Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska enligt 5 kap. 1-2 §§ ÅRL i noter lämna upplysningar enligt 4-24 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen. Större företag ska lämna upplysningar enligt 5 kap. 25-49 §§ ÅR, se noter enligt ÅRL och K3, större företag.

Nedan återfinns även några punkter att beakta i uppställningsformerna. Nedanstående uppställning följer kapitelindelningen i K3.

För noter som är specifika för stiftelser och ideella föreningar i K3 samt för publika aktiebolag, se noter enligt ÅRL, större företag.

1 Tillämpning

Avvikelse från K3

I 2 kap. 3 § ÅRL anges att om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, ska upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. I K3 finns i punkt 1.4 ett krav att K3 ska tillämpas i sin helhet.

Fusion

K3 innehåller inga bestämmelser om fusion utan hänvisar enligt punkt 1.7 till BFNAR 1999:1 och BFNAR 2003:2. För noter enligt BFNAR 2020:5, se noter fusion.

2 Begrepp och principer

Om ett företag avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som återfinns i 2 kap. 4 § ÅRL ska företaget enligt 5 kap. 5 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekterna på företagets ställning och resultat.

3 Utformning av de finansiella rapporterna och förvaltningsberättelsens innehåll

Ytterligare noter till följd av kravet på rättvisande bild

Enligt 2 kap. 3 § ÅRL är ett företag skyldigt att lämna ytterligare tilläggsupplysningar om det behövs för att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.

Jämförande information

För varje post, delpost i balansräkningen, resultaträkningen eller i not där poster som slagits samman i balansräkningen för att främja överskådligheten ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges, se 3 kap. 5 § ÅRL och K3 punkt 3.5A.

4 Balansräkning

Uppställningsformer

Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen ska det enligt 3 kap. 4 § ÅRL upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i not.

Om företaget har valt att slå ihop poster i balansräkningen för att det främjar överskådligheten, ska delposterna anges i not (3 kap. 4 § ÅRL).

Företag som tar emot medel för annans räkning med redovisningsskyldighet och som håller dessa medel avskilda enligt lagen om redovisningsmedel ska redovisa dessa i en egen post enligt punkt 4.2.

Bristande jämförelse vid ändrade principer

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. Detta gäller dock inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna. (Se 3 kap. 5 § ÅRL).

Eget kapital

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska enligt 3 kap. 10 a och b §§ ÅRL dela upp eget kapital i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska ett aktiebolag ta upp posterna aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. En ekonomisk förening ska ta upp posterna inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande poster tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller -förlust för räkenskapsåret.

Ett aktiebolag som är moderbolag ska enligt punkt 4.9 i en koncernbalansräkning redovisa eget kapital i åtminstone följande poster: Aktiekapital, Övrigt tillskjutet kapital och Annat eget kapital inklusive årets vinst. Motsvarande för ekonomiska föreningar är enligt punkt 4.10 Inbetalda insatser och emissionsinsatser, Övrigt tillskjutet kapital och Fritt eget kapital inklusive årets resultat. För övriga företaget som är moderföretag används enligt punkt 4.11 posterna Tillskjutet kapital och Annat eget kapital inklusive årets resultat.

5 Resultaträkning

Nettoomsättning

Företag som tillämpar den förkortade resultaträkning ska lämna en uppgift om nettoomsättning (se 3 kap. 11 § andra stycket ÅRL). Upplysningen lämnas i anslutning till posten Bruttovinst eller Bruttoförlust.

6 Förändring i eget kapital

Uppskrivningsfond

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det enligt 5 kap. 11 § ÅRL i en sammanställning lämnas upplysningar om

  1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

  2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

  3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

  4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska det enligt 5 kap. 12 § ÅRL i en sammanställning lämnas upplysningar om

  1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

  2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

  3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Notupplysningen är ett krav enbart om företaget tillämpar K3 kapitel 12 om värdering av finansiella instrument till verkligt värde.

8 Noter

Noternas ordningsföljd

Om inte något annat följer av kravet på överskådlighet (2 kap. 2 § ÅRL), ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller i resultaträkningen och balansräkningen enligt 5 kap. 3 § ÅRL läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning (dvs. notnumret) ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Noterna ska enligt punkt 8.2 presenteras i följande ordning:

  • a. Redovisnings- och värderingsprinciper,

  • b. Uppskattningar och bedömningar

  • c. Noter till enskilda poster i enlighet med 5 kap. 3 § ÅRL (kopplas till respektive post), och

  • d. Övriga noter, dvs. upplysningar som inte lämnas på annan plats i den finansiella rapporten och som är relevanta för förståelsen av denna.

