Innehåll

Skatteverkets rättsfallssammanställning 1/99

RR:s dom den 18 december 1998, mål nr 529-1998. Fråga om beräkning av löneunderlag enligt 3 § 12 d mom. SIL.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

Överklagat förhandsbesked rörande inkomsttaxering.

SRN:s förhandsbesked den 23 december 1997 har refererats i rättsfallsprotokoll 1/98 den 12 januari 1998.

Förhandsbeskedet har överklagats av sökanden. RR fastställde förhandsbeskedet enligt nedan

”Skälen för Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.”

RR:s dom den 18 december 1998, målnr 1336-1998. Utdelning av annat än kontanter från ett investmentbolag.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

Inkomsttaxering 1999 – 2001.

Av RSV överklagat förhandsbesked.

Redogörelse för SRN:s förhandsbesked har lämnats i protokoll 4/98.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som SRN och fastställde SRN:s förhandsbesked.

RR:s dom den 15 december 1998, mål nr 7385-1997. Fråga om skattskyldighet och avdragsrätt för delägare i samband med att samfällighetsförening som är skattesubjekt avyttrar den samfällda marken

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

Skatterättsnämndens förhandsbesked, se protokoll 31/97.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som SRN och fastställde SRN:s förhandsbesked.

KR:s i Göteborg dom den 15 juni 1998, mål nr 2184–2185-1995. Motionsförmåner. Arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1992.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

SKM höjde X AB:s underlag för arbetsgivaravgifter med – såvitt nu är i fråga – 11 880 kr, avseende kostnader för fyra årskort på en motionsanläggning. Avgiftstillägg påfördes. Med hänsyn till att förmånen begränsats till att avse endast 4 av totalt 151 anställda ansåg SKM att fråga inte kunde anses vara om skattefri personalvårdsförmån.

Bolaget överklagade SKM:s beslut hos LR och anförde därvid att erbjudande om motionsförmåner riktats till c:a 40 personer, som haft fast anställning, men inte till övrig personal, som varit tillfälligt inhyrd och timavlönad. LR ansåg att förmånen – med hänsyn till att endast fyra anställda fått del av den – inte kunde anses så utformad att den varit tillgänglig för företagets hela personal. Överklagandet avslogs.

Bolaget fullföljde sin talan hos KR. Med hänsyn till att motionskort erbjudits samtliga ca 40 fast anställda ansåg KR att kostnaderna härför utgjorde driftskostnader i verksamheten och att de vid sådant förhållande inte skulle ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. KR nedsatte arbetsgivaravgifterna och avgiftstillägget i enlighet härmed.

RSV har överklagat KR:s dom hos RR med yrkande att SKM:s beslut fastställs.

Med det i 32 § 3 e mom KL använda uttrycket ”hela personalen” måste enligt RSV:s mening förstås samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. I annat fall måste antas att uttrycket skulle ha försetts med inskränkande attribut av något slag (jfr regeln i 32 § 3 c mom KL om skattefrihet för av arbetsgivaren tillhandahållen datorutrustning för privat bruk, där det sägs att regeln gäller om förmånen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen).

Skulle RR finna att det är tillräckligt med att endast de fast anställda erbjudits förmån av fri motion väcks frågan om förmånen avser endast enklare åtgärder av mindre värde. Vad gäller motionsförmåner brukar i allmänhet ett värde av maximalt 2 000 kr per person och år godtas som skattefri. I förevarande fall ligger kostnaden på 2 970 kr per person och år, vilket enligt RSV:s mening är för högt för att kunna motivera skattefrihet.

SRN:s beslut den 15 december 1998. Sakutdelning från utländskt dotterföretag. Tillämpning av bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjätte och sjunde styckena SIL och artikel 24 punkt 1 d i skatteavtalet med Nederländerna.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

Sökandebolaget är moderbolag i en koncern med verksamhet såväl i Sverige som utomlands. Den legala strukturen är sådan att den utländska verksamheten bedrivs i ett antal bolag som ägs av ett nederländskt dotterbolaget (Ettan) till stor del via ett annat nederländskt bolag (Tvåan). I den utländska delen av koncernen finns bolag som bedriver normalbeskattad affärsverksamhet men också andra bolag bl.a. bolag som överhuvudtaget inte beskattas. Det övervägs nu att – efter det att Tvåan förvärvat andelarna i av Ettan direktägda bolag – låta Ettan dela ut aktierna i Tvåan till Sökandebolaget. Med anledning härav önskar Sökandebolaget besked om utdelningen är skattefri dels i det fall hela underkoncernen delas ut (alternativ 1), dels i det fall skattebefriade bolag dessförinnan överlåtits till Ettan för bokförda värden (alternativ 2).

