Stiftelser är enligt 2 kap. 3 § BFL bokföringsskyldiga enlig BFL om tillgångarnas värde överstiger 1,5 mkr, se 2 kap. 2 § BFL. Värdet på tillgångarna ska enligt 2 kap. 4 § BFL motsvara vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala försäljningar, dvs. inte i en avvecklingssituation. Fastigheter och byggnader som är lös egendom får dock enligt samma paragraf tas upp till taxeringsvärdet om sådant finns. Följande stiftelser är dock alltid bokföringsskyldiga enligt BFL:

  1. Stiftelser som bedriver näringsverksamhet

  2. Stiftelser som är moderstiftelser

  3. Insamlingsstiftelser

  4. Kollektivavtalsstiftelser

  5. Stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller en region

  6. Pensionsstiftelser

  7. Personalstiftelser

En stiftelse som inte är bokföringsskyldig enligt BFL är bokföringsskyldig enligt SL. Enligt 3 kap. 2 § SL ska stiftelsen i så fall fortlöpande föra räkenskaper över in- eller utbetalda belopp (dvs. en kontantmetod). Det ska finnas verifikationer för alla in- och utbetalningar.

En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögenhet får ha en gemensam redovisning för den gemensamma verksamheten tillsammans med den andra stiftelsen. Räkenskaperna avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställningen ska framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med den sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande sätt.

En stiftelse ska enligt 4 kap. 1 § SL ha minst en revisor.