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska enligt 5 kap. 4 § ÅRL anges.

Upplysningen om redovisningsprinciper ska enligt punkt 8.3 innehålla en uppgift om att företaget tillämpar ÅRL och K3 samt information om vilka redovisningsprinciper som valts och som är relevanta för förståelsen av den finansiella rapporten. Om inte K3 tillämpas i sin helhet får företaget enligt punkt 1.6 inte ange att man tillämpar K3.

Upplysningar om redovisningsprinciper lämnas om det underlättar för användare att förstå hur transaktioner samt andra händelser och förhållanden avspeglas i den finansiella rapporten.

Upplysningar kan enligt BFN:s kommentar behöva lämnas om redovisningsprinciper för

  • intäktsredovisning,

  • koncernredovisning,

  • intresseföretag,

  • joint venture,

  • materiella och immateriella anläggningstillgångar,

  • aktivering av låneutgifter,

  • aktivering av internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar,

  • pågående arbeten,

  • finansiella instrument,

  • leasing,

  • varulager,

  • skatter, inklusive uppskjuten skatt,

  • avsättningar,

  • ersättningar till anställda,

  • fordringar och skulder i utländsk valuta,

  • säkringsredovisning, och

  • offentliga bidrag.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än företagets redovisningsvaluta ska det enligt punkt 8.3A anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan.

Avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna

Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska företaget enligt 5 kap. 5 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget enligt samma paragraf även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra. Exempel på avvikelse genom kvittning finns i punkterna 21.10 (kvittning mellan kostnad till följd av avsättning och en gottgörelse) och 23.27 (kvittning mellan den upparbetade intäkten för pågående uppdrag och de belopp som fakturerats).

Byte av uppställningsform

Om företaget har bytt uppställningsform för resultaträkningen under året ska företaget enligt 5 kap. 6 § ÅRL lämna upplysning om skälen för bytet.

Långfristiga skulder

Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska företaget enligt 5 kap. 13 § ÅRL lämna en upplysning om summan av dessa, dvs. en siffra för företagets totala långfristiga skulder men bara den del som förfaller senare än fem år efter balansdagen.

Ställda säkerheter

Om ett företag har ställt säkerheter, ska företaget enligt 5 kap. 14 § ÅRL lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Upplysningar om ställda säkerheters art och form kan exempelvis vara

  • företags- eller fastighetsinteckning,

  • tillgång med äganderättsförbehåll,

  • belånad fordran eller

  • annan ställd säkerhet.

De belopp som ska anges är enligt punkt 8.6A panternas redovisade värde och när det gäller inteckningar, de nominella beloppen av de överlämnade säkerheterna.

Enligt BFN:s kommentar ska information lämnas om ställda säkerheter oavsett om de har ställts till förmån för poster i balansräkningen eller för eventualförpliktelser.

Om ett företag har ställda säkerheter till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska företaget enligt 5 kap. 16 § ÅRL lämna särskilda upplysningar om detta.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget enligt 5 kap. 17 § ÅRL lämna upplysningar om inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen.

Bedömningen av om upplysning behöver lämnas görs enligt BFN:s kommentar främst med hänsyn till det ekonomiska värdet ställt i relation till omfattningen av företagets arrangemang i övrigt. Uppgifterna ska vara av sådan karaktär att de kan anses ha betydelse för möjligheten att fatta välgrundade beslut med avseende på företaget, t.ex. i samband med en investering.

Exceptionella intäkter och kostnader

Om ett företag har haft enskilda intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska företaget enligt 5 kap. 19 § ÅRL lämna upplysningar om arten och storleken av dessa.

I kommentaren till lagbestämmelsen anger BFN bland annat följande:

”Exceptionella intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter och kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek.

Upplysningar ska lämnas om enskilda intäkter och kostnader och får inte lämnas på aggregerad nivå.

Exempel på när upplysningar kan behöva lämnas är vid

• stora nedskrivningar av anläggningstillgångar eller återföringar av tidigare nedskrivningar,

• omstruktureringar av ett företags verksamhet eller avveckling av en verksamhet, eller

• en uppgörelse i en rättstvist.”

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

En upplysning ska enligt 5 kap. 20 § ÅRL lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret (medan räkenskapsårets löner och ersättningar enbart behöver upplysas om i större företag).

Medelantalet anställda ska enligt punkt 8.6B beräknas enligt BFNAR 2006:11 Gränsvärden.

Vissa noter i juridisk person enligt ÅRL:

Ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag

Enligt uppställningsformen för resultaträkning (se Bilaga 2 till ÅRL) ska följande poster särredovisas:

  • Ränteintäkter och liknande resultatposter som avser långfristiga fordringar på koncernföretag.

