Skatteverkets rättsfallssammanställning 39/98

RR:s dom den 16 november 1998, mål nr 3169-1997. Fråga om anskaffningsvärde för inventarier

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 december 1998.

Inkomsttaxering 1997 – 2001. Överklagande av RSV.

Redogörelse för SRN:s förhandsbesked har lämnats i protokoll 14/97.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som SRN och fastställde SRN:s förhandsbesked.

RR:s dom den 17 november 1998, mål nr 7158-1997. Fråga om skattemässigt ingångsvärde vid avyttring av inapporterad fastighet

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 december 1998.

Inkomsttaxering 1997 – 2000. Överklagat förhandsbesked.

Redogörelse för SRN:s förhandsbesked har lämnats i protokoll 34/97.

Regeringsrätten fastställde SRN:s förhandsbesked och anförde följande.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Frågan i målet är om anskaffningsvärdet för en fastighet, som bolaget tillfördes genom apportemission då verksamheten överfördes till bolaget, skall utgöras av avräkningsvärdet vid apportemissionen eller av fastighetens dåvarande marknadsvärde.

Den egendom som tillskjuts vid en apportemission är att anse som avyttrad mot vederlag i form av de nyemitterade aktierna. I den mån vederlaget understiger marknadsvärdet av den tillskjutna egendomen kan apporten delvis ha karaktären av ett aktieägartillskott. När en hel verksamhet tillskjuts genom en apportemission grundas beskattningen emellertid normalt på de avräkningsvärden som parterna åsatt den tillskjutna egendomen även om dessa värden understiger marknadsvärdet. Det förhållandet att skälen härtill torde ha varit att ombildning till aktiebolag skall kunna ske utan omedelbara beskattningskonsekvenser och att tillskottet i detta fall gjorts av ett skattebefriat subjekt utgör inte tillräckliga skäl för en annan bedömning.

KR:s i Stockholm dom den 30 november 1998, mål nr 2199-1997. Gemensam beräkning av reavinst enligt 3 § 12 mom SIL för finansiella instrument av olika slag? Fråga om separat beräkning av realisationsvinst ska göras enligt 3 § 12 mom. SIL för finansiella instrument av samma slag och sort.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 december 1998.

1994 års inkomsttaxering

En fysisk person, A, redovisade realisationsvinst vid avyttring av aktier och konvertibla skuldebrev i fåmansföretaget X AB som inkomst av kapital. Skattemyndigheten beslutade med stöd av 3 § 12 mom. SIL att hänföra del av realisationsvinsten på konvertibla skuldebreven till inkomst av tjänst.

I begäran om omprövning anförde A att det vid en gemensam beräkning för aktierna och konvertibla skuldebreven inte uppkommer någon del av realisationsvinsten att hänföra till tjänst.

Länsrätten undanröjde det överklagade beslutet. Länsrätten fann att gemensam beräkning av realisationsvinst för de avyttrade finansiella instrumenten får ske vid tillämpning av 3 § 12 mom. SIL.

Skattemyndigheten överklagade domen.

Kammarrätten biföll överklagandet anförde följande.

”Reglerna i 3 § 12 mom. SIL skall tillämpas parallellt med realisationsvinstreglerna i 27 § samma lag. Beräkningarna är dock helt fristående från varandra men deras resultat skall samordnas enligt följande. När en skattskyldig, för vilken reglerna i 3 § 12 mom. är tillämpliga, avyttrar aktier eller andelar i fåmansföretaget beräknas först realisationsvinsten enligt reglerna i 27 § SIL. Därefter sker en beräkning enligt 3 § 12 mom. Realisationsvinstberäkningen skall enligt 27 § 2 mom. uttryckligen ske separat för varje finansiellt instrument av samma slag och sort. Ett konvertibelt skuldebrev är ett annat slags värdepapper än en aktie i samma bolag, varför separata realisationsvinstberäkningar skall företas rörande dessa, även om de säljs vid samma tillfälle. Några regler om att resultaten av de separata realisationsvinstberäkningarna skall samordnas vid beräkningen enligt 3 § 12 mom. finns inte. I avsaknad av en sådan reglering skall denna beräkning ske på vart och ett av resultaten från realisationsvinstberäkningen, på sätt skattemyndigheten gjort.”

