Skatteverkets rättsfallssammanställning 13/97

Ärenden behandlade vid avdelningens rättsfallsseminarium den 22 april 1997

SRN:s förhandsbesked den 26 mars 1997.

Inkomsttaxering 1997 – 2000.

Fråga om lagen mot skatteflykt är tillämplig. Av ansökningen framgick bl.a. följande.

X kommun äger i dag bl.a. E AB med dotterbolaget Y AB. Avsikten är att bilda en ny koncern med ett nybildat alternativt nyanskaffat aktiebolag, NYAB, som moderbolag. Omstruktureringen avses gå till på följande sätt. NYAB förvärvar aktierna i E AB av kommunen mot ett marknadspris. NYAB:s finansiering av köpet sker genom ett lån från kommunen på marknadsmässiga villkor.

De huvudsakliga motiven för förfarandet är hänförliga till två förhållanden.

Det första förhållandet gäller den branschutveckling som sker i energibranschen efter avregleringen 1996-01-01. Utvecklingen innebär att ett stort antal strukturförändringar har genomförts eller pågår där. Framförallt mindre energibolag typ E AB har visat sig ha svårt att som självständiga enheter fortsätta att bedriva alla slag av energiverksamheter. Den nya koncernbildningen är därvid en viktig förberedelse för ägaren för att snabbare och flexiblare kunna medverka vid eventuella strukturförändringar. Genom koncernbildningen har man dels fått fram ett marknadsvärde på hela verksamheten, dels skapat möjligheter att strukturera de tre delverksamheterna – elhandel, eldistribution respektive fjärrvärme – i separata juridiska enheter. Förberedelser pågår för att bolagisera även fjärrvärmen och att göra alla tre verksamheterna till direkta dotterbolag till NYAB. På så sätt kan verksamheterna enklare säljas antingen som en helhet eller – vilket är mest sannolikt i den pågående branschutveckligen – i någon av flera möjliga kombinationer av de tre bolagen/verksamheterna.

Det andra huvudmotivet hänger samman med kommunens strävan att åstadkomma en rationell organisation för hela den kommunala verksamheten. Om inte hela energiverksamheten säljs kommer de tidigare planerna på en samordning i en gemensam bolagskoncern att fullföljas. Avsikten har varit att i NYAB-koncernen även inordna kommunernas allmännyttiga bostadsbolag samt deras fastighets- och näringsbolag. Syftet med en sådan organisation är att kunna samordna vissa lednings-, administrations-, finans- och driftfunktioner med betydande rationaliseringseffekter som följd. Anledningen till att inte dessa övriga verksamheter inordnades direkt vid koncernbildningen är dels de osäkerheter som uppkom i höstas beträffande tolkningen av de av statsmakterna nyinförda reglerna om försäljning av allmännyttiga bostadsbolag, dels att några aktörer i energibranschen under det pågående arbetet tog kontakter för att utröna kommunens intresse för försäljning av hela eller delar av energiverksamheten.

Sökanden ställde följande två frågor.

Fråga 1:

Är räntekostnaderna på lånet mellan kommunen och NYAB en avdragsgill kostnad för bolaget trots att ränteintäkterna inte är skattepliktiga för kommunen?

Fråga 2:

Om räntekostnaderna är avdragsgilla i NYAB, kan då lag mot skatteflykt bli tillämplig?

Skatterättsnämnden beslutade följande.

”Fråga 1

Räntekostnaderna är avdragsgilla för NYAB.

Fråga 2

Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.

MOTIVERING

X kommun avser att avyttra aktierna i E AB till det av kommunen bildade bolaget NYAB till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Köpeskillingen för aktierna erlägger NYAB genom att utfärda en revers till kommunen på marknadsmässiga villkor (dvs. att motsvarande lånevillkor skulle ha kunnat erhållas om lån tagits upp från extern långivare).

Fråga 1

Med de förutsättningar som gäller i ärendet saknas grund för att vägra avdrag för räntan.

Fråga 2

Eftersom räntan på reversen inte skall beskattas hos kommunen är frågan om detta förhållande med tillämpning av lagen mot skatteflykt kan påverka svaret på fråga 1. Nämnden anser att så inte är fallet. I fall av förevarande slag kan avdrag för som ’ränta’ betecknade belopp vägras redan med stöd av det vanliga regelsystemet när omständigheterna motiverar det. Den omständigheten att NYAB genom förvärvet av aktierna i E AB övertar den av kommunen nu ägda koncernen och i samband därmed utställer ifrågavarande revers kan inte anses utgöra en sådan omständighet. En prövning mot lagen mot skatteflykt kan inte ge annat resultat.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överklagas inte av RSV.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%