  • Ränteintäkter och liknande resultatposter som avser kortfristiga fordringar på och andelar i koncernföretag som är omsättningstillgång.

  • Räntekostnader och liknande resultatposter som avser skulder till koncernföretag.

9 Koncernredovisning och andelar i koncernföretag

Ett moderföretag som upprättar koncernredovisning på frivillig basis, se noter enligt ÅRL och K3, större företag.

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i [aktier i koncernföretag] balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar [ej tillämpligt här],

  5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar som gjorts även om värdenedgången inte kan anses vara bestående,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

10 Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel

Avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna

Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska företaget enligt 5 kap. 5 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

Byte av redovisningsprincip

Vid byte av redovisningsprincip ska enligt punkt 10.6 följande upplysningar lämnas:

  • a. Karaktären på bytet av redovisningsprincip.

  • b. Justeringsbelopp för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen för innevarande och föregående räkenskapsår, om det är praktiskt genomförbart.

Är det praktiskt ogenomförbart att beräkna detta justeringsbelopp, ska en upplysning lämnas om skälen för det.

Ett företag som inte räknar om uppgifter i en flerårsöversikt ska lämna upplysning om detta.

Vid ett frivilligt byte av redovisningsprincip som leder till att den finansiella rapporten kommer att innehålla mer tillförlitlig och relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser eller förhållanden på företagets finansiella ställning, resultat eller kassaflöden (se punkt 10.2 b) ska upplysning enligt punkt 10.7 lämnas om varför tillämpningen av den nya redovisningsprincipen leder till mer tillförlitlig och relevant information.

I BFN:s kommentar tydliggörs att de finansiella rapporterna för kommande år (dvs. året eller åren efter bytet av princip) inte behöver innehålla upplysningar enligt punkterna 10.6 och 10.7.

BFN kommenterar också att mindre företag som med stöd av 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL inte räknar om jämförelsetalen ska lämna upplysning om den bristande jämförbarheten. Upplysningen kan lämnas på en övergripande nivå och beskriva hur principerna har ändrats samt vilken effekt (positiv eller negativ) de ändrade principerna har på företagets resultat och ställning.

Rättelse av fel

Mindre företag som enligt 3 kap. 5 § ÅRL inte räknar om jämförelsetalen ska enligt BFNs kommentar lämna upplysning om den bristande jämförbarheten. Upplysningen kan lämnas på en övergripande nivå och beskriva vad som rättats och vilken effekt som rättelsen har på företagets ställning och resultat.

12 Finansiella instrument till verkligt värde

Om ett företag har finansiella instrument som värderas till verkligt värde ska det enligt 5 kap. 10 § ÅRL för varje kategori lämnas upplysningar om

  1. bokfört värde, och

  2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas till verkligt värde ska upplysningar även lämnas om

  1. omfattningen och typen av instrument, och

  2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts till verkligt värde men enligt en allmänt accepterad värderingsmodell ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som avser rå- och stapelvaror och som utgör derivatinstrument.

Ett företag ska enligt punkt 12.78 lämna upplysning om grunden för att bestämma det verkliga värdet. Denna upplysning får lämnas på aggregerad nivå.

Exempel på en sådan upplysning är enligt BFN:s kommentar är i vilken utsträckning noterade priser på en aktiv marknad har använts, vilken värderingsteknik som använts i avsaknad av priser på en aktiv marknad samt de antaganden som ligger till grund för uppskattningen av verkligt värde om en värderingsteknik har använts.

Finns inte längre ett tillförlitligt verkligt värde på ett finansiellt instrument som tidigare värderats till verkligt värde, ska företaget enligt punkt 12.79 upplysa om detta. Upplysning ska även lämnas när det finansiella instrumentet åter värderas till verkligt värde.

14 Intresseföretag

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i [andelar i intresseföretag] balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar [ej tillämpligt här],

  5. årets nedskrivningar [, med särskild uppgift om nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar som gjorts även om värdenedgången inte kan anses vara bestående],

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

15 Joint venture

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i [andelar i joint venture] balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar [ej tillämpligt här],

  5. årets nedskrivningar,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

17 Materiella anläggningstillgångar

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar,

  5. årets nedskrivningar,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

De upplysningar som ett företag ska lämna enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska enligt punkt 17.23 omfatta avskrivningsmetod och tillämpad nyttjandeperiod eller avskrivningsprocent.

Enligt 5 kap. 14 och 46 §§ ÅRL och punkt 8.6A ska upplysning lämnas om det redovisade värdet på tillgångar som lämnats som säkerhet (t.ex. äganderättsförbehåll).

