Skatteverkets rättsfallssammanställning 22/97

SRN:s förhandsbesked den 26 maj 1997. Fråga om tillämpning av den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL när det föreligger disproportion mellan värdena på de nyemitterade och de inapporterade aktierna. Även fråga om vissa aktier ”innehas som ett led i koncernens verksamhet” enligt 2 § 4 mom. 10 st SIL samt fråga om tillämpning av lagen mot skatteflykt.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium de 8 augusti 1997

Inkomsttaxering

Av handlingarna i ärendet framgick, såvitt nu är ifråga, i huvudsak följande.

X AB:s helägda rörelsedrivande dotterbolag Y AB ägde alla aktier i tre stycken nybildade aktiebolag, Gu AB, B AB och R AB. B AB och R AB ägde i sin tur alla aktier i var sitt nybildat bolag, Gr AB respektive V AB. De nybildade bolagen hade ett aktiekapital på 100 000 kronor och ändamålet med deras verksamhet angavs vara att förvalta aktier och likartad lös egendom.

Y AB ägde även aktier motsvarande ca 20 % respektive ca 26 % av rösterna i F AB respektive S AB. Y AB planerade att överlåta aktierna i F AB och S AB till en extern köpare. Överlåtelsen av dessa aktier skulle föregås av följande transaktioner.

Y AB avyttrade aktierna i F AB till Gu AB i ut- byte mot nyemitterade aktier i Gu AB. Y AB hade ursprungligen 1 000 aktier i Gu AB och fick genom nyemissionen ytterligare 29 000 aktier. Värdet på aktierna i F AB översteg vid avyttringen 1 milliard kronor.

Y AB avyttrade aktierna i S AB till B AB och R AB med hälften till vardera bolag mot nyemitterade aktier i respektive bolag. B AB och R AB avytt- rade i sin tur aktierna i S AB till Gr AB och V AB mot nyemitterade aktier i dessa bolag. Mellan verksamheterna i X-koncernen och verksamheterna i F AB och S AB förelåg inget integrationssamband.

Följande frågor ställdes.

A. Kommer realisationsvinstberäkningen för respektive bolag (Gu, Gr, V) vid en försäljning av aktierna i F respektive S att göras med utgångspunkt i ett anskaffningsvärde som motsvarar aktiernas marknadsvärde vid den tidpunkt då de inapporterades till respektive bolag?

B. Om svaret på fråga A är nekande anhålles om besked vilket värde som utgör anskaffningsvärde.

3.C. Är skatteflyktslagen (1995:575) tillämplig på förfarandet?

4.F. Föranleder överlåtelsen av aktierna i F till Gu AB på sätt som har beskrivits någon beskattning av Y AB?

Skatterättsnämnden beslutade, såvitt nu är ifråga, följande.

Fråga A Vid en reavinstberäkning med anledning av att Gu AB (Gu) försäljer aktierna i F AB (F) skall anskaffningsvärdet anses motsvara aktiernas marknadsvärde då de inapporterades till Gu. Beträffande övriga försäljningar besvaras frågan nekande.

Fråga B Vid reavinstberäkningar med anledning av att Gr AB (Gr) och V AB (V) försäljer aktierna i S AB (S) skall vid bedömandet av frågan om reavinst eller reaförlust uppkommit överlåtande och övertagande bolag vid de närmast föregående överlåtelserna anses ha utgjort en skattskyldig.

Fråga C Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.

Fråga F Överlåtelsen av aktierna i F till Gu föranleder inte någon beskattning av Y AB (Y).

