Redovisa Rätt 2019 - Eva Törning & Caisa Drefeldt

Mark/markanläggning/markinventarier land/land improvements/land installations

För bestämning av anskaffningsvärde, se materiell anläggningstillgång, anskaffningsvärde. För avskrivningar, se materiell anläggningstillgång, avskrivning.

Mark och markanläggning ingår i posten Byggnader och mark i balansräkningen enligt ÅRL medan markinventarier ofta klassificeras till posten Inventarier, verktyg och installationer.

Fastigheter som inte omsätts i verksamheten räknas till företagets anläggningstillgångar och indelas utifrån avskrivningsreglerna i byggnader, inventarier respektive mark.

För lantbruk gäller att mangårdsbyggnaden med tillhörande tomtmark utgör privatbostad/privatbostadsfastighet medan den resterande delen av fastigheten utgör näringsfastighet.

Avskrivningsunderlaget för byggnader utgörs både i bokföringen och skattemässigt av anskaffningsvärdet. Om fastigheten förvärvats genom köp och fastigheten består av både byggnad och mark beräknas byggnadens respektive markens anskaffningsvärde, vanligtvis genom proportionering, normalt utifrån taxeringsvärdet. Proportionering ska även göras av lagfartskostnaden, som ska läggas till till anskaffningsvärdet, fastigheter - inköp och byggnation.

Mark/obebyggd tomtmark har ingen begränsad nyttjandeperiod varför ingen avskrivning görs, se 4 kap. 4 § ÅRL. Arbeten på mark som räknas till markanläggningar ska däremot skrivas av över nyttjandeperioden.

Löpande bokföring

Anskaffningsvärdet för mark debiteras normalt konto 1130 Mark, alternativt konto 1140 Tomter och obebyggda markområden (BAS 2019). Anskaffningsvärdet för markanläggningar debiteras normalt konto 1150 Markanläggningar. Anskaffningsvärde för markinventarier debiteras normalt konto 1223 Markinventarier.

Vid försäljning av mark och markanläggningar krediteras anskaffningskontot och debiteras det likvidkonto som tillgodoförs pengarna. Vinst krediteras konto 3972 Vinst vid avyttring av byggnader och mark och förlust debiteras konto 7972 Förlust vid avyttring av byggnader och mark (jfr. fastigheter - försäljning).

Bokslut

Mark har inte begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av, se 4 kap. 4 § ÅRL. Värdereglering görs därmed genom nedskrivning, allmänt och uppskrivningar, uppskrivning/uppskrivningsfond.

Markanläggningar och markinventarier däremot har begränsad nyttjandeperiod och skrivs av över denna.

K3-regler

Enligt punkt 17.12 är avskrivning en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod är enligt punkt 17.16:

  1. den period under vilken en tillgång förväntas vara tillgänglig att användas av ett företag, eller
  2. det antal tillverkade enheter, eller motsvarande, som förväntas bli producerade med tillgången av ett företag.

Mark har, med några undantag (t.ex. stenbrott och grustäkt), en obegränsad nyttjandeperiod och ska därför inte skrivas av.

Nyttjandeperioden för en materiell anläggningstillgång ska enligt K3 punkt 17.17 omprövas, om det finns en indikation på att nyttjandeperioden har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Enligt punkt 17.20 ska företaget välja en avskrivningsmetod som återspeglar förväntad förbrukning av den materiella anläggningstillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningsmetoden ska omprövas, om det finns en indikation på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag.

Avskrivning av en materiell anläggningstillgång ska påbörjas när tillgången kan tas i bruk (punkt 17.18) och upphöra när tillgången tas bort från balansräkningen (punkt 17.19).

Uppskrivning får enligt 4 kap. 6 § ÅRL göras till verkligt värde om detta värde är tillförlitligt och bestående.

K2-regler

För företag som tillämpar K2 gäller följande regler avseende mark, markanläggningar och markinventarier:

Ett företag ska enligt punkt 9.2 redovisa det tillgångar som företaget äger. Enligt punkt 9.5 är det avsikten med förvärvet som avgör om en tillgång är en anläggningstillgång eller omsättningstillgång.

När en tillgång betalas med likvida medel är enligt punkt 9.8 utgångspunkten vid beräkningen av anskaffningsvärdet det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande handling. Endast belopp som ges ut för företagets räkning ska ingå i anskaffningsvärdet. Belopp som ges ut för någon annans räkning, exempelvis moms, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet (punkt 9.9). Anskaffningsvärdet för en tillgång som förvärvats genom testamente eller gåva får enligt punkt 9.11 bestämmas till verkligt värde eller till det värde som används vid beskattningen.