Skatterättsnämnden (SRN) fann att utdelningen inte är skattefri och lämnade följande motivering.

”I första hand skall frågorna avgöras enligt reglerna i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Närmast är det villkoren i sjätte respektive sjunde stycket i angivna lagrum som prövningen skall omfatta. En prövning enligt sjätte stycket (huvudregeln) förutsätter att den skattskyldige visar att den utdelande utländska juridiska personen är underkastad en inkomstbeskattning som är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt SIL om inkomsten förvärvats av ett svenskt företag (jämförlighetsvillkoret). Jämförlighetsvillkoret innebär ett krav på att inkomst hos den utländska juridiska personen beskattas efter minst 15 % på ett underlag beräknat i huvudsak efter svenska regler (jfr prop. 1990/91:107 s. 29 och Regeringsrättens dom den 12 juni 1997 avseende ett överklagat avgörande av Skatterättsnämnden den 12 november 1997, återgivet i Skattenytt 1998 s. 184 f. och 579). I sjunde stycket (presumtionsregeln) stadgas att en utländsk juridisk person, som är hemmahörande i något land med vilket Sverige ingått skatteavtal (avtalsland), skall anses underkastad jämförlig beskattning. Presumtionen gäller dock endast om personens intäkter härrör från Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal bolagsskatt i det eller de länder där den bedrivs. Om personens intäkter till endast obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet, skall personen ändå anses underkastad jämförlig beskattning.

I fråga om utdelning som ett svenskt moderföretag tagit emot från ett utländskt dotterföretag, som i sin tur erhållit utdelning från ett dotterföretag (det underliggande företaget) gäller följande om jämförlighetsvillkoret (jfr prop. 1990/91:107 s. 30 och ovan angivna Regeringsrättsavgörande). Har utdelningen beskattats hos det utländska dotterföretaget kan undersökningen om jämförlig beskattning begränsas till förhållandena för det företaget. Detsamma gäller om utdelningen inte beskattats hos det utländska dotterföretaget men företaget trots detta direkt uppfyller jämförlighetsvillkoret. Har utdelningen från det underliggande företaget inte beskattats hos det utländska dotterföretaget och uppfyller inte detta direkt jämförlighetsvillkoret får man undersöka om utdelningen skulle ha varit skattefri om även det utländska dotterföretaget hade varit svenskt. Detta innefattar ett krav på att det underliggande företaget varit underkastat jämförlig beskattning. Om så är fallet får utdelningsinkomsten räknas bort när man undersöker om kravet på jämförlig beskattning hos det utländska dotterföretaget är uppfyllt. Härrör utdelningen från utdelning som ursprungligen lämnats av koncernbolag längre ned i koncernen kan prövningen således komma att innefatta en prövning huruvida alla inblandade bolag varit underkastade jämförlig beskattning. I RÅ 1996 ref. 60 har fastslagits att prövningen av jämförligheten inte skall begränsas till att avse förhållanden under enstaka verksamhetsår.

Av allmänna regler följer att ifrågavarande utdelning skall anses ske till marknadsvärde. I ett fall som det förevarande där utdelningen omfattar i stort sett alla värden i koncernen i fråga – som kan omfatta vinster från tidigare verksamhetsår, utdelningar erhållna under tidigare år, realisationsvinster från tidigare år likaväl som orealiserade vinster – kan inte konstateras om jämförlighetsvillkoret är uppfyllt med mindre samtliga bolag som omfattas av utdelningen visas vara jämförligt beskattade (jfr prop. 1998/99:15 s. 107 ff.). Prövningen måste vidare i detta fall omfatta koncernens samtliga verksamhetsår. Härav följer att en prövning enligt huvudregeln inte medför skattebefrielse eftersom sökanden inte förebringat något underlag för en sådan bedömning. Om verksamheten i koncernen hade bedrivits i endast normalbeskattade bolag i avtalsländer hade jämförlighetsvillkoret kunnat vara uppfyllt med stöd av presumtionsregeln. I koncernen finns emellertid såväl bolag i icke avtalsland som bolag i avtalsländer som inte uppfyller kravet på normalbeskattning. Att vissa av dessa bolag undantas från utdelningen medför ej att kravet är uppfyllt eftersom bolagen i fråga kan ha delat ut vinstmedel som ansamlats i andra bolag i koncernen. I koncernen kan också finnas vinstmedel som härrör från tidigare försäljningar av lågbeskattade bolag. De uppgifter som lämnats om vinster från koncernens lågbeskattade bolag är därför inte tillräckliga för att avgöra om det ytterligare villkoret att intäkterna som härrör från icke avtalsländer eller från särskild skattegynnad verksamhet uppgår till en endast obetydlig del av de ansamlade vinstmedlen är uppfyllt. Inte heller med stöd av presumtionsregeln kan därför kravet på jämförlig beskattning anses uppfyllt.

