Skatteverkets rättsfallssammanställning 12/99

RR:s dom den 29 mars 1999, målnr 6121-1998. Fråga om en förening är en ideell förening eller om den sedan bildandet varit en oregistrerad ekonomisk förening m.m.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 13 april 1999.

Överklagat förhandsbesked rörande inkomsttaxering.

Föreningen har funnits i ca 30 år och är verksam inom detaljhandeln. Enligt stadgarna är Föreningen en ideell förening som har till uppgift att äga samtliga aktier i det centrala bolaget X och förvalta butikernas gemensamma intressen i detta bolag. Aktierna utgör i princip Föreningens enda tillgångar. Föreningens medlemmar utgörs av de enskilda butikerna vilka alla bedrivs i aktiebolagsform. Av olika skäl har det nu befunnits angeläget att medlemmarna i fortsättningen själva skall äga aktierna i X AB i stället för Föreningen. Detta är tänkt att ske antingen genom att Föreningen till bokfört värde överlåter aktierna till medlemmarna eller genom att Föreningen upplöses och aktierna utskiftas till medlemmarna.

Föreningen ställde följande frågor.

Om SRN finner att Föreningen är en oregistrerad ekonomisk förening bör slutsatsen härav vara att Delägarna redan äger aktierna i X AB direkt. En oregistrerad ekonomisk förening är inte en juridisk person och upplösningen av Föreningen torde därför inte innebära några skattekonsekvenser. Under förutsättning att SRN finner att Föreningen är en oregistrerad ekonomisk förening önskas svar på följande fråga:

1. Blir det några skattekonsekvenser för sökandena om Föreningen upplöses, och i så fall vilka?

Föreningen är en ideell förening

Om föreningen anses ha status av ideell förening kan dess upplösning eller en försäljning av aktierna i X AB aktualisera uttagsbeskattning i Föreningen och/eller utdelningsbeskattning för Delägarna. Med anledning härav önskar sökandena besked i följande frågor.

2a. Blir Föreningen uttagsbeskattad för övervärdet på aktierna i X AB när dessa överlåts till Delägarna för bokfört värde?

2b. Blir medlemmen A beskattat såsom för utdelning till följd av sådan överlåtelse?

2c. Vilket blir det skattemässiga ingångsvärdet på medlemmen A:s i X AB?

3. Ett mer praktiskt alternativ kan vara att Föreningen upplöses och att dess tillgångar därmed skriftas ut till Delägarna. Blir svaren på frågorna 2a – 2c annorlunda och i så fall på vilket sätt?

SRN besvarade frågorna enligt följande.

Med hänsyn till vad som reglerats i Föreningens stadgar och vad som i övrigt framkommit om hur verksamheten organiserats anser nämnden att utgångspunkten för prövning i ärendet måste vara att Föreningen utgör en ideell förening som är obegränsat skattskyldig. Med denna utgångspunkt har nämnden att besvara frågorna 2 och 3 medan fråga 1 förfaller. Nämnden behandlar nedan de under fråga 2 ställda frågorna i en något annan följd än de ställts.

Fråga 2b

Enligt 3 § 8 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) räknas till utdelning vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats. Av det i bestämmelsen använda uttrycket ”e.d” och av uttalanden i förarbetena till bestämmelsen, prop. 1976/77:135 s. 87, framgår att bestämmelsen kan tillämpas även i inte direkt angivna situationer såsom t.ex. vid vad som kan betecknas som en delupplösning av föreningen.

Enligt nämndens mening innebär den avsedda avyttringen av aktierna till medlemmarna en sådan väsentlig förändring för Föreningen att den kan anses därmed ha blivit föremål för en händelse som kan jämställas i vart fall med en delupplösning. De skatteeffekter som inträder till följd av avyttringen bör därför bli desamma som om ett belopp motsvarande underpriset fördelats på medlemmarna genom utskiftning. Utdelningsbeskattning enligt 3 § 8 mom. första stycket SIL bör således ske i den ifrågavarande situationen.

