Skatteverkets rättsfallssammanställning 19/98

RR:s dom den 15 juni 1998, mål nr 2199 – 1998. Fråga om anskaffningsvärde för aktier m.m.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 juni 1998.

Av sökanden överklagat förhandsbesked avseende taxeringsåren 1999-2001. Förhandsbeskedet har tidigare återgetts i protokoll 10/98 s. 14-16.

Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Omedelbart före överlåtelserna den 5 maj 1997 innehade B AB aktier motsvarande 25 % av röstetalet i C AB. Aktierna var därför att anse som innehavda som ett led i koncernens verksamhet i den mening som avses i 2 § 4 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överlåtelsen nämnda dag av aktier motsvarande 0,04 % av röstetalet i C AB till ett annat bolag inom samma koncern kan inte anses ha medfört att de aktier som senare samma dag överläts till sökandebolaget genom en apportemission hade förlorat denna karaktär. Anskaffningsvärdet för sökandebolaget motsvaras alltså av det anskaffningsvärde som gällde för B AB. Med hänsyn härtill förfaller frågan om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig.

Vad gäller frågorna 3 och 4 gör Regeringsrätten samma bedömning som Skatterättsnämnden.

RR:s domar den 16 juni 1998, mål nr 323-324-1997,1768-1772-1997. Nedsättning av statlig fastighetsskatt vid 1992-1994 års taxeringar.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 juni 1998.

Regeringsrätten har i sex domar slagit fast att nedsättning av fastighetsskatt enligt 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ske när hinder förelegat mot att hyra ut en för uthyrning avsedd lägenhet i en byggnad som är avsedd för användning under hela året, förutsatt att hindret inte har varit begränsat till endast en kortare tid av beskattningsåret.

Ett fall där nedsättning kan komma i fråga är att en fastighetsägare på grund av bristande efterfrågan inte har lyckats hyra ut en lägenhet. Ett annat fall kan vara att lägenheten inte kunnat hyras ut under ombyggnad av byggnaden.

I fallet med bristande efterfrågan, som gällde 1992 och 1993 års taxeringar, anförde Regeringsrätten: A. har uppgett att han under åren 1991 och 1992 annonserade i dagstidningar vid ett flertal tillfällen utan att få någon att bli intresserad av de aktuella lokalerna samt att han var beredd att medge avsevärda hyressänkningar, rabatter m.m. men ändå inte lyckades få någon uthyrning till stånd eftersom det inte fanns en enda presumtiv hyresgäst att förhandla med. Med hänsyn till vad som förekommit i målet får dessa uppgifter tas för goda. Förutsättningar för nedsättning av fastighetsskatten föreligger därmed.

Nedsättningen beräknades på ytan av de outhyrda lokalerna. I ett fall motsvarade ytan av outhyrda lokaler (något förenklat) 10 procent av den totala lägenhetsytan för lokaler; av hela byggnadsvärdet avsåg 2,4 miljoner kr. lokaler. Vid sådant förhållande sätts underlaget för fastighetsskatt ned med 0,1 x 2 400 000 = 240 000 kr.

I ett mål prövades vidare om lagen (1990:1460) om tillfällig höjning av statlig fastighetsskatt var tillämplig. Enligt den lagen var skatten högre för hyreshusenheter som huvudsakligen bestod av lokaler. I målet utgjorde den del av byggnadsvärdet som avsåg lokaler och lokalernas andel i tomtmarksvärdet tillsammans omkring 79 procent av det totala taxeringsvärdet för fastigheten. Med hänsyn härtill fann Regeringsrätten att hyreshusenheten skulle anses bestå av huvudsakligen lokaler (jfr RSV Dt 1991:12).

Kommentar:

Fastighetsägaren har bevisbördan för att uthyrning inte kunnat ske. I det ovan anförda fallet ansåg Regeringsrätten att beviskravet uppfyllts.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%