I andra hand skall frågorna avgöras enligt reglerna i dubbelbeskattningsavtalet med Nederländerna (SFS 1992:17). Reglerna i artikel 24 punkt 1 d 1)-3) uppställer krav på faktisk beskattning eller att utdelning i sin tur direkt eller indirekt består av inkomst eller realisationsvinst som hade varit undantagen från svensk skatt därest den erhållits direkt av ett svenskt bolag och är därför inte tillämpliga i förevarande fall. Regeln i artikel 24 punkt 1 d 4) är inte heller tillämplig eftersom den förutsätter att utdelningen består av realisationsvinst på tillgångar vars värde beror endast av egendom i Nederländerna eller i Sverige, dvs inte i en tredje stat.”

Kommentar:

I detta ärende översteg värdet på de aktier som skulle delas ut i Ettan tillgängliga ”upparbetade vinstmedel”. SRN har i förhandsbeskedet i princip godtagit att – om i 7 § 8 mom. SIL uppställda villkor för skattefrihet är uppfyllda – utdelning kan vara skattefri även till den del den överstiger ”upparbetade vinstmedel”. RSV har överklagat och hemställt att Regeringsrätten fastställer det av Skatterättsnämnden meddelade förhandsbeskedet.

SRN:s förhandsbesked den 25 juni 1998. Utdelning från ett s.k. CFC-bolag

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

X planerar att förvärva 75 % av andelarna i PC, ett företag med hemvist på brittiska Virgin Islands. PC äger i sin tur 80 % av det kinesiska företaget SP.

X frågar om utdelning från PC, som enbart består av den utdelning som PC mottar från SP, kan anses erhållen direkt från SP.

SRN beslutade följande.

FÖRHANDSBESKED

X skall beskattas löpande för dess andel av vinsten i PC. X skall inte beskattas för utdelning från PC i den mån X beskattats för vinsten.

Som motivering anförde nämnden bl.a.

”PC är en utländsk juridisk person enligt 16 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Eftersom PC är undantaget från inkomstbeskattning på Virgin Islands är PC inte ett utländskt bolag enligt 16 § 2 mom. andra stycket SIL. PC har inte heller hemvist i en sådan stat som enligt 16 § 3 mom. SIL medför att PC skall behandlas som ett utländskt bolag. Vid sådant förhållande gäller enligt 6 § 2 mom. SIL med hänvisning till punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) att X skall redovisa en inkomst som motsvarar bolagets andel av PC:s vinst enligt de principer som gäller för bl.a. handelsbolag, (delägarbeskattning). Enligt 3 § 10 mom. SIL sker ingen beskattning av X för utdelning från PC för motsvarande belopp.

Den utdelning som PC erhåller från SP är alltså en del av PC:s resultat och kan därför inte ses som en utdelning från SP direkt till X. Eftersom PC uppfyller kriterierna för en utländsk juridisk person skatterättsligt hemmahörande på Virgin Islands finns inte stöd för att bortse från bolagets existens även om bolagets resultat enbart består av utdelningar från SP.”

SRN:s förhandsbesked den 27 november 1998. Anskaffningsvärde för andelar vid nybildande av dotterbolag i Peru

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

X AB har ett dotterbolag i Peru, A. A äger en industrifastighet i Peru som används i dess verksamhet. Avsikten är att fastigheten ska överlåtas/tillskjutas till ett peruanskt bolag som nybildas, B. A ämnar därefter hyra fastigheten av B.

Frågorna i ärendet rör de skattemässiga konsekvenserna i Sverige av överföringen av fastigheten och nybildningen.

Enligt peruansk lagstiftning bildas B i och med överlåtelsen. Detta sker enligt följande. Fastighetens värde i A:s räkenskaper skrivs upp till marknadsvärdet. Uppskrivningen motsvaras av en uppskrivning av aktiernas nominella värde. Aktiekapitalet i B bildas/motsvaras av skillnaden mellan fastighetens uppskrivna värde och övertagna skulder. Efter överlåtelsen minskar aktiekapitalet i A med motsvarande belopp genom en nedstämpling av aktiernas nominella värde. Det nybildade bolaget tillhör X AB. Överlåtelsen av fastigheten utlöser inte någon omedelbar beskattning i Peru. I det fall transaktionen genomförs för att vinna skattefördelar genom att fastigheten eller det nybildade bolaget omedelbart avyttras beskattas dock överlåtelsen.