När en tillgång finansierats helt eller delvis med offentliga stöd ska stödet minska anskaffningsvärdet och inte intäktsredovisas. Överstiger stödet utgifterna för anskaffningen ska skillnaden intäktsredovisas. Stöd i form av skattereduktioner och skatteavdrag ska inte minska anskaffningsvärdet utan minska årets skattekostnad. (punkt 9.14) Återbetalas stödet eller föreligger återbetalningsskyldighet ska enligt punkt 9.15 tillgångens redovisade värde ökas med motsvarande belopp.

Avskrivningar

För mark, markanläggning, byggnad och byggnadstillbehör gäller enligt punkt 10.22 att de utgör separata avskrivningsenheter och ska skrivas av var för sig. Tillkommande utgifter avseende dessa tillgångar som lagts till anskaffningsvärdet utgör en avskrivningsenhet och ska skrivas av skilt från det ursprungliga anskaffningsvärdet, avskrivning.

Mark får enligt punkt 10.29 inte skrivas av.

Nyttjandeperioden för markanläggningar är enligt punkt 10.20 den tid som företaget avser att nyttja tillgången men får enligt punkt 10.30 bestämmas till:

  1. 10 år för täckdiken och skogsvägar, och
  2. 20 år för övriga markanläggningar.

Nyttjandeperioden för markinventarier är enligt punkt 10.20 den tid som företaget avser att nyttja tillgången men får enligt punkt 10.27 bestämmas till 5 år.

Nedskrivningar

Varje avskrivningsenhet ska enligt punkt 10.32 nedskrivningsprövas för sig. En anläggningstillgång ska skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet, om avtal om avyttring finns på balansdagen och avyttringen kommer att ge upphov till en realisationsförlust.

Är det uppenbart att värdet på en markanläggning eller mark på balansdagen betydligt understiger det redovisade ska företaget enligt punkt 10.37 göra en uppskattning av den enskilda tillgångens återstående värde i företaget och skriva ned tillgången till detta värde. En indikation på att nedskrivning kan vara nödvändig är att

  1. tillgångens taxeringsvärde minskat i sådan omfattning att taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33 understiger det redovisade värdet, eller
  2. företaget har fattat beslut om försäljning och det är uppenbart att marknadsvärdet väsentligt understiger det redovisade värdet.

En nedskrivning av mark och markanläggning ska enligt punkt 10.38 återföras endast om skälet för nedskrivningen inte längre finns kvar:

  1. taxeringsvärdet återgått till vad som gällde innan nedskrivningen, och
  2. taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33 överstiger det redovisade värdet.

Uppskrivningar

Byggnader och mark får enligt punkterna 10.40-43 skrivas upp till högst taxeringsvärdet, uppskrivning/uppskrivningsfond.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt kapital 9 gäller samma regler i K ÅB som enligt K2.

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS ska punkterna 43-62 IAS 16 Materiella anläggningstillgångar när det gäller avskrivningar. Mark och markanläggningar behandlas i punkterna 58-59.

Mark och byggnader är enligt punkt 58 särskiljbara tillgångar och redovisas separat även om de förvärvas tillsammans. Med vissa undantag, såsom stenbrott och mark där avfall grävs ned, är nyttjandeperioden för mark obegränsad och därför skrivs mark inte av. Byggnader har en begränsad nyttjandeperiod och ska därför skrivas av. En ökning av pris på mark, på vilken en byggnad står påverkar inte hur byggnadens avskrivningsbelopp fastställs.

Om anskaffningsvärdet för mark innefattar utgifter för nedmontering, bortforslande och återställande av platsen, skrivs denna andel av anskaffningsvärdet för marken av över den period under vilken företaget erhåller de fördelar som dessa utgifter medförde. I vissa fall kan själva marken ha en begränsad nyttjandeperiod i vilket fall den skrivs av på ett sätt som återspeglar de fördelar den ger. (Punkt 59)

K1-regler

Enligt K1 för enskilda näringsidkare gäller följande regler (hänvisning till K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund inom parentes):

Markanläggning

En fastighets värde ska enligt punkt 6.4 (6.4) normalt delas upp i byggnad och mark med utgångspunkt i taxeringsvärdet. Ideella föreningar och registrerade trossamfund kan göra fördelning på annan skälig grund om fastigheten saknar taxeringsvärde.

En markanläggning ska enligt punkt 6.5 (6.5) tas upp i balansräkningen när den har färdigställts. En påbörjad men ej färdigställd markanläggning ska tas upp till nedlagda utgifter men får inte skriva av.