MOTIVERING I ansökningen beskrivs ett antal interna överlåtelser mellan i X-koncernen ingående bolag. Överlåtelserna omfattar koncernens innehav av aktier i F och S. Aktierna innehas i utgångsskedet av Y som överlåter dessa till ett antal dotterbolag. Y överlåter aktierna i F till Gu och aktierna i S med hälften vardera till B och R. B och R överlåter i sin tur aktierna i S till var sitt dotterbolag Gr respektive V. Samtliga uppräknade överlåtelser sker genom apporter i utbyte mot nyemitterade aktier. Sökandena vill i första hand (fråga A) få klarlagt att reavinstberäkningen för respektive sökandebolag vid en försäljning av aktierna skall göras med utgångspunkt i ett anskaffningsvärde som motsvarar aktiernas marknadsvärde vid den tidpunkt då de inapporterades till respektive Gu, Gr och V. Om svaret på fråga A är nekande önskas besked om vilket värde som skall utgöra anskaffningsvärde (fråga B). Vidare önskas besked om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig på förfarandet (fråga C). Slutligen frågas om Y:s överlåtelse av aktierna i F till Gu föranleder någon beskattning av Y (fråga F).

Nämnden gör följande bedömning.

Avsikten med de i ansökningen beskrivna förfarandena synes vara att undgå skatt vid en extern avyttring av aktierna i F och S. För att uppnå detta överlåts aktierna inom koncernen genom apporter i utbyte mot nyemitterade aktier. Genom tillämpning av strukturregeln (27 § 4 mom. lagen /1947:576/ om statlig inkomstskatt, SIL) vid överlåtelsen av aktierna i F och koncernregeln (2 § 4 mom. tionde stycket SIL) resp. strukturregeln vid på varandra följande överlåtelser av aktierna i S avses aktiernas anskaffningsvärden vid vinstberäkningen vid en extern avyttring bli lika med aktiernas marknadsvärden. Den latenta skatteskulden på aktiernas värdestegring skulle härigenom komma att överföras på nyemitterade aktier som tillsvidare blir kvar inom koncernen.

Är koncernregeln tillämplig på en avyttring gäller inte strukturregeln. Först måste därför konstateras om koncernregeln är tillämplig på de angivna överlåtelserna. Av RÅ 1986 ref. 43 framgår att bedömningen av om aktier skall anses innehavda som ett led i en koncerns verksamhet skall göras med beaktande av bestämmelserna om frikallelse från skattskyldighet för utdelning i 7 § 8 mom. tredje stycket b SIL. Även bestämmelsen i punkt a om att aktier skall anses näringsbetingade om det sammanlagda innehavet motsvarar en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i det utdelande bolaget har ansetts kunna ligga till grund för bedömningen (RÅ 1995 not. 115). Det föreligger enligt förutsättningarna i ärendet inget integrationssamband mellan verksamheterna i X och F. Koncernens innehav av aktier i F är inte heller så stort att aktierna kan anses innehavda som ett led i koncernens verksamhet. Koncernregeln är sålunda inte tillämplig på Y:s överlåtelse av aktier i F till Gu. Y:s innehav av aktier i S motsvarar före överlåtelserna till B och R mer än en fjärdedel av röstetalet för samtliga aktier i S. På Y:s överlåtelser av aktier i S till B och R är sålunda koncernregeln tillämplig.

Återstår då att konstatera huruvida koncernregeln eller strukturregeln är tillämplig på överlåtelserna av aktierna i S från B och R till Gr respektive V. Frågan är med andra ord hur 25-procentsregeln i 7 § 8 mom. tredje stycket a SIL skall beaktas vid fastställandet av om innehavet av aktierna i S skall anses innehavda som ett led i koncernens verksamhet. En svårighet här är att 25-procentsregeln är en test på bolagsnivå medan bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL föreskriver att bedömningen skall göras på koncernnivå. I utgångsskedet är i detta fall innehavet samlat hos Y. Därefter överlåts aktierna med hälften vardera till B och R. I ett fall som det förevarande då aktierna delas upp på olika förvaltningsbolag som ett led i förberedelserna för en extern avyttring bör enligt nämndens mening bedömningen, som det tillämpliga lagrummet anger, ske på koncernnivå. De olika förvaltningsbolagens innehav av aktier i S skall därför ses som ett samlat innehav. Detta innebär att koncernregeln, och inte i något fall strukturregeln, är tillämplig på de i ansökningen angivna överlåtelserna av aktierna i S.