Fråga 2a

Såsom framgår av svaret på fråga 2b föranleder avyttringen av aktierna att medlemmarna skall beskattas som för utdelning. Det till medlemmarna överförda nettovärdet bör vid sådant förhållande inte undantas från uttagsbeskattning.

Fråga 2c

Mot bakgrund av att utdelnings- och uttagsbeskattning skall ske får anskaffningsvärdet för aktierna hos medlemmarna anses utgöras av marknadsvärdet.

Fråga 3

Enligt nämndens mening bör vid utskiftning av aktierna till medlemmarna motsvarande skattekonsekvenser inträda som svaren på frågorna 2a – c ger uttryck för.

Föreningen och medlemmen A överklagade SRN:s beslut till Regeringsrätten, som bland annat anförde.

Den grundläggande frågan i målet är om Föreningen, som är en sammanslutning av aktiebolag som bedriver detalhandelsförsäljning, är en juridisk person.

Vidare anförde Regeringsrätten.

Föreningen och medlemmen A har vidare lämnat bl.a. följande uppgifter. Föreningen har funnits i drygt 30 år. Den saknar organisationsnummer. X AB äger dotterbolaget Y AB som i sin tur äger fyra dotterbolag. Under dessa finns sammanlagt arton dotterbolag. Delägarna torde ha bokfört insatskapitalet som en tillgång och beskattats för eventuell vinst vid utträde ur Föreningen.

Av ingivna räkenskapshandlingar framgår att koncernens omsättning uppgår till ca 1 miljard kr per helår. Vidare framgår att medlemmen A i balansräkningen som anläggningstillgång tagit upp en andel i Föreningen till ett värde av 375 000 kr och i en not till posten anmärkt att det verkliga värdet fastställts av Föreningens årsstämma till 465 000 kr per andel.

Föreningen har i stadgarna betecknats som en ideell förening. Ideella föreningar kan delas in i två grupper, nämligen föreningar som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse och föreningar med annat syfte. Om en förening har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom ekonomisk verksamhet anses den dock inte som en ideell förening.

En ekonomisk förening har enligt 1 kap. 1 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster, eller på annat liknande sätt. Enligt andra stycket i samma paragraf får en ekonomisk förenings verksamhet bedrivas i ett av föreningen helägt dotterbolag.

Av 1 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar framgår att en ekonomisk förening skall registreras och att föreningen blir en juridisk person sedan den registrerats. Vidare framgår att en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet än sådan som avses i 1 kap. 1 § första stycket i lagen inte är en juridisk person, om det inte finns särskilda bestämmelser i någon annan lag. Föreningar av sistnämnda slag brukar ofta betecknas som oregistrerade ekonomiska föreningar, en beteckning som också används om föreningar som i och för sig fyller kraven för att bli registrerade men som inte har registrerats.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Föreningen har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Den genom Föreningen i koncernen bedrivna näringsverksamheten är av betydande omfattning och innefattar såväl egen detaljhandel som försäljning till butiksaktiebolagen. Med hänsyn till Föreningens organisation och i enlighet med bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar får Föreningen därigenom anses bedriva ekonomisk verksamhet. Föreningen har i stor utsträckning karaktär av ekonomisk förening och medlemmarna synes också åtminstone i viss omfattning ha behandlat sitt engagemang i denna som en andel i en ekonomisk förening vad gäller redovisning och beskattning. Förening får därför anses tillgodose medlemmarnas ekonomiska intresse genom att bedriva ekonomisk verksamhet. Den kan därför inte anses utgöra en ideell förening utan måste betraktas som en oregistrerad ekonomisk förening och är således inte en juridisk person. Det kan nämnas att Föreningen enligt vad som uppgivits saknar organisationsnummer vilket ger vid handen att den inte blivit föremål för taxering.

Eftersom Föreningen inte är en juridisk person kan några skattekonsekvenser inte uppkomma för Föreningen och den kan således inte söka förhandsbesked. Föreningens ansökan skall därför avvisas.

Att föreningen inte är en juridisk person innebär vidare att äganderätten till aktierna i X AB tillkommer medlemmarna i Föreningen. En upplösning av Föreningen medför därför inte några beskattningskonsekvenser för medlemmen A. Regeringsrätten förutsätter därvid att medlemmen A:s ägarandel i X AB inte förändras i samband med upplösningen av Föreningen.