En markanläggning som bara är avsedd att användas ett fåtal år behöver enligt punkt 6.6 (6.6) inte tas upp i balansräkningen utan får kostnadsföras i sin helhet samma år den förvärvas.

Markanläggningar ska enligt punkt 6.7 (6.7) tas upp till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar och nedskrivningar. Värdet av eget arbete ska enligt punkt 6.8 (motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund) inte tas med i anskaffningsvärdet, däremot värdet av anställdas arbete.

Vid egentillverkning av en markanläggning är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.11 (6.10) utgiften för att anskaffa eller förbättra anläggningen.

Vid övriga förvärv (byte, arv, gåva samt företagens insättning) av markanläggning är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.12 det värde som används vid beskattningen. Motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Offentliga stöd som hänför sig till förvärv av markanläggning ska enligt punkt 6.13 (6.12) minska anskaffningsvärdet. Detta gäller enligt punkt 6.13 inte skattereduktioner eller skatteavdrag.

Markanläggningar ska i en enskild näringsverksamhet skrivas av med samma belopp som dras av vid beskattningen (punkt 6.15). I ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller enligt punkt 6.13 nyttjandeperioden som huvudregel men avskrivning enligt skattereglerna för markanläggning är tillåtet (10 år för täckdiken och skogsvägar, 20 år för övriga markanläggningar). Avskrivningen ska enligt punkt 6.14 påbörjas det år markanläggningen tas i bruk men avskrivning får, precis som för enskilda näringsidkare, göras med lika stora belopp varje år (punkt 6.14). I ideella föreningar och registrerade trossamfund behöver inte markanläggningen skrivas av det år den avyttras (punkt 6.14).

Om det klart framgår att en markanläggnings värde på balansdagen betydligt understiger dess bokförda värde i balansräkningen, ska markanläggningens återstående ekonomiska värde i företaget uppskattas. Markanläggningen ska skrivas ned till det belopp som dess återstående ekonomiska värde i företaget kan uppskattas till. Om skälen för nedskrivningen inte längre finns ska nedskrivningen återföras, se punkt 6.17 (6.16).

Om försäljningsinkomsten vid försäljning av markanläggning är högre än det bokförda värdet redovisas skillnaden som intäkt, annars som kostnad. Vid utrangering redovisas det bokförda värdet som kostnad, se punkt 6.16 (6.15).

Mark

En fastighets värde delas enligt punkt 6.18 (6.17) upp i byggnad och mark med utgångspunkt i taxeringsvärdet. Om fastigheten saknar taxeringsvärde ska en ideell förening eller ett registrerat trossamfund göra fördelning på annan skälig grund (punkt 6.17).

Mark ska enligt punkt 6.19 (6.18) tas upp i balansräkningen när företaget fått tillträde till marken. Om en ideell förening eller registrerat trossamfund erhållit marken i gåva ska den istället tas upp när gåvan överlämnats på ett sakrättsligt grundande sätt (punkt 6.18).

Värdet av eget arbete ska enligt punkt 6.20 inte tas med i anskaffningsvärdet, däremot värdet av anställdas arbete. Motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Vid köp av mark är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.21 (6.19) inköpspriset plus andra utgifter för förvärvet.

Vid övriga förvärv (byte, arv, gåva samt företagens insättning) av mark är anskaffningsvärdet det värde som används vid beskattningen, se punkt 6.22 (6.20).

Vid sådan fastighetsreglering som avses i 45 kap. 5 § 8 IL (ex. vis klyvning i lotter) är enligt punkt 6.23 anskaffningsvärdet det värde som används vid beskattningen. Motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Offentliga stöd (för ideella föreningar och registrerade trossamfund: som hänför sig till förvärv av mark) ska enligt punkt 6.25 (6.22) minska anskaffningsvärdet. Skattereduktioner eller skatteavdrag ska dock inte minska anskaffningsvärdet.

Mark ska enligt punkt 6.26 (6.23) inte skrivas av.

 

Anläggningstillgångar

Avskrivning

Avskrivningsbart belopp

Fastigheter - försäljning

Fastigheter - inköp och byggnation

K-årsbokslut

Maskiner och inventarier - inköp

Materiell anläggningstillgång

Materiell anläggningstillgång, anskaffningsvärde

Materiell anläggningstillgång, avskrivning

Materiell anläggningstillgång, nedskrivning

Materiell anläggningstillgång, uppskrivning

Nedskrivning, allmänt

Näringsfastighet

Privatbostad/privatbostadsfastighet

Uppskrivning/uppskrivningsfond

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%