Återkommande till Y:s överlåtelse av aktierna i F till Gu har ovan konstaterats att koncernregeln inte är tillämplig beträffande denna. Såsom påpekats av Riksskatteverket föreligger viss disproportion mellan F-aktierna och de av Gu nyemitterade aktierna. Frågan är då vad detta betyder i ett fall som det förevarande när överlåtande bolag äger samtliga aktier i det bolag som erlägger vederlag i form av nyemitterade aktier. Den ifrågavarande transaktionen innebär enligt nämndens mening att Y tillskjuter aktierna i F till Gu samtidigt som detta emitterar nya aktier till Y. Detta är en avyttring där vederlaget måste anses bestå i den av tillskottet föranledda ökningen av värdet på Y:s innehav av aktier i Gu. Denna värdeökning kan antas motsvara värdet på aktierna i F. Om denna värdeökning enbart hänför sig till de nyemitterade aktierna eller därjämte även beror på en ökning av värdet på de ursprungliga aktierna kan inte ha någon betydelse. Överlåtelsen får därför i sin helhet anses omfattas av strukturregeln. Härav följer att Y inte skall beskattas med anledning av överlåtelsen (fråga F) och att reavinstberäkningen vid Gu:s försäljning av aktierna i F skall göras med utgångspunkt i ett anskaffningsvärde som motsvarar aktiernas marknadsvärde vid den tidpunkt då de inapporterades till Gu.

Sammanfattningsvis kan konstateras att svaret på fråga A är nekande utom såvitt avser aktierna i F. Eftersom nämnden funnit att koncernregeln är tillämplig på överlåtelserna av aktierna i S skall vid avyttringen från Gr och V bedömandet av frågan om skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag vid de tidigare överlåtelserna utgjort en skattskyldig (fråga B). Någon skatteförmån för sökandebolagen uppkommer inte vid denna utgång på grund av överlåtelserna av aktierna i S. Däremot uppkommer en skatteförmån genom att aktierna i F kan avyttras till marknadsvärde utan att detta utlöser beskattning. Den omständigheten att 27 § 4 mom. SIL ger möjlighet för ett moderbolag att till ett dotterbolag överlåta aktier som inte är näringsbetingade mot vederlag av nyemitterade aktier och att dotterbolaget därefter kan sälja aktierna utan reavinstbeskattning medför inte enligt nämndens mening att en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens grunder (jfr Prop. 1996/97:18 s. 20). Lagen mot skatteflykt kan därför inte anses tillämplig (fråga C).”

Fyra ledamöter var skiljaktiga och anförde med instämmande av nämndens sekreterare följande.

Frågorna A-C För att en aktieöverlåtelse skall omfattas av koncernregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL uppställs bl.a. det kravet att aktien ”innehas som ett led i koncernens verksamhet”.

När bestämmelsen infördes 1966 (SOU 1965:72, prop. 1966:90, bet. 1966:BvU46, SFS 1966:215) angavs det i förarbetena att bestämmelsen skulle tillämpas på organisationsaktier. Några avgöranden på senare tid (se RÅ 1986 ref. 43 och RÅ 1995 not. 115 /jfr även senare avgörande av Skatterättsnämnden 1995-11-06 refererat i SN 1996 s. 88 f. punkt 7.3/) visar att man bör knyta an till det i utdelningsskattereglerna i 7 § 8 mom. tredje stycket SIL använda begreppet ”näringsbetingade aktier” vid bedömningen av om aktierna innehas som ett led i koncernens verksamhet.

I ansökningen är förutsatt att aktierna i S inte är näringsbetingade i den meningen som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket b utan enligt a. Det innebär att aktierna vid ”avyttringen” är näringsbetingade om de utgör minst 25 % av röstetalet för samtliga aktier i det ”avyttrade” företaget.