18 Immateriella tillgångar

För varje post som tas upp som immateriell anläggningstillgång i balansräkningen eller not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar,

  5. årets nedskrivningar,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

De upplysningar som ett företag ska lämna enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska enligt punkt 18.28 omfatta avskrivningsmetod och tillämpad nyttjandeperiod eller avskrivningsprocent.

Ett företag som har utgifter för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar ska enligt BFN:s kommentar upplysa om huruvida kostnadsföringsmodellen eller aktiveringsmodellen har tillämpats.

Enligt 5 kap. 14 och 46 §§ ÅRL och punkt 8.6A ska upplysning lämnas om det redovisade värdet på tillgångar som lämnats som säkerhet (t.ex. äganderättsförbehåll).

19 Rörelseförvärv och goodwill

Goodwill

Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det enligt 5 kap. 9 § ÅRL lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna. Se även uppställningen under 18 Immateriella tillgångar ovan.

Se noter enligt ÅRL och K3, större företag.

21 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Eventualförpliktelser

Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska företaget enligt 5 kap. 15 § ÅRL lämna en upplysning om summan av dessa.

Upplysning om eventualförpliktelse ska lämnas för de åtaganden som uppfyller kravet att vara eventualförpliktelser. Enligt punkt 21.14 är en eventualförpliktelse

  • a. en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller

  • b. en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Upplysningarna om eventualförpliktelser ska enligt punkt 21.16A avse en uppskattning av finansiella effekt värderas enligt principerna för värdering av avsättningar i kapitel 21. Denna upplysning ska enligt BFN:s kommentar avse eventualförpliktelsernas totalbelopp. Förpliktelsernas art och form behöver inte anges. Är det praktiskt ogenomförbart att lämna sådana upplysningar, ska detta förhållande anges.

Upplysningarna om eventualförplikelsens finansiella effekt ska enligt punkt 21.17A alltid lämnas om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande eller är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag även om sannolikheten för en reglering är ytterst liten.

Enligt BFN:s kommentar avses med eventuella förpliktelser i 5 kap. 15 § ÅRL, till skillnad från garantier och ekonomiska åtaganden, förpliktelser som företaget inte självmant har åtagit sig, t.ex. verksamhetsansvar enligt lag eller ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar.

Ett krav är enligt punkt 21.19 praktiskt ogenomförbart om företaget inte kan uppfylla det trots varje rimlig ansträngning att göra det.

Skadlig inverkan

I ytterst sällsynta fall behöver upplysningar om avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar inte lämnas, om det har en skadlig inverkan på företagets förhandlingsläge i en tvist med andra parter, se punkt 21.20.

23 Intäkter

Ett företag ska enligt punkt 23.29 lämna följande upplysningar:

  • a. De redovisningsprinciper som tillämpats för intäktsredovisningen.

  • b. De metoder som använts för att fastställa färdigställandegraden.

24 Offentliga stöd

Har anläggningstillgångar anskaffats med offentligt bidrag ska enligt punkt 24.8 uppgiften om anskaffningsvärde i noten om förändring av anläggningstillgångar avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde, dvs. efter avdrag för bidraget om bidraget har minskat anskaffningsvärdet.

27 Nedskrivningar

Ett företag ska enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämna upplysningar om belopp avseende de nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret samt vilka poster i resultaträkningen som påverkats för följande tillgångsslag:

  • Materiella anläggningstillgångar.

  • Goodwill.

  • Andra immateriella tillgångar än goodwill.

  • Finansiella anläggningstillgångar som inte värderats till verkligt värde.

28 Ersättningar till anställda

Enligt ÅRL ska tilläggsupplysningar lämnas avseende medelantalet anställda, löner, ersättningar, pensioner m.m. (se kapitel 8).

30 Effekter av ändrade valutakurser

Utländska filialer - juridisk person

Tillämpar ett företag punkt 30.14, ska upplysning enligt punkt 30.15 lämnas om att utländska filialers tillgångar och skulder har räknats om i enlighet med punkterna 30.3 (monetära poster som räknas om till balansdagens kurs) och 30.4 (icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i utländsk valuta räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes medan övriga icke-monetära poster inte räknas om).

32 Händelser efter balansdagen

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget enligt 5 kap. 22 § ÅRL lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Kan den ekonomiska effekten av de väsentliga händelser efter balansdagen som företaget ska lämna upplysningar om enligt ÅRL inte uppskattas, ska uppgift enligt punkt 32.4 lämnas om detta förhållande.

