Patent är egentligen ett avtal där staten ger ensamrätt under viss tid till uppfinnaren för teknisk information till allmänheten. Svenskt patent, eller patenträtt, innebär ett tidsbegränsat skydd i Sverige - maximalt i tjugo år - i form av en skyddad rätt för uppfinnaren att få ensamrätt till yrkesmässigt utnyttjande av uppfinningen, t.ex. att tillverka, marknadsföra eller sälja produkten. Efter patenttidens utgång är det fritt att utnyttja uppfinningen.
Löpande bokföring
Anskaffningsvärdet för externt förvärvat patent debiteras normalt konto 1030 Patent. Om uppfinningen i stället tagits fram av företaget och patent beviljats, ingår patentkostnaden bland de direkt hänförliga utgifter som lagts ned på uppfinningen för att få fram ett patentvärde i den mån aktiveringsmodellen valts enligt K3.
Ansöknings- och årsavgiften till PRV för patentet samt övriga trycknings- och inlämningskostnader i direkt anslutning till patentansökan debiteras normalt konto 6920 Kostnader för egna patent (BAS 2024).
Vid försäljning av patent bokförs resultatet av avyttringen enligt samma principer som vid försäljning av andra immateriella anläggningstillgångar. Exempel på resultatkonton vid försäljning av patent:
3971 Vinst vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar (kontot krediteras med vinsten)
7971 Förlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar (kontot debiteras med förlusten)
Bokslut
Patent utgör normalt immateriella anläggningstillgångar. De civilrättsliga reglerna för avskrivning på immateriella anläggningstillgångar utgår enligt 4 kap. 2 och 4 §§ ÅRL från planenlig avskrivning utifrån anskaffningsvärdet.
Såväl förvärvade patenträttigheter som patent på egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av. Löpande avskrivning kan göras varje månad för att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av företagets resultat och underlätta bokslutsarbetet, se avskrivning.
Eftersom årsavgiften till PRV betalas i förskott kan avgiften periodiseras i bokslutet, framför allt om den är väsentlig. Den del av årsavgiften som avser perioden efter balansdagen redovisas som en förutbetald kostnad. Den avgiftsdel som belöper på det kommande räkenskapsåret krediteras konto 6920 Kostnader för egna patent och debiteras konto 1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Återföringen av interimstransaktionerna i det nya räkenskapsårets bokföring kan ske genom att samma konton bokförs omvänt om den faktiska kostnaden bokförts på detta konto. Den faktiska kostnaden kan också bokföras direkt mot interimskontot. Om det är en återkommande periodisering kan det i stället vara lämpligt att låta posten ligga kvar under året och i bokslutsarbetet justera med årets förändring.
K3-regler
Företag som tillämpar K3 ska, precis som när det gäller andra tillgångar, tillämpa punkt 2.18 vid bedömning av om tillgången ska redovisas i balansräkningen. En tillgång är enligt punkt 18.3 identifierbar om den är avskiljbar och uppkommer ur avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter oavsett om dessa rättigheter är överlåtbara eller avskiljbara från företaget eller från andra rättigheter och förpliktelser.
Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som uppkommit till följd av avtalet eller de juridiska rättigheter får enligt punkt 18.18 inte överstiga den period som omfattas av avtalet eller de juridiska rättigheterna. Kan denna period förlängas, ska nyttjandeperioden innefatta förlängningsperioden eller förlängningsperioderna endast om det finns belägg för att företaget kan förlänga avtalet utan betydande utgifter. Om ett patent innebär ett skydd över tjugo år får således inte nyttjandeperioden sättas till längre än tjugo år.
K2-regler
Enligt punkt 9.2 innebär ett förvärv av ett patent att företaget redovisar en tillgång eftersom äganderätten har övergått till företaget. Patentet utgör en egen avskrivningsenhet och skrivs enligt huvudregeln i punkt 10.20 av över nyttjandeperioden. Enligt punkt 10.27 får nyttjandeperioden för bland annat ett patent bestämmas till fem år.
Eftersom ett patent vanligen är skyddat i högst tjugo år kan nyttjandeperioden bestämmas till denna tidsperiod. Många patent förlorar dock i värde tidigare, varför man kan välja degressiv avskrivning, dvs. med större avskrivningar i början av nyttjandeperioden, avskrivningar.
K-årsbokslut
K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.
Enligt punkt 8.2 innebär ett förvärv av ett patent att företaget redovisar en tillgång eftersom äganderätten har övergått till företaget. Patentet utgör en egen avskrivningsenhet och skrivs enligt huvudregeln i 4 kap. 4 § a ÅRL av över nyttjandeperioden (punkt 9.20). Enligt punkt 9.27 får nyttjandeperioden för bland annat ett patent bestämmas till fem år.
K4-regler
Genom tillämpning av IAS 38 Immateriella tillgångar uppnås samma bedömning som enligt K3 förutom att IAS 38 inte någon maximal gräns kopplad till den legala skyddstiden.
K1-regler
Enligt K1 för enskilda näringsidkare punkt 6.2 ska en förvärvad immateriell anläggningstillgång tas upp i balansräkningen om den har ett bestående värde och det är sannolikt att den kommer att ge företaget ekonomiska fördelar. Internt upparbetade immateriella tillgångar får inte tas upp i balansräkningen. Enligt punkt 6.2 gäller detsamma för ideella föreningar och registrerade trossamfund.
Förvärvade immateriella anläggningstillgångar ska enligt punkt 6.3 för såväl enskilda näringsidkare som för ideella föreningar och registrerade trossamfund värderas på samma sätt som maskiner och inventarier. Reglerna om inventarier till mindre värde och korttidsinventarier gäller inte för förvärvade immateriella tillgångar.