Y:s avyttringar av aktierna i S till B och R bör behandlas enligt 2 § 4 mom. 10 stycket SIL eftersom röstetalet på Y:s aktieinnehav i S var 26 % vid avyttringstillfället. B:s och R:s avyttringar av aktierna i S till respektive Gr och V bör behandlas enligt 27 § 4 mom. SIL och inte enligt 2 § 4 mom. 10 stycket SIL eftersom röstetalet på B:s och R:s aktieinnehav i S efter förvärvet understiger 25 %. Den omständigheten att röstetalet på X-koncernens sammanlagda aktieinnehav i S överstiger 25 % föranleder ingen annan bedömning eftersom något integrationssamband inte råder mellan verksamheten i X-koncernen och innehavet av S-aktierna. Inte heller det förhållandet att B och R är förvaltningsföretag har någon betydelse i det här sammanhanget. Gr och V skall till följd härav vid en avyttring av aktierna i S beräkna anskaffningsvärdet på aktierna med utgångspunkt från aktiernas marknadsvärde.

Skäl att tillämpa lagen mot skatteflykt föreligger inte.

En ledamot utvecklade sitt ställningstagande och anförde följande.

Det svenska bolagsskattesystemet bygger på principen om ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. aktiebolagens inkomst beskattas både hos aktiebolaget självt och hos aktieägaren vid utdelning av vinsten. I de fall där detta leder till en mer uppenbar merbeskattning (kedjebeskattning), såsom fallet är när ett aktiebolag innehar stora aktieposter i andra företag, har särskilda undantag satts in (7 § 8 mom. SIL). Denna undantagsreglering, som är av definitiv karaktär, avser endast utdelningsbeskattningen – inte reavinstbeskattningen. För de fall att ackumulerade vinstmedel inte delas ut (t.ex. därför att de bundits som aktiekapital) uppstår vid aktieavyttring en merbeskattningseffekt på reavinstbeskattningsområdet som motsvarar den mot vilken undantag införts på utdelningsbeskattningsområdet. Ett visst skydd mot merbeskattningen på reavinstbeskattningsområdet finns dock i 2 § 4 mom. och 27 § 4 mom. SIL. Skyddet består i ett skatteuppskov, utan annan begränsning i tiden än att skatten förfaller till betalning när vinsten realiseras externt.

Genom att reglerna utvecklats från olika utgångspunkter råder en bristande kongruens mellan systemen. Regeln i kedjebeskattningssystemet (7 § 8 mom. SIL) utgår från en subjektiv bedömning av sambandet mellan ägarens verksamhet och de innehavda aktierna – innehavet skall ”betingas av verksamhet som bedrivs av företaget” (eller närstående företag) – resp. en regel av schablonkaraktär (25 %-regeln). Vad gäller reglerna i uppskovssystemen bygger det ena (2 § 4 mom. SIL) på en subjektiv bedömning avseende den överlåtna aktien. Den skiljer sig dock från motsvarande rekvisit i 7 § 8 mom. SIL i det att aktien skall vara innehavd ”som ett led i koncernens verksamhet”. Den övertagna aktien skall anses anskaffad för överlåtarens anskaffningsvärde. Den andra uppskovsregeln (27 § 4 mom. SIL) saknar skatterättsligt motsvarande krav; det förutsätts endast att överlåtelsen sker genom apport mot likvid i nyemitterade aktier. Den sistnämnda regleringen innehåller dessutom en uttrycklig föreskrift om att de mottagna (nyemitterade) aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna. Sedan 1 januari 1997 har reglerna i 2 § 4 mom. företräde framför reglerna i 27 § 4 mom. SIL. Om en 2:4-transaktion sker genom apport skall 2:4-reglerna tillämpas. I avsaknad av andra bestämmelser skall överlåtaren anses ha förvärvat de nyemitterade aktierna till de överlåtna aktiernas marknadsvärde.