Regeringsrätten upphäver förhandsbeskedet, avvisar ansökan från Föreningen och förklarar att inga beskattningskonsekvenser uppkommer för medlemmen A.

Jämför KR:s i Stockholm dom den 16 september 1998, målnr 4512-1997 återgiven i rättsfallsprotokoll 29/98 sid. 3 – 4.

KR:s i Göteborg dom den 23 febr 1999, mål nr 1371-1996. Fråga om beskattning av s.k. förbjudet lån.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 13 april 1999.

Inkomsttaxering 1993.

Av den skattemyndigheten överklagad taxering.

SKM yrkade med överklagande av länsrättens dom att AB X skulle beskattas under inkomst av näringsverksamheten med 2 500 000 kr för ett förbjudet lån.

KR angav följande i frågan

”DOMSKÄL

Fråga om beskattning av s.k. förbjudet lån

Skattemyndigheten har gjort gällande att hänvisningen i 2 § 1 mom. första och andra styckena lagen om statlig inkomstskatt (SIL) till bl.a. 32 § kommunalskattelagen (KL) och tillhörande anvisningar ger utrymme att beskatta aktiebolag för förbjudna lån. Av 2 § 1 mom. första stycket SIL framgår dock att de angivna paragraferna i KL skall tillämpas vid taxering till statlig inkomstskatt endast ”i den mån inte annat följer av denna lag”. Med andra ord kan varken 32 § KL eller dess anvisningar tillämpas vid taxering till statlig inkomstskatt om en uttrycklig föreskrift i SIL inkomstskatt uttalar annat. Av 1 § 3 mom. SIL följer att juridiska personer skall erlägga statlig inkomstskatt för inkomst av näringsverksamhet. Ett aktiebolag kan således inte beskattas för inkomst av tjänst. Någon laglig grund för att beskatta aktiebolag för lån enbart av det skälet att lånet har lämnats i strid mot bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen föreligger därmed inte. Det kan noteras att Skattelagskommittén i sitt betänkande ”Inkomstskattelag”, SOU 1997:2, föreslår en bestämmelse som reglerar att för juridiska personer förbjudna lån skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.”

KR avslog överklagandet.

Domen har överklagats av RSV.

Meddelade prövningstillstånd

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 13 april 1999.

Saken: Under utbildning till sjuksköterska fick undersköterska ersättning från arbetsgivaren med belopp motsvarande grundlön vid heltidsarbete som sjukvårdsbiträde. Ersättningen motsvarande i stort sett den lön hon faktiskt uppburit vid arbete på 3/4-tid som undersköterska. Fråga om hon haft rätt till avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och utbildningsorten. RR:s målnr: 614-1998.

Klagande: Den skattskyldige.

Lagrum: 33 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Saken: Fråga vid beräkning av realisationsvinsten vid delförsäljning av aktier i fåmansföretag om hela eller endast en del (beräknad i proportion till aktieinnehavet) av kvarstående sparad utdelning skall få avräknas. RR:s målnr:1140-1997.

Klagande: Den skattskyldige.

Lagrum: 3 § 12 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (i lydelse vid 1993 års taxering). Numera 3 § 12 b mom. femte stycket samma lag.

Saken: Fråga om avdrag för bidrag till Kungliga Teatern AB (Operan), även fråga om tillämpning av reglerna om representation. RR:s målnr: 2677–2684-1998.

Klagande: Riksskatteverket.

Lagrum: 20 och 23 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).

Saken: Fråga om stiftelse bedrivit verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tillgångar. RR:s målnr: 231-1998.

Klagande: Den skattskyldige.

Lagrum: 7 kap. 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Saken: Fråga om kammarrätt haft rätt att ex officio ta upp fråga om otillåten ändring av talan skett i länsrätten och i så fall om ändringen varit att anse som otillåten. RR:s målnr: 618-1998.

Klagande: Riksskatteverket.

Lagrum: 6 kap. 19 § taxeringslagen (1990:324).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%