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1 och 2

”X AB skall anses ha erhållit aktierna i B genom utdelning från A. Utdelningen är skattefri för X AB”.

De tillkommande frågorna

”X AB:s anskaffningsvärde på aktierna i A påverkas inte. X AB:s anskaffningsvärde på aktierna i B utgör aktiernas marknadsvärde vid bolagsbildningen.”

MOTIVERING

Frågorna 1 och 2

”Det angivna förfarandet har ingen direkt motsvarighet i svensk lagstifning. De förfaranden enligt svensk rätt som synes näraliggande är att fastigheten delas ut till X AB som tillskjuter denna till ett nybildat dotterbolag alternativt att A bildar B och delar ut aktierna i B till moderbolaget.

Oavsett vilket synsätt som väljs är X AB frikallat från skattskyldighet för utdelning från A enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL eftersom A bedriver hela sin verksamhet i Peru och där är underkastat normal bolagsskatt (jfr sjunde stycket i angivna moment).

De tillkommande frågorna

Enligt 2 § 4 mom. tolfte stycket SIL skall, då en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet för utdelning enligt 7 § 8 mom. SIL och det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna i 2 § 4 mom. SIL tillämpas.

I förevarande fall är det utdelande företaget ett utländskt bolag. Ett sådant bolag är enligt 6 § 1 mom. första stycket c) SIL begränsat skattskyldigt. Skattskyldigheten omfattar såvitt nu är av intresse, inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till en fastighet eller ett fast driftställe i Sverige. A bedriver endast verksamhet i Peru. När skattskyldighet inte föreligger i Sverige för det utdelande företaget, kan den i de aktuella bestämmelserna förutsatta kontinuiteten inte upprätthållas. Enligt skatterättsnämndens mening gäller därför bestämmelserna inte i detta fall (jfr SOU 1997:2 Del II sid 333 och RÅ 1995 ref. 43).

Av allmänna regler följer att utdelning skall anses ske till marknadsvärdet av den utdelade egendomen. Såsom tidigare angivits kan skilda synsätt anläggas på den aktuella transaktionen. Resultatet av denna är att X AB blir ägare till aktierna i B men såsom en följd av ett agerande av A. Nämnden finner att detta närmast motsvarar att A bildar B genom att tillskjuta fastigheten till B och därefter delar ut aktierna i B till X AB. Med detta synsätt utgör aktiernas marknadsvärde vid utdelningstillfället, dvs. vid bildandet av B, X AB:s skattemässiga anskaffningsvärde för dessa.

Anskaffningsvärdet på aktierna i A minskar inte på grund av utdelningen. Ett annat synsätt skulle innebära att skattefriheten för utdelningen i princip skulle upphävas. Nämnden har inte tagit ställning till frågan om en eventuell framtida förlust vid avyttring av aktierna är avdragsgill.

Inte heller bör en analog tillämpning av regelsystemet ”lex ASEA”, här närmast 27 § 2 mom. SIL, komma ifråga, bl.a. av det skälet att fråga är om en överföring inom en helägd koncern. Det är i övrigt tveksamt om man vid beskattningen i Sverige bör fästa avseende vid den omständigheten att transaktionen i Peru kan vidtas av ett där hemmahörande bolag utan omedelbar beskattning. Enligt förutsättningarna är det inte heller uteslutet att överlåtelsen kan komma att beskattas där.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet har överklagats av RSV med yrkande om att anskaffningsvärdet för aktierna i B skall bestämmas till 0 kr.

SRN:s förhandsbesked den 16 november 1998. Utdelning. Tillämpning av 7 § 8 mom. SIL. Fråga om aktieinnehav i ett holdingbolag (H AB), vilket i sin tur innehar aktier i fastighetsförvaltande bolag, skall anses utgöra omsättningstillgång enligt 21 § anv. p. 4 st. 5 KL för det byggnadsrörelsedrivande bolag (BRD AB) som innehar aktierna och utdelningen därmed inte undantagen från skatteplikt enligt 7 § 8 mom. 3 st. SIL.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

Bakgrund

BRD AB bedriver handel med fastigheter. BRD AB äger samtliga aktier i H AB som inte bedriver någon verksamhet utan är att betrakta som ett s.k. holdingbolag. H AB äger i sin tur aktier i norska bolag som förvaltar egna rörelsefastigheter. Avsikten är att rörelsefastigheterna, alternativt aktierna i de norska bolagen, skall avyttras och att uppkommande vinster skall tillföras BRD AB genom utdelningar. Med anledning härav ställer bolaget följande fråga.