BFN:s kommenterar följande om händelser som ska beaktas:

• ”Ett domstolsavgörande efter balansdagen som bekräftar att ett företag hade en befintlig förpliktelse på balansdagen. Har företaget redovisat en avsättning kan beloppet behöva justeras. I annat fall ska kapitel 21 tillämpas för att bedöma om en avsättning eller eventualförpliktelse ska redovisas.

• Information som erhålls efter balansdagen som visar att en tillgång redan på balansdagen hade minskat i värde eller att en tidigare gjord nedskrivning av en tillgång ska justeras, t.ex. information om

- att en av företagets kunder gått i konkurs efter balansdagen vilket normalt bekräftar att företaget redan på balansdagen hade en förlust på en kundfordran som därför måste skrivas ned, och

- varuförsäljning efter balansdagen som visar vilket nettoförsäljningsvärde dessa varor hade på balansdagen.

• Fastställande efter balansdagen av utgiften eller inkomsten för tillgångar som köpts respektive sålts före balansdagen.

• Fastställande efter balansdagen av det belopp som avser t.ex. vinstdelning eller bonus, om företaget på balansdagen hade en legal förpliktelse eller informell förpliktelse att utge sådana belopp som en följd av händelser före balansdagen.

• Upptäckt efter balansdagen av bedrägeri eller fel som gör att den finansiella rapporten är felaktig.”

BFN:s kommenterar följande om händelser som inte ska beaktas:

”Händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen ska inte beaktas i balansräkningen och resultaträkningen. Nedan ges exempel på händelser efter balansdagen som inte beaktas men som normalt leder till att upplysning ska lämnas. Upplysningen ska spegla information som blir känd efter balansdagen men innan den finansiella rapporten avges.

• Ett betydande rörelseförvärv eller en avyttring av ett viktigare dotterföretag.

• Offentliggörande av en plan att avveckla en verksamhet.

• Betydande inköp av tillgångar, avyttringar eller planerade avyttringar av tillgångar eller expropriation av betydande tillgångar.

• En viktig produktionsanläggning förstörs.

• En omfattande omstrukturering meddelas, eller påbörjas.

• Emission eller återköp av företagets skulder eller egetkapitalinstrument.

• Onormalt stora förändringar av priset på tillgångar eller i valutakurser.

• Förändringar i skattesatser eller skattelagar som är beslutade eller i praktiken beslutade och som har betydande inverkan på aktuell skatt eller uppskjuten skatt.

• Betydande åtaganden ingås, t.ex. genom att utfästa betydande garantier.

• Betydande rättstvist som påbörjas enbart på grund av händelser som inträffat efter balansdagen.”

33 Noter om närstående

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

Om ett företag har garantiåtagande eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska företaget enligt 5 kap. 16 § ÅRL lämna särskilda upplysningar om detta. Denna upplysning ska enligt punkt 21.16A avse en uppskattning av förplikternas finansiella effekt värderade enligt principerna för värdering av en avsättning. Är det praktiskt ogenomförbart att lämna sådana upplysningar ska detta förhållande anges. BFN kommenterar här att den här bestämmelsen kompletterar upplysningskraven om ställda säkerheter och eventualförpliktelser i 5 kap. 14-15 §§ ÅRL.

Lån till ledande befattningshavare

Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare, ska företaget enligt 5 kap. 18 § ÅRL lämna följande upplysningar:

  • storleken av lämnade lån,

  • huvudsakliga lånevillkor,

  • räntesatser,

  • under räkenskapsåret återbetalda belopp,

  • arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden,

  • beloppet av de lån som säkerhet har ställts för

  • vilken anknytning till företaget personen har, samt

  • om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det.

Enligt BFN menas med att avstå från att kräva in ett lån inte bara att företaget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett en fordran, utan även att företaget formlöst har underlåtit att kräva betalning. Med motsvarande befattningshavare enligt 5 kap. 18 och 32 §§ ÅRL avses t.ex. en person som ingår i ledningen för ett handelsbolag.

Moderföretag

Ett företag som är dotterföretag ska enligt 5 kap. 21 § ÅRL lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i. Om detta moderföretag är utländskt ska en upplysning lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning, se 5 kap. 45 § ÅRL.

Transaktioner med närstående

Ett mindre företag som är publikt aktiebolag och som har genomfört närståendetransaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med någon som har ett betydande aktieinnehav eller är styrelseledamot på andra än marknadsmässiga villkor ska, enligt 5 kap. 23 § ÅRL, lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner

  1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

  2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

  3. Dessa upplysningar ska enligt 5 kap. 24 § ÅRL omfatta

  4. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar,

  5. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och

  6. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.