tillämpas per tillgång.

Leasegivare klassificerar leasingavtalen som finansiella och operationella leasingavtal och redovisar i princip som enligt K3.

Upplysningar

K2 kräver inte specifika notupplysningar om leasing, men upplysning kan behöva lämnas i enlighet med 5 kap. 17 § ÅRL om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen. Har ett företag betydande leasingavtal ska upplysning lämnas enligt denna paragraf.

Det kan också vara lämpligt att beskriva denna omständighet i förvaltningsberättelsen.

Se även uppslagsordet Leasing i Rätt Skatt.