1. Är utdelning som BRD AB erhåller från H AB skattepliktig för BRD AB?

SRN beslutade följande.

Fråga 1

Utdelningarna är skattefria för BRD AB.

Som motivering för sitt beslut anförde nämnden bl.a:

Fråga 1

Enligt 7 § 8 mom. tredje stycket SIL är bl.a. aktiebolag frikallade från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier under förutsättning att aktierna inte utgör omsättningstillgångar. I ärendet gäller det att ta ställning till om aktierna i utdelande bolag kan betraktas som omsättningstillgångar.

BRD AB, men inte H AB, bedriver sådan verksamhet som bestämmelserna i punkt 4 femte stycket av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) gäller för. Enligt dessa bestämmelser skall i vissa fall aktie i fastighetsförvaltande företag anses utgöra omsättningstillgång såvida någon av företagets fastigheter skulle ha utgjort omsättningstillgång i – såvitt här är aktuellt – handel med fastigheter om fastigheten hade innehafts av den skattskyldige. H AB äger inte och har inte heller ägt några egna fastigheter. Bestämmelserna är därför inte direkt tillämpliga i fråga om aktierna i dessa bolag. Den omständigheten att H AB i sin tur har fastighetsförvaltande dotterbolag utgör inte grund för att betrakta H AB som fastighetsförvaltande företag.

Nämndens slutsats är mot denna bakgrund att utdelningarna sker på aktier som inte utgör omsättningstillgångar. Om även övriga förutsättningar är uppfyllda blir därmed utdelningarna skattefria för BRD AB.

Kommentar:

Riksskatteverket har överklagat förhandsbeskedet till Regeringsrätten. Enligt RSV:s uppfattning saknar det betydelse om H AB själv äger fastigheter eller om dessa ägs av dotterföretag. Aktieinnehavet i H AB är likväl att anse som en omsättningstillgång för BRD AB.

SRN:s förhandsbesked den 23 november 1998. Uttagsbeskattning. Fråga om överlåtelse av tillgångar till underpris mellan svenskt AB och utländskt systerbolags svenska dotterbolag, där Sveriges möjligheter att reavinstbeskatta de aktier tillgångarna representerar bortfaller, skall anses innebära en sådan otillbörlig skatteförmån att uttagsbeskattning skall ske enligt 22 § anv. p. 1 st. 4 KL.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 januari 1999.

Bakgrund

A AB äger B AB vilket i sin tur äger C AB. A AB äger även det holländska bolaget D BV som äger och förvaltar ett flertal dotterbolag. C AB har ett antal produktdivisioner som skall bolagiseras genom att D BV eller något av dess nederländska dotterbolag bildar tre nya svenska aktiebolag till vilka divisionerna överlåts till bokförda värden. Därefter kan ett av de nybildade bolagen komma att säljas. Den vinst som då uppkommer i D BV är inte skattepliktig i Sverige. Med anledning härav ställer bolaget följande frågor.

1. Leder de förhållanden som angivits ovan till att C AB skall uttagsbeskattas?

2. Om svaret på fråga 1 är nej, är lagen (1995:575) mot skatteflykt tillämplig på förfarandet?

SRN beslutade följande.

Fråga 1

Överlåtelsen föranleder ingen uttagsbeskattning av C AB.

Fråga 2

Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.

Som motivering för sitt beslut anförde nämnden bl.a:

Fråga 1

Överlåtelsen omfattar vissa delar av C AB:s verksamhet och sker till andra bolag inom samma koncern. Vinster från den avyttrade verksamheten kommer även fortsättningsvis att beskattas i Sverige. Att det nederländska bolaget kan avyttra sina aktier i de nybildade bolagen utan reavinstbeskattning i Sverige är en konsekvens av skattereglerna och kan inte anses medföra en otillbörlig skatteförmån. Mot bakgrund av vad som ovan angetts bör någon uttagsbeskattning av C AB inte ske på grund av överlåtelserna.

Fråga 2

Skäl att tillämpa lagen mot skatteflykt föreligger inte.

Kommentar:

Riksskatteverket har överklagat förhandsbeskedet till Regeringsrätten. Med det planerade förfarandet undgår D BV reavinstbeskattning som annars skulle ha påförts B AB i motsvarande situation.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%