Kombinationen av regelsystemen innebär – som nämnden finner – att kedjebeskattningsmomentet kan uppskjutas för ”rena” kapitalplaceringsaktier medan detta inte kan ske för näringsbetingade aktier. Denna konsekvens synes direkt paradoxal, eftersom lagstiftaren inte haft ambitionen att eliminera kedjebeskattningen i det första men väl i det andra fallet. Såsom reglerna är utformade synes denna konsekvens dock oundviklig. På grund av den paradoxala konsekvensen är det vanskligt att med utgångspunkt i dessa bedömningar avgöra hur de aktier (S-aktier) bör behandlas som till sin ekonomiska karaktär får anses vara kapitalplaceringsaktier men vilkas utdelning genom den särskilda schablonregeln i 7 § 8 mom. SIL blir skattefri för ägaren. Aktieinnehavets storlek anses uppenbarligen göra kedjebeskattningsmomentet genom beskattning av utdelningen alltför stötande. Bör då inte även det kedjebeskattningsmoment, som ligger i att uppkommande reavinst omedelbart beskattas, vara så stötande, att formellt oantastliga transaktioner som leder till det uppskov som regelverket tillåter respekteras? Liksom i fallet med F-aktierna behåller ju X-koncernen det ingångsvärde som gäller för S-aktierna genom att anskaffningsvärdet i B och R för deras innehav av aktierna i Gr resp. V understiger marknadsvärdet av aktierna i Gr och V med ett sammanlagt belopp motsvarande den latenta vinst som innan transaktionen företas ligger hos Y i detta bolags innehav av S-aktier. Det bör också beaktas att såväl B och R som Gr och V synes utgöra förvaltningsföretag, varför utdelning av eventuellt skattefritt externrealiserade vinster ändå kommer att bli beskattade i X-koncernen.

Det kan f.ö. ifrågasättas om Y:s apport av S-aktierna till B resp. R verkligen skall regleras av 2 § 4 mom. SIL. Utdelningen på S-aktier är visserligen skattefri men innehavet är av kapitalplaceringskaraktär och saknar affärsmässigt samband med Y:s eller närståendes, (dvs. X-koncernens företag) verksamhet. Om X-koncernen avyttrar aktierna i S före beskattningsårets utgång – vilket synes vara avsikten – kommer den utdelning som lämnats under avyttringsåret att – liksom utdelningen på F-aktierna – vara skattepliktig. Det synes mig därför inte självklart att S-aktierna ”innehas som ett led i koncernens verksamhet”. Om detta rekvisit skulle inkludera det rena kapitalplaceringssyftet, vore regeln innehållslös. Även om så ändå vore fallet, anser jag inte att det inte genom de dubbla emissionerna B och Gr resp. R och V bör vara möjligt att uppnå en skatteeffekt beträffande S-aktierna som är lika förmånlig som den beträffande de renodlade kapitalplaceringsaktierna, vilkas utdelning enligt de grundläggande principerna skall föranleda kedjebeskattning.”

Två ledamöter var skiljaktiga såvitt avser svaret på fråga C i den del frågan avser försäljningen av F-aktierna och anförde följande.

”Vi anser att skatteflyktslagen är tillämplig på försäljningen av F-aktierna. Enligt vår mening måste följande förutsättningar anses givna i ärendet. Y:s avyttring av F-aktierna mot nyemitterade aktier i Gu AB (i fortsättningen benämnt Gu) sker som ett led i koncernens avyttring av F-aktierna. Avsikten med omvägen över Gu är att utnyttja reglerna i 27 § 4 mom. SIL för att inför externavyttringen erhålla marknadsvärdet som anskaffningsvärde på F-aktierna. Den köpeskilling som erhålls för F-aktierna vid externförsäljningen avses att föras över till Y. Efter överföringen uppnås en skattemässig situation rörande Y:s aktieinnehav i Gu som i praktiken motsvarar det som gällde före införsäljningen av F-aktierna och nyemissionen.