Kommentar:

Från och med 1997 års taxering har reglerna i 3 § 12 mom. SIL omarbetats och delats upp i sex moment. Numera görs i 3 § 12 b mom. 2 st. en direkt koppling till realisationsvinstreglerna.

SRN:s förhandsbesked den 2 november 1998. Väsentlig anknytning enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370). Fråga om ett aktieinnehav i ett börsnoterat bolag motsvarande 4.47% av såväl ägarandel som röstetal i kombination med den skattskyldiges styrelseuppdrag i bolaget och där den skattskyldiges vuxna barn innehar 4.3% av aktierna i bolaget skall anses utgöra sådant väsentligt inflytande i näringsverksamhet som innebär väsentlig anknytning.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 december 1998.

Bakgrund

Makarna C har för avsikt att utvandra till Storbritannien. I Sverige har de följande tillgångar av betydelse vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. AC innehar 4.47% av aktierna i det börsnoterade bolaget D AB och är styrelseledamot i detta bolag. Makarna C vuxna barn innehar 4.3% av aktierna i D AB.

1. Leder de förhållanden som angivits ovan till att vi efter utflyttningen skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige?

2. Om svaret på fråga 1 är ja, blir svaret annat om AC före utflyttningen lämnar styrelseuppdraget i D AB?

SRN beslutade följande.

Fråga 1

Makarna C skall anses ha väsentlig anknytning.

Fråga 2

Makarna C skall inte anses ha väsentlig anknytning.

Som motivering för sitt beslut anförde nämnden bl.a.:

Frågorna 1 och 2

MOTIVERING

Enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) kan en från Sverige utflyttad person anses bosatt i Sverige om han fortfarande har väsentlig anknytning hit. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger skall bl.a. beaktas sådana omständigheter som att han bedriver näringsverksamhet i Sverige eller genom innehav av tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsenltigt inflytande i sådan näringsverksamhet, är ekonomiskt engagerad i Sverige.

AC har tillsammans med ytterligare en person under lång tid ägt och drivit företaget F AB. Samtliga aktier såldes för något år sedan till det börsnoterade bolaget D AB. I uppgörelsen ingick att de tidigare huvuddelägarna till F AB förvärvade var sin aktiepost i D AB vilken för AC:s del motsvarar såväl en ägarandel som ett röstetal på 4,47 procent. Makarna C:s vuxna barn med familjer har också en ägarandel och ett röstetal i D AB på 4,3 procent. I uppgörelsen ingick även att F AB:s tidigare huvuddelägare skulle vara representerade i D AB:s styrelse. AC:s roll i styrelsen uppges numera vara passiv och han skall för övrigt avgå ur styrelsen om ca två år.

Mot bakgrund av ovan relaterade uppgifter och ansökningen i övrigt finner nämnden att makarna C inte har någon anknytning till Sverige av betydelse än AC:s och närståendes aktieinnehav i D AB och AC:s styrelseuppdrag. Nämnden anser att aktieinnehavet i sig inte medför att makarna C har väsentlig anknytning hit. Emellertid anser nämänden att AC:s styrelseuppdrag tillsammans med aktieinnehavet ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet. Om AC avsäger sig sitt stryelseuppdrag före utflyttningen medför detta att makarna C inte längre kan anses ha väsenltig anknytning hit.

Kommentar:

Svaret på frågorna visar att ett förhållandevis litet aktieinnehav i ett börsnoterat bolag kan innebära väsentlig anknytning till Sverige om det förenas med ett inflytande i företaget genom ett styrelseuppdrag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%