Det står således klart att förfarandet medför en inte oväsentlig skatteförmån för Y och att denna utgjort det huvudsakliga skälet för förfarandet. Det som leder fram till skatteförmånen är att reglerna i 27 § 4 mom. SIL kombineras med de regler som gäller för överföring av tillgångar från dotterbolag till moderbolag. Enligt vår mening skulle en beskattning med godtagande av de olika leden i det beskrivna förfarandet strida mot lagstiftningens grunder.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s uppfattning utom beträffande frågorna C och F.

Beträffande fråga F har RSV ansett att strukturregeln för sin tillämpning förutsätter att marknadsmässiga värden används och att de nyemitterade aktierna därmed i stort skall representera lika stor förmögenhetsmassa som de inapporterade aktierna. RSV har också ansett att visst stöd för denna ståndpunkt kunnat hämtas från avgörande från SRN och Regeringsrätten (se rättsfallsprotokoll 14/95, sid 8 ff och 23/96, sid 1, samt RÅ 1996 not. 177). Avgörandena från SRN och Regeringsrätten kring denna frågeställning har dock inte gällt ett fall där överlåtande bolag ägt alla aktier i det nyemitterande bolaget. SRN har i sin motivering i föreliggande fall ansett att det saknar betydelse om det föreligger disproportion mellan värdena på de nyemitterade och de inapporterade aktierna eftersom överlåtande bolag ägt alla aktier i det nyemitterande bolaget.

Med denna utgång är frågan var gränsen för möjlig disproportion går. Är det möjligt med motsvarande disproportion även om de nyemitterade aktierna inte är av samma slag och sort som de övriga aktierna? Hur blir det om det nyemitterande bolaget inte ägs till 100% av det överlåtande bolaget utan även av ett av det överlåtande bolaget helägt bolag? I sistnämnda fallet sker en förmögenhetsöverföring till det helägda bolaget men någon förmögenhetsförändring på slutlig ägarnivå sker inte. Även i det fallet SRN och Regeringsrätten tidigare haft till bedömning var förhållandena sådana att någon förmögenhetsförändring på slutlig ägarnivå inte inträffade genom den valda disproportionen. Både det bolag som avyttrade aktierna och det nyemitterande bolaget ägdes av samma grupp företag och med oförändrade ägarandelar.

RSV har hävdat den uppfattningen att någon principiell skillnad inte föreligger mellan tidigare bedömt fall och nu bedömt fall.

RSV har därför överklagat frågan till Regeringsrätten och yrkat att Y:s överlåtelse av aktierna i F skall delas upp i en del avyttring mot vederlag i form av nyemitterade aktier och en del avyttring genom ett ovillkorligt tillskott och att den del som skall anses ha lämnats som ett ovillkorligt tillskott skall anses vara en avyttring för marknadspris.

Även fråga C har överklagats.

Genom SFS 1997:439 (prop. 1996/97:151, bet. 1996/97:SkU27 har 27 § 4 mom. SIL ändrats så att denna regel inte blir tillämplig i bl.a. ifrågavarande typ av fall. Ändringen gäller dock först beträffande avyttringar efter den 5 maj 1997.

RSV:s dnr 750-97/6100

SRN:s förhandsbesked den 24 mars 1997. Fråga om förutsättningarna för att ett investmentföretag skall anses föreligga är uppfyllda.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 8 augusti 1997

Inkomsttaxering 1998-2000

Sökandens värdepappersinnehav omfattade aktier i ett antal börsnoterade bolag. Sökanden angav olika planerade alternativ för hur denna börsportfölj skulle kunna vara sammansatt.

SRN fann att bolaget inte var ett investmentföretag enligt 2 § 10 mom. 2 st SIL i något av alternativen och lämnade följande motivering.

”Av handlingarna i ärendet framgår, i de olika alternativen, att mellan ca 65 % och 70 % av bolagets värdepappersinnehav kommer att utgöras av aktier i tre bolag. Ett sådant värdepappersinnehav kan inte anses välfördelat i den mening att det uppfyller det i 2 § 10 mom. Andra stycket SIL angivna kravet på riskfördelning.”

Förhandsbeskedet har vunnit laga kraft.

RSV:s dnr 287-97/6100

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%